1 § Jordbruk och fiske

Jordbruksminister Eskil Erlandsson

Återrapport från ministerrådsmöte den 11 och 12 juni 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 16 juli 2007

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

God morgon! Vi hälsar jordbruksministern med medarbetare varmt välkomna. Det är verkligen ingen semester. Trevligt att se så många här i dag.

Vi börjar med återrapport från rådsmötet den 11 och 12 juni. Nämnden har fått en utmärkt rapport från Jordbruksdepartementet. Vill jordbruksministern kommentera den får han gärna göra det nu.

Anf. 2 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Nej, ordförande, men jag är beredd att som vanligt svara på frågor.

Anf. 3 ORDFÖRANDEN:

Det finns tydligen inga frågor. Med detta kan vi lägga rapporten till handlingarna.

Vi går nu in på information och samråd inför rådsmöte den 16 juli. Som kanslichefen påpekat före detta möte finns det en ny version av den blå agendan. Den viktiga skillnaden mellan de båda versionerna vad gäller beslutspunkter är att det på den nya agendan står om genpotatis. Det gjorde det inte på den förra agendan. Däremot har finansieringen av jordbrukspolitiken och metomyl utgått, i det sistnämnda fallet på grund av att det är en A-punkt. Det är nya Övriga frågor som vi återkommer till sist.

Som vanligt tar vi A-punkterna först och Övriga punkter sist. Den första gäller ordförandeskapets arbetsprogram. Jag lämnar ordet till jordbruksministern. Varsågod!

Anf. 4 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Tack! Detta är en informationspunkt. Ordförandeskapet presenterar vad de tänkt ägna sig åt under det kommande halvåret. Jag förutsätter att information har gått ut till nämnden och berörda utskott i detta avseende.

Anf. 5 ORDFÖRANDEN:

Ja, det finns med på den kommenterade dagordning som vi fick redan i början av veckan.

Anf. 6 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! Jag vet inte huruvida det blir någon form av resonemang om det eller någon form av yttrande. Det skulle ändå vara intressant att få skicka med jordbruksministern – jag noterar nämligen att man har tagit upp skogen som en punkt som man vill driva under den här sexmånadersperioden – att vi, som vi brukar göra, tydligt markerar att vi inte anser att skogen ska tillhöra den gemensamma politiken så att säga annat än möjligen som en randsynpunkt när det gäller miljö etcetera. Men den produktiva skogsmarken ska hållas utanför eftersom vi ändå har en global fungerande marknad för den.

Anf. 7 PER BOLUND (mp):

Min fråga berör också skogen och arbetet med att förhindra import av illegalt avverkat timmer till EU. Sverige har tidigare tyvärr varit något av en bromskloss i den processen. Det vore därför intressant att få höra om den nya regeringen tänker ändra linje och stödja EU-processen när det gäller att förhindra import av illegalt avverkat timmer.

Anf. 8 CARINA OHLSSON (s):

Vi stöder den linje som Bengt-Anders tagit upp, att skogspolitiken inte är en fråga att ta upp inom EU. När det gäller att det inte ska bli en EU-fråga har vi alltså samma linje.

Det jag vill fråga jordbruksministern om gäller bekämpningsmedel och växtskyddsmedel med anledning av det beslut som kom tidigare i veckan om parakvat. Kommer man att diskutera och ta upp från svenskt håll att vi har ansett att sådana ämnen inte bör släppas ut på marknaden och ännu mer tydliggöra det och föra fram den svenska ståndpunkten? Här var det bra att man fick rätt från svenskt håll efter ett enträget och långvarigt arbete, alltså att man visar att den nationella arenan faktiskt är nog så viktig när det gäller EU-frågorna och att man för en bra nationell politik också här.

Anf. 9 SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Stats- och regeringscheferna har ju gjort långtgående åtaganden, överenskommelser, om att man ska ersätta oljan med förnybara bränslen och även om att en hel del av drivmedlen ska ersättas. Det ska vara bindande åtaganden, i alla fall i delar av detta.

Det är lite förvånande att portugiserna inte är proaktiva i den frågan och ur ett jordbruksperspektiv ser hur jordbruket kan bidra. Jag undrar om jordbruksministern något kan kommentera hur han ser på hur snabb och effektiv processen bör vara för att man ska kunna infria de åtaganden som stats- och regeringscheferna har gjort.

Anf. 10 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Vad beträffar skogen är det bara att instämma i uttalandena, yttrandena, från nämndens ledamöter. Den svenska ståndpunkten är känd, och såvitt jag förstår är vi helt överens om densamma. Därest frågeställningen kommer upp repeterar jag gärna vad den gemensamma ståndpunkten från svensk sida är. Jag tror emellertid inte att det blir någon diskussion under och efter den här presentationen, men om så skulle vara fallet gör jag gärna det.

Till Flegt återkommer vi senare på dagordningen, så om nämnden inte misstycker föreslår jag att vi väntar med den diskussionen tills vi får upp detta som en dagordningspunkt.

Vad beträffar domslutet om ett omdiskuterat bekämpningsmedel är det, precis som Carina säger, glädjande att vi har rönt framgång med det svenska ställningstagandet och i den kamp som det faktiskt har varit.

Detta kommer inte att bli föremål för diskussion på det här rådsmötet. Ärenden av det här slaget brukar inte bli det. Men här är det på samma sätt som med skogen. Skulle detta komma upp pekar jag självklart på vår glädje över att utfallet blivit vad det har blivit.

Vad beträffar biobränslen kan man väl konstatera att tyskarna ägnade en väldigt stor del av sitt ordförandeskap åt den frågeställningen och satte i gång ganska många arbetsgrupper. Man lade ut undersöknings-, forsknings- och utvecklingsuppdrag på skilda sammanslutningar, organisationer, universitet och liknande men hade också ett flertal konferenser på det här temat i akt och mening att vi under detta halvår ska både ta oss samman i respektive medlemsland och få fram vad forskning och liknande kan hjälpa oss med. Jag tror att det är skälet till att portugiserna inte har aktiverat sig på samma sätt som tyskarna gjorde.

Min tro och förhoppning är att det under de kommande ordförandeskapen blir en större och bättre debatt om de här frågorna än det blir under det här halvåret.

Sedan kan man väl också konstatera – jordbruket nämndes ju specifikt i Sven Gunnar Perssons fråga – att vi i Sverige är duktiga när vi pratar om biobränslen. Men då inkluderar vi i stort bara skogen. På jordbrukssidan är vi lite grann på efterkälken jämfört med övriga Europa. Nationellt måste vi kanske ta till oss forskningsrön och utvecklingsrön från andra delar av unionen för att komma i kapp och kanske till och med förbi andra delar av unionen.

Ett viktigt steg i detta arbete är att vi för ungefär två månader sedan fick den biobränsleutredning som då presenterades för regeringen och för mig och där man pekar på stora möjligheter. Men det är ett nationellt ställningstagande som vi måste göra kring hur vi ska arbeta vidare med den utredningen.

Anf. 11 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen i denna fråga och går vidare till ny punkt 4 om förslag till rådsbeslut om en speciell potatisprodukt. Detta är en beslutspunkt för vår del, och den har tidigare varit uppe i EU-nämnden. Det var inför det senaste miljöministerrådet där den dock inte behandlades.

Såvitt jag förstår är frågan i sak oförändrad, så EU-nämnden är väl informerad. Senast var det en majoritet för regeringens ståndpunkt, med avvikande mening från v och mp. Men är det någonting nytt eller så som jordbruksministern vill berätta angående detta är han naturligtvis varmt välkommen att göra det.

Anf. 12 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Nej, ordförande, som relaterats har den svenska ståndpunkten inte ändrats. Detta skulle ju ha tagits upp den 20 juni inför miljörådet, men ordförandeskapet tog bort det från dagordningen. Punkten kommer i stället upp på jordbruksrådets möte.

Anf. 13 JACOB JOHNSON (v):

Vi kvarstår vid vår ståndpunkt från förra nämndsammanträdet, nämligen att vi inte bör godkänna det här, av olika anledningar som vi tidigare utvecklat.

Anf. 14 PER BOLUND (mp):

Jag håller med. Det är samma sak för oss.

Anf. 15 ORDFÖRANDEN:

Sammanfattningsvis finner jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt och noterar avvikande mening från v och mp.

Vi går vidare till ny punkt 5 om förslag till rådets förordning om den gemensamma organisationen av marknaden för vin. För vår del är detta en punkt där vi ska besluta om regeringens fortsatta förhandlingsupplägg, det vill säga: Vi ska i dag inte fatta beslut i detalj om det utsända, om än mycket detaljerade, förslaget. Det ska föredras och diskuteras på rådsmötet.

Förslaget är nytt i nämnden. Men frågan i sig har varit uppe i nämnden vid flera tillfällen på basis av det kommissionsmeddelande som ligger till grund för ärendet, och då har det funnits stöd för regeringens upplägg i förhandlingarna som varit.

Anf. 16 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Sverige välkomnar kommissionens syn på behovet av en djupgående reform. EU har mycket goda förutsättningar att producera konkurrenskraftiga viner men måste bli bättre på att ta vara på dessa förutsättningar.

Jag tycker att det är bra att regler för märkning och tillverkningsmetoder görs flexibla. Det skapar förutsättningar för en mer marknadsorienterad vinsektor. Likaså är överföringen av medel till LBU-åtgärder, frikopplade stöd och det frivilliga röjningsbidraget ytterligare incitament för en mer konkurrenskraftig europeisk vinproduktion.

Det är positivt att marknadsordningen i större utsträckning likställs med andra marknadsordningar genom införandet av frikoppling och landsbygdsåtgärder. Sverige anser dock att en betydligt större andel bör frikopplas, vilket skulle vara i linje med tidigare reformer.

Sverige är kritiskt inställt till införandet av de så kallade nationella kuverten som riskerar att urholka syftet med reformen. Det är viktigt att de åtgärder som ingår i de nationella kuverten utformas så att de kan klassificeras som gröna stöd i WTO-sammanhang.

Sverige är även kritiskt till förslaget om att EU gemensamt ska finansiera marknadsföringen av vin från EU till tredjeland och att en viss andel medel årligen ska öronmärkas för detta ändamål i de nationella kuverten.

Sverige anser att marknadsföring av alkoholhaltiga drycker helt bör falla på berörda aktörer och företag.

Anf. 17 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! Det här är en fråga som är sällsynt besvärlig att driva, inte minst för ett land som Sverige som inte har någon vinproduktion att tala om. Därför har vi väl inte så hög trovärdighet. Icke desto mindre är det viktigt att vi talar om vad vi tycker och tänker.

Det som är mest anmärkningsvärt i det fortsatta upplägget är att ungefär två tredjedelar skulle ligga på de nationella kuverten. När man läser bakgrundstexten kan man se ett direkt marknadsstöd framför sig.

Bakgrunden – om man ska vara lite rå – är att man beträffande den europeiska vinutvecklingen inte riktigt lyckats attrahera konsumenterna på samma sätt som den nya världen gjort. Det gör att vi i Europa lite grann hamnar på efterkälken. Att vi ska låta skattebetalarna ta smällen med ytterligare hjälp kan vara en fråga som det är väl värt att uppehålla sig vid.

På vilket sätt kommer det nationella kuvertet att kunna störa WTO-förhandlingarna? Finns det någon koppling där över huvud taget?

Som jag sagt är det egentligen ett marknadsstöd. Jag skulle vilja höra lite grann om ministerns ambition att försöka minska det nationella kuvertet så mycket som möjligt och säga något om vilka utsikter som i så fall finns. Det vore klart eftersträvansvärt att minska det.

Anf. 18 SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Tack för en bra föredragning! Jag instämmer självklart i den svenska positionen; den är mycket bra. Utformningen av det nationella kuvertet och röjningsåtgärderna gör att stora delar av reformen kan undergrävas så att säga.

Jag önskar att ministern inom ramen för detta med att fortsatt kunna vara en aktör och vara med och debattera, och naturligtvis påverka det slutgiltiga beslutet, signalerar att detta inte fullt ut är acceptabelt – eller hur det nu ska uttryckas – för att fortsatt kunna vara med i arbetet med att utforma ett slutgiltigt förslag som det ska tas beslut om. Jag önskar att det blir en tydlig signal från Sverige.

Anf. 19 PER BOLUND (mp):

Fru ordförande! När man läser igenom materialet och regeringens ståndpunkt ser man att folkhälsoaspekterna helt och hållet saknas. Det kan man tycka är lite synd när det gäller alkoholrelaterade frågor. Speciellt när det gäller marknadsföringen finns det klara folkhälsoaspekter. Därför kunde det vara bra om regeringen också framförde som Sveriges ståndpunkt att hänsyn måste tas till folkhälsan.

En avveckling stöder vi självklart. Vi tycker att det är bra att man börjar avveckla vinproduktion. Tidigare har ju EU gett stöd till en utökad vinproduktion på platser där man traditionellt inte haft vinodling och som oftast inte är särskilt väl anpassade till vinodling, till skillnad från de traditionella vinodlingsdistrikten.

Det borde vara Sveriges ståndpunkt att man ska börja avveckla i regioner där man inte förut haft vinodling, inte på ställen där vinodling är en tradition.

Bengt-Anders Johanssons ståndpunkt att alla reformer inom jordbrukssektorn måste leda till minskade utgifter för EU-budgeten tycker jag också att Sverige ska framföra.

Anf. 20 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Bedömningen vad beträffar en vinreform och WTO är att pågående reformarbete inom vinsektorn inte påverkar och stör den nu pågående Doharundan. Men vår bedömning är samtidigt att det nationella kuvertet är ett så kallat gult stöd, det vill säga ett handelshindrande stöd som av det skälet bör formas på ett annat sätt – om det över huvud taget ska finnas. Det ingår i min talepunkt. Som jag tidigare nämnt för EU-nämnden ska eventuella stöd som ska finnas på det här området ligga i den gröna boxen och ingenting annat, så att de inte blir handelsstörande eller handelshindrande.

Det som påpekats från Sven Gunnar Persson kommer att framgå i min talepunkt. Jag hoppas att det framgått också i min redovisning här inför nämnden att jag är starkt kritisk till delar i den här reformen. Det handlar om pengarna, om att den här reformen inte ger den budgetbesparing som jag, vi, hade hoppats på. Det handlar också om att man inte så särskilt mycket nämnt, för att nu komma in på Per Bolunds frågeställningar, folkhälsan.

Jag är beredd att i min talepunkt inkludera det som togs upp här från Per Bolund och för all del även från Sven Gunnar Persson, för det är en viktig aspekt inte minst när det gäller traditionellt svenskt ställningstagande i de här frågorna.

Anf. 21 LARS TYSKLIND (fp):

Ordförande! Detta har väl utvecklats mycket här, men naturligtvis instämmer jag i den svenska positionen och att man ska vara med och påverka så långt som möjligt. Kan man i en sådan här fråga få det att röra sig lite grann har man faktiskt vunnit ganska mycket.

Men jag skulle vilja höra hur ensamt Sverige står. Vilka bundsförvanter finns det här?

Man läser här att en av de positiva punkterna, som vi från svensk sida ser det, är överföringen till landsbygdsutveckling, medan man från Europaparlamentet har motsatt åsikt. Jag skulle gärna vilja ha en kommentar om det.

Anf. 22 JACOB JOHNSON (v):

Det är positivt att ministern avser att lyfta fram också folkhälsoaspekterna i sin kommentar till eller sitt inlägg i frågan. Jag har några frågor om de olika förslagen här.

Som ett av syftena nämns en långsiktig vinodling där bättre hänsyn tas till miljöproblemen. Jag skulle vilja fråga vad det är som specifikt avses där.

Vidare är det meningen att man ska ge stöd till röjning av 200 000 hektar vinareal. Finns det några diskussioner om alternativ användning av vinarealen kopplat till det här ärendet?

Jag skulle också vilja höra lite mer om ministern tänkt sig något kvantitativt vad gäller budgeten, alltså att en minskad budget bör ingå. Det gäller ju i storleksordningen 11 miljarder kronor, om jag har räknat rätt. Hur stor tycker ministern att besparingen bör vara?

På samma sätt är det med detta med ökad frikoppling och ett nej till de nationella kuverten. Betyder det att den svenska ståndpunkten, eftersom de nationella kuverten utgör två tredjedelar av budgeten, är att det inte ska finnas några nationella kuvert? Hur ska de medlen i så fall fördelas?

Anf. 23 KARL SIGFRID (m):

Ordförande! Nu har väl de flesta relevanta frågorna ställts här. Det är väl uttryckt vilka principer i texten som Sverige står bakom. Frågan är om man kommer att lägga fram konkreta motförslag. Kanske är det än så länge för tidigt i den här processen. Men har regeringen fört diskussioner om att lägga fram konkreta förslag som till exempel kan leda till budgetbesparingar, till minskade nationella kuvert och så vidare?

Anf. 24 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Det arbete som pågår nu är i en inledningsfas, vilket innebär att inte alla positioner är kända – i varje fall inte för mig. Förmodligen kommer mycket att bli känt på måndag, bland annat vilka länder som konkret står på den sida och innehar den åsikt som vi förfäktar.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<Hur positioneringarna blir i de konkreta förhandlingspositionerna återstår att se. Vi är inte där ännu. Därför svävar jag lite grann på målet när jag svarar på frågan om vilka bundsförvanter vi har.

Man kan konstatera att en problematik är förenad med LBU, nämligen vem som betalar de här programmen. I det här fallet kommer det, har jag förstått, att bli väldigt mycket EU-pengar, det vill säga gemensamma pengar. Eftersom vår sektor är liten, minimal, i sammanhanget kommer det att bli en negativ sak för Sveriges del.

Vad beträffar LBU från den andra aspekten kan man konstatera att det finns en miljöpåverkan i LBU genom de tvärvillkor som också gäller när vi har frikopplingen, vilket ju är positivt. Det är därför som det är omnämnt.

Vad beträffar den alternativa produktionen kan jag konstatera att det, som vi i ett tidigare ärende här var inne på, är en ökad efterfrågan på energi i Europa – möjligen en alternativ produktion i delar av det område där vi ska producera annat än vin och vindruvor.

Vi har i varje fall inte ännu satt upp något mål vad beträffar budgetpåverkan. Vår ståndpunkt är att budgeten på det här området ska minska, och så mycket som möjligt. Men precis som i alla andra sammanhang handlar det om att hitta goda vänner och kamrater för att nå dit man når. Jag kommer att anstränga mig till det yttersta i det här fallet, inte minst därför att det finns en folkhälsoaspekt när vi pratar om alkoholhaltiga drycker och därför att det gäller att minimera de offentliga utgifterna för detta.

Nu bedrivs det ett intensivt arbete i olika typer av rådsarbetsgrupper, även vad beträffar pengafrågorna. Än finns det inga konkreta förslag eller några beräkningar, vad jag känner till, från vare sig ordförandeskapet eller kommissionen om var det möjligen ska hamna någonstans. Vi får be att få återkomma i den delen. Det kommer säkert att ägnas mycket tid åt den här reformen under hösten.

Anf. 25 ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i denna fråga.

Vi går nu över till den nya punkten 6 om sockerindustrin, där rådet har en riktlinjedebatt framför sig på basis av de frågor som sänts ut till nämnden i utskick 2. Miljö- och jordbruksutskottet har informerats skriftligt och beslutat om saksamråd men har inte hunnit ha något sådant än. De återkommer säkert i den frågan.

Dagens möte har, som sagt, att hantera upplägget inför den kommande debatten, och underlag är utsänt.

Anf. 26 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Förslaget innebär i korthet att andelen av industrins stöd som går till odlarna fixeras till 10 procent i stället för att bestämmas av medlemsstaten. Det kommer att betalas ut en rabatt till odlare som påverkas av omstruktureringen. Odlarna kommer att få möjlighet att själva ansöka om omstruktureringsstöd. Eventuella slutliga och definitiva kvotnedskärningar kommer att göras med hänsyn tagen till de medlemsstater som har avsagt sig kvot.

Jag välkomnar att det görs ändringar i omstruktureringsprogrammet som leder till att det avsägs mer produktionskvot, som ger industrin och odlarna ökade incitament att delta i omstruktureringen. Det är också viktigt att dessa ändringar tar hänsyn till länder, som Sverige, som redan har deltagit i omstruktureringsprocessen.

Ordförandeskapet har ställt fyra frågor till ministrarna.

Den första frågan är om vi kan stödja att det görs ändringar i omstruktureringsprogrammet som gör det mer attraktivt att delta i det och om vi håller med om att omstruktureringen även fortsatt ska ske på frivillig väg. På detta svarar jag ja. Det är bra att omstruktureringsprogrammet görs mer attraktivt, och principen om frivillighet bör råda även framöver i stället för att införa tvingande åtgärder redan nu. Industrin har föreslagit att det ska göras en tvingande kvotnedskärning redan till nästa år. Men vi anser att detta minskar konkurrensen på sockermarknaden och att det bästa är att låta omstruktureringen ske frivilligt.

Den andra frågan är om vi håller med om att det är bra att odlarna kan få ta initiativ till att avsäga sig kvot genom att själva lämna in omstruktureringsansökan. Jag tycker att det är ett bra initiativ som kan leda till en ökad anslutning till omstruktureringsprogrammet. Denna möjlighet är begränsad till 10 procent av ett företags kvot och riskerar därmed inte mer än en del av andelen av kvoten.

Fråga tre handlar om ansökningstiden för nästa marknadsår. Kommissionen föreslår att man ska utöka ansökningstiden något och låta det ske i en tvåstegsprocess. Jag tycker att det kan vara ett bra sätt att öka möjligheterna att delta i omstruktureringen. Men jag vill påpeka att det inte bör göras några begränsningar av vilka som ska få ansöka i steg två. Så många som möjligt bör få ansöka för att få optimal anslutning till programmet.

Den fjärde och sista frågan handlar om huruvida det ska tas någon hänsyn till tidigare gjorda omstruktureringsansträngningar i den eventuella slutgiltiga kvotnedskärning som kan behöva göras efter programperiodens slut. På denna fråga svarar jag ja. Det är viktigt att det tas hänsyn till länder som Sverige som har deltagit i omstruktureringsprogrammet. En linjär kvotnedskärning kan verka avskräckande på företag som står i begrepp att lämna in en ansökan om omstrukturering. Visad hänsyn till tidigare omstruktureringar skulle därmed kunna öka incitamentet att avsäga sig kvot nu.

Anf. 27 ORDFÖRANDEN:

Jag ska säga, vilket jag glömde i inledningen, att frågan var uppe i nämnden inför jordbruksministermötet i maj. Då fanns det stöd för regeringens upplägg i förhandlingarna i frågan.

Anf. 28 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! Det är helt riktigt som ministern säger att vi ska slå vakt om de länder som redan har gjort sin så kallade hemläxa. Det borde bland annat vara att vi har en annan struktur när det gäller utbetalningar etcetera.

Jag ska inte ställa något ultimativt krav, men jag skulle vilja ha en nästintill försäkran från ministern om att ingenting ska släppas igenom som gör att vi får mer av en europeisk kollegial klädsel i aska och sot, utan att vi verkligen håller stången mot ytterligare en pålaga. Jag skulle vilja ha ministerns förtydligande på den punkten.

Anf. 29 SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Jag instämmer helt och hållet i Bengt-Anders Johanssons ställningstagande i frågan. I bakgrundsmaterialet står det att viss hänsyn ska tas till länder som redan har gjort sin läxa, och i Sveriges ståndpunkt står det att vi ska arbeta för att man ska ta hänsyn till det.

Jag har en fråga som gäller den andra delen i den svenska ståndpunkten om tveksamheten till möjligheter till återtag. Varför denna tveksamhet?

Jag vill ta upp några andra frågor som det inte sägs så mycket om men som, sett till faran, kan finnas i en förlängning. Finns det risk för att de olika stöden kan bli föremål för modulering i någon form?

Sedan finns det vissa av de här länderna som kommer att få göra kännbara minskningar. Vi har varit på Gotland den här veckan, och där har sockerproduktionen, med några få undantag, upphört. Vi har gjort vår läxa. Men i länder som Italien och Spanien finns det, vad jag förstår, planer på att man ska kunna ha kvar bruken och i stället raffinera importerat råsocker. Vi får se till att den typen av åtgärder inte får någon form av stöd.

Jag har en sista fråga. Det är industrin som betalar en produktionsavgift, men det pågår en diskussion i bland annat Tyskland om att även odlarna ska få någon form av produktionsavgift. Det är viktigt att se till att det inte läggs några sådana bördor på de odlare som nu gör åtaganden.

Anf. 30 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Jag har vid ett flertal tillfällen tillkännagett en ståndpunkt som är välbekant för nämnden. Att ge en hundraprocentig försäkran, som efterlyses, är omöjligt, eftersom det i det här fallet inte handlar om konsensus utan om andra typer av beslutfattande. Men den svenska ståndpunkten är tillkännagiven med skärpa och är väl känd. Vi är dessutom inte ensamma om att ha gjort vår hemläxa, så vi har i det här sammanhanget några goda vänner att förlita oss till.

Vad beträffar frågeställningar om modulering är det så här långt oss ej bekant om det finns några sådana funderingar från kommissionens sida.

Återtagen är en fråga om konkurrens om energi och energiråvara och behandlas inte av oss på vårt råd.

Frågan om produktionsavgifterna låter jag Linda Persson prata om, för det är hon betydligt bättre på än vad jag är.

Anf. 31 Departementssekreterare LINDA PERSSON:

Jag förstod frågan som att det eventuellt skulle kunna bli avgifter till omstruktureringen från odlarna. Vi har inte sett några sådana indikationer. Det har inte varit uppe på några möten, och jag känner inte till det. Men jag tar med mig frågan.

Anf. 32 SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Jag hade en fråga om konvertering av sockerbruk till raffinering av råsocker, som det kan finnas planer på i vissa länder.

Anf. 33 Departementssekreterare LINDA PERSSON:

Det har inte gjorts några ändringar i förordningen som ska ändra möjligheterna att göra detta, vad jag vet. Som sagts tidigare finns det inget sådant förslag till ändring.

Anf. 34 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Det innebär att vi är klara med beslutspunkterna redan nu, eftersom den förra punkten 6 om finansiering utgått och den förra punkten 7 om att inte införa metomyl med mera har blivit en A-punkt.

Vi går nu in på Övriga frågor. Den förra listan omfattade a–c, men den som gäller nu omfattar a–j. Vad gäller den första WTO-frågan kan nämnden notera, som kanslichefen också sade i början, att vi har fått brev från handelsministern med en lägesrapport.

Jag konstaterar att både punkt c och punkt d är uppsatta på listan på begäran av den svenska delegationen, så jag kan spontant be jordbruksministern att kommentera dessa och därefter låta jordbruksministern kommentera de övriga frågorna bäst han vill. Jag lämnar därefter ordet fritt. Vi försöker att hantera dessa punkter i klump, men om det spårar ur tar vi dem så klart en i taget.

Anf. 35 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Vi har beslutat oss för att vid det här tillfället föra upp två punkter. Den första är en rapport från det högnivåmöte som hållits mellan företrädare för jordbruks- och miljöministrarna inom Östersjöstaternas råd. Vi tycker att det är angeläget att vi informerar varandra om läget i Östersjön men också om våra planerade åtgärder och att vi bidrar med kunskaper och erfarenheter till varandra så att vi kan förbättra det allvarliga läget i Östersjön, som inte på något sätt kan negligeras.

Resultatet av överläggningen den 19–20 april är så här långt gott, det vill säga att detta har blivit en stor punkt för alla länder runt Östersjön i dag att agera kring på den politiska arenan.

Nästa frågeställning som vi gärna vill ta upp handlar om vårt önskemål om att den obligatoriska trädan ska sättas till 0 procent för marknadsåret 2008/2009. Sverige har begärt att det inför nästa år inte ska vara några begränsningar för vad som får odlas på den uttagna arealen.

Jag anser att den uttagna arealen kan användas till produktion av jordbruksgrödor men också till grödor för kommersiella ändamål. Orsaken till att vi anser att denna ändring bör göras är att uttagen areal som utbudsreglerande instrument inte längre är relevant i dagens läge då vi har en stor efterfrågan på marknaden. Marknadsläget är sådant att det finns all anledning att använda marken till att producera och inte låsa produktionsresurserna på ett sätt som uttagen areal gör. Att inte längre behöva skilja på uttagen areal och areal för jordbruksändamål skulle dessutom innebära en förenkling både för lantbrukarna och för administrationen.

Även Frankrike och Tyskland, som tillämpar en historisk modell för gårdsstödet, har bett om undantag från att tillämpa uttagen areal nästa år. Effekten av deras begäran är densamma som den av vår begäran, men eftersom vi använder olika modeller för gårdsstödet kan förändringar för uttagsplikten göras på olika sätt.

I övrigt är jag beredd att svara på frågor på de punkter som finns på listan för övriga frågor.

Anf. 36 ORDFÖRANDEN:

Först vill jag själv be om en möjlig precisering vad gäller arealfrågan. Kan jordbruksministern, givet att det är en övrig fråga nu, säga något om jordmånen för den svenska idén?

Anf. 37 SUSANNE EBERSTEIN (s):

Jag vill ställa en fråga till jordbruksministern angående det som händer i Skåne just nu. I dag har vi hört på nyheterna att 10 000 grisar ska avlivas på grund av en smittsam sjukdom som jag tyvärr inte vet namnet på, men det var en bokstavskombination. Det är inte alls säkert att det kommer att stanna därvid, för det här är tydligen en mycket smittsam sjukdom. Den här typen av sjukdomar håller sig inte inom nationsgränser, utan de kan härja fritt. Jag undrar om jordbruksministern på något sätt kommer att uppmärksamma detta vid jordbruksministermötena.

Anf. 38 ORDFÖRANDEN:

Nu behandlar vi de övriga frågor som står under punkt 7. Det finns en punkt för övriga frågor även på den gula agendan, där man kan ta upp sådant som inte finns under punkt 7. Men jordbruksministern kan gärna svara på frågan nu om han vill.

Anf. 39 JACOB JOHNSON (v):

Jag tänkte kommentera punkt c om rapporten från högnivåmötet inom Östersjöstaternas råd. Det är positivt att det avses göras ett inspel till hälsokontrollen med anledning av detta. Kan jordbruksministern utveckla vad det skulle kunna innebära?

Vad jag kommer ihåg är den här saken inte direkt omnämnd i icke-papperet med den svenska förhandlingspositionen inför hälsoöversynen. Jag skulle vilja ha en kommentar till detta och ett stöd för att verkligen gå framåt där. Jag vill också ha ett stöd för arealuttaget på 0 procent.

En fråga: Vad är det för skillnad på jordbruksgrödor och kommersiella grödor?

Anf. 40 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Vår bedömning är att möjligheterna att få den uttagna arealen till 0 procent nästkommande marknadsår är goda, i all synnerhet som ett par andra länder har gjort samma framställning. Det är dessutom stora producenter av grödor som vi talar om i det här sammanhanget.

Vad beträffar den smittsamma sjukdom som har drabbat vårt land är det, som har framgått av medierna, myndigheternas åsikt i Sverige att vi fortsatt ska försöka hålla vårt land fritt från sjukdomen. Jag har begärt och kommer att få ett bilateralt möte med min danske kollega under rådsmötet. Jag kommer att informera honom om att vår ambition är att vi fortsatt ska försöka hålla vårt land fritt från denna för grisarna mycket plågsamma sjukdom, vilket i sin tur möjligen kan synas vara en liten restriktion för till exempel införsel av danska grisar i vårt land. Men vi har dessa möjligheter, och jag tycker att vi ska behålla dem för att ha ett land som är så smittfritt som det bara är möjligt.

Inspel i hälsokontrollen har vi möjlighet att göra genom att fortsätta att göra precis vad vi har gjort, nämligen att stödja informationskampanjer av typen Greppa näringen, men också genom att använda pengar för skyddszoner och liknande som vi har gjort. Detta vet jag av egen erfarenhet, eftersom jag har varit med vid flera av dessa sammankomster, att de länder som i dag inte har tagit vara på de möjligheter som finns i olika typer av program lyssnar mycket noga till.

Det enkla svaret på frågan om skillnaden på kommersiella grödor och jordbruksgrödor är att det egentligen inte är någon skillnad. Men i de här sammanhangen brukar man prata om att de grödor som vi har en marknadsordning för räknas som jordbruksgrödor. De kan i och för sig också användas till att till exempel producera energi, så det är inte längre riktigt adekvat att använda de här beteckningarna.

Anf. 41 PER BOLUND (mp):

Jag har en fråga om punkt 8 e, som handlar om Flegthandlingsplanen och som berör import av illegalt avverkat virke till EU. Det är lite otydligt på den punkten. Jag skulle vilja ha en precisering av vilka ytterligare rättsliga alternativ som den nederländska delegationen har lyft upp och hur Sverige ställer sig till förslaget. Jag vill gärna också veta om Sverige står bakom ambitionen att gå från frivillighet, som gäller i dag, till att ha ett obligatoriskt regelverk, som ju kommissionen har ställt sig bakom och arbetat för. Också många stora svenska företag har ställt sig bakom detta i ett upprop. Det vore bra att få en information om det.

Anf. 42 CARINA OHLSSON (s):

Jag har några frågor om det som Jacob Johnson tog upp under punkt 8 c om Östersjöstaternas råd och hur arbetet där går vidare. Jag skulle vilja veta lite om stämningsläget. Om jag ska vara lite vitsig har vi ju hört här i Sverige att jordbruksministern och miljöministern nu sitter i samma rum. Och jag trodde nog att ni tidigare hade varit i samma rum några gånger.

Hur går diskussionerna på EU-nivå och i staterna runt Östersjön, till exempel i Ryssland? Vilka har man med sig i diskussionerna om att koppla ihop jordbruksfrågorna med miljöfrågorna? Det är jätteviktigt att lyfta in hälsokontrollen, men det behöver jobbas stenhårt med det redan nu. WWF:s kampanj i Aftonbladet har väl inte undgått någon. Den kanske kan sägas vara si och så.

Hur mycket respons får man på goda exempel som Greppa näringen? Hur känns det när man tar upp den typen av frågor? Är responsen god? Hur är känslan när det gäller de här frågorna som är så angelägna?

Anf. 43 ERIK A ERIKSSON (c):

Jag vill tacka jordbruksministern för redogörelsen angående uttagsareal. Här behöver Sverige inte alls be om ursäkt. Känslan är att uttagen areal av träda ligger på en ganska hög nivå, vilket får två konsekvenser i sammanhanget.

Den ena är att vissa bygder och socknar är nästan helt och hållet lagda i träda. Det riskerar att degenerera den kunskap som finns i dag i vårt land om att odla våra grödor. Detta är inte bra. Därför välkomnar jag naturligtvis rapporten. Och du ska ha all support i arbetet för att förändra.

Den andra är att vi snabbt måste få till stånd en produktion av biobränsle. Där är gröna näringar och lantbruket en så viktig del att vi inte har råd att inte använda den mark som finns i Sverige.

Det jag egentligen vill säga till nämnden är att det finns flera bottnar i detta. Och när det gäller turismnäringen är det inte roligt att åka igenom ett par tre socknar, som jag gjorde för några veckor sedan, där alltihop ligger i träda. Nu är det sagt.

Anf. 44 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Vad beträffar Flegt och den nederländska framställningen uppmanar Nederländerna återigen kommissionen att återrapportera till rådet ytterligare möjliga åtgärder för bekämpning av illegala avverkningar. Man uppmanar kommissionen att utveckla en lagstiftning som främjar handel med lagligt virke och försvårar handel med olagligt avverkat virke. Vidare uppmanar man kommissionen att ytterligare betona frågan om olagliga avverkningar i internationella handels- och miljörelaterade fora och att fortsätta prioritera frågan om olagliga avverkningar i regionala och bilaterala handelsavtal.

Den svenska ståndpunkten, som jag tror är bekant för nämnden genom den skriftliga dokumentation som finns, är att vi stöder Nederländernas uppmaning till kommissionen att återrapportera möjligheterna till ytterligare åtgärder.

Vad beträffar Carina Ohlssons frågeställningar kan jag säga att stämningsläget är gott. Alla har insett problematiken med den miljöförstöring som sker på olika sätt i Östersjön, men man har också märkt att någonting har hänt. Bara för någon dag sedan blev till exempel Polen påmint om det katastrofala läget för deras del vad beträffar fisket, som innebär att kommissionen för första gången går in och stoppar ett lands fiske. Det har aldrig inträffat tidigare. Det har säkert fått den polska befolkningen men också de polska myndigheterna och regeringen att fundera över den allvarliga situationen för vårt gemensamma innanhav.

Generellt kan man säga att vi som har varit med något längre i unionen har kommit längre vad gäller både åtgärdsplaner och att anta eller förkasta det som andra har gjort än vad de nya medlemsländerna och de länder som inte är med i den europeiska unionen har gjort. Men jag vill än en gång betona att alla nu försöker att suga åt sig de kunskaper som någon annan har och värdera andras åtgärder för att se om de är möjliga att applicera i sitt eget land. Mycket här handlar alltså om kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte. Där tycker jag att dörrar är öppnade på ett sätt som jag inte har upplevt tidigare.

Anf. 45 SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

I frågan om läget i WTO-förhandlingarna har vi också fått en rapport från Tolgfors. Han talar där om frågekomplexet triangeln, och det står inom parentes att EU främst måste göra ytterligare eftergifter i jordbruksfrågorna. Då vill jag bara fråga ministern vilken typ av konsekvensanalyser som görs när det gäller förändringar av stöden till svenskt jordbruk.

Den andra frågan har också anknytning till WTO men är kanske lite fristående, nämligen frågan om det ramavtal mellan Brasilien och EU om etanolproduktion som har ingåtts under veckan, vad jag har förstått. Finns det också frågor om certifiering, miljöfrågor och sociala frågor i det sammanhanget? Vilken tidsplan gäller för att operationalisera ett sådant ramavtal och vilka konsekvenser får det för eventuell svensk etanolproduktion?

Anf. 46 BJÖRN HAMILTON (m):

Fru ordförande! Min fråga gäller också WTO och är av ungefär samma karaktär som föregående fråga, men kanske mera generell.

Förhandlingarna i Doharundan har hållit på väldigt länge, och man ser framför sig någon form av lösning, kanske. Vid de senaste mötena i G 4-gruppen har det tydligen varit industritullarna som har varit problemet och fått Indien och några andra stater att lämna förhandlingarna. Det hoppas man kunna lösa i Genève.

Men vi får nu koncentrera oss på jordbrukssidan, eftersom det är jordbruksministern vi har här. De andra frågorna får vi ta upp nästa gång när vi har utrikessidan här. Vad är det inom jordbrukssektorn som är utestående frågor? Har jordbruksministern någon uppfattning om det? Det här har varit uppe i EU-nämnden ett flertal gånger, men har det skett någon förändring just på jordbrukssidan sedan förra gången vi diskuterade det här för någon månad sedan?

Anf. 47 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Vad beträffar WTO har det gjorts omfattande analyser, bland annat av Statens jordbruksverk, inför de förhandlingar som nu bedrivs, ibland till och med intensivt. De förändringar som görs i förhandlingspositioner och liknande är alltså på förhand analyserade. De ryms inom de analyser som är gjorda och som för övrigt till mycket stora delar användes i det arbete som föregick insändandet av det omtalade brevet till kommissionen.

Vad beträffar certifieringar av etanol finns det nu diskussioner, som nämndes, med Brasilien. Där är ej något avtal undertecknat ännu, men en punkt som är med är just miljöfrågorna. En annan punkt som är med, men bara som en punkt, är de sociala aspekterna, som ju finns kring den här typen av produktion och som jag tycker att vi också ska uppmärksamma i sammanhanget apropå konkurrensneutraliteten och liknande frågeställningar.

Vad beträffar utestående frågeställningar, som Björn Hamilton frågar om, kan jag säga att i den mån jag känner till någonting är jag vid det här tillfället förhindrad att säga det, eftersom det just är förhandlingar som pågår. Jag är inte säker på att jag känner till alla utestående frågor heller därför att man inte kan sprida sådana här frågeställningar under en pågående förhandling. Kommissionen är mycket försiktig med att sprida ut vad som eventuellt är utestående.

Anf. 48 ORDFÖRANDEN:

Jordbruksministern känner säkert till, men jag kan upprepa det, att nämnden naturligtvis kan hemligstämpla uppgifter som skulle kunna vara känsliga för Sveriges relation till främmande makt – om det underlättar för jordbruksministern att berätta för nämndens ledamöter hur det egentligen ligger till.

Anf. 49 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ja, jag känner till det. Generellt kan jag säga att det inte, precis som Björn Hamilton säger, >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<Är det möjligen någon fråga som jag kan nämna, och den behöver inte hemligstämplas, är det något exportstöd, som vi i inom parentes sagt har varit inne på i ett ärende tidigare. Det är vinet. Det kan vara en sådan sak som inte är jättestor men som kan vara avgörande för om man kommer fram eller inte.

Anf. 50 ORDFÖRANDEN:

Jag tackar för informationen när det gäller de övriga frågorna.

Har jordbruksministern någonting övrigt att tillägga? Vi ska inte glömma bort A-punkterna.

Anf. 51 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag kan informera nämnden om att förutom den bilateral som jag har omnämnt med min danska kollega kommer jag även att ha en bilateral överläggning med kommissionären Kyprianou och ta upp två frågeställningar som är aktuella. Den ena rör burhöns och den andra implementeringen av kycklingdirektivet.

Anf. 52 ORDFÖRANDEN:

När det gäller A-punkter är flera listor utsända. På A-punktslistan står, som kanslichefen sade i inledningen, också frågan om civil närvaro i Kosovo, som var föremål för regeringsbeslut i går och snabbsamråd dagen innan. Är det någon som vill fråga om A-punkter? Även metomylfrågan har som bekant blivit en A-punkt.

Då inga frågor finns kan jag konstatera att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i dessa.

Vi tackar jordbruksministern för i dag och önskar lycka till på det kommande rådsmötet.

Anf. 53 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag får tillönska nämnden så småningom en trevlig semester.

Innehållsförteckning

1 § Jordbruk och fiske 1

Anf. 1 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 1

Anf. 3 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 4 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 1

Anf. 5 ORDFÖRANDEN 2

Anf. 6 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 2

Anf. 7 PER BOLUND (mp) 2

Anf. 8 CARINA OHLSSON (s) 2

Anf. 9 SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 2

Anf. 10 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 2

Anf. 11 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 12 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 4

Anf. 13 JACOB JOHNSON (v) 4

Anf. 14 PER BOLUND (mp) 4

Anf. 15 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 16 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 4

Anf. 17 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 5

Anf. 18 SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 5

Anf. 19 PER BOLUND (mp) 5

Anf. 20 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 6

Anf. 21 LARS TYSKLIND (fp) 6

Anf. 22 JACOB JOHNSON (v) 6

Anf. 23 KARL SIGFRID (m) 7

Anf. 24 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 7

Anf. 25 ORDFÖRANDEN 8

Anf. 26 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 8

Anf. 27 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 28 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 9

Anf. 29 SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 9

Anf. 30 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 10

Anf. 31 Departementssekreterare LINDA PERSSON 10

Anf. 32 SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 10

Anf. 33 Departementssekreterare LINDA PERSSON 10

Anf. 34 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 35 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 11

Anf. 36 ORDFÖRANDEN 11

Anf. 37 SUSANNE EBERSTEIN (s) 11

Anf. 38 ORDFÖRANDEN 11

Anf. 39 JACOB JOHNSON (v) 12

Anf. 40 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 12

Anf. 41 PER BOLUND (mp) 12

Anf. 42 CARINA OHLSSON (s) 13

Anf. 43 ERIK A ERIKSSON (c) 13

Anf. 44 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 13

Anf. 45 SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 14

Anf. 46 BJÖRN HAMILTON (m) 14

Anf. 47 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 15

Anf. 48 ORDFÖRANDEN 15

Anf. 49 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 15

Anf. 50 ORDFÖRANDEN 15

Anf. 51 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 15

Anf. 52 ORDFÖRANDEN 16

Anf. 53 Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 16

Fredagen den 13 juli 2006

EU-nämndens uppteckningar