Fredagen den 12 oktober 2007

EU-nämndens uppteckningar 2007/08:4

1 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser

Utrikesminister Carl Bildt

Statsrådet Cecilia Malmström

Återrapport från informellt ministermöte (Gymnich) den 7 och 8 september 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 15 och 16 oktober 2007

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Jag förklarar sammanträdet öppnat.

Vi har att gå in på information och samråd med utrikesministrarna inför allmänna rådets möte nästa vecka. Det ska vi samråda om med utrikesminister Carl Bildt och statsrådet Cecilia Malmström. Jag hälsar dessa med statssekreterare med flera medarbetare välkomna till nämnden.

Vi följer den gula agendan som vanligt först och sedan den blå. Först har vi återrapporten från det informella utrikesministermötet. Det är rimligen en Carl Bildt-fråga. Därefter har vi information och samråd om allmänna rådet först med Cecilia Malmström, därefter utrikesministerfrågor igen.

Det är många som har frågat hur länge vi håller på, och det beror som vanligt på oss själva. Vi hoppas kunna sluta före lunch.

Först återrapporten från det informella ministermötet, Gymnich. Men innan vi går in på det ska jag säga att utrikesutskottet inte har haft någon information inför nämnden i dag, utan vissa utrikesfrågor landar alldeles färskt här i nämnden. De flesta är bekanta sedan förut, men det har inte varit sådana överläggningar som det ofta är annars.

Då går vi in på återrapporten från det informella ministermötet, Gymnich, den 7 och 8 september. Där föreligger det inte någon skriftlig återrapport utsänd, och det beror på att det var ett informellt möte där bara utrikesministern var med. Därför har vi bett honom, och han har bett oss att få, berätta muntligt om vad som hände där.

Anf.  2  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Det är som sagt informella möten där det ska vara informella diskussioner. Det var centrerat denna gång kring tre frågeställningar. Den ena var, och den överlåter jag åt Cecilia Malmström, en genomgång av läget i fördragsfrågan. Det tog en viss tid men avsatte väl inga nämnvärda spår i den mera globala utvecklingen. Vi återkommer sedermera till de små punkter som återstår.

Sedan var det en relativt omfattande diskussion om västra Balkan, där den nya EU-representanten i förhandlingstrojkan Wolfgang Ischinger redogjorde för sin uppläggning för det arbete som ligger framför dem. Vi hade en inte alltför djuplodande men dock diskussion om den inriktning som vi ville att Wolfgang skulle ge det arbetet.

Den tredje punkten var formellt sett utformad som så: EU:s uppträdande vid stora externa toppmöten. I praktiken handlar 80 procent av detta om Ryssland och en början till en mer strategisk diskussion om den långsiktiga inriktningen av politiken gentemot Ryssland. Vi återkommer till den frågan i samband med förberedelserna inför toppmötet i Mafra och i någon utsträckning också förberedelserna inför det toppmöte som kommer att vara i december mellan Europeiska unionen och Afrikanska unionen

Detta var i huvudsak de frågor som avhandlades. Sedan är det många i det här sammanhanget små frågor som passerar revy, men dessa tre var det huvudtyngdpunkten på vid Gymnich i Viano de Castello i norra Portugal.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Då det inte finns några frågor tackar vi för informationen från det ministermötet och går in på information och samråd inför rådsmötet i nästa vecka som alltså börjar med allmänna frågor. Det har också tillkommit en möjlig punkt 12 om Uzbekistan, och den kommer sist under utrikesfrågorna.

Vi brukar ta A-punkterna sist, möjligen statsrådsvis. På den allmänna frågeagendan brukar vi bara gå förbi punkt 3.

Punkt 4 om eventuell förstärkning av EU:s katastrofberedskap gäller grekiska bränder som har, såvitt jag har hört, förhandlats in i det sista.

Anf.  4  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Fru ordförande! Godmorgon. Det är den formella punkten på Gaerc. Den stora diskussionen kommer att hamna på den andra punkten, som jag hoppas få återkomma till alldeles strax. Diskussionen har mera handlat om hur vi ska hantera den här frågan, inte så mycket i sak. Den kommer med all säkerhet att återkomma. Det handlar om att Grekland vill informera om vad som hände i samband med de fruktansvärda bränder som var i somras och ge sin syn på hur räddningsarbetet fungerade eller inte fungerade. Så har de lite tankar på hur man kan förstärka samarbetet på europeisk nivå för beredskap för just den här typen av katastrofer.

Från svensk sida är vi naturligtvis anhängare av att EU fortsätter att öka sitt samarbete med att öka skyddet för medborgare i olika kriser eller skogsbränder. Det finns ju andra katastrofer och stora händelser.

Vi menar dock att även om det ska bygga på det samarbete som finns, och det sker ett ökat samordningsarbete, är det viktigt att det bygger på principen att varje land ansvarar för sin nationella förmåga att hantera kriser. Sedan ska man försöka samordna detta i så hög grad som möjligt.

Det senaste besked vi har fått är att det inte kommer att fattas några beslut, troligen inte heller någon diskussion, utan detta kommer att återkomma i lite mera organiserad form i någon annan rådskonstellation lite senare i höst. Då kan jag förhoppningsvis återkomma till nämnden med ytterligare information kring detta. Jag nöjer mig med detta som inledning.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Då ingen önskar ordet tackar vi för informationen på den punkten.

Vi går till punkterna i anslutning till rådets möte. Där har statsrådet anmält en övrig allmän fråga dessutom. Den första är regeringskonferensen, som äger rum samtidigt och där vi får lyssna lite på statsrådet och se vad vi ska göra åt detta. Det är antagligen en fråga om upplägget inför fortsatta förhandlingar till exempel inför toppmötet.

Anf.  6  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Det är det som diskussionerna kommer att kretsa kring. Förhoppningen är att kunna klara av en del frågor, men sannolikheten är att det mesta landar i toppmötet i Lissabon trots allt. Det är lägesavstämningen inför det toppmötet. Förhoppningen från det portugisiska ordförandeskapet, och den delas av samtliga medlemsländer, är att när stats- och regeringscheferna samlas i Lissabon om en vecka ska man kunna notera enhetlighet i de här frågorna. Sedan ska det följa en väldigt teknisk, översättningsprocedur och lingvistisk procedur för att man ska kunna skriva under fördraget på toppmötet i samband med Lucia.

Jag tror att diskussionerna kommer att handla om att vi bekräftar den enighet som finns kring det fördrag som ligger och som sedan förra veckan finns publicerat på svenska, som jag förstår nämndens ledamöter har tagit del av.

Ursprunget till detta är, som ni vet, det toppmöte som var i juni och där man enades om ett politiskt mandat. Vi hade anledning att stämma av flera gånger under den helgen med EU-nämnden, och jag är tacksam för det stöd som vi från regeringens sida kände under hela våren för arbetet med detta.

I juli lade ordförandeskapet fram ett förslag till ett nytt fördrag i enlighet med det politiska mandatet, och då inleddes den formella regeringskonferensen. Det har följts av några veckors intensivt juridisk-tekniskt arbete där våra medarbetare gjort ett oerhört arbete som jobbat med den franska texten. Det har varit ett ganska gediget arbete. Det handlar om ungefär 250 sidor. Det har handlat om ordföljd, placering, väldigt tekniska frågor. Ledstjärnan under den här tiden har varit att försöka göra det så överskådligt som det någonsin har varit möjligt, tillgängligt och tydligt.

Vi bedömer att EU-fördraget kommer att ge en klar översikt av EU:s uppgifter, och de mer detaljerade bestämmelserna kommer att finnas i funktionsfördraget. Vi har arbetat mycket med att försöka säkerställa att till exempel öppenhetsfrågorna har fått en väldigt framträdande plats i diskussionen om ordning i det här arbetet.

Alla de frågor som löstes följde precis mandatet från juni, och därför fungerade det väl. Det finns dock några återstående frågor som inte togs upp under juni. Några frågor lever kvar sedan dess och några har tillkommit. Min bedömning är att de inte kommer att kunna lösas på måndag, utan de kommer att gå vidare till Lissabon.

Vidare finns det polska önskemålet om den så kallade Ioanninakompromissen. De vill att man ska lägga in det i fördraget i stället för i en förklaring. Vi samtalade om denna fråga på midsommarnatten, så den restes redan då. De vill inte ändra innehållet på något sätt, men de vill lägga in det i fördraget i stället för i en förklaring. Lite vårdslöst uttryckt handlar det om ett slags kraftfull bordläggning. Även om det inte finns en blockerande majoritet så kan man välja att skjuta upp en fråga. Det är ett slags minoritetsskydd som har använts vid några tillfällen.

Polen har också fört fram önskemål om att revidera bestämmelsen om generaladvokater i EG-domstolen och om att återgå till enhälligt beslutsfattande i Europeiska investeringsbanken.

Österrike har väckt en fråga som har varit mycket omtalad i den österrikiska debatten. Det handlar om förutsättning för tillträde till nationella universitet. Medlemsländerna får inte lov att diskriminera andra EU-medborgare. Detta är en mycket het fråga i Österrike.

Österrike har också återigen försökt väcka den fråga som vi löste på regeringskonferensen – där Sverige var aktivt – om formuleringarna kring utvidgningen. Vi enades om en formulering som vi var mycket nöjda med, men de har försökt lyfta upp den igen.

En annan fråga handlar om stavningen av euro på bulgariska. Det är en mycket viktig fråga för Bulgarien som de har rest. Europeiska centralbanken menar att man ska stava det på samma sätt, och det förs en diskussion om detta.

En fråga som vi förhoppningsvis, men inte helt säkert, har löst handlar om Europaparlamentets sammansättning. Europaparlamentet röstade i går med stor majoritet, men inte på något sätt enhälligt, för ett nytt förslag till revidering av platser. Förhoppningen är att vi ska kunna anta det med hänvisning till att Europaparlamentet har fattat detta beslut. Alla länder är dock inte nöjda. Det följer principen om så kallad degressiv proportionalitet. Sverige skulle då få 20 platser, vilket är en ökning jämfört med i dag. Men alla länder är som sagt inte nöjda med detta, så vi får se var diskussionen hamnar i morgon.

Vår utgångspunkt är att mandatet från juni ska respekteras. Det är den förhandlingslinjen som gäller. Vi känner oss trygga med det mandat som vi har fått från riksdagen. Min bedömning är ändå att några frågor kommer att vara föremål för förhandlingar på torsdag och fredag. Förmodligen kommer statsministern att kunna komma med det allra senaste i frågan när han möter nämnden på onsdag.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Frågan kommer också tillbaka när vi samråder med statsministern.

Jag har skrivit upp Sonia Karlsson, men jag vill ställa första frågan själv.

Först vill jag backa tillbaka lite och påminna nämnden om att som statsrådet påpekade är frågan ingen nyhet för riksdagen. Enligt min bedömning befinner vi oss fortfarande inom ramen för det mandat som antogs i kammaren i juni, i samråd i nämnden i juni, juli och september och på det extra KUU-mötet för information däremellan. Vi är också tacksamma för löpande samråd, och vi följer processen mycket noggrant.

Jag vill ändå för tydlighetens skull fråga om statsrådet bedömer att det är några större politiska överraskningar eller förändringar som kan komma inför toppmötet och som skulle gå utöver mandatet dels från midsommarhelgen, dels mandatet från Sveriges riksdag.

Min bedömning utifrån den initiala föredragningen är att det inte är så, men det vill jag gärna be statsrådet att förtydliga.

Anf.  8  SONIA KARLSSON (s):

Fru ordförande! Tack till statsrådet för inledningen och informationen!

Jag läste utkastet till förklaringar. I nr 42 är det Konungariket Nederländerna som vill ha en tillfredsställande lösning på sina alltför negativa nettobetalningar till unionens budget. Även vi från svensk sida, och ett antal fler länder, har detta problem. Är det något särskilt skäl till att enbart Nederländerna har fått detta som en förklaring? Eller har det inte diskuterats att Sverige har gjort något liknande?

Anf.  9  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Min bedömning är att det är dessa frågor det kretsar kring. En del av dem har ingen egentlig bäring på mandatet utan har kommit upp. En del kanske kan lösas i morgon, men det är detta som kommer att vara kvar.

Min uppfattning när jag talar med medlemsländer är att de allra flesta vill hålla på junimandatet och att vi nu kan gå vidare med den sista tekniska processen för att inleda ratificeringsprocessen. Jag tror inte att det dyker upp något nytt på toppmötet utöver det jag har sagt.

Vi kommer naturligtvis att följa frågan mycket noga. Statsministern kommer hit på onsdag. Jag kommer också att resa med till Lissabon och räknar med att kunna ha kontakt med EU-nämnden så snart det uppstår något som vi känner att vi behöver förankra eller fråga er om.

Förklaringen från Nederländerna fanns redan i det konstitutionella fördraget. Den har levt kvar. Vi stöder detta i sak, och vi kan säkert återkomma till EU-nämnden om hela budgetöversynsprocessen som ni säkert har diskuterat och som Sverige är mycket engagerat i. Vi kommer att vara mycket pådrivande i det. Men det rullar på ett parallellt spår. Förklaringen har levt kvar sedan det förra fördraget. Det är inget nytt.

Anf.  10  MAX ANDERSSON (mp):

Man får tacka för föredragningen. Jag ser ingen anledning för Miljöpartiet att ändra sin inställning till förslaget utifrån det papper som vi har fått på bordet.

Men jag vill i alla fall ställa två frågor. Den ena är om det i högen med papper finns något ytterligare överlåtande av ännu mer makt till EU i jämförelse med det som beslutades i junimandatet. Det är nämligen inte helt lätt att tolka dokumentet i den föreliggande formen. Jag skulle vilja att ministern svarade på den frågan.

Vi fick en föredragning av de fem olika konfliktfrågor som kommer upp till diskussion. Den andra fråga är: Vad är Sveriges inställning i dessa konfliktfrågor? Vilken linje tänker Sverige driva?

Anf.  11  HANS LINDE (v):

Fru ordförande! Tack för föredragningen, statsrådet! Vår ståndpunkt i frågan är känd, så jag kan börja med att anmäla avvikande mening med hänvisning till det som vi tidigare har sagt i nämnd och sammansatt utskott.

Jag har ändå två frågor. I dokumentet finns det på centrala områden saker som är otydliga och oklara. Det skulle vara intressant att få klarhet i dessa frågeställningar och också få reda på om Sverige på något sätt agerat för att göra detta tydligare.

Det handlar om skrivningarna om ett gemensamt försvar och militär upprustning inom unionen. När det gäller frågan om gemensamt försvar står det i artikel 11 att den gemensamma försvarspolitiken kan leda till ett gemensamt försvar, i en annan artikel står det att det kommer att leda till ett gemensamt försvar. Det finns ändå en gradskillnad mellan kan och kommer att leda till ett gemensamt försvar. Det skulle vara bra om statsrådet kunde reda ut det.

Den andra frågan, där det kanske råder ännu större oklarhet, handlar om huruvida man kommer att kräva FN-mandat vid militära aktioner. I en artikel står det att EU ska visa respekt för FN-stadgans principer, i en annan står det att man ska arbeta i enlighet med FN-stadgans principer och i en tredje står det att man ska vara bunden av FN-stadgans principer. Att respektera, arbeta i enlighet med eller vara bunden av FN-stadgans principer är tre ganska olika ståndpunkter. Det skulle vara intressant att veta vad som gäller och hur Sverige har agerat i frågan.

Anf.  12  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Fru ordförande! Jag känner till Miljöpartiets och Vänsterpartiets avvikande mening i frågan, men jag delar synpunkten att det är svårtillgängligt och inte det lättlästa material som vi hade hoppats. Tyvärr var en av nackdelarna med att man gick från det konstitutionella fördraget till ett vanligt tilläggsfördrag att man förlorade i översiktlighet på det området. Nu blev det av olika politiska skäl i princip samma innehåll men en annan form. Det gör att det är svårtillgängligt. Naturligtvis ska vi från vår sida försöka göra det så tillgängligt som möjligt när det väl är klart och ska publiceras på olika sätt. Men det är svårläst.

När det gäller Max Anderssons fråga om det har tillkommit något nytt i suveränitetshänseende sedan juni är svaret nej, det har det inte.

Sveriges inställning i de frågor som har kommit upp är att det är mandatet från juni som gäller. Den inställningen bedömer vi att en förkrossande majoritet av medlemsländerna, utom de som själva är berörda, har haft under hela tiden och kommer att ha fram till dess.

Jag tittar på översättningarna. Om man nu kommer överens i Lissabon så ska det ske ett lingvistiskt arbete för att se till att det är i samstämmighet. Den texten som står är ”kommer att leda till” när det finns enhällighet i detta. I dag och under mycket överskådlig framtid finns det ingen enhällighet i att det ska leda till ett gemensamt försvar, men texten lyder ”kommer att”.

I kapitel I, artikel 10 a, står det ”samt respekt för principerna i Förenta nationernas stadga och i folkrätten”. Det är portalparagrafen, och den omfattar all yttre politik. Hans Linde får återkomma om det är någon annan artikel han avser. Men om det är portalparagrafen så står det ”respekt för principerna i Förenta nationernas stadga och i folkrätten”.

Anf.  13  CARL B HAMILTON (fp):

Fru ordförande! Eftersom Miljöpartiet väckte frågan om det finns något nytt så är det väl viktigt för oss att notera, även om det inte är en suveränitetsöverlåtelse, att till de befogenheter på miljöområdet som nämns i det första fördragsutkastet – som förkastades i folkomröstningen – har lagts att man särskilt ska bekämpa klimatförändringen. Det är väl något att notera, inte minst för Miljöpartiet.

Anf.  14  MAX ANDERSSON (mp):

Jag får tacka för svaret på min första fråga. Men jag hade även ställt en fråga angående Sveriges inställning till de fem konfliktfrågorna. Jag uppfattade tyvärr inte svaret på den.

Anf.  15  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Jag kan gärna vara ännu tydligare. Sveriges uppfattning är att vi inte ska acceptera några av dessa frågor. Vi tycker att mandatet från juni ska ligga fast. Svaret är nej.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga och noterar avvikande mening v och mp.

På den blå listan står det också i anslutning till rådets möte ”Anslutningskonferensen på ministernivå med Kroatien”. Vill statsrådet säga något om den?

Anf.  17  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Fru ordförande! Den berör inte Sverige, utan det är trojkan som har den. Carl kan kommentera det.

Anf.  18  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Svaret är nej. Det är rutin.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen i den frågan.

Statsrådet Malmström vill ta upp en övrig fråga, nämligen lite information om samtalen med våra 18-månaderskamrater Frankrike och Tjeckien.

Anf.  20  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Fru ordförande! Från regeringens sida är vi alltid angelägna om att hålla EU-nämnden så informerad som möjligt. Jag vill bara meddela nämnden att i samband med mötet kommer jag att träffa den franske och den tjeckiske EU-ministern, rådssekretariatet och en representant för kommissionen för att på något sätt dra i gång processen inför 18-månadersprogrammet som nu inleds. Det betyder ett mycket kort möte där vi försäkrar varandra att vi ska arbeta i god europeisk anda och samstämmighet och att kommissionen och rådssekretariatet ges en tidtabell för framtagandet av programmet som ska antas av toppmötet i juni nästa år.

Jag hoppas att få återkomma till nämnden mycket snart med ett bud om de frågor som Sverige vill spela in i processen. Det är en lång process. Vi ska ta fram både ett 18-månadersprogram och ett specifikt svenskt ordförandeskapsprogram.

Processen drar i gång nu. Vi för också samtal med EU-nämnden och talmannens kansli om hur vi från regeringens sida ska kunna samarbeta med riksdagen på bästa sätt i hela ordförandeskapshanteringen. Det blir alltså bara en kort informationspunkt i marginalen på mötet i Luxemburg.

Anf.  21  BJÖRN HAMILTON (m):

Fru ordförande! Jag vill påpeka hur viktigt det är att Östersjöfrågorna kommer upp i det här sammanhanget och att man får det som en form av tema.

Vi har tidigare från svensk sida ansett det väldigt viktigt. För närvarande har EU fokus på Medelhavet och Afrika. Det vore bra om man flyttade blickarna norrut.

Anf.  22  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Den diskussionen kommer inte i sak att inledas på måndag. Jag kan försäkra Björn Hamilton och nämnden i övrigt att Östersjöfrågorna finns med i vårt prioriteringsarbete på Regeringskansliet. Vi hoppas att det blir en viktig fråga, inte bara under det svenska ordförandeskapet utan hela vägen fram.

Anf.  23  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen. Vi är klara med Cecilia Malmströms blå och övriga frågor.

Finns det någon A-punkt som statsrådet vill säga något om eller någon annan övriga fråga som Cecilia Malmström vill dela med nämnden? Eftersom så inte är fallet tackar vi Cecilia Malmström för i dag.

Vi går vidare på den blå agendan till punkten Yttre förbindelser.

Punkt 2, WTO-förhandlingar, har strukits enligt den information som jag har fått.

Vi går då till punkt 3, Förberedelserna med västra Balkan. Den frågan var uppe i nämnden senast i juli då det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Det finns utkast till slutsatser i den blå mappen om både Serbien, Montenegro och Bosnien och Hercegovina.

Anf.  24  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Det här är en fråga som med ett understatement har varit uppe i nämnden tidigare. Det som ni ser i texterna den här gången är inte påfallande sensationellt. Vi kommer att ha en diskussion i utrikesministerkretsen på lunchen, är det planerat, om Kosovo och statusförhandlingarna. Jag är inte alldeles övertygad om att det är vare sig lämpligt eller möjligt eftersom vi befinner oss i ett skede av förhandlingarna där inte så mycket rör sig just nu. Det sker förberedelser för vad som ska inträffa något senare. Jag tror att det är lite tidigt att ha en mer inträngande diskussion om statusen på statussamtalen.

I utkasten till uttalande ser ni att när det gäller Montenegro handlar det i grunden om att godkänna SA-avtalet som då är färdigförhandlat. Det finns en möjlig liten problempunkt. Det är det som Cecilia Malmström berörde tidigare, nämligen den bulgariska synen på stavningen av euro på kyrilliska i detta avtal och alla andra texter. Det kan komma att orsaka lite fnurra på tråden när det gäller den tidsmässiga planeringen av undertecknandet. Det innebär ingen diskussion i sak vad gäller Montenegroavtalet.

Vi har slutsatser för Bosnien. Det är ett starkt stöd för den höge representanten Miroslav Lajčák. Det kommer möjligtvis att bli en viss diskussion angående arbetet med den så kallade polisreformen. Det finns en icke oväsentlig oro för att arbetet med statusprocessen i Kosovo kommer att påverka stabiliteten i det inte alltför stabila Bosnien på ett negativt sätt – lite beroende på hur det arbetet sköts och till stor del beroende på hur det landar.

Vi har också slutsatser när det gäller Kosovo som inte säger någonting som vi inte visste tidigare.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 4, Förberedelser inför toppmötet EU–Ryssland. Den frågan har också varit i nämnden förut, senast i maj då det fanns stöd för det fortsatta upplägget.

I den blå mappen ligger nu ett utkast till agenda och en skrivning om att ordförandeskapet inte vill föreslå några slutsatser.

Anf.  26  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Det blir inte några slutsatser på detta. Så brukar det vara. Toppmötet kommer att äga rum den 26 oktober i Mafra i Portugal. Det blir det sista toppmötet med president Putin, åtminstone i denna version eller inkarnation av Vladimir Putin.

Om man ser på förberedelserna verkar det inte leda till någon avgörande sensation eller genombrott på några områden. Det finns en del diskussioner angående energisäkerhets- och förvarningsmekanismer. Det är den eviga frågan om överflygningarna över Sibirien. Från svensk sida – men inte bara från svensk sida – betonar man vikten av att försöka pressa Ryssland till konkreta besked vad gäller de slutfrågor som måste avgöras för att landet ska bli medlem i världshandelsorganisationen. Där har vi våra egna virkesaspekter.

Man tycker att president Putin borde vara intresserad av detta. När han tillträdde som president var detta en fråga som han nämnde från början. Det har gått åtta år sedan dess. Takten i förhandlingarna har varit avtagande under den senaste tiden. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Vi får se om det blir möjligt att göra några framsteg i den delen.

På toppmötet kommer det i övrigt att bli en genomgång av samarbetsområdena och självfallet en dialog kring de olika utrikespolitiska frågor som står på dagordningen. Det kan vara Balkan. Det är Mellersta Östern. Det är Iran, Afghanistan, Moldavien och utvecklingen i Centralasien.

Anf.  27  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Jag vill fråga om utrikesministern bedömer att frågan om hur man gemensamt kan agera när det gäller Burma kommer att tas upp på något sätt. Vad är i så fall EU:s angreppssätt i frågan i relation till Ryssland?

Anf.  28  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Jag skulle vilja säga att det är mindre sannolikt. Ryssland är ingen avgörande aktör i den frågan. Det vi har sett av diskussionen framför allt i säkerhetsrådet är att Ryssland har sina synpunkter. De ansåg inledningsvis inte att det var en fråga som låg under säkerhetsrådet. Det var inte ett hot mot fred och säkerhet. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Om EU ska lägga sitt krut på någonting – det ska man – är det framför allt på Kina och Aseanstaterna. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<– Stryk det ur protokollet.

Anf.  29  ORDFÖRANDEN:

Vi hemligstämplar om så finns anledning, som utrikesministern väl vet.

Anf.  30  AGNETA LUNDBERG (s):

Jag har två frågor. Jag vill fråga ministern hur det rättsliga samarbetet mellan EU och Ryssland utvecklas – framför allt mellan Sverige och Ryssland – mot bakgrund av situationen med den tjetjen som Sverige vägrar lämna ut. Det är i och för sig en rimlig ståndpunkt, men den skapar kanske diplomatiska problem. Hur kommer det att påverka förhållandet Sverige–Ryssland?

Ministern berörde min andra fråga. Virkestullarna på export av björktimmer från Ryssland är ett problem för Sveriges pappersmassaindustri. Priserna har ökat kraftigt. Hur agerar den svenska regeringen i den frågan?

Anf.  31  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Den första frågan ligger lite utanför dagens diskussion. Jag vill ändå säga att vi inte har vägrat att utlämna. Vi har tvärtom sagt att vi är beredda att utlämna. För att göra det krävde vi bindande garantier av Ryssland på ett antal punkter. Den ryska federationen förklarade att de inte var beredda till det.

Den distinktion som jag gör är viktig. Vi har inte vägrat att utlämna. Vi var beredda att utlämna. Vi har till och med beklagat att vi inte kunde utlämna. Jag tror att det hade varit bättre. Det hade krävts vissa garantier, och de hade krävts på ett solitt sätt. Det kunde Ryssland inte göra, vilket jag beklagar.

Enligt vår mening finns det ingen anledning att befara att det får några större konsekvenser. Vi har ett betydande intresse av det rättsliga samarbetet med Ryssland. Jag kan inte för dagen göra någon ytterligare bedömning på den punkten.

Jag berörde virkestullarna något. Vi hoppas att också detta kommer att beröras vid toppmötet i Mafra. I övrigt har vi agerat med styrka både bilateralt och genom EU. Finland har en identisk situation; det är i alla fall samma tullar som påverkar dem. Det är vissa mindre skillnader i strukturen på våra respektive industrier. Men vi agerar i allt väsentligt tillsammans med Finland med viss styrka>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  32  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Vi går vidare till punkt 5, Libyen. Det finns slutsatser i den blå mappen.

Anf.  33  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Vi har diskuterat även denna fråga tidigare i samband med ansträngningarna att få de bulgariska sjuksköterskorna frigivna. Det kom sedermera att lyckas genom ett mycket ihållande diplomatiskt arbete. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Konklusionerna är delvis en uppföljning av detta. Vi ska inte glömma att det ligger en stor mänsklig tragedi bakom denna kris med de barn som har smittats med hiv/aids på sjukhuset i Benghazi. Både Europeiska unionen och Sverige har lovat att av humanitära skäl hjälpa till för att försöka mildra tragedin.

Vi är intresserade av att fördjupa samarbetet med Libyen på olika områden. Det är en del i en Medelhavsstrategi. Man ska heller inte bortse från den roll som Libyen spelar i det något bredare afrikanska sammanhanget. Det är inte en tillfällighet att fredsförhandlingarna om Darfur kommer att inledas i Tripoli i Libyen. Libyen spelar en roll både i Sudan och i Tchad, för att ta ett annat aktuellt exempel. Den politiska dialogen med Libyen har betydelse.

Så småningom ska det leda fram till ett avtal. Det ges nu ett uppdrag att ta fram ett förhandlingsmandat. Då finns det anledning att återkomma till de mer konkreta delarna i det samarbete som kommer att utvecklas.

Anf.  34  BODIL CEBALLOS (mp):

Jag har en fråga angående punkt 6 i slutsatserna. Det handlar om ämnena av gemensamt intresse, mänskliga rättigheter och migration. Vad är det rent konkret som ska innefattas i detta? Jag vet inte om den libyska regeringen och EU ser på samma sätt på mänskliga rättigheter, men för befolkningen är det naturligtvis av gemensamt intresse.

Vad ska finnas med, särskilt med tanke på migrationsfrågorna? Det återkommer i återrapporten från RIF-rådet med Frontex och den diskussionen.

Anf.  35  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Vi har av förståeliga skäl inte fört någon diskussion om detta. Det som sker här är egentligen bara att vi ger uppdraget att ta fram ett förhandlingsmandat. När det förhandlingsmandatet har tagits fram får vi anledning att återkomma till den typen av frågor.

Vi har ett intresse av en dialog i migrationsfrågorna med alla de nordafrikanska staterna – jag kan utsträcka perspektivet söderut till staterna söder om Sahara – att på olika sätt skapa sådana villkor för människorna där att de kanske finner det mer attraktivt att stanna där än att ge sig ut på den farliga färden över haven och på ett eller annat sätt emigrera till Europeiska unionen.

Det är ingen förändring i den politik som vi har diskuterat tidigare. Jag utgår ifrån att den appliceras också på Libyen.

Anf.  36  BODIL CEBALLOS (mp):

Då har jag en följdfråga. Att vi ser det på det sättet att man ska försöka förbättra förhållanden för människor i de länderna så att de slipper ge sig av är en sak. Men börjar det svänga också i de övriga EU-länderna? Jag upplever att det fortfarande handlar mycket om att sätta stopp.

I redogörelsen från det förra mötet ser man att ett antal länder pratar om att det är viktigt att förbättra situationen för dem som lever i de länderna. Är det en verklig förändring på gång eller är det Sverige som driver frågan?

Anf.  37  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Jag har inte upplevt att det har varit någon förändring. Jag har nog hela tiden upplevt att det har funnits en vilja att göra någonting för att förbättra läget. Samtidigt vet vi att när vi talar om det här så talar vi om ett långsiktigt arbete. Det där är inte gjort på en kafferast. Det handlar om både ekonomisk utveckling och politiska reformer i de här länderna. Det kan vi verka för, och det ska vi också göra, men vi kan inte förvänta oss någon dramatisk förändring av situationen i Nordafrika eller resten av Afrika under loppet av den närmaste månaden. Det vet alla.

Ty följande har vi den andra delen av politiken också, gränskontrollen. Sedan kan diskussionen svänga lite fram och tillbaka beroende på vad som är i fokus, inte minst i medierna, för ögonblicket. Ibland är det så att medierna fokuserar väldigt mycket på gränskontrollaspekter, och ibland är det mera den politiska diskussionen om att förbättra förhållandena i de olika afrikanska länderna. Men jag upplever inte att det sker någon förskjutning av politiken i någon riktning. Både–och är viktigt i det här sammanhanget.

Anf.  38  CARL B HAMILTON (fp):

Utrikesministern tog ju upp frågan om upplösningen av krisen med sjuksköterskorna. Det var ju en hel del diskussion också om att det blev kommersiella frågor som kom upp, till exempel franska vapenförsäljningar och kanske försäljning av kärnkraftverk eller kärnkraftsreaktorer. Men vad var det egentligen som skedde? Har utrikesministern och Sverige någon uppfattning om vad som skedde på det kommersiella området, och var det betydelsefullt för den här krisens upplösning?

Anf.  39  ORDFÖRANDEN:

I den utsträckning det berör rådet framför oss får utrikesministern gärna kommentera det.

Anf.  40  CARL B HAMILTON (fp):

Han måste ändå få svara eftersom han själv tog upp frågan om hur denna kris upplöstes.

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

Jag lämnar ordet till utrikesministern, men jag vill be ledamöter och statsråd om att vi håller oss till råden närmast framför oss, naturligtvis inklusive historien, men ändå med visst fokus.

Anf.  42  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Det är väl som Carl B Hamilton sade – det var jag som började synda.

Jag tror inte att det spelade någon roll, men jag vet inte>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  43  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 6, Mellanöstern inklusive Libanon. Där finns det två olika utkast till slutsatser i den blå mappen. Frågan är bekant för nämnden och ständigt rörlig. Därför ber jag utrikesministern att orda lite extra eftersom det inte gick att skriva så mycket långt i förväg.

Anf.  44  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Vi kommer att anta slutsatser på måndag, men vi kommer inte att ha någon diskussion. Anledningen till det är att utrikesministrarna nu också är inkallade till det informella toppmötet i Lissabon. Där kommer vi att ha en middag på torsdagskvällen där vi kommer att fokusera både på fredsprocessen i Mellanöstern och på situationen i Libanon.

Här är vi inne i ett rätt dynamiskt skede, inte minst efter både sammanträdet med kvartetten i New York för vid det här laget två veckor sedan och de bilaterala samtal som ju pågår mellan president Abbas och premiärminister Olmert. Det har nu varit ett antal olika omgångar som har verkat bygga upp ett hyggligt förtroende mellan de bägge parterna, men det är klart att det finns åtskilliga viktiga substansfrågor som återstår.

Exakt hur detta kommer att föras ihop till det internationella möte som nu planeras i Annapolis i USA i slutet av november tror jag inte någon är alldeles säker på, men det är klart att vi från EU:s sida har ett intresse av att hjälpa parterna, att föra dem fram i den bilaterala dialogen – Abbas–Olmert-dialogen, så att säga – att se till att de olika regionala intressenterna är på plats och med i processen – Syrien och Saudiarabien är kanske av speciell betydelse i det här sammanhanget – och att kvartetten i dess helhet företräder en samlad förhandlingsposition. Det är detta som kommer att vara i fokus för diskussionerna när vi kommer fram till torsdag kväll.

Slutsatserna är jag beredd att svara på frågor om. De innehåller inga svårigheter för svensk del. Det blir ju ofta så i sådana här slutsatser att man upprepar en hel del känd materia så att säga, men det ligger i sakens natur att slutsatser skrivs på det sättet.

Anf.  45  ORDFÖRANDEN:

Frågan i största allmänhet var uppe i EU-nämnden senast i juli.

Anf.  46  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Jag är lite fundersam på vad regeringens egen ståndpunkt skulle kunna vara: om man då kanske faktiskt uttalar krav om fria och rättvisa val och om Sverige är berett att skicka valobservatörer till Libanon.

Anf.  47  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Det gäller i Libanonfallet. Där kommer vi också att ha en diskussion på torsdag.

Om vi kommer att skicka valobservatörer vet jag faktiskt inte, men skulle en sådan förfrågan komma utgår jag ifrån att vi ju brukar behandla sådana förfrågningar positivt.

Det där är en mycket känslig process just nu. Man kan säga att Sverige inte tillhör dem som är främst engagerade. Ett antal andra länder är mycket engagerade. Där uttalar vi nu att vi vill att det ska utses en ny president – det är relativt självklart – och att vederbörande ska utses med substantiell majoritet – det är någon sådan formulering. Vi indikerar i alla fall i formuleringarna, vilket jag tycker är viktigt, att det inte räcker med en tunn majoritet. Det bör vara en lite större majoritet för att man ska få tillräcklig stabilitet i den libanesiska utvecklingen. Presidentvalet kan vara både stabiliserande och destabiliserande, och vi understryker som sagt att bredden i stödet för den nye presidenten är någonting som bäddar för lite större stabilitet.

Anf.  48  HANS LINDE (v):

Fru ordförande! Jag blev lite förvånad över att det är flera centrala saker som inte nämns i slutsatserna som jag skulle vilja lyfta fram. Det är precis som utrikesministern säger att situationen är dynamisk. Det är väl en positiv beskrivning av läget i Mellanöstern, skulle jag säga.

Den första frågan som jag saknar i de här slutsatserna handlar om Israels landkonfiskation som man offentliggjorde förra veckan. Man ska konfiskera 110 hektar utanför östra Jerusalem av palestinsk mark. Det här är en del av en tydlig uppstyckning av det palestinska området och en isolering av östra Jerusalem från övriga Palestina. I de här slutsatserna pratar man ju om en tvåstatslösning och färdplanen till fred. Israels agerande försvårar markant möjligheterna till just de sakerna.

Den andra frågan som jag saknar i slutsatserna handlar om Israels agerande mot Gazaremsan. Man har betecknat Gazaremsan som fientligt territorium och hotar med att dra in både el och vatten, om jag har förstått det rätt. Här i slutsatserna pratar man om humanitär hjälp till Gaza. Att ge humanitär hjälp till Gaza kommer att vara tämligen svårt om Israel bestämmer sig för att stänga av till exempel elen.

Den tredje frågan är väl egentligen samma fråga som Susanne Eberstein tog upp tidigare om fria och rättvisa val, men applicerad på det palestinska området. Det skulle vara intressant att höra hur man från EU:s och Sveriges sida ser på de vallagar som president Abbas har drivit igenom, som i realiteten innebär att Hamas inte har möjlighet att ställa upp i valen. Det skulle innebära att man ganska drastiskt inskränker den palestinska demokratin.

Anf.  49  BODIL CEBALLOS (mp):

Jag hade samma fråga om landkonfiskationen, så den behöver jag inte ta igen.

Jag skulle gärna vilja höra några ord om den andra regionala frågan när det gäller Mellanöstern. Det gäller den uppseglande konflikten mellan Turkiet och Irak och gränsen där, om det går att säga några ord om det också.

Anf.  50  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Ja, det var ju en del.

Vad gäller israeliska landkonfiskationer är det något som nu är i medier också, det vill säga E 1-området, som det så vackert heter, i Jerusalem. Jag blev uppmärksammad på eller uppmärksammade det i går eller så. Jag tror att det har inträffat eller att vi har fått bekräftelse på det efteråt.

Vi har tidigare varit mycket tydliga när det gäller den allmänna principen beträffande vad vi tycker om detta. Det vi förbereder nu är en démarche i denna konkreta fråga för att uppmärksamma den, så vi uppmärksammar den förvisso.

Jag delar bedömningen att detta är någonting som är allvarligt. Det finns lite olika bedömningar av vad den där marken ska användas till. En del säger att det handlar om mark för den genomfartsväg som ska göra det möjligt att förbinda de olika delarna av det palestinska territoriet. Men det hindrar inte att vi tycker att det här har tillgått på ett felaktigt sätt, och sedan kan man aldrig så noga veta vad det blir i slutskedet.

Man har som bekant byggt en polisstation där också, en än så länge tom byggnad som står där ute på området, och det föreligger lite olika uppgifter huruvida man ska flytta in i den där byggnaden eller inte.

Men vi gör som sagt en démarche i denna fråga i Jerusalem.

Vad gäller Gazaremsan ber jag att få hänvisa till paragrafen 7. Jag tycker den är rätt tydlig, måste jag säga. Vi uttrycker grave concern at the humanitarian situation.

Sedan är det så att vi inte bara talar om den humanitära hjälpen till Gaza, utan vi säger också, som det står där, and commercial flows. Det är ju betydligt mer ambitiöst än att bara öppna för att skicka in lite matpaket då och då. Commercial flows är ju det som gör det möjligt att få en ekonomi i Gaza som på sikt i alla fall kan vara så pass bärkraftig att den kan ge någorlunda möjlighet till befolkningen att klara sig.

Vi säger också att this is essential to ensure the viability of the Palestinian economy and improve living conditions for the Palestinian people. Jag tycker nog att Gazasynpunkterna är omhändertagna av de här formuleringarna, som alltså går längre än att det bara ska vara nödhjälp till Gazas befolkning. Det ställer självfallet betydande krav på Israel. EU har ju separat genom Solana och andra uppmanat Israel att bedriva en politik i enlighet med de här kraven.

Vad gäller valfrågorna och vallagarna har vi inte prövat dem separat – jag ska be att få återkomma till det – av den enkla anledningen att vi inte ser något val som ligger i den omedelbara färdriktningen just nu i alla fall. Just nu är inriktningen i den palestinska politiken och den israeliska politiken att se om det här internationella mötet, som det så vackert heter, kan åstadkomma något resultat.

80 procent av uppmärksamheten ligger nu fram till slutet av november. Vad kan detta möte resultera i? Men sedan kommer ju den viktiga fasen som handlar om vad man gör därefter. Om man får en överenskommelse: Hur ser implementeringen ut? Om man inte får en överenskommelse: Hur hanterar man då det?

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<På ett eller annat sätt måste ju någon överenskommelse, vag eller mera omfattande, förankras brett, både i Israel och i de palestinska områdena. Här kan jag bara notera vissa av de saker som flyger förbi i den offentliga debatten i de palestinska områdena för ögonblicket. Vilken betydelse de ska ha kan jag inte bedöma för dagen.

Det var också en fråga om Turkiet.

Anf.  51  ORDFÖRANDEN:

Om utrikesministern vill ta det nu så varsågod! Annars skulle jag just säga att vi återkommer till Irak alldeles strax, och diverse aktuella Turkietfrågor kan vi väl också behandla allra sist, för det kanske kräver en särskild liten stund. Bodil Ceballos och utrikesministern godkänner att vi tar den frågan sedan. Vi återkommer till den.

Jag finner att vi då är klara med Mellanöstern för i dag, i alla fall diskussionsmässigt här. Nämnden kan då gå till beslut. Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Frågan kommer som sagt närmast tillbaka i statsministersamrådet på onsdag inför nämnda toppmöte.

Punkt 7 gäller Iran. Där finns det slutsatser i den blå mappen. Frågan har varit i nämnden förut, senast, med stöd för regeringen, i juli.

Anf.  52  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Även här gäller det kanske framför allt en avstämning mot bakgrund av det förhandlingsarbete som pågår, både det som Solana har med den iranske chefsförhandlaren Larijani – inga avgörande framsteg har gjorts i den delen – och det arbete som bedrivs av IAEA:s generaldirektör el-Baradei när det gäller att klara upp de historiska frågeställningarna, kan man kanske säga, det vill säga vad Iran egentligen har haft för sig. Parallellt med detta sker en diskussion om möjligheten till utökade sanktioner för att öka trycket på Iran för att göra framsteg i förhandlingarna.

Här har ju också förekommit viss offentlig diskussion med initiativ från den franska sidan om att börja diskutera vad man kallar EU-autonoma sanktioner gentemot Iran. Jag vill bara uppmärksamma nämnden på den sista meningen, som är det avgörande i det dokument som ligger framför oss. Där står det att the Council agreed that the EU will consider – det står alltså will consider – what additional measures it might take in order to support the UN process and the shared objectives of the international community.

Här binder vi oss icke för några EU-autonoma sanktioner, men vi säger att we are ready to consider what additional measures it might take, och ”it” syftar i det här fallet på EU, förutom det som kan inträffa i FN-sammanhanget. Det innebär alltså inte att vi låser oss för någonting, men vi öppnar lite för en diskussion här. Hur den diskussionen kommer att gå vidare är väldigt mycket beroende på hur det internationella förhandlingsarbetet kommer att fortsätta.

Anf.  53  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går nu vidare till punkt 8, Irak, där det finns slutsatsutkast i den blå mappen. Frågan har varit uppe i nämnden förut med majoritetsbeslut i maj bland annat. Nu på morgonen har ett diskussionspapper utsänt av Frankrike, Sverige och Storbritannien delats om EU och Irak, Options for Enhanced Engagement. Med tanke på att det damp ned alldeles nyss får utrikesministern gärna berätta lite om det.

Anf.  54  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Vi tyckte att det skulle delges nämnden för kännedom.

Anf.  55  ORDFÖRANDEN:

Det tackar vi för.

Anf.  56  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Det viktiga är draft Council conclusions. De är lite mer utförliga än de som vi har haft tidigare i Irakfallet. Bakgrunden till det kan man se i resolution 1770, som FN:s säkerhetsråd antog för någon månad sedan, där man vill att FN ska spela en förstärkt roll i den irakiska utvecklingen. Från bland annat fransk och svensk sida har vi sagt att vi från EU:s sida ska göra vad vi kan för att stödja framför allt FN-rollen i den irakiska utvecklingen. Det är det som vi försöker gå igenom här på ett antal olika punkter. Det handlar som ni ser om humanitärt stöd och om att hjälpa till med den interna processen.

Av speciell betydelse tror jag är det som vi ser på punkt 8, det vill säga den regionala processen när det gäller Irak. Vi kan inte uppnå någon lösning internt i Irak om vi inte har en regional dialog med de viktiga länderna Saudiarabien och Iran, för att ta de två som jag tror är speciellt viktiga, och självfallet också Syrien och Turkiet, som vi var inne på tidigare. Här är en ministerkonferens på gång i Istanbul i början av november. Vi ska diskutera vad EU kan göra för att stödja den.

Låt mig bara lite vid sidan av protokollet notera – det har ju egentligen inte med EU att göra – att generalsekreteraren har utnämnt en ny speciell representant för PRSG, Staffan De Mistura, som åtminstone delvis är svensk. Han är dubbel medborgare, svensk och italiensk, och det är ju en kombination som är möjlig, som bekant. Vi har varit i kontakt med honom för att se hur vi från svensk sida på olika sätt kan stödja hans arbete nere i Bagdad.

Anf.  57  MARYAM YAZDANFAR (s):

Jag undrar vad utrikesministern menar att EU ska spela för roll i Irak framöver. Vi socialdemokrater förutsätter och hoppas att det inte är några som helst militära insatser som avses. Det som bland annat har skett är att svensk polis har bidragit till utbildning av irakisk polis, och det är ett samarbete som vi tycker är positivt och ska främjas. Jag vill gärna höra utrikesministerns syn på det.

Anf.  58  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Det samarbete som förutses är det samarbete som är omnämnt här och ingenting utöver detta. Det är framför allt politiska insatser och ekonomiska insatser när det gäller återuppbyggnad. Det är ekonomiska insatser när det gäller det humanitära arbetet. Det är insatser framför allt på rättsstatsområdet i olika sammanhang, som nämndes. De är inte alltför omfattande än så länge. Jag skulle mycket väl kunna tänka mig, om vi har resurser till detta, att vi ska bygga ut detta under kommande år. Sedan har FN en roll när det gäller olika typer av politiska processer. Det kan gälla konstitutionella samtal inne i Irak och även andra saker. EU har sedan i den politiska dialogen med de olika aktörerna i regionen möjlighet att stödja den regionala dialogen, som jag tror är av rätt stor betydelse för att det här ska fungera.

Anf.  59  BODIL CEBALLOS (mp):

Det kanske är på sin plats att ta upp Turkiet–Irak-frågan just nu, särskilt med tanke på det som står i papperet från Frankrike, Sverige och England om den norra delen. Det står att ni välkomnar situationen i den kurdiska regionen, särskilt när det gäller säkerheten.

Anf.  60  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Frågan ligger något utanför detta, men vi tar den i alla fall.

Det är klart att det är en allvarlig situation som råder i norra Irak, och den påverkar också utvecklingen i Turkiet.

PKK är som bekant en av EU terroriststämplad organisation. Den har historiskt gjort sig känd för ett mycket brutalt våld, även om organisationen sedan arresteringen av Öcalan har sjunkit ihop rätt betydande. Ja>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<< tror inte att den har haft så där alldeles lätt att rekrytera. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Vad som har noterats är att PKK under en tid har trappat upp sina militära insatser. Det handlar om insatser i den sydöstra delen av Turkiet, men det handlar också om förberedelser för rätt betydande attentat i de turkiska städerna. I något fall, som jag inte kommer ihåg exakt när det var, desarmerade man en mycket stor bomb i Ankara. Vad man kan konstatera är att det är sprängämnen och vapen som förs in från de norra delarna av Irak. Det är alltså en gränsöverskridande terrorism som sker gentemot Turkiet.

Man känner väl till ett antal av de träningsläger som PKK har i norra Irak. Det har varit en rätt omfattande diplomatisk aktivitet mellan Turkiet och USA sedan en betydande tid tillbaka>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Det var ett betydande tryck på den turkiska regeringen under valrörelsen i denna fråga. De höll emot relativt hyggligt. Nu var det ju ett attentat förra helgen där 12 eller 15 personer dödades. Det är klart att det på ett rätt dramatiskt sätt har ökat det inrikespolitiska trycket på Turkiet att göra något.

Såvitt jag förstår går premiärminister Erdogan efter helgen till Grand National Assembly och begär ett mandat för att kunna ge ett mandat till de turkiska stridskrafterna att gå in. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<Vad detta kommer att resultera i i övrigt vet vi inte.

Vi har anledning att mana till återhållsamhet men också vara medvetna om att det handlar om gränsöverskridande terrorism som på ett eller annat sätt borde hanteras. Det bästa från varje tänkbar utgångspunkt vore att detta hanterades av de irakiska myndigheterna, antingen av de irakiska myndigheterna i Irak i dess helhet eller av de irakiska myndigheterna uppe i de kurdiska områdena. Om de kan göra det själva eller om de behöver stöd av de internationella styrkorna återstår att bedöma. Det första alternativet vore självfallet det bästa. Då skulle man slippa en gränsöverskridande operation. Men vad detta kommer att leda till är för tidigt att bedöma.

Anf.  61  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Punkt 9 är en beslutspunkt angående Tchad och Centralafrikanska republiken. Där föreligger en säkerhetsresolution från FN och ett regeringsbeslut från förra veckan som nämnden hanterade och beslutade om som A-punkt i fredags. Det är inte så mycket i övrigt. Frågan är anhängiggjord och bekant för nämnden.

Anf.  62  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Det som framför allt föreligger är en slutsatstext som vi måste ta ställning till. Det innebär ett beslut om en gemensam åtgärd vad gäller att EU ställer upp med en ESDP-insats inom ramen för den FN-operation i Tchad och Centralafrikanska republiken som beslutades av säkerhetsrådet i resolutionen 1778 för ett antal veckor sedan.

Som bekant har regeringen, efter hörande av Utrikesnämnden, beslutat att vi ställer upp från svensk sida. Vi välkomnar insatsen. Vi avser att bidra med ett skyttekompani om ca 200 personer under sex månader. Vi överlämnar en proposition till riksdagen om detta.

Det är viktigt att se den insats som nu sker i Tchad och Centralafrikanska republiken som en del av insatserna i regionen i dess helhet. Det som sker i den västra delen av Sudan och den östra delen av Tchad är till stor del en följd av likartade utvecklingar och påverkas av samma faktorer. Det är en betydande påverkan över gränsen både när det gäller flyktingrörelser och när det gäller rörelse av sådant som i sin tur leder till flyktingar. Därför ligger det en betydande strategisk logik i att FN successivt deployerar den stora styrka som är afrikansk i allt väsentligt som man kommer att få in i Darfur. Det är en styrka på 26 000 man. Vi har också kommit med ett norsk-svenskt erbjudande. Vi får se hur det går med detta. Samtidigt är det logiskt att vi deployerar, men då blir det EU, med en mycket mer begränsad styrka under en begränsad tid i den östra delen av Tchad. Vi hoppas att den ska kunna avlösas av en FN-styrka av något slag om cirka tolv månader. Det är det som återspeglas i detta.

Det finns anledning att understryka det som står under punkten 6. Vi har från svensk sida gång på gång understrukit betydelsen av att vi när vi tittar på Sudan inte bara tittar på Darfur utan på helheten. Vi har uttryckt farhågor för utvecklingen inom ramen för Comprehensive Peace Agreement – alltså CPA – mot nord–syd-avtalet.

Vi noterade i går att sydsidan nu hotar med att suspendera sitt deltagande i fredsprocessen mot bakgrund av de spänningar som jag har pekat på tidigare. Det är en oroande utveckling som det finns all anledning för EU och det internationella samfundet i övrigt att både notera och göra till föremål för diplomatiska insatser, enligt min mening. Politiken är täckt under punkt 6>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  63  STAFFAN DANIELSSON (c):

Vi får verkligen hoppas att det sker insatser i Darfur och Tchad. Sverige har ju förhoppningsvis vartefter styrkor i både Darfur och Tchad. Sverige har också en Nordic Battle Group som står för EU:s beredskap under det kommande halvåret. Hur ser utrikesministern på den resursen? Kan det tänkas att den också griper in, eller ligger den vid sidan av det hela som det ser ut nu?

Anf.  64  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Den ligger vid sidan om än så länge. Den ska stå till EU:s förfogande från den 1 januari till den 30 juni, under en sexmånadersperiod. Den kan alltså inte användas för insatser nu, för då kan den ju inte komma i fråga under den perioden.

Vilka insatser som kan bli aktuella eller om några insatser blir aktuella över huvud taget är det svårt att sia om. Vad man kan säga är att det är mycket liten sannolikhet för att det blir några insatser i Sudan, av den enkla anledningen att där är inriktningen från både FN:s och Afrikanska unionens sida att det i huvudsak ska vara afrikanska stridskrafter. Och det är mycket stora styrkor som det handlar om i Sudan. Den samlade FN-operationen i Sudan kommer att uppgå till i storleksordningen 45 000 personer. Den är mer än dubbelt så stor som någon operation som FN har genomfört någonsin tidigare. Men det kan uppträda en lång rad av andra scenarier där NBG kan komma att aktualiseras eller så kan vi få en situation där det inte aktualiseras över huvud taget. Det ligger liksom i snabbinsatskonceptets natur.

Anf.  65  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

När det gäller punkt 10, Zimbabwe, finns det däremot inga slutsatser i den blå mappen, utan det förväntas en diskussion. Underlag är utsänt.

Anf.  66  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Det kommer att bli en diskussion om upptakten till toppmötet mellan EU och Afrikanska unionen i december i Lissabon och framför allt om president Mugabes deltagande där, vilket vi inte tycker är en alltför lysande idé, och om de initiativ som sker när det gäller att försöka påverka situationen i Zimbabwe. Det gäller framför allt stödet till SADC-initiativet och president Mbekis ansträngningar. Den portugisiske utrikesministern Amado träffar i dag Mbeki och kommer på måndag att rapportera om vad detta kan leda till. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  67  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag skulle vilja ställa en fråga med anledning av det som är utsänt. Det står att de stora, svåra tvistefrågorna dock fortfarande förefaller vara utestående. Det handlar naturligtvis om att sätta press också på Zimbabwe. Jag vill höra hur utrikesministern tänker just med tanke på om Mugabe tänker komma till mötet. Gordon Brown har tydligen sagt att han inte ämnar komma om Mugabe kommer. Jag undrar hur Sverige gör. Kommer vi om han kommer?

Anf.  68  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Låt oss ta ställning till den saken när vi kommer något närmare mötet och ställa den frågan till statsministern. Utrikesministrar är ju inte riktigt samma sak.

Den brittiska positionen är, om jag har förstått det hela rätt – eller – det har jag i alla fall som den föreligger för ögonblicket, att kommer president Mugabe så kommer inte premiärminister Brown. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Också på brittisk sida har man samma syn som vi har från svensk sida, det vill säga att detta är ett mycket viktigt möte. Afrika är viktigt. Det finns många andra aktörer, inte minst kineser och andra, som är synnerligen aktiva. Vi får inte göra hela Afrikapolitiken till bara en Zimbabwepolitik, för då riskerar vi att skjuta oss själva i foten.

Sedan gäller det att utforma en konkret politik för att försöka påverka utvecklingen i Zimbabwe. Det är som bekant inte alldeles enkelt. Vi har där vissa begränsade sanktionsåtgärder på plats>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<Men jag tror att det är viktigt inför Afrikatoppmötet att vi lyfter upp och uppmärksammar den humanitära tragedi som utvecklingen i Zimbabwe är. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  69  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Jag har en fråga som rör Afrikatoppmötet men kanske inte just Zimbabwe. Det handlar om Kongo. Där har våldet, framför allt det sexuella våldet mot kvinnor, ökat enormt. På de här mötena kan man väl egentligen ta upp vad som helst, och framför allt det som är väldigt aktuellt. Jag frågar utrikesministern om detta kommer att kunna bli en fråga.

Anf.  70  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Svaret på den frågan är ja. Vi förutser en kort diskussion och redovisning av den försämring av läget och säkerhetssituationen som framför allt har skett i östra Kongo. Det är den belgiske utrikesministern som vill säga någonting om detta. Vi följer detta med mycket stor uppmärksamhet. Vi har ju tidigare också varit militärt engagerade där i ESDP-operationer vid två olika tillfällen, så vi har anledning att följa det hela med extra uppmärksamhet också i det perspektivet.

Anf.  71  ORDFÖRANDEN:

I detta nu fick jag i min hand av kanslichefen ett utkast till deklaration om just Kongo som kommer att föreläggas rådet. Jag fick den nu på franska. Jag läser visserligen franska, men jag kan inte prata svenska samtidigt. Vi får låta det här ligga en liten stund.

Anf.  72  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Det viskas till mig här att det är ett ordförandeskapsuttalande och inte rådsslutsatser.

Anf.  73  ORDFÖRANDEN:

Ja, det ska vara en informationspunkt och utkast till deklaration från ordförandeskapet. Déclaration de la présidence i EU:s namn gällande instabiliteten i östra Kongo, ska det vara. Vi får väl ta en titt på den lite till mans, och vi tackar Susanne Eberstein för frågan.

Anf.  74  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Men det är som sagt ingen rådsslutsats.

Anf.  75  ORDFÖRANDEN:

Nej, det är inte alls något som vi ska fatta beslut om. Jag ville bara anmäla att papperet finns apropå att frågan kom upp.

Anf.  76  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Då återvänder jag för en liten stund till Zimbabwe och frågan om hur utrikesministern ser på de sydafrikanska ansträngningarna i ljuset av de historiska relationerna mellan Zimbabwe och Sydafrika och Mbeki och Mugabe. Hur tydligt kan detta bli?

Den andra frågan är: Hur ser de olika europeiska länderna på läget i Zimbabwe när det gäller oppositionens möjligheter att verka? Det finns ju oppositionsföreträdare och människor som har varit aktiva i de oppositionella partierna som har flytt från landet. De finns bland annat i Sverige, och vissa hotas av utvisning. Är det möjligt att utvisa människor till Zimbabwe som har varit aktiva i politiska partier som inte är så väl sedda där? Och hur ser de andra EU-länderna på den möjligheten?

Anf.  77  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! De här diskussionsstunderna blir tämligen allmänna till sin karaktär. Det har jag absolut ingenting emot. Men den senare frågeställningen får riktas till Migrationsverket och möjligtvis till Tobias Billström. Den ligger inte på utrikesministerns bord och inte på EU:s ministerråds bord, för att uttrycka saken med största försiktighet. Det hindrar inte att frågeställningen är viktig, men jag har inget svar på den.

Däremot har jag någon fundering på den första delen av det hela. Det är klart att det av en lång rad olika skäl har varit naturligt för oss att sätta ett visst tryck på de afrikanska länderna och på grannländerna att försöka påverka utvecklingen i Zimbabwe. Det finns moraliska skäl; det handlar om Afrikas anseende. Man kan också tycka att detta ska ligga i deras egenintresse. De drabbas ju också genom flyktingvågor av den kollaps vi ser i Zimbabwe. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<Jag såg en beskrivning av den utvärdering som SADC gör av den ekonomiska humanitära situationen i Zimbabwe. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  78  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Jag lät möjligen lite orutinerat min andra fråga flöda ut för mycket. Jag skulle naturligtvis ha begränsat mig till att fråga vad utrikesministerns bedömning är av oppositionens möjligheter att verka i Zimbabwe.

Anf.  79  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Inte heller denna fråga står på dagordningen för ministerrådets diskussioner.

Möjligheterna är relativt dåliga, men de finns där. För närvarande pågår en dialog mellan regeringsföreträdare, Zanu-Zapu, och de olika oppositionsföreträdarna. De har träffat några överenskommelser just i dagarna om olika delar av den konstitutionella processen. Men vi har förvisso sett våld som har utövats mot oppositionsföreträdare och kraftiga restriktioner på deras verksamhet.

Anf.  80  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att nämnden är redo att gå till beslut. I frågan om rådets diskussion om Zimbabwe konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar.

Därmed går vi vidare till andra sidan på den blå agendan, där punkt 11 gäller Burma. Där finns dels slutsatsutkast i en blå mapp, dels ett uttalande från FN:s säkerhetsråd. Det delades ut på borden nu i morse. Det finns säkert också ytterligare muntlig information från utrikesministern.

Anf.  81  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Vi behöver väl inte fördjupa oss så mycket i bakgrunden till vad som har inträffat i Burma. Vi har från svensk sida varit rätt aktiva. Jag gjorde ett uttalande redan när demonstrationerna började i mitten på augusti. Sedan har det även här varit ett påtagligt dynamiskt förlopp.

Låt mig säga något som jag har sagt också offentligt, lite i motsats till vad som har kommit fram från andra håll. Där säger man: Nu är det över. Nu har regimen slagit ned protesterna. Nu sänker sig mörkret. Nu är det hopplöst.

Jag tror inte det. Jag tror att vi har en situation där denna regim nu är internt skakig och internationellt isolerad på ett sätt som den inte har varit tidigare. Ty följande finns här anledning att försöka utforma en så skarp politisk strategi som möjligt för att successivt öka trycket och för att försöka få till stånd en nationell dialog och en övergångsprocess till en mer representativ regim. Det handlar då om dialog med oppositionen och dialog med de olika etniska grupperingar som vill kontrollera delar av det burmesiska territoriet. Det är klart att detta inte är möjligt utan ett betydande internationellt bidrag.

Vi har varit aktiva i olika sammanhang i detta genom att försöka förmå EU att anta uttalanden. Det har vi också gjort. Det är väl bra i sig även om man ska vara medveten om att det kanske inte har så stort inflytande. Men när vi var i New York hade vi en betydande dialog med USA. Vi tog ett gemensamt uttalande där, och framför allt gällde det dialogen med de olika grannstaterna. Det är Aseanstaterna, Kina och i någon utsträckning Indien som är de som har möjlighet att påverka detta i både ekonomiskt och politiskt hänseende.

Gambariprocessen ledde till att Gambari himself var i Burma, kom in och förde samtal både med oppositionen Aung San Suu Kyi och med regimen. Som fru ordförande noterade har han efter detta varit tillbaka och rapporterat till säkerhetsrådet. Det resulterade i går i ett ordförandeskapsuttalande som jag tycker går en bra bit i den riktning som vi hade anledning att efterlysa.

Det är väl ett uttryck för det jag säger: Regimen är skakig. Det internationella trycket är betydande. Det finns ett starkt intresse för en process som leder till en övergång till mer representativt styre. Jag tycker personligen att säkerhetsrådsuttalandet är ett mycket viktigt dokument. Det kommer att komma ytterligare steg i denna process. Aseanstaterna har ett toppmöte i slutet av november som jag tror blir ytterligare ett mycket viktigt steg i processen. Gambari är på väg tillbaka till regionen för samtal med de regionala aktörerna under de närmaste dagarna. Som det också står i säkerhetsrådsuttalandet förväntar man sig att han återvänder till Burma så snart som möjligt. Men också här talas det om november.

Allt detta finns med i de olika texterna. Vi diskuterade också rätt mycket fram och tillbaka hur smarta sanktioner ska finnas med i en smart politisk strategi. Det är inte alldeles enkelt. Där är paragrafen fortfarande öppen. Jag tror att vi kommer att föra en diskussion om detta. Det är fullt möjligt – jag skulle bedöma det som sannolikt – att vi kommer att komplettera också här med en referens till säkerhetsrådets uttalande. Det förstärker ytterligare säkerhetsrådsuttalandet.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Vad vi har efterlyst, och arbetar fortfarande med, är att se om vi kan hitta några i genuin mening smarta sanktioner för att kunna påverka den politiska processen. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<Jag tänker i den delen inte ge upp utan fortsätta att försöka gräva fram information som kan leda till att vi måhända tar fram något som i genuin mening är smart, inte bara ett kraftfullt slag i luften. Sådana kan vi alltid åstadkomma.

Sedan gäller det att se till att det här bli koordinerat med den politiska strategin. Det handlar om Gambariprocessen. Det är de facto vad som gäller, som skulle kunna ge ett resultat. Det handlar om att orkestrera stödet för Gambariprocessen på olika sätt från EU:s sida. Sanktionsinstrumentet är, som sagt, mycket begränsat därför att vårt utbyte med Burma är synnerligen begränsat. Men vi kan kanske utnyttja det i dialogen med de regionala aktörerna, med Asean och med Kina för att de på ett tydligare sätt ska kunna genomföra de åtgärder som kan vara ett stöd för Gambari.

Att detta inte är en alldeles hopplös strategi tycker jag visas av det synnerligen starka uttalande som Aseanstaternas ordförandeskap gjorde och det säkerhetsrådsordförandeuttalande som vi fick i går.

Anf.  82  SONIA KARLSSON (s):

Fru ordförande! Vi delar utrikesministerns synpunkter om vikten av att det är många som agerar, både EU, säkerhetsrådets resolution och Aseanstaterna.

Jag har en fråga med anknytning till Burma. Den gäller den höge militären som hoppade av och ville söka asyl i Sverige eller Norge. Vad gjorde, eller gör, den svenska regeringen för att ta emot honom?

Anf.  83  ORDFÖRANDEN:

Utrikesministern får kommentera i den utsträckning han bedömer det som råds- och utrikesministerrelevant.

Anf.  84  Utrikesminister CARL BILDT (m):

I det här ärendet föredrar jag att inte att lämna någon kommentar över huvud taget.

Anf.  85  HANS LINDE (v):

Fru ordförande! Det är helt sant att vi behöver smarta sanktioner när det gäller Burma, som slår mot de delar av den burmesiska ekonomin där vinsterna går rakt in till regimen och som möjliggör för regimen att fortsätta sin verksamhet.

Något som har lyfts fram är diskussionen om olja och gas. Det skulle vara intressant att höra vad utrikesministern säger på de områdena. Ett område som har diskuterats är det franska olje- och gasbolagets Totals engagemang i burmesiska gastillgångar. Det hävdas bland annat, även från den burmesiska oppositionen, att det är en verksamhet som bara gynnar regimen och där intäkterna går rakt ned i generalernas fickor och används till att stärka regimen i Burma. Det skulle vara intressant att höra hur regeringen ställer sig till sanktioner när det gäller olje- och gassektorn.

I dag kunde man läsa på Svenska Dagbladets debattsida – jag vet inte om utrikesministern har hunnit läsa debattartikeln – en artikel skriven av Svenska Burmakommittén och premiärministern i Burmas regering i exil. Man hävdar att man har fått indikationer på att Sverige agerar som bromskloss i EU när det gäller sanktioner. Det skulle vara intressant att höra om det stämmer eller om utrikesministern kan dementera det.

Anf.  86  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Jag brukar inte ägna mig åt att kommentera debattartiklar. Hans Linde kan själv bedöma den svenska politiken som jag just har redogjort för. Det här är vår linje.

Vi har kanske sagt att det som ligger på bordet nu, de 1,5 procenten, är mer slag i luften. Vi skulle vilja ha något som är lite smartare och lite effektivare. Men där är vi, som sagt, inte ännu.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<När Gambari landade i Rangoon var det inte den burmesiska regimen som mötte honom på flygplatsen utan den kinesiska ambassadören. De spelar en inte oväsentlig roll. Den måste vi spela på.

Vad leder detta till för slutsats vad gäller olja och gas? Sannolikheten för att vi ska få ett FN-beslut om olje- och gassanktioner gentemot Burma är mycket begränsat. Huruvida vi har någon energiimport: Vi har ingen gasimport från Burma till något europeiskt land, och oljeproduktionen i Burma är numera synnerligen begränsad. Petroleumsektorn finns inte över huvud taget i handelsutbytet.

Anf.  87  BODIL CEBALLOS (mp):

Jag hade egentligen samma fråga, med tanke på bland annat artikeln i dag. Den burmesiska exilregeringen efterfrågar att EU ska gå före med skarpare sanktioner. Jag vill vara säker på att den svenska regeringen inte är den som bromsar skarpa sanktioner i EU-sammanhang. Jag vill känna säkerheten att Sverige inte bromsar. Man kan tycka att 1 ½ procent av deras importintäkter etcetera är en liten fråga – om man bortser från olja och gas. Men det är ändå en stark markering för regimen att man tar det starka avståndet från vad som faktiskt sker i Burma.

Jag har en annan fråga. Den gäller utvecklingen i Burma. I vissa länder har det rapporterats om att den burmesiska regeringen har fängslat fem generaler och 200 eller 400 soldater för att de hade vägrat att skjuta mot munkarna. Det är lite motstridiga uppgifter. Vissa säger att det har hänt, och vissa säger att det inte är så. Jag vill veta om du känner till något om den frågan. Är det så eller inte?

Anf.  88  HANS LINDE (v):

Fru ordförande! Visst är det intressant att ha en diskussion om vad som är smarta sanktioner och vad som är slag i luften. I en sådan diskussion är det ytterst relevant vad den legitima regeringen i Burma säger. Man säger att man vill ha sanktioner när det gäller ädelträ, gas och olja. Det handlar inte bara om handel utan det handlar om – som har krävts i den debattartikel som vi tydligen inte ska diskutera – att ekonomiska sanktioner skulle förhindra att företag i EU investerar i industrierna i Burma. Det är något ytterligare förutom handel. Det skulle vara relevant att Sverige stöder de krav som reses från den legitima regeringen i Burma.

Anf.  89  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Vi är som sagt engagerade i att försöka ta fram i genuin mening smarta sanktioner. Det som diskuteras och nu ligger på bordet har jag inga avgörande invändningar mot>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<Men om vi verkligen är intresserade av att åstadkomma något i Burma kanske vi ska lägga ned lite mer krut på att åstadkomma paket som både är smartare och som också har olika faser. Om vi får i gång en Gambariprocess med dialog kanske vi måste ha möjlighet att sätta in olika åtgärder i olika faser av denna process.

Vi måste också så småningom förhoppningsvis kunna ha en incitamentdel när det gäller detta. Jag säger detta mera för att illustrera vårt tänkande. Här är vi inte än inom EU. Men vi måste hela tiden utveckla den här politiken, och det är detta vi resonerar om.

Uppgifterna om olika typer av arresteringar av och splittringar inom militärregimen: Jag vet ingenting mer än vad jag läser i medierna. Men mot bakgrund av vad vi vet om sådana här situationer är det väl mycket sannolikt att både detta och mer därtill är sant, det vill säga både att repressionen förmodligen är hårdare än vad vi vet om, att osäkerheten och till om splittringen inom regimen är värre än vad vi ser och att det finns en oro för att upptrappat internationellt tryck från – jag är en stark anhängare av ett starkt EU som ska säga allting och göra allting, men det är mindre oss det handlar om, för vi ligger långt bort, och vi har inga diplomatiska, politiska eller ekonomiska förbindelser – framför allt Aseanstaterna, från Kina och låt mig nämna Indien. Jag tycker att vi ska ställa vissa krav på Indien att de demokratiska värderingar som förenar den europeiska och indiska politiken ska komma till lite tydligare uttryck i den indiska politiken i den här frågan. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  90  HANS LINDE (v):

Jag har ingen följdfråga. Jag vill tacka utrikesministern för en utförlig redogörelse för regeringens ståndpunkt. Jag måste säga att det är många ”möjligen”, ”kanske”, ”eventuellt” och ”om” i den här redogörelsen. Det gör att det är tämligen svårt att utvärdera hur regeringen kommer att ställa sig när det kommer till konkreta förslag om sanktioner på bordet under det här mötet.

Därför vill jag säga att för mig är det självklart att Sverige ska stödja de förslag som nu finns om skärpta sanktioner. Det gäller ädelträ, ädelsten och mineraler, eventuellt också olja och gas.

Därför vill jag anmäla en avvikande mening från Vänsterpartiet.

Anf.  91  ORDFÖRANDEN:

Det noteras. Jag ser att Bodil Ceballos menar liknande.

Anf.  92  BODIL CEBALLOS (mp):

Jag ansluter till mig till det.

Anf.  93  ORDFÖRANDEN:

Det noteras.

Jag finner sammanfattningsvis att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende och noterar avvikande meningar från v och mp. Vi får säkert anledning att återkomma till detta.

Då har vi en punkt 12 som är ny och som handlar om Uzbekistan. Där finns det utkast till slutsatser i den blå mappen. Det har tillkommit på slutet.

Jag har en ordningsfråga till dem som går nu. Den blåa mappen liksom den del som handlar om EU och Irak, Frankrike, Sverige och Storbritannien är fortfarande hemligstämplade, så jag ber er därför lämna dem kvar på bordet. De finns på kansliet om ni vill fortsätta med dem. Men tänk på när ni nu lämnar rummet att papperen inte gör det.

Anf.  94  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Det är sanktionspolitik i olika varianter – Zimbabwe, Burma, Uzbekistan. Så småningom kanske man kan lägga ihop detta till en sammanfattande diskussion om sanktionspolitikens möjligheter och begränsningar.

Men nämnden känner väl till bakgrunden. Det här gäller Andizjan och de åtgärder som vidtogs, relativt begränsade, från EU:s sida efter det. Vi satte upp ett antal personer, jag har glömt hur många det var från början, men jag tror att det är åtta kvar som ligger på den här spärrlistan. Vi har haft ett antal omgångar av en dialog mellan Europeiska unionen och de uzbekiska myndigheterna angående situationen för de mänskliga rättigheterna.

Det finns lite delade bedömningar av vad som var resultatet av den där dialogen. Det har lett till ett annorlunda tonläge från de uzbekiska myndigheternas sida. Det kan man väl notera. Men om det har lett till några substantiella förändringar på marken är mera tveksamt. Har vi fått något klarläggande om ansvarsförhållanden för det som skedde i Andizjan? Knappast.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<Det är väl ingen större hemlighet som jag avslöjar när jag säger det. Vi har tillhört dem som tycker att de mycket begränsade åtgärder som vi har egentligen skulle ligga kvar, medan andra tycker att man ska avveckla dem relativt snabbt därför att man tycker att vi har nått en del och tycker att vi har intresse av den strategiska dialogen med Uzbekistan i största allmänhet.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<Nu ligger frågan på ministrarnas bord. Jag kommer att förorda att vi bibehåller det här därför att vi inte ser någon avgörande förbättring av situationen i Uzbekistan. Vi har ett intresse av den strategiska dialogen med Uzbekistan och med de centralasiatiska staterna förvisso. Den är viktig på många olika områden, men vi tror att vi samtidigt måste bibehålla vår tydliga markering, framför allt med anledning av att vi inte har fått klarhet i händelserna i Andizjan. Det finns några andra regeringar som står på ungefär samma ståndpunkt som vi.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  95  CARINA OHLSSON (s):

Egentligen tror jag att jag har fått svar på det jag tänkte ta upp, Sveriges tidigare ståndpunkt att hålla i en tuffare linje när det gäller mänskliga rättigheter. Då var min fråga om utrikesministern vidhåller den ståndpunkten. Jag tror mig ha fått svar på det.

Finns det några länder som har samma ståndpunkt eller som kan tänka sig att ha den ståndpunkten? Hur ser läget ut? Det ser dystert ut, tyckte utrikesministern. Är det helt dystert?

Anf.  96  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Det ser väldigt dystert ut i Uzbekistan. Men när vi senast hade en diskussion om detta i ministerkretsen var det väl min holländska kollega som också var engagerad i denna fråga, och jag förutser att det blir samma sak nu.

Anf.  97  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Det var beslutspunkterna, såvitt jag vet. I anslutning till rådets möte sammanträder också samarbetsråden med Armenien, Azerbajdzjan och Georgien, och det ska undertecknas ett avtal i Montenegro. Det är väl inget säga om det, eller?

Anf.  98  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Det enda med Montenegro är fnurran vi har om den kyrilliska stavningen av euro. Som Cecilia Malmström redogjorde för den svenska inställningen i denna fråga är det kanske inte en av de frågor som vi kommer att slåss för allra mest och längst.

Anf.  99  ORDFÖRANDEN:

Då kanske vi kan nöja oss med att tacka för informationen i den frågan.

Så har vi eventuella övriga övriga frågor. Då vill jag fråga själv om utrikesministern bedömer att det kommer upp någon diskussion, och i så fall med något politiskt intressant innehåll, på rådet med anledning av händelseutvecklingen mellan USA och Turkiet.

Anf.  100  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Svaret på den frågan är att jag inte tror det. För närvarande är det en diskussion mellan USA och Turkiet i de här frågorna. Det kan kanske bli någon sidokommentar i den privata diskussionen mellan olika utrikesministrar.

Låt oss återkomma till de andra frågor vi har om Turkiet vid något annat tillfälle i utvidgningsperspektivet. Där förekommer en rätt betydande diskussion. Det är möjligt att det finns anledning att återkomma till detta antingen inför det informella toppmötet och med all säkerhet inför toppmötet i december.

Vi har ett stort land som har fått en nytillträdd president som i denna fråga företräder relativt utrerade uppfattningar, vilket innebär att här finns en inbyggd konflikt i en vad jag bedömer mycket central också utrikespolitisk och europeisk stabilitetspolitisk fråga. Där pågår en del ansträngningar för att se om man åtminstone kan mildra den eller om man kan lösa ut den konflikten. För närvarande ser jag kanske inte att det är så stora utsikter till framgång i den delen.

Anf.  101  CARL B HAMILTON (fp):

Jag anser att den amerikanska kongressens tänkta omröstning om vad som hände 1915 väl ändå har den betydelsen att USA:s inflytande i Turkiet minskar på grund av den här konflikten. Och vad har det för implikationer för turkisk inrikes- och utrikespolitik och Europapolitik? Mitt intryck är ändå att USA har haft ett stabiliserande, gott inflytande i Turkiet.

Anf.  102  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jag delar den bedömningen. Den var långsiktig>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<< Jag har glömt siffrorna, så ta mig inte på allvar, men antalet människor som dödats i terroristattentat eller i strider med PKK ligger i storleksordningen 400 per år. Vi har inte riktigt klart för oss dimensionen på detta. Det är klart att det leder till ett mycket betydande inrikespolitiskt tryck, och det riktar sig i rätt stor utsträckning mot USA som man anser kan tala väldigt mycket om kampen mot terrorismen i andra sammanhang men när det gäller att hjälpa Turkiet som drabbas av terrorism står de med för fot gevär. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  103  ORDFÖRANDEN:

Just när det gäller rådet närmast framför oss händer det inget extra i fråga om Turkiet, såvitt vi förstår. Vi har säkert anledning att återkomma till Turkiet redan på onsdag.

Har vi några övriga övriga utrikesministerfrågor? Jag finner inte så. Då har vi A-punktslistan kvar. Där är en preliminär lista utsänd och ligger på bordet. Är det någon som vill säga något om den?

Anf.  104  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Är det den som ligger på bordet som gäller? De frågor som var med på den preliminära men som inte fanns med på den som ligger på bordet är inte A-punkter längre?

Anf.  105  ORDFÖRANDEN:

Kanslichefen kan kommentera det.

Anf.  106  Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND:

När det gäller A-punkter är det en ytterst komplicerad beslutshantering. De A-punkter som kommer upp på allmänna rådet nu kan vara behandlade av Coreper i september och tidigare. Men de ska alltså ha förekommit i så fall på tidigare troliga A-punktslistor som Statsrådsberedningen sammanställer och ger till oss. Men vi har en trolig A-punktslista som skickades ut med utskicket i måndags, och vi har en som ligger på bordet. En hel del av de frågorna kan komma upp på rådsmötet. En del kommer upp på senare rådsmöten. Ingen vet i skrivande stund, om inte UD kan klara ut detta.

Anf.  107  HANS LINDE (v):

När det gäller den lista som ligger på bordet skulle det angående punkt 10 om relationer med Marocko vara intressant att höra något mer vad den här punkten innebär. Det är något bristfälligt beskrivet i den text som ligger vad den här punkten handlar om.

Anf.  108  ORDFÖRANDEN:

Det var faktiskt en utrikesministerrelevant fråga. Så är inte alltid fallet. Kan utrikesministern kommentera detta?

Anf.  109  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Det kan jag absolut göra: Jag vet inte. Den ärliga kommentaren är att det måste vara någonting som inte har bringats till min uppmärksamhet eller kännedom. Förmodligen är det något rutinartat, tekniskt.

Anf.  110  Departementsrådet HÅKAN EMSGÅRD:

Det är tekniskt så till vida att man har ett associeringsavtal med Marocko. Detta utvecklar man genom olika typer av protokoll och så vidare. Det handlar om att interimistiskt kunna tillämpa dessa överenskommelser innan den ganska omfattande ratificeringsproceduren är klar. Det handlar så att säga om förtida interimistisk tillämpning av dessa avtal. Det är ungefär så mycket som jag vet om detta.

Anf.  111  ORDFÖRANDEN:

Har Hans Linde fått svar på sin fråga? Annars kan vi naturligtvis återkomma skriftligt om Hans Linde vill.

Anf.  112  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Vi kan lova Hans Linde en så utförlig dokumentation som över huvud taget är möjlig i denna fråga.

Anf.  113  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

I det utskickade exemplaret av A-punkter från Coreper 2, punkt 4, står det något som jag tycker låter lite hemligt. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska utbetala pengar till Peugeot, Citroën och Renault – franska företag som överraskande vill ha bidrag. Vad i hela världen kan detta vara? Jag tycker att Peugeot, Citroën och Renault borde dra stor nytta av den globalisering som förekommer och som gör att de kan sälja bilar överallt.

Anf.  114  ORDFÖRANDEN:

Det är rimligen en fråga mer för Finansdepartementet än Utrikesdepartementet. Men Carl Bildt brukar kunna svara på det mesta, så vi gör ett försök.

Anf.  115  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jag vet inte, men jag skulle gissa att det är den där fonden som sattes upp för ett eller två år sedan och som vi inte tillhörde de ledande anhängarna av. Vi tyckte att det var en ganska fånig idé, men fonden sattes upp i alla fall. Den gav möjlighet för olika länder att vid omstrukturering av stora företag söka vissa medel från den. Detta gäller förmodligen delar av omstruktureringen som gjordes av de franska biltillverkarna inte minst i Belgien och som var föremål för betydande uppmärksamhet. Det är min tes att det är på detta sätt.

Anf.  116  ORDFÖRANDEN:

I övrigt i den frågan ska vi se till att Sven Gunnar Persson får svar från Finansdepartementet. Dessutom kan riksdagens representant vid EU:s institutioner, Bengt Ohlsson, faktiskt svara på frågan. Sven Gunnar Persson kan notera det och söka lite informell kontakt efter mötet. Annars får vi hantera detta med Finansdepartementet.

Är vi då färdiga med diskussioner om A-punkter? Jag finner så. Nämnden kan då gå till beslut. Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i dessa ärenden.

Vi är klara med den blå agendan i sin helhet. Är det något ytterligare som utrikesministern vill säga innan han går? Nej.

Vi tackar statsrådet för i dag och önskar lycka till på rådet.

Innehållsförteckning

1 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Utrikesminister CARL BILDT (m) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  4  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 2

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  6  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 3

Anf.  7  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  8  SONIA KARLSSON (s) 5

Anf.  9  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 5

Anf.  10  MAX ANDERSSON (mp) 5

Anf.  11  HANS LINDE (v) 5

Anf.  12  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 6

Anf.  13  CARL B HAMILTON (fp) 7

Anf.  14  MAX ANDERSSON (mp) 7

Anf.  15  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 7

Anf.  16  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  17  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 7

Anf.  18  Utrikesminister CARL BILDT (m) 7

Anf.  19  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  20  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 7

Anf.  21  BJÖRN HAMILTON (m) 8

Anf.  22  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 8

Anf.  23  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  24  Utrikesminister CARL BILDT (m) 8

Anf.  25  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  26  Utrikesminister CARL BILDT (m) 9

Anf.  27  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 10

Anf.  28  Utrikesminister CARL BILDT (m) 10

Anf.  29  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  30  AGNETA LUNDBERG (s) 10

Anf.  31  Utrikesminister CARL BILDT (m) 10

Anf.  32  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  33  Utrikesminister CARL BILDT (m) 11

Anf.  34  BODIL CEBALLOS (mp) 11

Anf.  35  Utrikesminister CARL BILDT (m) 12

Anf.  36  BODIL CEBALLOS (mp) 12

Anf.  37  Utrikesminister CARL BILDT (m) 12

Anf.  38  CARL B HAMILTON (fp) 12

Anf.  39  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  40  CARL B HAMILTON (fp) 13

Anf.  41  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  42  Utrikesminister CARL BILDT (m) 13

Anf.  43  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  44  Utrikesminister CARL BILDT (m) 13

Anf.  45  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  46  SUSANNE EBERSTEIN (s) 14

Anf.  47  Utrikesminister CARL BILDT (m) 14

Anf.  48  HANS LINDE (v) 14

Anf.  49  BODIL CEBALLOS (mp) 15

Anf.  50  Utrikesminister CARL BILDT (m) 15

Anf.  51  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  52  Utrikesminister CARL BILDT (m) 16

Anf.  53  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  54  Utrikesminister CARL BILDT (m) 17

Anf.  55  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  56  Utrikesminister CARL BILDT (m) 17

Anf.  57  MARYAM YAZDANFAR (s) 18

Anf.  58  Utrikesminister CARL BILDT (m) 18

Anf.  59  BODIL CEBALLOS (mp) 18

Anf.  60  Utrikesminister CARL BILDT (m) 18

Anf.  61  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  62  Utrikesminister CARL BILDT (m) 20

Anf.  63  STAFFAN DANIELSSON (c) 20

Anf.  64  Utrikesminister CARL BILDT (m) 20

Anf.  65  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  66  Utrikesminister CARL BILDT (m) 21

Anf.  67  CHRISTINA AXELSSON (s) 21

Anf.  68  Utrikesminister CARL BILDT (m) 21

Anf.  69  SUSANNE EBERSTEIN (s) 22

Anf.  70  Utrikesminister CARL BILDT (m) 22

Anf.  71  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  72  Utrikesminister CARL BILDT (m) 23

Anf.  73  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  74  Utrikesminister CARL BILDT (m) 23

Anf.  75  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  76  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 23

Anf.  77  Utrikesminister CARL BILDT (m) 23

Anf.  78  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 24

Anf.  79  Utrikesminister CARL BILDT (m) 24

Anf.  80  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  81  Utrikesminister CARL BILDT (m) 24

Anf.  82  SONIA KARLSSON (s) 26

Anf.  83  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  84  Utrikesminister CARL BILDT (m) 27

Anf.  85  HANS LINDE (v) 27

Anf.  86  Utrikesminister CARL BILDT (m) 27

Anf.  87  BODIL CEBALLOS (mp) 28

Anf.  88  HANS LINDE (v) 29

Anf.  89  Utrikesminister CARL BILDT (m) 29

Anf.  90  HANS LINDE (v) 30

Anf.  91  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  92  BODIL CEBALLOS (mp) 30

Anf.  93  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  94  Utrikesminister CARL BILDT (m) 30

Anf.  95  CARINA OHLSSON (s) 31

Anf.  96  Utrikesminister CARL BILDT (m) 32

Anf.  97  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  98  Utrikesminister CARL BILDT (m) 32

Anf.  99  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  100  Utrikesminister CARL BILDT (m) 32

Anf.  101  CARL B HAMILTON (fp) 32

Anf.  102  Utrikesminister CARL BILDT (m) 33

Anf.  103  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  104  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 33

Anf.  105  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  106  Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND 34

Anf.  107  HANS LINDE (v) 34

Anf.  108  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  109  Utrikesminister CARL BILDT (m) 34

Anf.  110  Departementsrådet HÅKAN EMSGÅRD 34

Anf.  111  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  112  Utrikesminister CARL BILDT (m) 34

Anf.  113  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 34

Anf.  114  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  115  Utrikesminister CARL BILDT (m) 35

Anf.  116  ORDFÖRANDEN 35