Fredagen den 13 februari 2015

EU-nämndens uppteckningar 2014/15:25

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Magdalena Andersson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 27 januari 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 17 februari 2015

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar finansministern med entourage välkommen. Den första punkten på dagordningen är ekonomiska och finansiella frågor. Vi börjar med återrapporten från den 27 januari. Finns det någonting att tillägga utöver det skriftliga underlaget?

Anf.  2  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  3  JOHAN HULTBERG (M):

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  4  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Vi går vidare till dagordningspunkt 3, Investeringsplan för Europa: Europeiska fonden för strategiska investeringar.

Anf.  6  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Detta har varit en återkommande diskussion i Ekofin, och det har även varit uppe här i nämnden och på olika sätt i riksdagen flera gånger. Det här blir nu den andra diskussionen om det konkreta förslaget från kommissionen om Europeiska fonden för strategiska investeringar eller Efsi, som den förkortas och som vi kallar den för.

Vi har talat om det i nämnden, och det har även varit uppe i finansutskottet då min statssekreterare Karolina Ekholm var där tidigare i veckan. Jag tänkte därför inte gå igenom fonden och dess uppbyggnad igen, utan jag talar om det som diskussionen kommer att handla om i nästa vecka och vilka huvudfrågor vi tänker oss.

Inför mötet har ordförandeskapet presenterat sin bild av hur man ser på förhandlingsläget. Generellt sett är bilden att det finns ett brett stöd för att upprätta fonden, och det är en hel del frågor som kommer att fortsätta diskuteras.

En sak som kommer att diskuteras är styrning av Efsi, styrelsens roll och investeringskommitténs roll. Men det handlar också om de externa aktörer, utöver kommissionen, som ska kunna bidra till fonden och vilket inflytande de ska kunna ha vad gäller till exempel riktlinjer. Detta kommer att diskuteras.

Det kan finnas en del fortsatt diskussion om finansieringen av de medel man lägger in och att det ska bli tydligt och trovärdigt för att privata aktörer ska komma att vilja vara med. Omprioriteringarna inom EU-budgeten för att finansiera detta kan eventuellt också komma upp till diskussion.

Det har varit mycket diskussion om hur man ska välja projekt i fonden. Det finns en bred enighet om att projekt ska kunna stå på sina egna ben och att de ska prioriteras utifrån de bidrag man har till jobb och sysselsättning i Europa. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Det kommer också att bli en diskussion om utvärdering av fonden och hur länge den ska vara i drift.

Den hållning vi har tänkt att regeringen ska ha är den vi tidigare har haft: Vi välkomnar initiativet, men vi understryker också vikten av att kommissionen går vidare med de andra delarna i Junckerplanen, det vill säga att allmänt förbättra investeringsklimatet i Europa.

Vi kommer att fortsätta att påpeka vikten av finansiering av fonden. Det är ju också tanken att det ska ske inom budget och att man ska respektera de budgettak som finns i EU.

Vi kommer att fortsätta understryka vikten av att det är hållbara investeringar som man genomför, men också vikten av att vi har investeringar i forskning, utveckling och innovation som en central del i fonden.

Vad gäller styrningen har vi tidigare påpekat, och jag har sagt i nämnden, att vi tycker att det är viktigt att Europeiska investeringsbankens roll blir central. De har mycket erfarenhet på området och bra track record vad gäller utlåning.

Vi kommer att fortsätta att betona att det är viktigt att projekten granskas och godkänns på objektiva och tydliga grunder. Det är också viktigt att det i konstruktionen finns tydliga brandväggar mellan styrelsen, som ska ge riktlinjer för investeringarna, och den kommitté som de facto granskar projekten. Det får inte bli en politisk styrning av vilka projekt som man de facto ska investera i. Däremot ska det vara en politisk styrning av riktlinjerna för fonden.

Det har förts en diskussion om huruvida andra än Europeiska investeringsbanken och kommissionen ska få möjlighet till röster och platser i styrelsen. Vi har känt oss lite skeptiska till att andra än Europeiska investeringsbanken och kommissionen ska ha röststyrka i styrelsen. Det finns en tanke om att till exempel privata fonder eller länder utanför EU ska kunna lägga in pengar i fonden och därmed också få plats och röststyrka i styrelsen. Det känner vi alltså en viss skepsis till.

Vi tycker också att om man ska förlänga Efsi är det viktigt att man gör en ordentlig utvärdering först. Det ska inte bli något slags automatisk förlängning efter 2017.

Vi har varit positivt inställda till rådgivningshubben och att projektlistan finns. Men vi kommer att påpeka att det är viktigt att det inte blir någon ny stor och tungrodd administration kring detta, utan att det blir smidiga system.

Vad gäller den tredje delen i Junckers investeringsplan, som handlar om att förstärka investeringsklimatet i Europa, har vi också tidigare efterfrågat en tydligare tidsplan från kommissionen för hur man avser att gå vidare i denna del av Junckerpaketet. Vi avser att fortsätta att understryka vikten av denna del i Junckerplanen.

Anf.  7  EMMA WALLRUP (V):

Jag är lite nyfiken på om regeringen tänker driva en linje också för miljömässigt hållbara investeringar. Du talade ju om hållbara investeringar. Ämnar man att driva en linje som gynnar en omställning samtidigt som vi skapar jobb?

Anf.  8  FREDRIK SCHULTE (M):

Jag har några frågor. Den första gäller styrelsens sammansättning. Jag delar din bedömning; det känns något oroväckande att man ska kunna köpa sig plats i styrelsen. Jag skulle vilja höra mer om hur diskussionen har gått kring det och hur regeringen avser att agera för att undvika att fonden politifieras och att det inte blir mer marknadsekonomiskt gångbara investeringar som är vägledande, så att säga, för vad man satsar pengar på.

Jag skulle också vilja ställa en fråga vad gäller själva finansieringen. Om jag har förstått saken rätt handlar det alltså om 5 miljarder från EIB. De omprioriteringar som är föreslagna gäller i huvudsak Horizonprojektet. Europeiska investeringsbanken sysslar med en liknande typ av investeringar, och Horizon är ju forskning och utveckling. Vad är egentligen nytt med fonden i denna bemärkelse?

Johan Hultberg betonade under den tidigare punkten att det känns som att det är mycket som ska inrymmas i budgetmarginalen inom befintlig budget. Vi har en stor oro för att detta i slutändan kommer att leda till att kommissionen kommer tillbaka till medlemsstaterna och meddelar att de inte har klarat av finansieringen och därmed behöver mer pengar.

Det framgår av regeringens ståndpunkt att du delar vår farhåga, men vi känner att vi skulle vilja ha lite tydligare garantier från kommissionen för att så verkligen inte blir fallet. Jag skulle vilja ha ett förtydligande av om det har utställts explicita garantier och hur regeringen avser att agera för att vi inte hamnar där.

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Du är ju relativt ny i nämnden, Fredrik Schulte, och du är välkommen. Vi har diskuterat frågan ett antal gånger. Ett problem var att vi var tvungna att ha en annan aktivitet när informationsmötet och beredningen skulle ha varit här. Någon sådan har alltså inte skett ännu. Vi kommer tillsammans med gruppansvariga att hitta en ny tid för en beredning. Vi var tvungna att ställa in mötet i onsdags, så inte heller de som var här då kunde delta i mötet eftersom det inte ens blev av.

Anf.  10  MARIA PLASS (M):

Tack för föredragningen! Jag fyller lite grann på det som Fredrik Schulte sa angående styrelsen och prioriteringslistan.

Vi är också lite skeptiska till vad som kan hända med styrelsen när man, så att säga, kan köpa sig en plats i den. Vi delar alltså den kritiska hållningen.

Jag ska också säga något om den prioriteringslista som har nämnts. Om man läser handlingarna ser man att det finns en mening där det står att Efsi bör ges full frihet att välja ut och finansiera projekt som inte ingår i förteckningen. Man får känslan av att det är två listor – en lista som är officiell och en lista vid sidan om. Finns det lite mer information om det?

Avser ni att uttrycka denna kritiska hållning vad gäller styrelsen på mötet?

Anf.  11  TINA ACKETOFT (FP):

Tack så mycket, finansministern! Jag tycker att det låter som att vi alla delar en hälsosam skepsis till denna nya fond. Det känns som att de frågor som lyfts av finansministern är de som vi alla delar. Men jag ställer mig även bakom de frågor som mina kolleger har lyft fram.

Jag ska bara nämna en liten detalj: Det står i regeringens hållning att investeringarna ska ske i projekt i hela EU baserat på projektens egna meriter. Jag vill gärna höra om man i så fall måste välja mellan de olika aspekterna. Det kan faktiskt vara så att den ena aspekten går före, det vill säga att projekten ska fördelas i hela EU – punkt. Man prioriterar då inte resultaten av dem. Jag vill bara höra finansministerns förtydligande av detta när det gäller regeringens ställning.

Anf.  12  ORDFÖRANDEN:

Jag vill tillägga en kommentar kring detta med hur styrelsen utses. Det finns en risk om man tar in privata aktörer att just deras insatta medel hamnar i de säkraste projekten, vilket negativt påverkar risken att det kommer att drabba vår gemensamma budget i efterhand. Det är en annan tilläggsrisk.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  13  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag ska börja med den första frågan om hållbara investeringar. Det är en fråga som jag tog upp i senaste Ekofin, att behovet av den här fonden inte gör att vi bygger fast oss i gammal teknik och miljöförstörande projekt utan att vi investerar i hållbara projekt. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Det har förts en diskussion om styrelsens sammansättning. Det finns fler andra länder och institutioner som är skeptiska till att det ska finnas utomstående privata aktörer eller tredjeländer som ska vara med i styrelsen.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

De som tycker att det vore bra att externa aktörer skulle kunna få en plats i styrelsen tror att de skulle vara mer intresserade av att satsa pengar i fonden. Då är väl tanken att intresset för det skulle öka om de därmed skulle få inflytande i fonden.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Det som har varit tydligt hela vägen är att det i styrelsen kommer att finnas ett avgörande inflytande för Europeiska investeringsbanken och kommissionen.>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<. Det ska alltså inte gå att köra över dem, så där finns det en säkerhet. Men vi kommer att verka för att tredjelandsaktörer inte ska ha rösträtt i styrelsen.

Horizon 2020 jobbar ju redan med forskning och utveckling i Europeiska investeringsbanken, precis som du säger. Det som är nytt med den här fonden är ju tanken att man ska kunna kombinera ihop det offentliga kapitalet med privat kapital och på så sätt få en mer samlad forskning och utveckling än om man bara hade haft Horizon 2020. Det är så resonemanget har förts från kommissionens sida.

Det är mycket som ska hanteras inom budgetmarginalen, det är helt korrekt. Därför har vi också understrukit – och kommer att fortsätta understryka – vikten av att detta sker via omprioriteringar. Det finns 6 miljarder i form av omprioriteringar för Connecting Europe och Horizon 2020. Sedan finns det 2 miljarder mellan åtagandena och taken. Mellan taken och egna medel finns det därutöver en garanti som har samma konstruktion som i en del andra lånemekanismer. Det är klart att det där finns en risk. Om många projekt fallerar och hela garantin löses ut finns det en utgiftsrisk som skulle kunna påverka den svenska medlemsavgiften framöver. Så är det.

EIB:s andel av osäkra fodringar har hittills uppgått till 0,2 procent av de samlade lånen. Det är tänkt att den här fonden ska kunna investera i något mer riskfyllda projekt än vad EIB kan. Det finns absolut en risk här, men regeringen har gjort bedömningen att risken inte är så hög, men man ska inte bortse ifrån att den finns.

Det finns en lista, Maria, projektlistan. Men det har varit tydligt hela tiden att den inte är uttömmande. Om alla projekt på listan ska kunna få en finansiering finns det full frihet föra upp nya projekt på listan. Listan är alltså inte uttömmande, utan man ska också kunna finansiera projekt som inte finns uppsatta på listan eftersom det finns en möjlighet att föra upp nya projekt. Det finns en frihet här. Den är inte uttömmande, men det betyder inte heller att de projekt som finns på listan på något sätt är granskade. Det är alltså inte säkert att de är ”fit” för att få en finansiering.

Tina, ja, det gäller projekt i hela EU och på egna meriter. Men jag vill understryka att det också betyder att det inte bara ska vara projekt i länder som kanske har haft en lite tuffare ekonomisk utveckling. Det ska också kunna vara projekt i länder som har haft en lite bättre ekonomisk utveckling. Men de ska bedömas efter egna meriter. Så jobbar ju EIB i dag, men där finns alltid en balans. EU förlägger ju inte alla sina projekt i ett land, även om de utvärderas utifrån sina egna meriter. Det finns projekt i hela EU. Sverige har för övrigt några färre projekt just nu än vår andel som finansieras av EIB.

Anf.  14  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag har tidigare framfört kritik mot investeringsplanen. Det hänger inte minst ihop med risken för de svenska skattebetalarna. Utifrån den här diskussionen upplever jag inte att de har utsatts för mindre risk med tanke på att vi tar från marginalen för att genomföra investeringsplanen.

Förutom det ifrågasätter jag att regeringen förespråkar EIB som den centrala aktören i och med att EIB kanske är en av de minst transparenta institutionerna inom EU över huvud taget. Man har fått återkommande kritik för sin policy just på grund av bristen på transparens. Till och med EU:s egen ombudsman har så sent som i december kritiserat bristen på transparens inom EIB. Det är den aktör som ska vara den centrala i investeringsplanen.

Vi ifrågasätter det förfarandet, och jag vill, särskilt av den anledningen, anmäla avvikande mening, även fast det i nuvarande läge bara är en diskussion.

Anf.  15  FREDRIK SCHULTE (M):

Jag tror att det finns en hygglig enighet i synen på det här projektet. Men vi från Alliansen känner en relativt stor oro kring just de ekonomiska åtagandena. Detta kan leda till ytterligare ekonomiska åtaganden för Sveriges del. Vi skulle vilja ha formella garantier för att det inte ska gå ut över medlemsstaternas inbetalningar och kostnader för medlemskapet.

Vi vill anmäla en avvikande mening och undrar hur övriga partier ställer sig till den. Den avvikande meningen lyder:

Villkoret för ett kommande svenskt godkännande av förordningen om Europeiska fonden för strategiska investeringar är att fondens finansiering sker inom ramen för EU:s budgetram och därmed inte kan leda till ökade kostnader för medlemsstaterna.

Anf.  16  MARIE GRANLUND (S):

Under de år som jag har suttit med i EU-nämnden har vi, när det har handlat om långtidsbudgetar och annat, varit hyggligt överens. När Anders Borg var finansminister fanns det hela tiden en förståelse för att man kanske inte alltid når ända fram. Det är väldigt svårt att stjälpa ett helt förslag på det sättet. Det har vi varit överens om.

Det här är ett helt nytt fenomen. Man måste lita på regeringen, precis som vi litade på Anders Borg. Varför ska vi öka medlemsavgiften? Vi vill ju hålla den nere. Vi kunde ha synpunkter på hur lyckosam regeringen var förra gången när det gällde att hålla medlemsavgiften nere. Men vi försökte inte fälla regeringen för det. Det är alltså ett helt nytt fenomen.

Dessutom börjar vi frångå helt att huvuddiskussionen ska föras i utskotten. Erik Ullenhag och andra som sitter där har inte haft någon avvikande mening. Men helt plötsligt ska EU-nämnden ta över den rollen. Då tycker jag att det börjar bli väldigt bökigt.

Vi kan inte köra över våra kamrater som sitter och förhandlar i utskottet där den stora sakdiskussionen ska föras. Då ska man vara så förberedd att när Karolina kommer dit och föredrar detta i halvtimme att man tar upp frågan där och bestämmer sig då.

Det är ett helt nytt fenomen där EU-nämnden börjar bli en överprövningsinstans. Jag tycker att det är tråkigt att man kör över utskotten som har fackkunskaperna och ansvaret och att vi kör över en ordning där oppositionen och majoriteten har försökt att enas kring dessa frågor.

Anf.  17  ORDFÖRANDEN:

Jag kan bara läsa protokollet den från den 10 februari. När finansutskottet höll sin överläggning fanns det ingen avvikande mening anmäld.

Om jag ska tolka den avvikande meningen korrekt vill ni alltså att Sverige ska rösta nej till investeringsplanen om det inte finns någon uttrycklig garanti. Hur skulle den garantin se ut? Menar man att projekt ska avbrytas om det finns risk för att det inte kan återbetalas? Jag förstår inte riktigt hur det är tänkt.

Anf.  18  FREDRIK SCHULTE (M):

Det är inte svårare än att i de fall som finansieringen inte kan säkerställas inom ramen för EU-budgeten, ja, då får man göra omprioriteringar inom den budgetramen. Det är så det fungerar i Sverige och i de flesta andra länder. Så det tycker vi inte är konstigt.

Det är slutligen här som vi fattar beslutet. Nu har vi kommit fram till att det här är vår ståndpunkt. Vi tycker inte att de svar som vi har fått från regeringen har varit till fyllest på den punkten.

Vi ser ingenting konstigt i det, och, som sagt, det är här som beslutet fattas formellt. Så jag har lite svårt att förstå den typen av invändningar.

Anf.  19  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det är tredje gången som jag är i nämnden och berättar om den här fonden. Jag har också berättat om hur den ska finansieras. Detta har inte kommit upp tidigare, så jag har inte fört fram den synpunkten i Ekofin. Jag skulle alltså kräva den här garantin vid tredje diskussionen och säga att vi annars kommer att rösta nej.

Detta skulle naturligtvis få förödande konsekvenser för Sveriges rykte och för Sveriges ställning i de här sammanhangen. Det skulle allvarligt skada våra relationer i Bryssel till andra länder och till kommissionen. Det skulle minska våra möjligheter till inflytande i frågor framöver. Sverige skulle inte ses som en reliable partner, en tillförlitlig spelare i EU.

Det skulle vara oerhört allvarligt. Hade Socialdemokraterna agerat på motsvarande sätt under den förra mandatperioden skulle till exempel den tidigare regeringen ha fått stoppa hela EU:s långtidsbudget därför att Sveriges medlemsavgift höjdes. Så agerade vi inte.

Jag skulle bli oerhört förvånad om Alliansen verkligen på allvar avser att agera på det sättet.

Anf.  20  JOHNNY SKALIN (SD):

Det här ligger i linje med det som vi har förespråkat även om det blev fullständiga garantier för att omprioriteringen inom budgeten inte leder till någon som helst påverka på Sveriges nettoavgift.

Det här diskuterade vi under hela föregående mandatperioden. Jag förstår att regeringen inte har några problem med att avgifterna ökar. Det är också det som blir konsekvensen om man hela tiden lägger fram nya förslag från EU.

Det var också det som vi anmälde som en huvudsynpunkt på att man hade fått ned den svenska EU-medlemsavgiften tidigare. Vi lyfte hela tiden fram nya förslag som i sig är kostnadsdrivande och att Europeiska unionen ska ta in nya medlemsstater, som i sig också driver på kostnaderna.

Någonstans måste man sätta ned foten. Om Alliansen är beredd att göra det så har jag inte något problem med den reservationen, tvärtom. Men jag kvarstår också vid vår ursprungliga avvikande mening.

Anf.  21  ORDFÖRANDEN:

Då har jag satt upp mig själv på talarlistan.

Jag har i många år varit aktiv och kritisk till hur EU använder sina pengar. Jag har många gånger försökt att göra någonting åt det. Den här gången tycker jag att vi alla är överens om att investeringsfonden är ett projekt som ska inge lite hopp. Den stora penningpåsen kommer ju i stället från ECB. Men det här är ett politiskt projekt som ska inge lite hopp om och lite tro på att EU kan göra någonting vettigt och gå vidare. Om vi dessutom kan få hållbara investeringar kan det bidra till omställningen som långsiktigt kan förbättra EU:s ekonomi.

Det finns en risk, men det är bara om projekt misslyckas och folk inte kan betala tillbaka sina pengar som det riskerar att drabba oss eller budgeten. Risken att det händer är relativt låg. Om det händer finns det en relativt låg risk att det skulle drabba budgeten. Den är faktiskt riktigt låg.

Så länge förlusterna inte tas sista året i den sjuåriga budgetplanen brukar EU aldrig spendera alla sina pengar. Jag har varit i EU-systemet i 17 år, och det har aldrig hänt – aldrig! Det är alltid pengar över på slutet i betalningarna. Det enda år då det möjligen skulle kunna vara tajt är sista året i en sjuårig programperiod. Annars finns det alltid gott om pengar över att flytta om. Vi pratar om en väldigt teoretisk risk.

Jag tror att alla här är överens om att vi vill ha en bild av att Sverige påverkar aktivt. Vi har hela tiden varit eniga om linjen att vi verkligen inte vill att detta ska drabba budgeten. Regeringen har varit tydlig på alla möten om att det är så vi har jobbat.

På vilket sätt skulle det hjälpa att nu säga: Tack alla ni som har lyssnat, tack alla ni som har kompromissat, tack alla ni som har kämpat tillsammans med oss för att få bästa möjliga resultat, men nu skiter vi i er och röstar annorlunda ändå. Så skulle aldrig Anders Borg ha jobbat – det är jag helt övertygad om. Men nu vill ni att vi ska jobba så. Jag tycker faktiskt att det är oseriöst.

Anf.  22  MARIE GRANLUND (S):

Det är som sagt ett helt nytt sätt att arbeta både i EU-nämnden och när det gäller Sveriges hållning i de olika råden.

Jag vill påminna om att vi var skeptiska till Juncker och tyckte att förankringsprocessen från regeringens sida var erbarmligt dålig. Vi lade ned våra röster för att rädda regeringen och Sveriges anseende, fast vi tyckte att regeringen hade burit sig väldigt illa åt mot oppositionen genom att inte ha kontakt i en så pass central fråga. Vi lade ned våra röster, och i medierna skrattade man nästan åt oss. Men det var för att rädda regeringen.

Nu har vi en helt ny situation där ett land ska stoppa något som väldigt många länder tror på. Vi tycker nog ungefär likadant alltihop om investeringsfonden. Det är mycket prat om något som det kanske inte blir så mycket med och bla bla bla. Men för många länder är det här otroligt viktigt. Ska vi bränna Sveriges hela anseende genom att rösta nej? Hur ska vi kunna påverka någonting över huvud taget framöver?

Jag konstaterar att allt ansvar för Europapolitiken uppenbarligen försvann med Reinfeldts, Borgs och Bildts uttåg från riksdagen.

Anf.  23  FREDRIK SCHULTE (M):

Det är ett väldigt högt tonläge från de rödgröna. Jag är förvisso ny här i nämnden, men vi har utifrån vårt perspektiv påpekat detta om finansieringen gång på gång. Vi tycker inte att vi har fått tillräckligt bra svar från regeringen. Därför går vi nu fram med detta.

Om nu risken är minimal och kommissionen gång på gång har påpekat att det inte föreligger någon påtaglig risk för att det ska leda till ökade kostnader är det väl ingen stor fråga. Om det är så att regeringen, som den nu påpekar, har drivit den här frågan starkt i EU kan det väl inte komma som någon stor överraskning att vi, i slutskedet av man ska gå till beslut, villkorar ett svenskt deltagande i fonden med att det inte ska leda till höjda medlemsavgifter.

Jag har svårt att köpa resonemanget och liknelsen med Junckervalet. Hela den socialdemokratiska gruppen röstade för övrigt för Juncker. Tonläget här känns därför väldigt högt för en ganska självklar fråga.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Nämnden har behandlat frågan ett antal gånger redan, och vi har alltid varit eniga om inriktningen att vi inte vill att detta ska drabba den svenska budgeten. Vi har varit väldigt tydliga med det. Det som är nytt här i dag är om det ska vara ett villkor för att rösta ja. Så har det inte uttryckts tidigare, utan vi har uttryckt att vi ska försöka se till att det blir så och att vi inte hamnar i en sådan situation. Den frågan är ny. Den har inte varit uppe förut. Men du får självklart ta upp vad du vill här.

Anf.  25  MARIE GRANLUND (S):

Vi kan ansvara för de beslut vi fattar här i EU-nämnden. Det vi gjorde när det gällde Juncker var att rädda regeringen. Sedan har vi nog i alla partier lite problem med att våra parlamentsgrupper inte alltid gör exakt likadant. Det är nog inget unikt för socialistgruppen.

Jag tycker att det hade varit på sin plats att lyfta upp detta i finansutskottet, om man har så starka invändningar att man är beredd att fälla ett helt förslag. Men det gjorde inte Kristersson eller Ullenhag, utan de sa att det är så här långt vi kommer. Det var så jag uppfattade det. Jag sitter själv i finansutskottet och var med där. Frågorna väcktes inte så.

Nu är det en helt ny situation, vilket gör det väldigt svårt att arbeta framöver och svårt att ha en svensk position som är hållbar över tid.

Anf.  26  ORDFÖRANDEN:

Jag vill bekräfta en fråga med finansministern. Detta är en diskussionspunkt på dagordningen, så det är inte det slutgiltiga beslutet. Är det korrekt?

Anf.  27  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Ja.

Anf.  28  TINA ACKETOFT (FP):

Jag ville ställa just den frågan. Som jag har förstått det är det här en diskussionspunkt, vilket innebär att Sverige har ett utrymme när finansministern för fram ståndpunkten i diskussionen. Det är alltså inget definitivt beslut som fattas.

Jag är också väldigt förvånad över tonläget från både ordföranden och oppositionen, även om jag förstår att det är upprörande. Men i grund och botten tror jag att vi alla har samma inställning. Detta bör hållas inom ramarna.

Jag fick svar på min fråga tidigare.

Anf.  29  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag tror att tonläget från Marie Granlund kommer sig av att hon satt i EU-nämnden under hela förra mandatperioden och jobbade aktivt med att stödja den tidigare, borgerliga regeringen så att Sverige kunde föra en bra politik i EU. Vi gjorde det för att Sverigedemokraterna hade en vågmästarroll i EU-nämnden.

Under fyra år samarbetade hon aktivt med den tidigare, borgerliga regeringen för att den inte skulle behöva luta sig mot Sverigedemokraterna och så att vi skulle kunna föra en stabil och bra politik i EU-frågor som är bra för Sverige och så att det inte skulle bli så här svajigt.

Vi är nu i regeringsställning och har verkligen försökt att samarbeta med er. Vi har också haft Karolina i utskottet för att vi ska kunna fortsätta att arbeta på det sättet. När vi sedan plötsligt får upp en fråga på det här sättet i EU-nämnden är det klart att väcker starka känslor.

I grund och botten handlar det om ifall Sverige ska uppfattas som en pålitlig samarbetspartner i de europeiska korridorerna och rummen eller som ett litet ”latjohejsanland” som säger en sak ena gången och en annan andra gången, när man kommer från EU-nämnden, och som plötsligt utfärdar nya krav man inte haft tidigare.

Det handlar om Sveriges möjligheter till inflytande i Bryssel under de kommande fyra åren. Under den förra mandatperioden arbetade vi socialdemokrater aktivt där och fick göra många kompromisser för att Sverige skulle kunna ha ett starkt inflytande i EU. Det vore olyckligt om vi inte kan fortsätta att arbeta på det sättet, inte för regeringens utan för Sveriges skull.

De beslut som fattas i Bryssel påverkar Sverige och svensk politik mycket. Därför är det centralt för hela landets utveckling att vi kan ha en röst där.

Fredrik Schulte säger att han vill ha garantier när det gäller det svenska deltagandet i fonden. Då blir jag osäker på om han har förstått. Det handlar alltså inte om huruvida Sverige ska delta i fonden eller inte, utan det är EU och kommissionen som sätter upp fonden. Det är inte frivilligt för Sverige om vi ska delta i fonden eller inte, utan det sker via EU-budgeten.

Det är helt oproblematiskt för mig att på tisdag i nästa vecka föra fram vikten av att EU-budgeten hålls och att vi inte spränger taken. Däremot har jag svårt att se att man skulle kunna ge direkta garantier för att detta aldrig kan belasta EU-avgiften. Då kan man inte använda 8-miljarderskonstruktionen, som för övrigt är samma konstruktion som den borgerliga regeringen tidigare accepterade vad gäller EFSM. Hela den mekanismen har samma garantikonstruktion som den här fonden kommer att ha.

Jag vill påpeka att den borgerliga regeringen accepterade EFSM-konstruktionen, vilket vi socialdemokrater stödde här i EU-nämnden. Det är precis samma konstruktion, och vi krävde inga garantier när den sattes upp. Ur den aspekten är det lite svårt att förstå kravet på garantier.

Det är inte möjligt för kommissionen att lämna garantier för att den del som är så att säga mellan taket för egna medel och EU-budgeten – 8 miljarder – aldrig skulle kunna belasta medlemsländernas budget. Det handlar i så fall om att hitta ytterligare omprioriteringar av 8 miljarder. Om Sverige skulle kräva det i det här läget tror jag faktiskt att det vore förödande för Sverige och den svenska positionen.

Vi är vi helt eniga om att vi vill understryka vikten av att man håller sig inom EU-budgeten. Men med denna konstruktion, där man använder utrymmet mellan taket för egna medel och budgeten, kan man inte lämna garantier. Det har Sverige tidigare accepterat. Den borgerliga regeringen accepterade detta med stöd av Socialdemokraterna.

Jag vill åter understryka vikten av att vi kan hålla en konsekvent linje.

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

Om man vill kan man ta reda på vad finansministern har sagt på tidigare möten och kommentera hur hon har uttryckt Sveriges åsikt i enlighet med nämndens åsikt, som hela tiden har varit väldigt tydlig i den här frågan. Jag betonar att det har varit enhälligt och tydligt att vi vill detta. Man kan titta i uppteckningarna och i de hemliga handlingar som delats ut till alla.

Anf.  31  ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Jag tackar finansministern för redovisningen.

Vi kan alla konstatera att det finns en skepsis i nämnden mot konstruktionen och fonden, och den är unison. Vi kan också konstatera att vi alla är rädda om de svenska skattebetalarnas pengar och att vi inte vill att den medlemsavgift vi betalar till unionen ska påverkas eller ökas på något sätt.

Jag föreslår att vi ajournerar oss några minuter för att prata oss samman om en skrivning. Jag är övertygad om att vi kan prata oss samman så att vi kan föra fram en svensk unison ställning också i det här sammanhanget. Jag är övertygad om att finansministern kan göra detta på ett alldeles utmärkt sätt när rådsmötet äger rum i Bryssel.

Anf.  32  ORDFÖRANDEN:

Vi gör en kortare ajournering.

Ajournering

Nämndens möte ajournerades kl. 09.43.

Återupptagna förhandlingar

Nämndens möte återupptogs kl. 10.01.

Anf.  33  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för arbetet under ajourneringen. Eskil Erlandsson kommer nu att läsa upp ett förslag.

Anf.  34  ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Vi korrigerar vår avvikande mening till att lyda enligt följande:

Regeringen ska aktivt arbeta för att eventuella ökade risker för EU:s budget, som investeringsplanen kan innebära, minimeras. Eventuella budgetöverskridanden får inte leda till ökade medlemsavgifter utan ska ske genom omprioriteringar.

Anf.  35  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att alla är överens om regeringens nya ståndpunkt, som har tillkommit efter samarbete med oppositionen. Det är ett inriktningsbeslut i detta läge eftersom det är en diskussionspunkt.

Utöver dessa meningar som har lästs upp av Eskil Erlandsson finner jag att det finns stöd för regeringens inriktning i övrigt, utom från Sverigedemokraterna som har en avvikande mening som är mer generell.

Då har vi behandlat den punkten.

På denna del av dagordningen finns det inga övriga frågor.

Vi går vidare till punkt 6 a, Den årliga tillväxtöversikten 2015.

Anf.  36  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Den årliga tillväxtöversikten publicerades av kommissionen i november förra året, och vi hade en första diskussion i Ekofin i december. Utifrån den diskussionen ska rådet nu anta slutsatser. Dessa Ekofinslutsatser kommer att vara ett underlag till Europeiska rådets möte i mars.

Kommissionen har ett förslag om tre pelare, det vill säga stimulans till investeringar, förnyad vilja till strukturreformer och en ansvarsfull finanspolitik. Det är inriktningar som vi kan ställa oss bakom. Vi tycker också att vi kan ställa oss bakom slutsatstexten. Vi är särskilt positiva till att man tydligt lyfter fram den tillväxtpotential som finns i reformer som syftar till ett ökat arbetskraftsdeltagande bland kvinnor, vilket är någonting som vi från svensk sida har lyft fram särskilt i detta arbete.

Anf.  37  JOHNNY SKALIN (SD):

Som vanligt tycker vi att den ekonomiska politiken i huvudsak ska styras av medlemsländerna själva och inte av EU eller EU-kommissionen. Jag anmäler därför avvikande mening.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i denna fråga med en avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till punkt 6 b, Förvarningsrapporten 2015.

Anf.  39  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Även den kom i november förra året, och vi hade en diskussion i Ekofin den 9 december. Utifrån både rapporten och diskussionen finns det rådsslutsatser som nu ska antas. Regeringen tycker att vi kan ställa oss bakom detta utkast. Vi välkomnar denna förvarningsrapport. Tanken är att man tidigt ska kunna upptäcka makroekonomiska obalanser.

Vi välkomnar också att det i år återigen blir en fördjupad analys i Sverige.

Anf.  40  JOHNNY SKALIN (SD):

Vi välkomnar inte denna analys, utan vi anser att vi kan göra den analysen själva. Vi anmäler ständigt avvikande mening när det gäller den europeiska planeringsterminen, och det gör vi även i dag. Jag anmäler alltså avvikande mening.

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i denna fråga med en avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till punkt 7, Uppföljning av G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer den 9–10 februari 2015 i Istanbul. Det är en informationspunkt.

Anf.  42  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Detta möte ägde rum i början av veckan, och då blir det en avrapportering av det. Det som man diskuterade i Istanbul var den globala ekonomin, ländernas tillväxtstrategier och reformer av den internationella finansiella arkitekturen, bland annat röstningsmekanismerna i IMF. Detta blir bara en återrapport.

Anf.  43  ORDFÖRANDEN:

Vi lägger detta till handlingarna.

Vi går vidare till punkt 8, Beviljande av ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för 2013. Detta är en punkt som intresserar mig alldeles särskilt eftersom jag har jobbat många år i det utskottet i EU-parlamentet.

Anf.  44  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Ekofin ska anta en rekommendation till Europaparlamentet om kommissionen ska beviljas ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten 2013. Ordförandeskapet har föreslagit att vi ska rekommendera parlamentet att bevilja kommissionen ansvarsfrihet, detta trots att det återigen är höga felnivåer i årets revisionsrapport. De är lika höga som de varit tidigare år. Alla utgiftsområden utom administration ligger på felnivåer över den accepterade gränsen på 2 procent. Allra mest fel finns inom regionalpolitik och landsbygdsutveckling.

Regeringen tycker att det är allvarligt att det är fortsatt höga felnivåer och att det i längden riskerar att skada EU:s trovärdighet att man inte kan garantera att de pengar som vi avsätter i medlemsländerna i Europa används på rätt sätt.

Jag kan också konstatera att revisionsrätten under 20 år inte har lämnat ett enda revisionsyttrande utan anmärkning.

Vi vill markera att vi tycker att det är viktigt att den nya kommissionen får bukt med dessa problem. Därför tänker vi tillsammans med Nederländerna och Storbritannien lämna ett gemensamt uttalande om att vi tycker att det har varit för stora brister i budgetgenomförandet för 2013 och att vi sedan röstar nej till att bevilja kommissionen ansvarsfrihet, alltså den kommission som har avgått.

Anf.  45  ORDFÖRANDEN:

Ja, det hör till sakens natur.

Anf.  46  BÖRJE VESTLUND (S):

Herr ordförande! Jag var tillsammans med några andra från finansutskottet i Bryssel och diskuterade den ekonomiska utvecklingen i EU. Det som förvånade i alla fall den svenska delegationen ganska mycket var att man från parlamentets budgetutskott hade många synpunkter på att det saknades pengar. Det var brist på pengar i hela EU-systemet. Jag har inte hört talas om det tidigare. Därför vill jag fråga om det stämmer.

Detta hör inte hemma här, och det hör inte hemma på någon annan punkt i dag. Men jag tycker att frågan är ganska brännande. Detta är nämligen en nyhet, i alla för oss i finansutskottet.

Anf.  47  ORDFÖRANDEN:

Du tänker möjligtvis inte på överföringen av betalningsbemyndiganden över programperioden? Det var kanske det man talade om.

Anf.  48  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag måste be om ursäkt för att jag inte uppfattade vad finansministern sade. Ska Sverige rösta nej till ansvarsfrihet? Är det korrekt uppfattat?

Anf.  49  ORDFÖRANDEN:

Ja, det stämmer, och man ska tillsammans med likasinnade ha en deklaration om det.

Anf.  50  JOHNNY SKALIN (SD):

Det låter bra. Jag vill däremot framföra en synpunkt om att jag inte tycker att EU-kommissionen ska få hantera pengar förrän de kan garantera att pengarna går till rätt ändamål.

Anf.  51  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det är ofta en diskussion mellan Europaparlamentet och kommissionen och framför allt medlemsländerna. Ofta tycker Europaparlamentet att man behöver ytterligare resurser. Det är ett parlament som, till skillnad från de nationella parlamenten, inte har ansvar för att få in pengar utan som bara har ansvar för att spendera pengar. När fokus bara är på att spendera och man inte har ansvar för att ta in pengar är det klart att man ofta kanske tycker att man vill spendera mer pengar.

Om kommissionen kunde agera på ett sådant sätt att man fick ned denna felprocent skulle det naturligtvis lösgöra pengar till det som parlamentet och länderna vill att pengarna ska gå till.

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

För att det inte ska uppstå någon förvirring här kan jag berätta att jag som ledamot i Europaparlamentet faktiskt agerade för att EU inte skulle spendera mer pengar. Jag har varit konsekvent.

Anf.  53  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

De svenska ledamöterna undantagna naturligtvis.

Anf.  54  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i denna fråga.

Vi går vidare till dagordningspunkt 9, Riktlinjer för budgeten 2016.

Anf.  55  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här ska Ekofin anta slutsatser om riktlinjer för EU:s årsbudget för 2016. Det är någonting som tas fram varje år som ett inspel i kommissionens arbete. Förslaget kommer troligen att presenteras i maj.

I denna slutsats understryker rådet att det ska finnas en balans mellan finanspolitisk konsolidering och investeringar för att tillväxten ska öka. Det poängteras att det är viktigt att man i årsbudgeten respekterar taket i den fleråriga budgetramen och att tillräckliga marginaler säkerställs och därmed behovet av budgetdisciplin.

Detta är någonting som ligger helt i linje med de ståndpunkter som Sverige brukar föra fram. Vi tycker därför att riktlinjerna återspeglar regeringens ståndpunkt om en effektiv och restriktiv budgetpolitik i EU och avser därför att ställa oss bakom dessa slutsatser.

Anf.  56  EMMA WALLRUP (V):

Jag skulle vilja fråga ministern om man här har drivit på för att det ska vara ekologiska investeringar även i budgeten som riktlinje.

Anf.  57  ORDFÖRANDEN:

Det är en fråga som oroar mig. När det gäller det generella besparingskravet på 5 procent uttrycks det som att det ska gälla alla byråer över hela linjen. Jag skulle vilja att vi verkar för att det finns en prioritering när det gäller var besparingarna ska ske – vi vet till exempel att kemikaliebyrån just nu genomför Reach och behöver skynda på processerna, vilket skulle gynna både miljö och företag – och att besparingskraven anpassas efter hur prioriterad verksamheten är för att uppnå vissa mål eller EU:s egna prioriteringar, så att man har ett mer generellt besparingskrav på 5 procent och att inte varje enskild del måste ha exakt 5 procent. Detta vill jag framföra. Detsamma gäller de nya finansmyndigheterna som precis har rekryterat klart. Det vore konstigt om de till exempel skulle sparka 5 procent av personalen när de precis har rekryterat klart.

Anf.  58  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag delar helt uppfattningen att det är viktigt att detta sparbeting inte sker rakt av utan att man faktiskt kan göra en prioritering mellan olika byråer. I detta läge har en del naturligtvis större möjligheter att genomföra besparingar. Andra kanske inte ska göra det på samma sätt. Det är en ståndpunkt som vi har haft tidigare också.

När det gäller ekologiska investeringar var det någonting som man förde fram när vi antog den fleråriga budgetramen. Det är i detta sammanhang som Sverige för fram att det är viktigt med ekologiska investeringar. Däremot gör man inte det på motsvarande sätt när man antar årsbudgetarna. Men vi gör det naturligtvis i alla sammanhang där det är lämpligt.

Anf.  59  JOHNNY SKALIN (SD):

Oavsett hur man vänder och vrider på detta innebär budgetriktlinjerna att medlemsstaterna är under EU:s styre i fråga om vad som är en rätt och riktig politik och att vår nettoavgift pumpas in i projekt som över huvud taget inte gynnar svenska skattebetalare. Jag menar att eurozonen kanske ska lösa sina egna problem i stället för att vi ska gödsla med svenska skattepengar för att lösa deras problem. Jag tror inte heller att detta europrojekt understöds av att vi hela tiden håller det under armarna. Det är ett projekt som över huvud taget inte fungerar. Det är en större diskussion i sig. Men jag stor fortfarande fast vid den uppfattningen. Jag tycker att händelseutvecklingen i Europa med alla krisprogram som har presenterats tydligt visar att jag har rätt i mina synpunkter.

Låt mig också fråga: På vilket sätt minskar den svenska ungdomsarbetslösheten genom att det genomförs skolfruktsprogram i Italien eller reklamkampanjer för EU:s förträfflighet? Det finns mycket bättre sätt att hantera våra gemensamma resurser än att ställa oss bakom detta. Därför anmäler jag avvikande mening.

Anf.  60  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Sverige är inte en isolerad ö och befinner sig inte på en egen planet. Vi är beroende av andra länder, och vår ekonomi är beroende av omvärlden. För den svenska ungdomsarbetslösheten är det viktigt att det går bra i Europa eftersom 40 procent av den svenska exporten går till den europeiska marknaden. När det går bra för Europa finns det alltså möjlighet för svenska företag att exportera till övriga Europa, och då finns det också möjlighet för svenska företag att anställa ungdomar.

Anf.  61  ORDFÖRANDEN:

Jag undviker gärna en allmänekonomisk debatt.

Anf.  62  JOHNNY SKALIN (SD):

Låt mig bara kommentera kort. Min reflexion över det uttalande som alltid kommer från regeringshåll eller andra partier som är positiva till utvecklingen av federaliseringen av Europa är att vi alltså ska exportera medel för att andra länder ska importera våra varor. Det är den förträffliga ekonomiska politik som regeringen och den övriga oppositionen i EU-nämnden bedriver när man ställer sig bakom den gigantiska EU-avgiften från Sveriges sida.

Anf.  63  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i denna fråga men med en avvikande mening anmäld av Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 10, Högnivågrupp om egna medel.

Anf.  64  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Högnivågruppen för egna medel som leds av Mario Monti kommer att presentera sin första delrapport.

Bakgrunden till högnivågruppen är en uppgörelse mellan rådet och Europaparlamentet i juni 2013. I samband med att man gjorde regleringen för budgetramen för 2014–2020 kom man med en gemensam deklaration om att man skulle genomföra en översyn av egnamedelssystemet och inrätta högnivågruppen. Gruppen inledde sitt arbete för ett år sedan, och den förväntas avslutas under 2016.

Detta är första delrapporten, och vi utgår från att vi kommer att få ytterligare delrapporter under 2015. Delrapporten kommer att presenteras vid Ekofinrådet och har även överlämnats till ordföranden i rådet, till kommissionen och till Europaparlamentet.

Första rapporten är framför allt återblickande och beskriver hur systemet har fungerat. Det är en redogörelse för egnamedelssystemets framväxt, hur det fungerar och vilka olika typer av problem som finns med nuvarande system. Det är också en inventering av vilka kriterier som skulle kunna användas för att utvärdera systemet och ett antal frågor som gruppen kommer att ta upp i sitt kommande arbete.

I och med att vi har en period fram till 2020 med en flerårig budgetram menar regeringen att de förslag som gruppen kommer med ska ha bäring på 2020 eftersom det redan nu finns överenskommelser.

Regeringen tycker att det nuvarande systemet i huvudsak är ändamålsenligt och i allt väsentligt fungerar väl. Regeringen anser att det är viktigt när det gäller EU-budgeten att det finns en rättvis och rimlig bördefördelning i finansieringen av EU-budgeten och att rabattarrangemangen är centrala för att få en sådan rimlig fördelning. Regeringen ser inget behov av förändringar i egnamedelssystemet.

Anf.  65  ORDFÖRANDEN:

Bedömer finansministern att detta kommer att bli en diskussionspunkt så att vi behöver anta regeringens inriktning?

Anf.  66  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Ja, det är ett diskussionsärende.

Anf.  67  BÖRJE VESTLUND (S):

Den stora rädsla man kan ha är att Europa efter en sådan här sak blir mer federativt än vad många vill. Vi har uppfattningen att detta är ett mellanstatligt samarbete, men det finns starka krafter i Europa och inte minst i parlamentet som trycker på för att EU ska kunna ta ut avgifter på olika sätt – kalla det skatt, avgift eller vad man vill. Det är inte länderna som ska stå för hela notan, utan pengarna ska tas in på annat sätt. I dag finns det lite tullavgifter och annat, men det är små belopp.

Här finns anledning till oro sett ur vårt perspektiv som är att EU aldrig någonsin ska kunna ta upp skatt av medborgarna. Då är det de facto inget mellanstatligt samarbete, utan då är vi en nationalstat allihop. Det finns anledning att vara försiktig med detta.

Anf.  68  ORDFÖRANDEN:

Ja, vi kan alla enas om att det är ett stort steg att gå från isoglukosavgifter till allmän skatt.

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 11, Övriga frågor.

Anf.  69  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  70  ORDFÖRANDEN:

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Då det inte finns fler punkter på dagordningen tackar jag finansministern med flera för närvaron.

Innehållsförteckning

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 1

Anf.  3  JOHAN HULTBERG (M) 1

Anf.  4  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 1

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  6  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 1

Anf.  7  EMMA WALLRUP (V) 3

Anf.  8  FREDRIK SCHULTE (M) 3

Anf.  9  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  10  MARIA PLASS (M) 4

Anf.  11  TINA ACKETOFT (FP) 4

Anf.  12  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  13  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 4

Anf.  14  JOHNNY SKALIN (SD) 6

Anf.  15  FREDRIK SCHULTE (M) 6

Anf.  16  MARIE GRANLUND (S) 6

Anf.  17  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  18  FREDRIK SCHULTE (M) 7

Anf.  19  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 7

Anf.  20  JOHNNY SKALIN (SD) 7

Anf.  21  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  22  MARIE GRANLUND (S) 8

Anf.  23  FREDRIK SCHULTE (M) 9

Anf.  24  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  25  MARIE GRANLUND (S) 9

Anf.  26  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  27  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 10

Anf.  28  TINA ACKETOFT (FP) 10

Anf.  29  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 10

Anf.  30  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  31  ESKIL ERLANDSSON (C) 11

Anf.  32  ORDFÖRANDEN 11

Ajournering 11

Återupptagna förhandlingar 12

Anf.  33  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  34  ESKIL ERLANDSSON (C) 12

Anf.  35  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  36  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 12

Anf.  37  JOHNNY SKALIN (SD) 12

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  39  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 13

Anf.  40  JOHNNY SKALIN (SD) 13

Anf.  41  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  42  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 13

Anf.  43  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  44  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 13

Anf.  45  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  46  BÖRJE VESTLUND (S) 14

Anf.  47  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  48  JOHNNY SKALIN (SD) 14

Anf.  49  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  50  JOHNNY SKALIN (SD) 14

Anf.  51  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 14

Anf.  52  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  53  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 15

Anf.  54  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  55  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 15

Anf.  56  EMMA WALLRUP (V) 15

Anf.  57  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  58  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 15

Anf.  59  JOHNNY SKALIN (SD) 16

Anf.  60  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 16

Anf.  61  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  62  JOHNNY SKALIN (SD) 16

Anf.  63  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  64  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 17

Anf.  65  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  66  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 17

Anf.  67  BÖRJE VESTLUND (S) 17

Anf.  68  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  69  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 18

Anf.  70  ORDFÖRANDEN 18