Fredagen den 13 februari

EU-nämndens uppteckningar 2025/26:26

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor

Statssekreterare Johanna Lybeck Lilja

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 20 januari 2026

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 17 februari 2026

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

I minusgrader och bland drivis, snörök och annat upplyftande inleder EU-nämnden sitt sammanträde. Vi hälsar statssekreterare Johanna Lybeck Lilja med medarbetare hjärtligt välkomna.

Vi börjar med en återrapport.

Anf.  2  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! Jag håller med om att det är kallt. Vi får prata igång värmen här.

Ni har fått en rapport från mötet i januari. Jag har inget att tillägga till den. Men jag vill passa på att informera om att det den här gången kommer att vara både ett eurogruppsmöte och en arbetsmiddag i inkluderande format. Där ska man diskutera globala obalanser i bred mening, om jag får kalla det så. Till exempel kommer ekonomiprofessor Kenneth Rogoff och även Kanadas finansminister François-Philippe Champagne att delta. Det ser vi fram emot.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Det låter väldigt festligt.

Vi tackar så mycket för informationen.

Vi går till dagordningspunkt 3, Spar- och investeringsunionen: tilläggspensionspaketet.

Anf.  4  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! Jag har tänkt ta punkterna a och b samlat, om det går för sig. Jag får tummen upp. Tack så mycket!

Vi kommer att få en presentation av lagförslagen i pensionspaketet som presenterades i november förra året. Sedan blir det förmodligen en diskussion, som man inte riktigt kan bedöma hur lång den blir, men det blir säkert något.

I paketet föreslår kommissionen ändringar av regler kopplat till tjänstepensionsinstitut, så kallade IORP. Det handlar om att tillsynen ska bli mer effektiv men också om att dessa institut ska kunna ta högre risk i sina investeringar samtidigt som transparensen ska öka.

Kommissionen riktar även in sig på PEPP-produkter. Det är en standardiserad produkt för att underlätta för privat pensionssparande över gränserna, till exempel om du arbetar i flera EU-länder under ditt yrkesliv. Kommissionen föreslår olika sätt att göra dem mer attraktiva och tillgängliga. Folk ska helt enkelt bli mer pepp på PEPP, om jag får skämta lite så här på morgonen.

För att få fler att använda denna produkt vill kommissionen att arbetsgivare ska kunna ansluta sina arbetstagare automatiskt till PEPP-produkter och PEPP-sparande. Men kommissionen vill även att beskattningen ska vara på den lägsta nivån som finns för andra typer av pensionssparande i landet.

Regeringen är såklart positiv till att förbättra pensionssystemen i EU. Det har vi drivit under lång tid. Men det är viktigt att komma ihåg att de här systemen är nära kopplade till andra nationella system. Jag tänker inte minst på den svenska modellen med kollektivavtalade tjänstepensioner. Den kommer vi såklart att skydda.

Det är också viktigt att reglerna blir ändamålsenliga och att tillsynen blir effektiv utan att leda till alltför stora administrativa bördor för någon.

Sist men inte minst är skattepolitiken en nationell fråga. Vi tycker inte att det är lämpligt att i den här lagstiftningen reglera hur beskattningen ska ske.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Statssekreteraren befinner sig ju i ett rum fullt av politiskt exponerade personer, som per definition är PEP. Det här gäller visserligen PEPP med två P, men alla vi anses vara PEP med ett P, när vi till exempel ska låna pengar eller bara ha ett vanligt kontokort.

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 4, Övriga frågor, Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.

Anf.  6  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! Den här punkten var inte med förra gången, då kommissionären inte kunde vara med. Men nu ska hon vara med, och punkten kommer upp som vanligt. Det är en återkommande punkt, där vi får höra vad som händer i de olika förhandlingarna på finansmarknadsområdet.

Jag har inte tänkt säga mycket mer om det, men jag svarar förstås gärna på frågor.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar så mycket för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5 och den mycket smidiga frågan om EU:s budget.

Anf.  8  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! Ja, det är en svår fråga, men det här är väl en av de lättare delarna i EU-budgetsammanhang.

Vi ska helt enkelt behandla rådets rekommendation till Europaparlamentet i fråga om ansvarsfrihet för kommissionen. Det är nämligen Europaparlamentet som, efter rekommendation från rådet, beslutar om man ska ge kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för 2024; vi ligger alltid ett år efter när det gäller det.

Jag var i finansutskottet förra veckan och överlade om just denna fråga. Jag vet att ni också har fått information tidigare om revisionsrättens årsrapport, som rekommendationen baseras på.

Vi ser mycket allvarligt på revisionsrättens kritik. Det är självklart välkommet att felprocenten har gått ned från den mycket höga nivån förra året, men den är fortfarande alldeles för hög. Vi avser därför att rösta nej till rekommendationen.

Vi tänker också, precis som vi har gjort tidigare, lämna in ett skriftligt uttalande tillsammans med Danmark, Finland och Nederländerna. Där trycker vi på revisionsrättens roll och att vi faktiskt ska följa deras rekommendationer.

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Jag har en egen fråga angående detta. Statssekreteraren nämner några länder som vi skriver ett papper tillsammans med. Finns det fler länder som kan vara mer eller mindre likasinnade i fråga om detta?

Ur ett svenskt perspektiv är det väldigt märkligt att inte fler reagerar kraftfullt på denna höga felprocent. Den här formen av avvikelser skulle i många andra sammanhang leda till betydligt mer omfattande reaktioner från den som ansvarar för att granska och ansvarsutkräva den aktuella verksamheten. Finns det fler bundsförvanter i fråga om detta?

Detta är kanske inte en fråga om just det här ärendet, men det blir också relevant. Om vi ska kunna tänka oss att stötta stora europeiska utvidgningar av budgeten, som vissa länder önskar sig, är det inte minst avgörande att pengarna används på ett korrekt sätt. Oavsett om vi tycker att det är en bra idé eller inte måste det åtminstone ske på ett korrekt sätt.

Det verkar vara två helt oförenliga synsätt som möts här.

Anf.  10  GUNILLA CARLSSON (S):

Herr ordförande! Jag tackar för redogörelsen.

Vi socialdemokrater har ingen avvikande ståndpunkt här utan ställer oss bakom regeringens förslag.

Jag vill lyfta upp något som jag har lyft upp tidigare. Det gäller den information som vi har fått i finansutskottet och utrikesutskottet. När Hans Lindblad redogjorde för revisionsrapporten lyfte han upp att det finns en problematik när det gäller att en del av budgeten inte ens revideras av revisionsrätten.

Det tycker jag är oroväckande. Jag har lyft upp det tidigare i detta sammanhang. Vi vet inte om alltmer av budgeten kommer att hamna där, men oavsett om det blir så eller inte är det oroväckande att det finns delar av budgeten som revisionen inte ens tittar på.

Vi tycker att det är höga siffror i dag och är absolut inte nöjda med det. Men det kan riskera att bli lite missvisande om vi faktiskt inte får siffror som gäller hela budgeten. Jag vill därför återigen skicka med till statssekreteraren och regeringen att jag hoppas att de verkligen driver den frågan framåt, inte minst när det ska fattas beslut om den nya MFF:en. Vi tycker att man ska titta på hela budgeten.

Anf.  11  JAN ERICSON (M):

Detta knyter an lite till det som ordföranden nämnde. Jag har funderat över att det finns ett antal EU-länder som fått anmärkningar om sina nationella budgetar, på grund av att de har för stora underskott och andra sådana saker. De länderna släpper ändå igenom en EU-budget med stora fel utan att ha några synpunkter på det samtidigt som de accepterar att få kritik från EU. I min värld är det konstigt att de inte bemöter detta genom att också rikta kritik mot EU-kommissionen, som kritiserar dem. Det är en märklig hantering.

Jag tycker att till exempel Finland borde rätta in sig i det svenska ledet och faktiskt också rikta kritik mot EU-kommissionen.

Anf.  12  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Tack för bra frågor! Vi tycker väldigt lika allihop. Ni kommer alltså inte att få något konfrontativt svar från mig.

När det gäller ordförandens fråga om likasinnade kan jag konstatera att kretsen av likasinnade som är upprörda över att det är för hög felprocent i årsbudgeten är mindre än de likasinnade grupperna när vi diskuterar hur budgeten ska se ut framåt. De flesta av mina kollegor är inte alls bekymrade över felprocenten och tycker att det inte är så konstigt när vi har så mycket pengar i omlopp och så vidare.

De vanligaste felen handlar om att det är någon stödberättigad som inte skulle ha fått stöd eller som inte har följt reglerna om offentlig upphandling. Det är inte så många fall av rena bedrägerier, även om det finns ett antal. Oftast blir det fel eftersom de här regelverken är väldigt komplexa. Det tycker både de som ska ta emot stöden och våra myndigheter som ska hantera dem.

Det är väldigt sällan vi hör entusiasm för detta. De tycker mest att vi är jobbiga, om jag ska vara ärlig. Det får jag ganska mycket kommentarer om.

Det jag vet nu är baserat på indikationer som dessa medlemsstater har gett till oss och inte den absoluta sanningen inför tisdagen, men jag kan i alla fall dela med mig av vad jag har hört och vad de har indikerat till mig. >>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<Hur man väljer att rösta är en diplomatisk balansgång.

Ingen annan är lika upprörd över detta. Och ingen gör egentligen kopplingen till MFF:en eller själva budgeten och att det är mycket pengar och alltså måste hanteras korrekt. De ser det, ärligt talat, lite som två olika saker.

Det gäller också lite i fråga om underskottsförfarandena. Ingen kopplar ihop dem. Vissa länder tycker snarare – det kan jag säga i detta rum – att de behöver mer pengar från EU för att komma till rätta med sina underskott. Det är väl snarare den kopplingen som görs.

Jag tror att jag med det i princip har besvarat ordförandens och Jan Ericsons frågor.

När det gäller Gunilla Carlssons fråga om mandatet har ECA, revisionsrätten, enligt fördraget om EU:s funktionssätt långtgående möjligheter att gå igenom räkenskaperna för unionen. Det som har hänt är att budgeten har blivit mycket mer komplicerad. Det är fler instrument, och de ligger ovanför taken.

De bestämmer själva. Vi bedömer att mandatet är tillräckligt för att ECA ska kunna revidera. Men den praxis de har utvecklat har inte riktigt hängt med budgetens utveckling. Vi tycker att ECA ska ha ett bra mandat. Om de upplever att de inte har det är vi självklart för att de ska kunna ha det. Men det handlar snarare om att budgeten har sprungit i väg från praxisen.

Anf.  13  ORDFÖRANDEN:

Det är intressant att höra det sista. Hans Lindblad satt nämligen på samma stol som du nu sitter på och sa att RRF:en inte omfattas av ECA:s mandat och att de därför inte får revidera RRF:en. Det gör bara detta ännu mer spännande. Det kan alltså möjligen finnas skäl för att titta djupare på detta. Men det är ett tydligt besked från statssekreteraren.

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi har nu kommit till dagordningspunkt 6, Slutsatser om budgetriktlinjerna för 2027.

Anf.  14  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! Det här är en dagordningspunkt som kommer upp varje år och som handlar om att vi ska ställa oss bakom riktlinjerna i form av rådsslutsatser inför nästa års budget i EU. Det är den sista på innevarande MFF, 2027. Det är rådets inspel till kommissionen inför att de tar fram förslaget till årsbudget.

Vi bedömer att riktlinjerna ser bra ut ur ett svenskt perspektiv. De trycker på vikten av en återhållsam budget, som ska ha tillräckliga marginaler för att hantera oförutsedda utgifter. Att stödet till Ukraina ska prioriteras står också med. Det har varit viktigt för oss under förhandlingarna.

Vi avser att ställa oss bakom dessa slutsatser.

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 7, De ekonomiska och finansiella konsekvenserna av Rysslands angrepp mot Ukraina.

Anf.  16  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! Det pågår mycket arbete i ganska rask takt för att få lånet till Ukraina på plats – alltså de 90 miljarder euro som under de kommande två åren ska gå till både budgetstöd och militära behov. I förra veckan lyckades EU-ambassadörerna nå en överenskommelse om hur stödet ska fungera i praktiken, i onsdags fattade Europaparlamentet sitt beslut och nu ska det inom kort slutligen antas. Inför det beslutet kommer vi såklart att samråda med riksdagen. Det är lite oklart vilket datum det blir, men jag hoppas att det klarnar snart. Vi har kommit en bra bit på väg, och det är extremt viktigt för att Ukraina ska få sina pengar i tid, i april. Vi jobbar naturligtvis så hårt och snabbt som det går för att stödet ska bli så bra som möjligt.

När det gäller räntekostnaderna för lånet, som är en sak som varit uppe till diskussion i den nuvarande MFF:en – det vill säga den som kommer att gälla under 2027 – verkar det bli så att de i första hand kommer att tas från den befintliga ramen, genom omprioriteringar. Om det inte går kommer man att använda existerande specialinstrument, och om det inte går får man inrätta ett nytt specialinstrument. Det här blir alltså en förhandlingsfråga hela vägen.

Vi får se om det blir någon diskussion om stödet på mötet nästa vecka, men oavsett det pågår arbetet verkligen med full fart för att Ukraina ska få det stöd de behöver när de behöver det.

Anf.  17  MATILDA ERNKRANS (S):

Ordförande! Jag förstår att man jobbar så snabbt man kan, men om jag minns rätt från när det här förhandlades – man tar väl i och för sig i med lite marginal – pratade vi då om att Ukraina behövde pengarna tidigare än i april. Statssekreteraren får gärna säga någonting om det. Jag utgår som sagt från att ni jobbar så snabbt ni kan för att få fram pengarna till Ukraina, eftersom de är i stort behov av dem.

Jag undrar dessutom hur den svenska strategin ser ut. Nu kommer finansministrarna att mötas igen. Sist det var skarpt läge visade det sig ju att Ungern, Slovakien och Tjeckien inte längre ville vara med på stödet till Ukraina. Hur ser strategin ut från svensk sida när det gäller att hantera det? Kommer man att nämna det, eller är strategin att försöka hitta något sätt att knyta in dem i samarbetet igen? Hur är stämningen runt finansministrarnas bord, och vad gör finansministern på plats?

Anf.  18  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Jag undrar lite över hur lånekostnaderna ska finansieras. Vi från Vänsterpartiet är inte ensamma om att vara kritiska till att Sverige ger stöd till Ukraina inom ramen för biståndet och därmed minskar biståndsramen för övriga länder.

Regeringen har tidigare drivit den frågan i EU också – alltså att stödet ska ges inom ramen för biståndet. Jag vill fråga om man fortfarande driver den linjen, för det är någonting som vi inte ställer upp på.

Jag måste också fråga om den sista meningen, som regeringen numera har med i alla ärenden: ”Slutligen är det viktigt att bemöta den ryska desinformationen om styrkan i den ryska ekonomin.” Jag vill bara höra hur diskussionen går om det i Bryssel, utifrån att regeringen fortfarande tycker att det här är viktigt att driva på EU-nivå.

Anf.  19  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Tack för frågorna! Jag börjar med dem från Matilda Ernkrans.

Det är i början av april som de här pengarna måste ut, men det man gör under tiden är att tidigarelägga en del utbetalningar från andra stöd för att se till att Ukraina klarar sig.

Hur är det då med dessa länder? Ja, varje land måste ju fatta sina egna beslut. Det var tydligt på Europeiska rådet att de inte vill vara med och dela på den här kostnaden och därmed inte heller räntekostnaden. Det som ändå kan sägas vara positivt i sammanhanget är att de utgör en sådan liten del av EU:s bni att det faktiskt inte påverkar så mycket. Det hade varit värre om någon stor hade ställt sig utanför.

Jag vet att jag har nämnt siffrorna om hur stödet till Ukraina ser ut från Norden och Baltikum jämfört med andra länder. Det är väldigt tydligt att vi gör vår del och mer därtill – och det ska vi göra. Jag säger inte att det är för mycket; vi ska göra mer än vår del.

En positiv sak har dock hänt, som inte har med Ekofinrådet att göra. Vi håller ju parallellt på med det nya lånet från IMF, och där har vi ställt ut en finansieringsförsäkran från svensk sida till IMF för att lånet ska kunna accepteras av IMF:s styrelse. >>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<Det var väldigt glädjande.

Jag är osäker på om Ilona Szatmári Waldau ville veta mer om vad räntekostnaderna uppgår till eller om frågan snarare handlade om hur det hanteras biståndsmässigt. Det vore bra att förtydliga vad jag ska svara på, annars kan jag ha en lång utläggning om räntekostnaderna.

Anf.  20  ORDFÖRANDEN:

>>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  21  MATILDA ERNKRANS (S):

>>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  22  ORDFÖRANDEN:

>>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  23  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Det jag undrade över var att ett specialinstrument ju kan innebära att man tar mycket från biståndet när man ska stå för kostnaderna. Vi är tre partier som har varit väldigt kritiska till det synsättet. Det är inte via biståndet man ska stå för räntekostnader och liknande till Ukraina, utan det måste tas genom andra instrument.

Anf.  24  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Då förstår jag, och då ska jag bespara er den långa utläggningen om hur många miljoner det här kommer att kosta olika länder.

Hur vi sätter upp det här i EU-budgeten – om det sker genom omprioritering på olika rubriker eller om det är ett nytt specialinstrument – spelar egentligen ingen roll för hur vi registrerar det i Sverige. Vi har sedan länge en ordning att om stödet är möjligt att klassificera som bistånd eller är klassificerat som bistånd och ryms inom ramen för de aktiviteter som OECD-Dac sätter upp belastar det biståndsbudgeten i Sverige. Det har ingenting att göra med hur vi har satt upp det i EU. Om det inte är det, går det inte på biståndet. Jag kan notera att det senaste stödet på 90 miljarder euro till två tredjedelar är militärt stöd, som av uppenbara skäl inte är en biståndsaktivitet.

Jag ska också svara på frågan om rysk ekonomi. Som ni vet är det en fråga som vi helt och hållet själva har dragit igång från svensk sida. Internationella finansiella institutioner beskrev det som att rysk ekonomi gick som tåget, men vi sa att det inte stämmer och att de måste titta bakom. Nu har tonen ändrats på ganska många håll. Det har krävt relativt mycket arbete, får jag säga.

Det vi ser nu, och som vi för fram i princip varje gång vi är i Bryssel, är att det går allt sämre för rysk ekonomi. De har mer eller mindre tömt sin statsfond. Den är nere på väldigt låga nivåer. De har börjat sälja guld ur den. Deras oljeintäkter har minskat. Deras budgetunderskott har ökat. De har fått höja skatt och moms. De har också en situation där de naturligtvis inte kan finansiera sig på internationella marknader, så de tvingar sin banksektor att köpa statsobligationer. De har tvingat banksektorn att ge lån till lägre räntor än vad den officiella räntan är.

Det ligger alltså ganska stora risker i banksektorn nu, skulle jag bedöma. Det här betyder inte att Ryssland kommer att trilla över stupet i morgon, men det ser allt sämre ut, och den bilden ska vi fortsätta hålla i, för den hänger ihop med viljan till stöd till Ukraina.

Anf.  25  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Jag måste nog ställa en följdfråga. Tidigare har regeringen varit tydlig med, och även haft med i sina ståndpunkter, att stöd till Ukraina ska tas inom EU:s biståndsbudget. Det är en ståndpunkt som inte har funnits med på några eller ett par år, men jag vill ändå veta om det är något regeringen har släppt. Jag tolkar statssekreterarens min som att det inte är så man ser på finansieringen längre.

Anf.  26  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Stödet till Ukraina går inte på EU:s biståndsbudget.

Anf.  27  ORDFÖRANDEN:

Vill Vänsterpartiet anmäla en avvikande ståndpunkt?

Anf.  28  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Nej, jag påpekar bara att regeringen har drivit det. Eftersom det inte står med i ärendet anmäler vi ingen avvikande ståndpunkt, men vi har gjort det tidigare i den frågan.

Anf.  29  ORDFÖRANDEN:

Bra, då vet jag. Vi får inte missa något.

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi kommer nu till dagordningspunkt 8, Den ekonomiska återhämtningen i Europa, Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.

Anf.  30  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Den här gången är det bara en plan vi ska besluta om, och det är Litauens. Revideringen innebär faktiskt inga stora förändringar i planen. Vi kan ställa oss bakom beslutet.

Anf.  31  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi tar oss till dagordningspunkt 9, Den europeiska planeringsterminen 2026, Rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euro–området.

Anf.  32  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! Bara för att förtydliga: Det här är en beslutspunkt i rådet, men eftersom Sverige inte har rösträtt är det en informationspunkt här i dag. Då är vi överens om det – bra.

Den här punkten handlar om den årliga rekommendationen till euroländerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Den riktar sig bara till euroländer. Vi har ingen rösträtt. Jag avslutar alltså här.

Anf.  33  ORDFÖRANDEN:

Nämnden tackar så mycket för informationen.

Dagordningspunkt 10 är Genomförande av ramverket för ekonomisk styrning: försvarsfinansiering.

Anf.  34  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! Här handlar det om att besluta om att aktivera den nationella undantagsklausulen för försvarsutgifter gällande Österrike, men som ni kanske kommer ihåg är Österrike samtidigt i ett underskottsförfarande på grund av att de har ett för stort underskott. Därför undrar ni kanske vad som händer när vi aktiverar undantagsklausulen i ett land som sitter i ett underskottsförfarande. Det här gör det inte lättare för dem att komma ur det, och de behöver fortfarande få ned sitt underskott till 3 procent, men man kan säga att det ger dem lite mer utrymme de närmaste åren för att få till försvarsinvesteringar. Det är precis samma sak som gäller de andra länderna som har aktiverat undantaget. Vi kan ställa oss bakom beslutet.

Anf.  35  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Dagordningspunkt 11 hanterades som en A-punkt.

Övriga frågor har vi inga.

Jag tackar statssekreteraren med medarbetare för deltagande vid dagens sammanträde med EU-nämnden, önskar lycka till på rådet och trevlig helg när det blir dags.

Innehållsförteckning

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor

Anf.  1  ORDFÖRANDEN

Anf.  2  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf.  3  ORDFÖRANDEN

Anf.  4  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf.  5  ORDFÖRANDEN

Anf.  6  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf.  7  ORDFÖRANDEN

Anf.  8  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf.  9  ORDFÖRANDEN

Anf.  10  GUNILLA CARLSSON (S)

Anf.  11  JAN ERICSON (M)

Anf.  12  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf.  13  ORDFÖRANDEN

Anf.  14  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf.  15  ORDFÖRANDEN

Anf.  16  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf.  17  MATILDA ERNKRANS (S)

Anf.  18  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf.  19  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf.  20  ORDFÖRANDEN

Anf.  21  MATILDA ERNKRANS (S)

Anf.  22  ORDFÖRANDEN

Anf.  23  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf.  24  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf.  25  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf.  26  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf.  27  ORDFÖRANDEN

Anf.  28  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf.  29  ORDFÖRANDEN

Anf.  30  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf.  31  ORDFÖRANDEN

Anf.  32  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf.  33  ORDFÖRANDEN

Anf.  34  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf.  35  ORDFÖRANDEN