Fredagen den 12 december 2003

EU-nämndens uppteckningar 2003/04:15

1 §  Jordbruk och fiske

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Rapport från ministerrådsmöte den 17 november 2003

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 17, 18 och eventuellt den 19 december 2003

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Jag vill önska er en god förmiddag och förklarar EU-nämndens sammanträde av den 12 december 2003 öppnat.

Jag finner att vi beslutat godkänna Lars Franzéns och Carolina Wuilmarts, Miljö- och jordbruksutskottet, närvaro vid sammanträdet.

Jag vill hälsa jordbruksministern med medarbetare välkomna till EU-nämnden. Vi gör väl som vanligt. Vi börjar med rapporten från ministerrådsmötet den 17 november och därefter övergår vi till information och samråd.

Anf.  2  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Vi hade en fiskefråga uppe. Den handlade om återhämtningsplanen för torsk i Nordsjön. Man kan konstatera att kommissionen fick ett dåligt stöd. Det var flera medlemsländer som tyckte att det var alltför drastiska förslag och att man hade tagit en otillräcklig hänsyn till fiskerinäringen och de sociala och ekonomiska konsekvenserna.

En annan fiskefråga var den politiska överenskommelsen som nåddes när det gäller ett reviderat fiskeriavtal med Grönland, som inlett ett försöksfiske.

Vi hade en orienteringsdebatt om förslaget om offentlig kontroll av foder och livsmedel. De två stora frågorna handlade dels om sanktionssystemet, dels om avgiftssystemet. Här kan man konstatera att samtliga medlemsländer utom Belgien avvisade kommissionens förslag om att införa straffrättsliga sanktioner genom ett förstapelarinstrument. Det var ett problem som Sverige hade, och där fick vi ett starkt stöd.

Vi fick en lägesrapport om förordningen om identifiering av får och get. Ordförandeskapet kunde konstatera att ärendet började bli moget för beslut vid decemberrådet.

Diskussionen om reformering av marknadsordningarna handlar förstås om socker. Diskussionen var spretig. Flera delegationer hade ännu inte tagit ställning. Det finns också en koppling till WTO-förhandlingarna.

När det gäller Medelhavsprodukterna gav de flesta delegationer sitt stöd till en reform i linje med Luxemburgbeslutet, alltså i princip en frikoppling med viss möjlighet till koppling. Det gäller då olivolja, bomull och tobak. Sverige, Danmark och Tyskland gjorde påpekanden om den bristande logiken i att stödja tobaksodling när vi gör stora ansträngningar för att minska rökningen.

Också när det gäller förslaget om bomull fördes kritik fram från producentländernas sida. Från svensk och även andra länders sida förde vi fram att det var angeläget att stödja bomullsinitiativet som några afrikanska länder tagit initiativ till. Skillnaderna var mindre när det gäller olivolja.

Under punkten Övrigt tog Danmark, stöttat av Nederländerna, upp frågan om användning av hund- och kattskinn för produktion av päls. Det är en fråga som jag tog upp för ett år sedan. Jag fick då ett starkt stöd av mina kolleger i rådet. Nu fick Danmark och Nederländerna ett mycket starkt stöd. Även några av de nya medlemsländerna gav sitt stöd. Kommissionen reagerade på ungefär samma sätt som när jag tog upp frågan för ett år sedan. Man markerade att det finns handelspolitiska problem och problem med att hitta den legala grunden inom unionen för att vidta åtgärder.

Detta var i princip de viktigaste frågorna.

Under lunchen diskuterades WTO-förhandlingarna. Där är rådets och även kommissionens önskan att kunna återuppta de havererade förhandlingarna så snart som möjligt.

Anf.  3  ANDERS G HÖGMARK (m):

Man kan diskutera om jag ska ta upp min fråga nu eller på den punkt som rör framtiden. Det är väl inte främmande för nämnden att jag har synpunkter på EU:s fiskepolitik. När jag läser om fiskefrågorna är en allmän iakttagelse att vi åstadkommer vissa smärre saker. Men hur bedömer ministern framtiden på tre till fem års sikt? Man konstaterar att detta borde man göra men att det inte är politiskt rätt att göra det. Rapporter kommer ständigt och jämt om bristande övervakningsresurser både till havs och vid landning. Vad ska man ha för tilltro i framtiden till denna politik?

Anf.  4  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det här är en av de punkter som jag återkommer till när vi ska prata om kvotfördelning och återhämtningsplaner. Men det är klart att vi har skäl att vara oroade om vi får ett svagare resultat än det som kommissionen föreslår. Det är en balansgång mellan möjlighet till återhämtning och att vi gör för stora uttag. Den svenska positionen reflekterar just detta under den första punkten på dagordningen.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Vi återkommer till detta under respektive punkter. Vi tackar för rapporten som vi därmed också godkänner.

Vi går nu in på dagordningen, och jag har förstått att Miljö- och jordbruksutskottet fick en information i går om de här frågorna.

Vi börjar med punkt 3, som är en ny fråga.

Anf.  6  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Punkterna 3 och 4, kvotfördelningen och återhämntningsplanen för torsk, hänger väldigt nära samman, så jag tar dem tillsammans.

Vi har skickat en kompletterande information under den här dagordningspunkten till EU-nämnden. Den har ni fått mycket sent. Jag kan kommentera den svenska ståndpunkten lite kort.

Det vi nu står inför är att fördela TAC och kvoter för 2004. Det är drygt 160 kvoter som ska fördelas. Det som är mycket vitalt för oss är givetvis torskfisket i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. I kommissionens förslag gör man en nära koppling mellan TAC, kvoter och återhämtningsplanen för torsk och kummel. Det är just här som vi ska kunna få den hållbara utvecklingen, att vi tar ett steg vidare än bara kvotfördelningen för 2004. Utgångspunkten är den senaste vetenskapliga rådgivningen.

I kommissionens förslag behåller man TAC:erna på årets nivå när det gäller torsken i Nordsjön. Detsamma gäller för bestånd som fiskas tillsammans med torsken i ett blandfiske. Det gäller då bland annat kolja och vitling. Vidare föreslår man en sänkning när det gäller torsken i Kattegatt och en sänkning också när det gäller rödspotta i Skagerrak och Kattegatt.

När det gäller återhämntningsplanerna utgår man från den biologiska rådgivningen och från så kallade harvest rules. Det innebär att när man sätter sina TAC:er ska man ha en beräkning av behovet av höjningar av lekbiomassan. I det nuvarande förslaget sätter man en gräns, att TAC ska sättas så att lekbiomassan ökar med 30 % till påföljande år.

En annan del i återhämtningsplanen är så kallad effort-reglering, alltså reglering av fiskeansträngningarna. Här vill man ha regler som begränsar fartygs möjligheter att fiska mätt i antal tillåtna dagar till sjöss. Man lägger stor vikt vid en fungerande kontroll. Det finns också förslag till tekniska åtgärder. Där kommer de selektiva redskapen in.

Vi tycker att det här är ett bra paket. Man utgår från den biologiska rådgivningen. Vi menar att kommissionens förslag till återhämtningsplan för torsk ska antas. Det är väldigt viktigt. Det är den första utgångspunkten för oss. Biologisk rådgivning ska följas och återhämtningsplanen antas. Vi kan acceptera de begränsade TAC:er som kommissionen föreslår under förutsättning att återhämtningsplanen inte försvagas. Det är så den svenska positionen är upplagd. Jag tror att ett svar på Anders G Högmarks fråga är att det är den kombinationen som är viktig för att det ska bli ett ansvarsfullt beslut.

Anf.  7  LENNART FREMLING (fp):

Det här är i mångt och mycket en avvägning mellan långsiktighet och kortsiktighet, tycker jag. Jag är egentligen djupt bekymrad över att det så lätt blir så att det kortsiktiga väger över det långsiktiga. Vi vet att den biologiska rådgivningen vill ha långsiktighet, vill bygga upp en biologisk mångfald och så vidare. Men sedan kommer balansgången mellan det ekologiska långsiktiga och den sociala och ekonomiska kortsiktiga verkligheten. Tyvärr agerar näringen ofta kortsiktigt och har också byggt upp fångstmängder som långsiktigt är orimliga. Det är väldigt svårt att acceptera att dessa fångstmängder ska fortsätta och att man ska kompromissa när den biologiska rådgivningen säger att man borde komma ned till noll. På något sätt undergräver det trovärdigheten om man har två positioner i samtidigt, om man kan acceptera en viss begränsad fångst av torsk trots att den biologiska rådgivningen säger att man borde komma ned till noll.

Jag tycker att vi borde vara enkla och raka och kraftfullare markera att den biologiska rådgivningen ska följas. Återhämtningsplanen blir ju inte så värst trovärdig om man är beredd att acceptera fiske av torsk. Då går man ifrån den biologiska rådgivningen. Jag är bekymrad över att man gör det.

Anf.  8  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Vi har i princip ingenting att invända mot den svenska ståndpunkten. Vi tycker att den är bra. Man måste naturligtvis väga begränsningen av beståndet mot de sociala konsekvenserna. Det är ju människor som ska överleva under tiden. Vi tycker att det är viktigt att den avvägningen sker. Det är inte enkelt att köra bara på ett spår här.

Vad jag vill understryka är åtgärderna mot det illegala fisket. Vi vet att det finns och att det är omfattande. När vi nu tvingas att begränsa fisket på det här sättet, som är helt nödvändigt, måste vi se till att det är det lagliga fisket som får möjlighet att överleva. Detta är ett stort bekymmer. Straffen och övervakningen behöver alltså skärpas liksom checkpoints och annat som man jobbar med. I en sådan här situation är det särskilt angeläget att vi verkligen kommer åt det illegala fisket. När det gäller att gå runt bestämmelserna är kreativiteten otrolig. Det är viktigt att regeringen med all kraft tillsammans med näringen försöker jobba för att hålla efter detta. Jag vill verkligen poängtera det inför det fortsatta samarbetet.

Anf.  9  LARS LINDBLAD (m):

Även jag vill stödja den svenska ståndpunkten. Det är viktigt att EU ligger nära den vetenskapliga rådgivningen. Problemen i fiskebestånden har oftast uppstått när rådet har kommit fram till andra slutsatser och lagt sig över de förslag som kommit från kommissionen och den vetenskapliga rådgivningen. Jag vill instämma starkt i att det är viktigt att man lägger sig så nära den vetenskapliga rådgivningen som möjligt, just för att vi ska hitta gemensamma lösningar. Jag tillhör dem som är väldigt skeptisk till egna nationella lösningar av problemet. Vi måste hitta lösningarna tillsammans.

Detta kräver också, vilket jag tror att man ska ta upp i det här sammanhanget, bättre och mer forskningsresurser. Om vi säger att vi ska ligga nära den vetenskapliga rådgivningen, är det också viktigt att den vetenskapliga rådgivningen är så bra som möjligt. Det tror jag är en viktig poäng i sammanhanget.

Jag instämmer med Anders G Högmark om att kontrollen av fisket är viktigt och, som nämnts, att vi måste få stopp på det illegala fisket, så att de här kvoterna faktiskt betyder något i verkligheten.

Ibland innebär detta försämringar för fiskarna. Vi måste möta dessa med nationella metoder för att se till att övergången blir lättare för de fiskare som drabbas av detta.

Anf.  10  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Fru ordförande! Jag stöder givetvis också den svenska linjen. Jag tycker att departementet arbetat på ett bra sätt med de här frågorna. Det är svåra frågor. Jag tycker att kommissionen kanske har radikalerats lite. Man tar de här frågorna på lite större allvar.

På fem år har torskbeståndet minskat till en sjundedel. Det är väldigt allvarligt och alarmerande. Vetenskapsmännen säger också när det gäller flertalet torskbestånd att fisket borde stängas helt för att låta lekbestånden återhämta sig. Vi hade hoppats att man skulle kunna nå lite längre, men det här är väl en bit på väg. Det är viktigt också, som ministern trycker på, att vi ser med lite långsiktighet på återhämtningsplanen även om det är akuta frågor som måste hanteras.

Det som jag skulle vilja fråga om är hur ni diskuterar frågan om bifångsterna. Om man ska ha en bra återhämtning är det viktigt att minska bifångsterna.

Vi har diskuterat kilowattdagar. Vad jag förstår har det varit komplicerade uträkningar, och sedan har man tillåtit ett antal dagar för fiske. Hur ser statistiken ut? Hur många dagar har man tillåtelse att fiska? Är det en reglering av mängderna eller av antalet dagar? Finns det lite mer information kring det här?

Skillnaden mellan större och mindre båtar är kanske också viktig här. Är det så att de större fiskebåtarna kommer att vinna lite på det här? Är det de större båtarna som vill ha ett större antal dagar till sjöss?

Anf.  11  ULF HOLM (mp):

Det viktiga här är att Sverige förespråkar att den biologiska rådgivningen ska följas. Då måste man uppmärksamma att kommissionen inte följer den biologiska rådgivningen till fullo, eftersom den biologiska rådgivningen ju har föreslagit ett totalstopp. Även om kommissionen har blivit mer radikal är det inte tillfyllest. Jag stöder det totala stoppet.

Jag tycker att departementet och ministern verkar ha jobbat mycket målmedvetet med det här och intar en position som är bra för Sverige, men också bra för hela situationen för fiskarna och för den långsiktiga utvecklingen. Mycket handlar det också om hur vi arbetar med miljö- och resursfrågorna. Kan inte vi här i den rika delen av världen ta ansvar för att följa de här rekommendationerna, är det väldigt svårt att övertyga andra länder, u-länder, om hur de ska jobba med det här. Det är också en internationell fråga hur man arbetar med det här.

Det här med bifångsterna är viktigt, och där har Sverige tagit ett initiativ som är bra. Det är viktigt att jobba vidare med det.

Sedan finns det utestående frågor om hur vi agerar när det gäller det illegala fisket och kontrollen, men jag hoppas att det finns en stor enighet om att den ska skärpas. Jag utgår från att det kommer att bli så också.

Jag vill stödja den svenska positionen med varm hand.

Anf.  12  ANDERS G HÖGMARK (m):

Jag har bara en specifik fråga. Alla är ju överens om vikten av kontroller, och de kan alltid bli bättre. Min fråga är: Vad finns det för instrument för att göra någon form av kvalitetskontroll av kontrollen? Det är ju väldigt viktigt att vi kan göra det trovärdigt för aktörerna att kontrollen faktiskt förbättras och utvecklas. Finns det där något initiativ eller diskussionsarbete som pågår?

Anf.  13  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Vi är överens om att det är viktigt att ha ett stort ansvarstagande när det gäller fisket för att kunna säkra ett långsiktigt lönsamt fiske, biologisk mångfald och också att konsumenterna får tillgång till de här värdefulla livsmedlen. Utgångspunkten är att vi ska följa den biologiska rådgivningen.

Kommissionens förslag som det nu ligger när det gäller torsk, som vi menar ska stöttas eftersom vi tycker att det är ett rimligt förslag, ligger inom ramen för det som vetenskapsmännen kallar för Blim, alltså biologisk lekbiomassa. Med oförändrade kvoter för torsken i Nordsjön, som föreslås, ligger den känsliga gränsen över dessa kvoter. Det är klart att det är ett risktagande här, för det finns ingen säkerhetsmarginal. Men gränsen ligger över, och det tycker vi ändå är ett framsteg. Vi har inte varit där tidigare. Kopplat till återhämtningsplanerna menar vi att det här är någonting som vi ska stötta. Det är klart att det finns andra krafter som tycker att det är alldeles för radikalt, och det finns en risk för att dessa krafter är i flertal i rådet. Vi utgår från att vi ska kunna stötta kommissionen och hoppas att det ska leda till ett bra resultat. Vi har ju goda erfarenheter av utgången av förhandlingarna om Östersjön där vi var en kraft som verkade för att hålla tillbaks fisket, och vi fick goda resultat.

Sedan är kontrollfrågorna centrala i återhämtningsplanen. Det finns en särskild bilaga i återhämtningsplanen där kontrollen behandlas. Det ska bli en striktare kontroll. Det ska också bli en kontroll av landningarna. Det nya instrumentet, antal dagar till sjöss när det gäller fisket, förenklar kontrollen, vilket gör att den kan bli effektivare. Kommissionen kommuner under år 2004 att föreslå ytterligare kontrollåtgärder.

När det gäller forskningen håller jag med Lars Lindblad om att vi bör uppmärksamma behovet av marinbiologisk forskning. Vi ska försöka hitta ett tillfälle att säga det vid rådet, för det är viktigt. Det behandlas ju inte riktigt i det förslag som ligger på bordet, men det kan säkert bli tillfälle att trycka på detta.

När det gäller bifångster vill vi att man ska undvika bifångster. Det arbetar vi för. I återhämtningsplanen finns regler om selektiva redskap. Vi tycker att det är viktigt att gå den vägen för att undvika bifångster. Det kommer vi att driva från svensk sida.

Anf.  14  LENNART FREMLING (fp):

Jag tycker att utgångspunkten är bra, att det är den biologiska rådgivningen som ska följas. Men jag kommer nog ändå fram till att vi borde ha satt punkt där. Jag hör på jordbruksministern att det är mycket av risktagande och att det är ganska lite försiktighetsprincip i detta risktagande. Jag tycker att vi borde vara mer radikala i det kortsiktiga perspektivet, för det kan inte vara bra långsiktigt för vare sig näringen eller konsumenterna om vi inte får en snabb återhämtning. Jag har heller inte så stor tilltro till att kontrollen kommer att fungera så bra. Det är viktigt att vi understryker detta med kontroll, men det gör vi ju egentligen för att vi har en ganska stark känsla av att det inte fungerar så bra. Det är nog inte heller så alldeles lätt att få kontrollen att fungera. Jag tycker nog att vi bör sätta punkt efter det att vi förespråkar att den biologiska rådgivningen följs och verka i den riktningen.

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Jag måste nog be dig att bli lite mer konkret eftersom alla andra runt bordet har varit konkreta.

Anf.  16  LENNART FREMLING (fp):

Jag tycker inte att vi ska stödja förslaget till svensk ståndpunkt vad gäller den andra meningen.

Anf.  17  ULF HOLM (mp):

Tack så mycket för svaret från ministern om det här med biologisk mångfald. Man ligger över säkerhetsmarginalen, men jag vill att man ska ligga ännu högre för att ha en större säkerhetsmarginal.

Det jag vill fråga om är hur positionerna ser ut i övrigt. Vi vet att det finns en konflikt mellan flera ledamöter. Kommer du att bli tvungen att kompromissa för att det ska bli något över huvud taget, eller är det så att man kommer att skjuta upp allting till ytterligare ett möte? Om det blir en kompromiss, hur långt är du då beredd att gå i kompromissen för att stödja ett förslag? Om till exempel kommissionen själv backar, kommer då Sveriges position automatiskt att anslutas till kommissionens?

Anf.  18  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag håller med om att det är angeläget att ha en säkerhetsmarginal, och vi vill alla ha den så hög som möjligt. Samtidigt kan jag konstatera att i det paket som kommissionen nu lägger på bordet ligger vi ändå över den kritiska gränsen när det gäller lekbiomassan. Kopplat till återhämtningsplanen är vår slutsats att det bästa vi kan göra nu är att argumentera för kommissionens förslag. Om vi ställer oss helt utanför och sätter punkt efter orden biologisk rådgivning, stöttar vi inte de goda krafterna utan riskerar att få ett resultat som är betydligt sämre och som kan leda till en kollaps av fisket. Vi har tilltro till att ett stöd för kommissionens förslag ändå verkar så att vi får ett mer ansvarsfullt fiske.

När det sedan handlar om hur långt vi är beredda att gå finns den gränsen i det mandat som regeringen ber att få här av EU-nämnden. Det ligger i meningen ”under förutsättning att en oförsvagad återhämtningsplan kan antas i syfte att uppnå långsiktiga bevarandeåtgärder för bestånden”. Smärtgränsen går vid ”en oförsvagad återhämtningsplan”.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att det under punkterna 3 och 4 finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till punkt 5, som handlar om det nordliga kummelbeståndet.

Anf.  20  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Den punkten är kopplad till punkterna 3 och 4. Det finns därför ingenting att säga om den punkten.

Anf.  21  ORDFÖRANDEN:

Ingen begär ordet, och jag kan sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till punkt 6.

Anf.  22  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det är en fråga som inte har varit föremål för samråd i EU-nämnden tidigare. Det är en mycket teknisk fråga som handlar om att fastställa orienteringspriser och gemenskapens producentpriser för visa fiskeriprodukter. Det handlar om möjligheter att få ett stöd i samband med att man sätter en prisnivå för själva återtagandet av fisk när man får problem med avsättningen på marknaden. Då måste man ha ett orienteringspris. Det är ett genomsnittligt marknadspris som man utgår från.>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<< >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Det har varit förhandlingar om detta, och kommissionen utgick från att detta pris skulle sänkas med 5 % beroende på marknadspriset. Resultatet har blivit en sänkning med 4 % av orienteringspriset på kokräka. Det tycker vi från svensk sida är acceptabelt.

Anf.  23  ORDFÖRANDEN:

Vi är glada att vi har ett utskott som behärskar det här till fullo, så att vi kan förlita oss på våra kloka partikamrater i utskottet.

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende. Vi går vidare till området jordbruk och punkt 7.

Anf.  24  GÖRAN LENNMARKER (m):

Jag vill göra en allmän kommentar om fisket innan vi går vidare. Vi har ständigt och jämt haft en strid mellan det kortsiktiga och det långsiktiga i fråga om fisket. Vad man egentligen behöver fundera på är beslutsordningarna i fråga om detta och om det är en rimlig ordning att ministerrådet ska ta beslut och göra dessa avvägningar. Det är alltid ett val i någon kustregion nästa månad. Det gör att vi därmed alltid får denna press på det kortsiktiga.

Frågan är om man inte ska påbörja ett arbete som innebär att man delegerar den typen av frågor och att man tar ställning till politiken, själva grundidén kring det hela men sedan måste låta avvägningen ske mer på vad vi i Sverige skulle kalla myndighetsnivå.

I konventets förslag till konstitution har vi en ordning med just delegerade beslut som borde kunna ge en rättslig grund för en sådan ordning. Jag tycker att man borde påbörja det tankearbetet. Det kommer att ta många år innan man är där.

Men jag tror att det vore bra om Jordbruksdepartementet redan nu började fundera på hur man med en sådan rättslig grund skulle kunna ha en ny beslutsordning så att man fick en rimligare avvägning mellan det kortsiktiga och det långsiktiga. Om man ska få igenom det om fem år måste man börja tänka nu.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Vill jordbruksministern kommentera det?

Anf.  26  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det är ett intressant påpekande. Samtidigt tror jag att man kan möta ett stort motstånd om man försöker att få acceptans för den typen av förändringar i beslutsordningen.

Det principbeslut som vi tog om fiskeripolitiken i december förra året förbättrar situationen lite grann. Det blir mer långsiktigt. Vi hade med alla instrumenten – förvaltningsplaner, återhämtningsplaner, fiskeansträngningsbegränsningar och tekniska åtgärder och även begränsningar av fiskeflottan. Där ligger ett antal principiella ställningstaganden som vi nu har att följa i medlemsländerna.

Men det är klart att de återkommande TAC och kvotfördelningarna blir mycket speciella. Och det är klart att det är många nationella intressen som bevakas.

Men vi tar till oss förslaget och överväger om vi kan göra något av det.

Anf.  27  ORDFÖRANDEN:

Då kan vi gå vidare till jordbruket och punkt 7, som är en lägesrapport. Har jordbruksministern någonting att tillägga där?

Anf.  28  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Den frågan har varit uppe här tidigare. Den handlar om regler för djurtransporter. Vi har fått förslag till en förordning som innehåller regler om kontroll och tillsyn och nya regler för långa djurtransporter. Det här är redan en fråga som förefaller svår för ministerrådet. Det italienska ordförandeskapet hade ambitioner att kunna komma ganska långt i den här frågan. Men vi har fortfarande bara lägesrapporter i rådet.

Den svenska positionen är väldigt tydlig på den här punkten, nämligen att vi tycker att vissa delar i förslaget är bra. Det gäller tillsynen, att man ska kunna få en bättre efterlevnad av djurskyddsbestämmelserna. Vi kan inte acceptera förslaget som det nu föreligger när det gäller transporttiderna. Den svenska positionen har vi haft uppe här tidigare, och det finns i övrigt inget nytt att berätta.

Anf.  29  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Från Vänsterpartiets sida uppskattar vi att ministern engagerar sig i dessa frågor.

För några år sedan tror jag att det var två miljoner namn som samlades in för att man skulle förbättra djurtransporterna. Men det har inte hänt så mycket. Det grekiska ordförandeskapet sade att det skulle vara en prioriterad fråga. Det sade även det italienska ordförandeskapet. Men frågan har ännu inte varit uppe på bordet. Det är därför angeläget att man kommer fram till en lösning.

Vi står bakom regeringens ståndpunkt att det har blivit ett förbättrat förslag – nio timmar – från kommissionens sida. Men transporten kan pågå dag efter dag, det vill säga att man vilar i tolv timmar, och sedan kan transporten fortsätta i ytterligare nio timmar, och så vidare. Det är en miss.

Kan ministern berätta lite grann om detta? Ni tar upp frågan om utbildning av personal. Även tillsynsfrågor är viktiga.

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

Detta är bara en lägesrapport. Jag föreslår därför att vi håller oss till rapporteringen nu. Vi ska inte fatta något beslut om detta i dag.

Anf.  31  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Så vi får inte ställa några frågor om detta?

Anf.  32  ORDFÖRANDEN:

Jo, det går bra att ställa frågor om lägesrapporten. I övrigt måste jag hänvisa till utskottet.

Anf.  33  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Kommer ni då att diskutera till exempel utbildning av personal och tillsyn?

Anf.  34  ULF HOLM (mp):

Förra gången som vi hade detta uppe i EU-nämnden blev det inte någon diskussion eftersom punkten ströks från dagordningen.

Man kan säga att regeringens nya linje är bra därför att den inte var så skarp förra gången när frågan kom till nämnden. Regeringens linje har blivit betydligt skarpare nu med de olika delförslagen, och det är jättebra. Jag välkomnar verkligen de skrivningar som nu finns i regeringens position.

Då är frågan: Hur ser det ut i rådet? Vi vet ju att detta är väldigt kontroversiellt. Hur går vi vidare? Såvitt jag förstår har jordbruksministern lyckats samla ihop en blockerande minoritet mot detta förslag. Hur kommer diskussionen nu att fortsätta, och hur ska man lyckas vara övertygande så att man får igenom den svenska linjen i fråga om detta?

Anf.  35  LENNART FREMLING (fp):

Eftersom det är bara en lägesrapport kan jag fråga: Vad kan man förvänta sig i fråga om framtiden? När kan man komma fram till en lösning? Det är klart att det är angeläget att vi får en lösning

Jag skulle också vilja ställa en annan fråga. I den svenska ståndpunkten står det att man inte ska överskrida åtta timmar, vilket bör kunna förlängas till elva timmar i glesbygd. Är det Sverige som har lyft fram den konstruktionen, eller varifrån kommer delförslaget om elva timmar?

Anf.  36  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Skälet till att vi nu får en lägesrapport i rådet är att det har varit svårt att få en allmän inriktning som en majoritet kan stötta. Vi jobbar tillsammans med de länder som har en liknande uppfattning om att försöka vara konstruktiva för att få dessa transportregler som är acceptabla. Vi har vår åttatimmarsregel. Och vi har markerat väldigt tydligt att vi inte kan tänka oss ett system där man har en begränsad transporttid men att djuren sedan ska vila, utfordras och vattnas i fordonen och att detta sedan ska kunna fortsätta i oändlighet. Det är en försämring i förhållande till det direktiv som vi följer i dag. Så det är absolut inte acceptabelt. Då handlar det om att kunna vara konstruktiv och försöka hitta lösningar som gör att vi kan komma så nära de svenska reglerna som möjligt.

Jag har haft tillfälle att samtala med min irländska kollega om dessa frågor, och han är mycket medveten om var Sverige står, och han har också uttalat att han förstår att detta är ett stort problem. Men han har ambitionen att försöka lösa detta under det irländska ordförandeskapet.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<Vi är alltså en ganska stor grupp som finns i denna like-minded-grupp.

Utbildningsfrågorna är med i regelverket. De omfattas alltså av detta förordningsförslag.

Anf.  37  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Att vi ställer lite frågor beror på att det finns ett förslag till svensk ståndpunkt.

Med tanke på det irländska ordförandeskapet har jag förstått att Irland tillhör det motsatta lägret i den här frågan. Är det inte så?

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Lennart Fremling fick inte svar på sin fråga om elva timmar.

Anf.  39  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

I Sverige gäller åtta timmar. Sedan har vi elva timmar som en undantagsregel i glesbygd. Vi har dessa regler, och vi är nöjda med det. Det kan accepteras från svensk sida. Vi har den flexibiliteten i vårt system. Jag vet inte om det var svar på Lennart Fremlings fråga.

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Det var Lennart Fremling inte nöjd med. Han får återkomma.

Anf.  41  LENNART FREMLING (fp):

Vi i Sverige accepterar inte förslaget om nio timmars transport och säger till EU att vi tycker att det ska vara åtta timmar men att vi ska kunna förlänga det till elva timmar. Det låter lite konstigt att vi tror att EU ska köpa vårt förslag precis som det är och att det är ett undantag som vi ska göra i Sverige specifikt. Jag tycker att det verkar lite underligt att lansera ett sådant förslag.

Anf.  42  ORDFÖRANDEN:

Finns det några exempel, jordbruksministern?

Anf.  43  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det handlar om att vi inte kan tänka oss den nuvarande lösningen att transporten ska pågå under nio timmar. Sedan ska djuren vila, vattnas och utfodras. Sedan ska transporten pågå under nio timmar igen. Och sedan kan man sätta det där i system. Då finns det ingen maximigräns för transporten.

Vi har sedan utgått från det regelverk som vi har i Sverige och som vi tycker fungerar väl. I det regelverket har vi en ventil som gäller i undantagsfall. Det ska definieras vilka undantagsfall som man kan acceptera.

Vi säger alltså inte att vi absolut inte kan tänka oss nio timmars transporttid. Det är inte de nio timmarna det handlar om utan det är systemet såsom det framgår i kommissionens förordningsförslag, nämligen att man kan sätta detta system och att man inte får någon bortre gräns utan att dessa transporter kan fortsätta hur länge som helst.

Anf.  44  ORDFÖRANDEN:

Då tror jag att vi andra också förstår.

Då kan jag konstatera att det finns ett stöd för regeringens redovisade upplägg i de fortsatta förhandlingarna.

Vi går vidare till punkt 8 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av får och getter. Den här frågan var senast uppe i EU-nämnden den 14 november.

Anf.  45  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det här är ett förslag som kan antas vid decemberrådet. Här har Sverige haft en del synpunkter. Vi tycker att det är bra att vi får ett identifieringssystem för får och getter. Det handlar om att kunna spåra smitta. Det är framför allt inriktat på transporter av dessa djur. Det är då riskerna är som störst.

Vi har haft vissa nationella problem med det här. Det hänger ihop med vår struktur inom fårsektorn. Vi har tyckt att det har varit för omfattande att behöva ha en elektronisk märkning. Nu har vi blivit tillgodosedda. Det finns en gräns om man har besättningar på mindre än 600 000. Då är man undantagen från systemet. Sedan finns det också en koppling till hur gamla lammen får vara innan de ska in i systemet. Vi slaktar våra lamm på ett sådant sätt. Vi har också blivit tillgodosedda så att vi inte får en administrativ börda som är onödig. Därför kan vi acceptera förslaget som det föreligger.

Anf.  46  ULF HOLM (mp):

Det sista hängde jag med på. Men i utskicket står det att vi har fått gehör för vissa kompromissförslag, dock inte alla. Jag har försökt att ta reda på vilka det är som vi inte har fått gehör för och som vi inte är nöjda med. Jag förstår inte vilka det är.

Anf.  47  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det här är på en sådan nivå att jag inte riktigt har haft den informationen. Men jag fick den nu av min medarbetare. Och det gäller tydligen att vi inte har tyckt att vissa avelsdjur ska behöva individmärkas. Men de omfattas nu av regelverket. Det är den typen av eftergifter som vi har fått göra. Men vi är nöjda med resultatet och tycker att vi i princip har blivit tillgodosedda.

Anf.  48  ORDFÖRANDEN:

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 9 om foder- och livsmedelskontroll. Såvitt jag förstår är det också en lägesrapport.

Anf.  49  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Sverige stöder syftet med detta förslag, och vi tycker att det är bra med en ökad harmonisering av de offentliga kontrollerna. En fråga här är hur finansieringen ska gå till. Vi har varit angelägna om att det inte finns något hinder i dessa förslag utan att Sverige fullt ut ska kunna finansiera tillsynen med avgifter. Det ser bra ut.

Att det blev en lägesrapport innebär att vi ännu inte har en gemensam inriktning när det gäller resultatet i rådet. Det som diskuteras är förslagets räckvidd.

Från svensk sida skulle vi välkomna att det också omfattar djurskydd och djurhälsa. Det är alltså inte moget för beslut. Men vi känner oss ändå tämligen trygga med förslagen som de nu föreligger på bordet.

Anf.  50  LENNART FREMLING (fp):

För att detta ska fungera bra krävs det också att det finns sanktioner. Vilka sanktioner är föreslagna i det här systemet? Vet vi någonting om det? Jag tycker att det är viktigt att man har med frågan om sanktioner.

Anf.  51  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Frågan om sanktioner har varit ett av problemen som har hanterats. Det hade vi uppe vid den tidigare genomgången här i EU-nämnden. Det fanns nämligen ett förslag om att vi skulle ha sanktioner under första pelaren. Men det kan vi inte acceptera från svensk sida. Vi kan inte acceptera att ha gemensamma sanktioner under den pelaren. Det var en fråga som vi drev. Och det var många andra medlemsländer som hade samma synpunkt. Jag betraktar därför den frågan som avförd från det som nu diskuteras inom ramen för det här förslaget. Det innebär att vi själva bestämmer nationellt vilka sanktioner som vi ska ha.

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

Då kan vi godkänna den rapporten.

Sedan har vi kommit till punkt 10, som jag har förstått är struken.

Då går vi vidare till punkt 11 om villkor för upprättande under en övergångsperiod av provisoriska förteckningar över anläggningar i tredjeland.

Anf.  53  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det har blivit en A-punkt. Sverige stöder principen att det exporterande landet ska garantera att myndigheter och anläggningar i landet följer de regler som gäller vid export till EU. Vi är nöjda med det här.

Anf.  54  ORDFÖRANDEN:

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 12 om gränsvärden.

Anf.  55  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Sverige är positivt till förslaget när det gäller gränsvärden för bekämpningsmedelsrester. Det handlar här om att harmonisera regelverket för rester av bekämpningsmedel i vegetabiliska och animaliska livsmedel och foder. Vi tycker att det är angeläget att vi underlättar handel och samtidigt ger alla medborgare samma skydd. Vi menar därför att detta är ett bra förslag.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Ska det antas?

Anf.  57  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Nej, det är bara en lägesrapport.

Anf.  58  ORDFÖRANDEN:

Jag kan konstatera att det finns ett stöd för regeringens redovisade upplägg i de fortsatta förhandlingarna.

Vi går vidare till SJK-punkter och punkt 13 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system med direktstöd.

Anf.  59  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Den frågan har vi redan berört här i dag, och den har varit uppe vid flera tillfällen i EU-nämnden. Det handlar om att gå vidare med de marknadsordningar som inte är reformerade. Det som vi nu talar om här är tobak, olivolja, bomull och humle. Jag går inte igenom förslagen. Det har vi gjort tidigare. Och de svenska ståndpunkterna ligger fast.

När det gäller tobak kan vi inte acceptera att EU ger stöd till en hälsofarlig gröda. Däremot tycker vi att det är rimligt med omstruktureringsåtgärder för att påskynda och underlätta omställningen av produktionen till andra grödor i de områden där man i dag har tobaksproduktion inom EU. Vi tycker också att det är angeläget med informationsåtgärder inom Tobaksfonden, som ju har visat sig ha en strategisk roll när det gäller preventivt arbete. Det är alltså en oförändrad ståndpunkt när det gäller tobaken.

Också när det gäller olivoljan har vi samma ståndpunkt som tidigare. Vi menar att stödet till olivsektorn är högt och att en fullständig avveckling av denna marknadsordning bör ske på sikt. Men vi tycker att förslaget om frikoppling är rimligt. Det gäller också bomull, där vi också stryker under det bomullsinitiativ som fyra västafrikanska länder har tagit inom ramen för WTO-förhandlingarna. Det handlar om en fullständig utfasning av export- och produktionsstöd.

Stödet till bomullsproduktionen i EU är högt, och det har också negativa miljökonsekvenser. Alternativa utkomstmöjligheter bör alltså stimuleras även för dem som odlar bomull.

När det gäller humle stöttar vi kommissionens förslag. Vi tycker också att det är viktigt att man behåller möjligheterna att frikoppla stödet fullt ut.

Detta är alltså i linje med det beslut som rådet tog i Luxemburg i juni i fråga om reformeringen av jordbrukspolitiken. Nu går vi vidare med dessa marknadsordningar.

Jag har inga ytterligare kommentarer i fråga om detta.

Anf.  60  ORDFÖRANDEN:

Jag lämnar nu ordet fritt i fråga om både 13 a och 13 b.

Anf.  61  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Av hälsoskäl är Kristdemokraterna också mot att vi ger stöd till tobaksodlingar. Vi tycker att det nu skulle vara ett lämpligt tillfälle nu när stödformerna läggs om att komma med ett förslag från den svenska regeringen. Ett förslag skulle kunna vara att man minskar stödet i motsvarande andel av gårdens produktion som utgörs av tobaksodling. Producerar man tobak på halva sin yta kan man dra ned stödet till hälften. Det skulle kunna vara ett angreppssätt att så att säga lyfta fram den här frågan och vara konstruktiv.

Kan ministern tänka sig att lyfta fram frågan på det sättet?

Anf.  62  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Min bild är att de flesta tobaksodlare odlar bara tobak på dessa jordar. Det är det som egentligen är huvudproblemet för oss när vi säger att vi inte vill ge något stöd över huvud taget till tobaksodling och när vi då förordar omställningsåtgärder som ska leda till annan produktion. Jag tror att det rent tekniskt utifrån vad man faktiskt har för produktion är svårt att få gehör för ett sådant förslag. Men vi söker olika konstruktiva lösningar här för att se till att vi får igenom vår ståndpunkt att vi inom EU inte ska stötta tobaksodling. Men givetvis vill vi hjälpa dessa småodlare till annan produktion. Det behövs nämligen ett stöd i dessa områden. Det är områden som har olika typer av svårigheter med sysselsättning.

Anf.  63  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Jag vill bara konstatera att det inte är något problem. Det skulle bara innebära att om man till 100 % odlar tobak förlorar man hela stödet.

Anf.  64  HILLEVI LARSSON (s):

Det kanske är svårt att gå så långt. Även sysselsättningsskäl åberopas ju i dessa länder. Och många gånger är det ganska fattiga människor som jobbar i dessa industrier.

Däremot skulle man kanske kunna koppla det till något omstruktureringsstöd, så att man försöker hjälpa tobaksodlarna att hitta en annan näring och så att man försöker hjälpa arbetarna att hitta något annat jobb.

Jag har för mig att vi, när vi tidigare har haft dessa diskussioner, har diskuterat att det skulle bli lite mindre fördelaktigt att odla tobak jämfört med annat. Är det så? Finns det någon viljeinriktning åt det hållet? Det är i alla fall ett första steg.

Anf.  65  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Till Holger Gustafsson vill jag säga att det svenska förslaget innebär att om man fortsätter att odla tobak får man inget stöd. Vårt förslag innebär att vi vill lägga pengarna i ett omstruktureringsstöd som då ska gå till annan typ av landsbygdsutveckling och annan produktion av grödor.

Det är nog också svaret på Hillevi Larssons fråga. Det ska gå pengar till omstruktureringsåtgärder. Det är nämligen områden med stora svårigheter när det gäller sysselsättning. Det är den svenska linjen.

Anf.  66  GÖRAN LENNMARKER (m):

Jag vill bara säga att norra Grekland i dag är ett av de områden som växer snabbast i hela EU, alltså just de två områden som utpekas som tobaksodlarområden, alltså Makedonien och gränsområdet där. Det understryker ännu mer att det är riktigt att göra det nu i en situation när omställningssvårigheterna nog är mindre än vad de har varit tidigare.

Anf.  67  ORDFÖRANDEN:

Då kan jag sammanfattningsvis konstatera att det finns ett stöd för regeringens upplägg i de fortsatta förhandlingarna. Och när det gäller 13 a och 13 b kan vi godkänna rapporten.

Sedan kommer vi till punkterna 14, 15 och 16 som har blivit A-punkter. Har jordbruksministern någonting att tillägga, eller ska jag lämna ordet fritt?

Anf.  68  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag har inget att tillägga.

Anf.  69  ORDFÖRANDEN:

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i fråga om punkterna 14, 15 och 16.

Vi går vidare till punkt 17.

Anf.  70  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Det är en punkt som troligen blir en A-punkt, och den handlar om metoder för vinproduktion. Sverige ser inget hinder mot att tillåta användningen av de här oenologiska metoderna om de inte utgör en hälsorisk. Det finns en del synpunkter, kanske bland annat från traditionellt vinproducerande länder, om att man inte ska använda annat än väldigt traditionella metoder. Det här är lite otraditionella metoder, men så länge det inte innebär någon hälsorisk har vi ingenting emot att man använder de här metoderna. Så vi har inget problem med det här förslaget.

Anf.  71  ORDFÖRANDEN:

Vi viskar lite här i presidiet om att vi inte har Per Bill vid bordet. Han ser bekymrad ut. Men det är ingen fara, säger han.

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet. Då går vi vidare till övriga frågor, som, vad jag förstår, är tre informationer. Stämmer det?

Anf.  72  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Vi har två.

Anf.  73  ORDFÖRANDEN:

Ni har två. Jag har tre. Jag har a, b och c. Den första gäller fastställande av krav på foderhygien. Den andra gäller veterinäravtal med Ryssland, och den tredje gäller uppläggning av det kommande arbetet.

Anf.  74  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Ja, just det.

Anf.  75  ORDFÖRANDEN:

Har jordbruksministern någonting att tillägga, eller kan jag lämna ordet fritt?

Anf.  76  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag har inget att tillägga.

Anf.  77  ORDFÖRANDEN:

Ingen begär ordet. Då kan vi konstatera att vi har tagit emot den här informationen. Då undrar jag bara om det finns någon A-punktslista.

Anf.  78  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s):

Jag har ingen A-punktslista med mig.

Anf.  79  ORDFÖRANDEN:

Då vill jag tacka jordbruksministern med medarbetare för att ni kom hit.

2 §  Miljö

Statssekreterare Krister Nilsson

Rapport från ministerrådsmöte den 27 oktober 2003

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 22 december 2003

Anf.  80  ORDFÖRANDEN:

Då går vi över till punkt 2, och jag vill hälsa statssekreterare Krister Nilsson med medarbetare välkomna till EU-nämnden.

Vi gör som vi brukar göra. Vi börjar med en rapport från ministerrådsmötet den 27 oktober. Därefter går vi vidare till information och samråd. Varsågod, statssekreteraren!

Anf.  81  Statssekreterare KRISTER NILSSON:

Tack så mycket! Först får jag säga att det är trevligt att vara här. Jag har bara varit här nästintill som på studiebesök förut med Kjell Larsson vid ett tillfälle. Det är första gången jag är här som föredragande.

Anf.  82  ORDFÖRANDEN:

Vi är oftast snälla, kan jag säga.

Anf.  83  Statssekreterare KRISTER NILSSON:

Då gäller det rapporten från det tidigare rådsmötet, som ägde rum i Luxemburg den 27 oktober. Det leddes av ordföranden Mattioli från Italien, och den svenska delegationen leddes av Lena Sommestad.

Det mötet kom att domineras av frågan kring strukturella indikatorer som hade kommit upp inför det mötet. Det är, som ni vet, en fråga som har varit viktig när det gäller Lissabonprocessen och dylikt, hur man ska kunna följa upp utvecklingen på miljöområdet. Men det handlade naturligtvis även om klimatfrågan, som också var aktuell med bäring på de klimatförhandlingar som pågår just nu.

Vi från svensk sida drev ganska hårt att vi tyckte att det behövdes en breddning och ytterligare indikatorer på miljöområdet jämfört med det förslag som fanns. Inte minst poängterade Lena Sommestad att detta var viktigt när det gällde biologisk mångfald och hälsa. Det är glädjande nu att konstatera att vi fick gehör på rådsmötet men också att allmänna rådet den 8 december fattade beslut i linje med vad vi framförde vid det här rådsmötet i Luxemburg.

När det gäller klimatdiskussionerna lyckades man inte komma fram till fullständiga rådsslutsatser, utan man hade också ett högnivåmöte på tjänstemannanivå som en uppföljning till detta. Där diskuterade man de olösta frågorna inför förhandlingen som har varit i Milano.

Framför allt kan man säga att det var finansieringen av åtgärder och bidrag till u-ländernas klimatarbete som var olöst, men vid det här extra mötet lyckades man nå en uppgörelse där EU-ländernas totala bidrag ska uppgå till 370 miljoner US dollar. Det svenska bidraget var i det här sammanhanget 6 miljoner US dollar.

Den planerade orienteringsdebatten om Kyotoprotokollets flexibla mekanismer sköts upp, och det är ett av skälen till att vi ser de här frågorna på den kommande dagordningen för rådsmötet den 22 december.

Man nådde en gemensam ståndpunkt när det gällde begränsningen av utsläpp av flyktiga organiska föreningar i färger och lacker, vilket vi tyckte var positivt, och vi är nöjda med den gemensamma ståndpunkten. Rådet har också slutsatser när det gäller strategier för miljö och hälsa samt en integrerad produktpolitik.

Slutligen vill jag bara säga att Sverige vid det här rådsmötet också informerade om det ministermöte, den konferens, som vi hade i Luleå kring miljö och hållbar utveckling som arrangerades den 28 och 29 augusti.

Anf.  84  ORDFÖRANDEN:

Tack för det! Jag lämnar ordet fritt med anledning av den här rapporten. Ingen begär ordet. Då kan vi godkänna den.

Vi går vidare till dagordningen. Då börjar vi med punkt 3 som gäller kvaliteten på badvatten. Den här frågan var uppe senaste i mars i EU-nämnden.

Anf.  85  Statssekreterare KRISTER NILSSON:

Som ordföranden nämnde har den här frågan varit uppe i EU-nämnden tidigare. Det är ett förslag till ett reviderat direktiv som presenterades av kommissionen i oktober 2002. Sedan har det varit förhandlingar under hela 2003.

Inledningsvis kan jag säga att länderna fortfarande står ganska långt ifrån varandra, så i dagsläget är det osäkert huruvida man kommer att komma fram till ett beslut den 22 december.

När det gäller direktivet går jag inte in på vad det innebär, eftersom det har varit uppe tidigare. Jag kan bara konstatera att det för svensk del är viktigt att vi får gehör för våra krav på att det ska finnas en flexibilitet när det gäller genomförandet. För vår del handlar det framför allt om att man ska ha de regionala skillnader som finns inom EU som utgångspunkt. För vår del handlar det, närmare bestämt, om en till mångas förtret ganska kort badsäsong. Det måste naturligtvis återspeglas i vilka krav man ställer på mätningar och annat. I sista änden handlar det inte om att minska ambitionsnivån när det gäller miljö och hälsa utan om att ha en rimlighet i förhållande till kommunerna, som ska genomföra de mätningar och de förvaltningsåtgärder som nämns i direktivet.

Här finns det en ganska stor enighet bland medlemsländerna. Man vill se olika typer av förändringar. Vid det senaste mötet i Bryssel i Coreper bad ordförandeskapet kommissionen att titta närmare på de åsikter som medlemsländerna har, och ambitionen är att man ska försöka komma med ett något reviderat förslag till den 22 december.

Jag nöjer mig med den korta presentationen.

Anf.  86  ORDFÖRANDEN:

Tack för det! Det är väl också så att vi inte badar så mycket när det är is.

Anf.  87  Statssekreterare KRISTER NILSSON:

Nej, precis.

Anf.  88  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Ordförande! Om jag förstår det rätt gäller en del av kritiken att det ofta handlar om regelverk som passar bra i Medelhavet och utmed kusterna, där det är stora och omfattande bad. I Sverige har vi en annan situation. Ska man räkna noga tror jag att vi har över 90 000 olika vattendrag och sjöar. Frågan är: Hur kommer det här att te sig i Sverige? Kommer det att vara speciellt godkända platser där man under EU-flagg kan bada med en god kvalitet? Hur kommer det att te sig? Hur ser regeringen den här bilden framför sig? Jag tycker att det är ganska viktigt att vi som konsumenter förstår vad det handlar om.

Man kan diskutera om detta verkligen är en EU-fråga. Egentligen tycker jag att man kan ifrågasätta om inte varje land skulle sköta detta självt. Men om det nu är på det här sättet undrar jag: Kommer det att bli standardiserade badplatser som blir uppflaggade? De andra baden får man då hoppa i på egen risk, eller?

Anf.  89  Statssekreterare KRISTER NILSSON:

Som svar på frågan kan man säga att en av de viktiga uppgifter som vi har inför det här beslutet är att åstadkomma en definition av vilka badplatser som det ska gälla. Där handlar det om en diskussion där man definierar det utifrån ett stort antal badande eller dylikt.

Det som är speciellt för Sverige är att vi har mer eller mindre spontana badplatser, och det problem som vi har med nuvarande direktiv är att en väldigt strikt tillämpning av det sannolikt skulle innebära att det skulle krävas den här typen av mätningar och dylikt på betydligt fler badplatser.

Syftet med direktivet är i förlängningen precis det som frågeställaren antyder, att man på vissa utmärkta badplatser ska kunna garantera den säkerhet som gäller för hälsa. Det ska vara tydligt för, som du säger, badande i ett konsumentperspektiv att det sker utan risk. Sedan har vi naturligtvis en allmän miljöpolitik som syftar till en god vattenkvalitet över huvud taget i alla vatten, men specifikt utifrån de här parametrarna är det vissa platser som vi vill ska vara aktuella.

Jag hoppas att jag med detta svarade på frågan.

Anf.  90  ORDFÖRANDEN:

Miljö- och jordbruksutskottet får diskutera den här frågan vidare den 17 när utskottet har information.

Jag har ingen mer talare på talarlistan, utan jag kan sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet. Vi går vidare till punkt 4 om ett system för handel med utsläppsrätter. Den här frågan var uppe i EU-nämnden senast den 27 oktober.

Anf.  91  Statssekreterare KRISTER NILSSON:

Ja, den här frågan har diskuterats i EU-nämnden tidigare. Det var en ganska utförlig diskussion kring denna. Det vi kan konstatera nu är att ordförandeskapet vid det här mötet har för avsikt att koncentrera sig på två frågor, dels frågan om tidpunkten för genomförandet, dels frågan om eventuella kvantitativa begränsningar.

När det gäller de här frågorna har vi naturligtvis haft en diskussion, som också var uppe på EU-nämnden senast. Vi ser ett genomförande som viktigt när det finns ett system, ett nödvändigt regelverk för handeln. Därmed vill vi inte säga att man ska avvakta med det här till 2008, utan när det nödvändiga regelsystemet finns på plats ser vi det som positivt att stimulera de här mekanismerna också genom att starta genomförandet.

När det gäller kvantitativa begränsningar har vi tidigare också från svensk sida understrukit behovet av att man garanterar supplementaritetsprincipen, det vill säga att inhemska åtgärder ska vara en betydande del när det gäller de utsläppsminskningar som ska ske i enlighet med bördefördelningen. Det kan då naturligtvis garanteras genom nationella åtgärder, men vi tycker också att det är viktigt att det finns en kvalitativt bra uppföljning när det gäller i vilken utsträckning joint implementation och CDM, som det heter, blir en del av de inhemska åtgärderna. Därmed kan man också fortsätta en diskussion, så som det också står i direktivet. Kommissionen ska titta närmare på detta, och man ska kunna återkomma med förslag på begränsningar för att garantera den för EU viktiga positionen med supplementaritet.

Jag vill också uppmärksamma EU-nämnden på något när det gäller de övriga frågorna, exempelvis kring kvalitativa begränsningar. Det som har diskuterats sedan den frågan var uppe i EU-nämnden senast, och det som Sverige har lagt till i sin position, är att man när det gäller storskalig vattenkraft ska beakta World Commission on Dams och deras riktlinjer. Det är ett förtydligande sedan frågan var uppe i EU-nämnden senast. I övrigt är positionen som den då såg ut.

När det gäller frågan om sänkor har vi precis konstaterat att det blev en uppgörelse i klimatförhandlingarna i Milano, som kommer att diskuteras vidare. Det gäller vilka slutsatser EU och Sverige ska dra av de uppgörelser som har gjorts där och i vilken utsträckning de ska inkluderas i den här mekanismen eller inte.

Jag stannar där.

Anf.  92  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Det finns rätt mycket som man kan säga om det här. Jag måste erkänna att jag inte är tillräckligt bra inläst själv för att redogöra för allting, men det finns en hel del frågetecken kring det här som har diskuterats. Även näringsministern kommer i nästa vecka att få besvara en interpellation från vårt parti om det här.

Jag gör det enkelt för mig och säger bara: Titta på de synpunkterna och de frågorna! I stora delar är ju den position som Sverige har i dag när det gäller länkdirektivet inte densamma som den som riksdagen beslutade om i fråga om klimatmålen 2001. Vi ville ha begränsningar.

Med det här systemet innebär det inte längre begränsningar, utan man har en helt annan linje. Det är det som är konstigt, och det kommer vi säkert att återkomma till. Men jag är tyvärr inte tillräckligt bra inläst själv för att ställa frågorna just nu, utan jag ber bara om att ministern ska titta på interpellationen, för det är inte den ministern som ska företräda oss i ministerrådet som ska besvara interpellationen, vilket faktiskt gör det ännu mer komplicerat.

Anf.  93  ORDFÖRANDEN:

Miljö- och jordbruksutskottet ska ha sin information den 17, så det finns lite tid om ni vill läsa mer i handlingarna med anledning av den föredragning som vi har fått. Om ni kommer på någonting under veckan, så kan ni ju prata med era partikamrater.

Anf.  94  Statssekreterare KRISTER NILSSON:

Jag vill bara understyrka en sak. När Ulf Holm säger att de här positionerna inte är förenliga med den svenska klimatstrategin vill jag opponera mot det och säga: Det är de.

Det vi har sagt i klimatstrategin är att vi ser positivt på de här mekanismerna – som då handlar om projekt, antingen tillsammans med andra länder som har åtaganden enligt Kyotoprotokollet eller utvecklingsländer. Men vi har också sagt att det är viktigt för Sverige att vi ska minska våra egna nationella utsläpp tillsammans med det här. Det vore fel att uppmåla en konflikt mellan det som är positivt med de här mekanismerna och det ansvar vi har som land för att genomföra utsläppsminskningar.

Vi kommer under nästa år, precis som det står i den klimatstrategi som vi har beslutat om, att se över hur de här mekanismerna påverkar vårt nationella mål, om det finns skäl att revidera det eller inte. Men det ska inte ställas i motsats till att vi ser ett genomförande av Kyotoprotokollet och användandet av de här mekanismerna som någonting som är positivt.

Jag är säker på att vi tillsammans med våra samarbetspartier – också Miljöpartiet har nu kommit in i diskussionerna kring klimatpolitiken – och med övriga partier i riksdagen ska kunna se till att värna den politik som …

Anf.  95  ORDFÖRANDEN:

Den diskussionen tycker jag att vi får ta i en annan del av riksdagen, i utskottet eller i plenum eller … Använd lite fantasi!

Anf.  96  ULF HOLM (mp):

I riksdagens tidigare position var faktiskt Sveriges åsikt att vi inte skulle acceptera sänkor, men med det här nya systemet med att man ska kunna köpa utsläppsrätter på EU-nivå ingår det även att man ska kunna köpa detta internationellt. Det innebär att vi i praktiken kan köpa från Ryssland, och då accepterar vi systemet med sänkor. Jag kan tycka att det är en ny position från svenskt håll, men det är möjligt att departementet ser annorlunda på det.

Anf.  97  Statssekreterare KRISTER NILSSON:

Vi kan väl enas om att vi, i den mån ni tycker att det inte är förenligt med den svenska positionen, har olika åsikter.

Anf.  98  ORDFÖRANDEN:

Då kan jag sammanfattningsvis konstatera att det finns ett fortsatt stöd för regeringens redovisade upplägg i de fortsatta förhandlingarna.

Då går vi vidare till punkt 5, som handlar om de långlivade organiska föroreningarna.

Anf.  99  Statssekreterare KRISTER NILSSON:

Det här är en fråga som är väldigt viktig för Sverige. Det handlar om hur vi inom EU ska ratificera och införliva det protokoll som också kom att resultera i Stockholmskonventionen kring särskilt farliga ämnen.

Vi har sett positivt på de förslag som man har kommit fram till inom EU och de förberedelser som finns inför sammanträdet den 22 december.

På rådsmötet i december planerar ordförandeskapet att det ska finnas en överenskommelse om innehållet i en förordning som ska antas. Det finns vissa utestående frågor som vi fortsätter att diskutera där Sverige har särskilda åsikter. Sverige driver bland annat frågan om att förordningen ska täcka åtaganden i konventionen när det gäller att förhindra att nya och existerande POP-kemikalier, som de här särskilt farliga kallas, produceras och används. Man vill att detta också införlivas i den här förordningen på ett tydligt sätt.

Det är också delvis utestående frågor som rör hanteringen av avfall som innehåller dessa kemikalier. Där finns det då en diskussion om vilka metoder som ska vara acceptabla när det gäller destruktion, och där driver vi från Sveriges sida en ganska restriktiv hållning. Vi vill ha ett tydligt och strikt system, så att vi inte riskerar de här utsläppen, inte från användning utan via avfall.

På det stora hela ser vi alltså positivt på det här förslaget, men det är vissa utestående frågor som vi fortsatt driver.

Anf.  100  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Fru ordförande! Jag tycker att det är bra att ni jobbar med den här förordningen. Det är en viktig förordning.

Jag hade tänkt fråga lite om HCH, där till exempel lindan ingår. Det står under svensk ståndpunkt att Sverige anser att gemenskapen bör gå längre och inte tillåta fortsatt användning, eftersom det finns fullgoda alternativ. Hur bedömer du detta? Är det möjligt att få de andra alternativen att komma ut på marknaden i stället, så att man kan gå längre här?

Problemet när det gäller REACH, alltså den nya kemikalielagstiftningen, är att den inte täcker regleringen av växtskyddsmedel, så det är bra om detta kommer in i förordningen. Men om det inte gör det undrar jag om Sverige kan lyfta fram det i REACH, som ett av förslagen. Frågan om dessa ganska farliga växtskyddsmedel och biocider är nämligen oerhört viktig. De skadar vår miljö ganska mycket. Det gäller naturligtvis också DDT. Vissa länder kommer att få undantag för DDT. Vet ni vilka länder det är som får undantag? Det handlar ju mest om malariakontrollen.

Anf.  101  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag tänkte fråga om man tror att det verkligen blir några beslut, alltså några skarpa förslag, på det här mötet. Det står ju längst ned här om tidsplanen för arbetet. Det gäller då det fortsatta arbetet, men vad kommer man att kunna klara ut den här gången?

Anf.  102  Statssekreterare KRISTER NILSSON:

Vi kan börja med den sista frågan. Vi har tyvärr det här mötet ganska långt innan det aktuella rådsmötet. Det innebär att det generellt sett finns en större osäkerhet än vad det i normala fall finns huruvida man kommer att nå fram eller inte. Just när det gäller den här frågan är det väl ett, om man uttrycker det så, något större frågetecken om huruvida man kommer att nå fram till rådsmötet än när det gäller en del av de andra frågorna.

Jag ska försöka besvara en del av frågorna kring protokollet i övrigt, men jag vill också hänvisa till Monica Törnlund, eftersom en del frågor var ganska detaljerade.

När det gäller HCH finns det redan i dag etablerade alternativ, och det är naturligtvis ett av skälen till att vi driver att man ska kunna gå längre med ett förbud. Där ser vi definitivt den möjligheten, och detta är baserat på svenska erfarenheter.

Sedan kan jag säga något när det gäller växtskyddsfrågor över huvud taget och REACH och de principer som kommer att finnas där. När man reviderar de regler som finns på EU-nivå för biocider bör de återspegla de principer som ska gälla i kemikalielagstiftningen i stort. Därmed har vi, vilket EU-nämnden säkert känner till, tyckt att det har varit olyckligt när man nu har godkänt ett antal ämnen. De besluten tycker vi inte på något sätt står i samklang med det som är intentionerna i REACH. Så vi ser framför oss ett ytterligare arbete på just växtskyddssidan för att få en harmonisering mellan förslagen i REACH och hur man agerar när det gäller bekämpningsmedel generellt sett.

Men jag vill också lämna ordet till Monica Törnlund, så kan hon kanske ta några av de specifika frågorna när det gällde DDT och annat.

Anf.  103  Departementssekreterare MONICA TÖRNLUND:

Frågan gällde DDT och var det används någonstans. Inom EU har Spanien begärt att få använda det för att producera ett annat ämne, dikofol. Det handlar alltså inte om att använda DDT utan om att använda det som intermediär, som vi kallar det, för att producera någonting annat.

När det gäller andra länder utanför EU, är det många, framför allt i Afrika, som har malariaproblem. Där använder man fortfarande DDT, och det jobbas inom WHO med att hitta andra lösningar.

Jag tror att det räcker så.

Anf.  104  ORDFÖRANDEN:

Då har jag ingen mer på talarlistan, utan jag kan sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet.

Vi går vidare till punkt 6 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av 1998 års protokoll till 1979 års konvention.

Anf.  105  Statssekreterare KRISTER NILSSON:

Det är en lång och komplicerad rubrik, men det blir en något kortare redogörelse. Det finns inga utestående frågor kring det här beslutet. Det är därmed ett av de beslut som vi med ett betydligt mindre frågetecken kan säga kommer att fattas på rådsmötet.

Vi ser väldigt positivt även på det här, att vi kommer att komma fram till ett beslut när det gäller införlivandet av det här protokollet i EU-lagstiftningen. Det som dock kommer att ske, som jag vill påpeka för EU-nämnden, är att kommissionen sannolikt kommer att lämna en deklaration till beslutet där man motsätter sig rådets syn när det gäller initiativrätt i fråga om att föreslå ändringar i bilagorna till protokollet. Det har varit viktigt för medlemsländerna att det ska finnas en öppenhet för medlemsstaterna att föreslå ändringar och att det inte bara är en initiativrätt som läggs på kommissionen. Där kommer kommissionen sannolikt att meddela en avvikande åsikt.

Anf.  106  ORDFÖRANDEN:

Då kan jag sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i det här ärendet.

Vi går vidare till punkt 7 om registrering, bedömning, godkännande och begränsning av kemikalier. Det här är en fråga som var uppe i EU-nämnden både inför miljörådsmötet i oktober och inför konkurrenskraftsrådet den 10 november.

Anf.  107  Statssekreterare KRISTER NILSSON:

Som EU-nämnden känner till arbetar konkurrenskraftsrådet med det här förslaget, men det har varit viktigt för oss att det är en delaktighet mellan konkurrenskraftsrådet och miljörådet i hanteringen.

Vi kommer på rådsmötet nu att få en redogörelse från kommissionen om det fortsatta arbetet och naturligtvis också beredas möjligheter att även i det här forumet lämna synpunkter.

Som ni känner till ser vi i grunden positivt på det här förslaget i den utsträckning det ligger i linje med vår kemikaliestrategi. Vi har också när vi har tittat närmare på det här förslaget – vi är ju inne i en process med att bereda de svenska ståndpunkterna – uppmärksammat ett par frågor där vi tycker att man behöver en fortsatt diskussion. Det gäller exempelvis den fråga som rör så kallade lågvolymkemikalier. De krav som finns när det gäller dessa är lägre i det senaste förslaget än vad vi har uppfattat att intentionen var från början. Det är någonting som vi tycker är olyckligt, och vi vill titta närmare på hur vi förhoppningsvis kan stärka detta i den fortsatta hanteringen. Detsamma gäller frågan om industrins ansvar, vilket har varit en av grundpelarna i det här nya förslaget. Det är också en fråga där vi redan nu kan säga att vi kommer att behöva titta närmare på hur kommissionens förslag står i enlighet med de strategier och tankar som fanns från början.

Men på det här rådsmötet kommer det att vara en presentation av kommissionen, vilket understryker behovet av den samordning som ska ske mellan miljörådet och konkurrenskraftsrådet, vilket vi tycker är positivt.

Anf.  108  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Vi har fått en genomgång av förslaget till kemikalielagstiftning vid några tillfällen här i nämnden. I den senaste redogörelsen nämnde man att kommissionen håller på att göra en konsekvensanalys vad gäller miljö och hälsa i industrin. Det var miljöaspekterna som återstod. Vet du närmare om man är klar med konsekvensanalysen?

Man kan titta på tidsplanen. Frågorna har diskuterats länge. Vi som är intresserade av frågorna har känt att man har bromsat och att det har varit svårt. Är det troligt att det kommer ett förslag för en första läsning till våren så att kommissionen har ett färdigt förslag innan året är slut? Kan det vara en rimlig bedömning?

Anf.  109  Statssekreterare KRISTER NILSSON:

Jag vill för egen del först kommentera tidtabellen. Vi har sett det som oerhört viktigt att det sker en snabb behandling. Det vill jag understryka. Det ska man dessutom se i ljuset av att vi både har ett Europaparlamentsval nästa år samtidigt som kommissionens mandat löper ut. För att inte få för långt uppehåll i processen är det av största vikt att det kommer till en första läsning under våren. Det har varit en väldigt tydlig ambition från vår sida.

När det gäller kommissionens arbete med konsekvensanalyser vill jag att Charlotte Unger kommenterar det närmare.

Anf.  110  ORDFÖRANDEN:

Nu vill vi nog inte ha några detaljer. Det får vi vänta med till utskottet. Det är lite olyckligt att vi kommit före. Det är för att vi inte har något EU-nämndssammanträde. Frågor om detaljer får vi nog hänskjuta till utskottet. Nu är det synpunkter och slutsatser.

Anf.  111  Departementssekreterare CHARLOTTE UNGER:

Jag kan fatta mig väldigt kort. Kommissionens konsekvensanalys är färdig.

Anf.  112  ULF HOLM (mp):

Jag kommer inte att ställa några frågor eller föra någon politisk debatt. Jag har uppfattat att frågan ska ligga på Näringsdepartementet. Det är lite komplicerat här. Vem ska man egentligen ställa frågorna till? När näringsminister Leif Pagrotsky var här förra gången, var det väl, hade vi en diskussion om det eftersom frågan ska ligga där. Jag förstår faktiskt inte varför det kommer upp i dag när det gäller miljörådet. Var ska frågan ligga? I Sverige delar vi upp arbetet. Men nu verkar till och med nämnden ha delat upp arbetet.

Anf.  113  Statssekreterare KRISTER NILSSON:

Jag kan kort kommentera det. Skälet till att det kommer upp här är att det står på dagordningen för information på rådet. Det är rätt att substansfrågorna och substansbehandlingen sker i konkurrenskraftsrådet. Men vi får i miljörådet en information. Det är en följd av att man har uttalat att det också ska ske ett samarbete i en ad hoc-grupp mellan miljörådsarbetsgruppen och konkurrenskraftsrådets arbetsgrupp. Därmed vill man att statsråden och ministrarna i respektive råd som ansvarar för arbetsgrupperna ska få del av informationen.

Anf.  114  ORDFÖRANDEN:

Jag kan konstatera att det finns ett stöd för regeringens upplägg i de fortsatta förhandlingarna.

Vi går vidare till punkt 8 om en strategi för Europeiska unionen i syfte att minska utsläppen till atmosfären från havsgående fartyg.

Anf.  115  Statssekreterare KRISTER NILSSON:

Man kan understryka även här att strategin är ett förslag som Sverige välkomnar. Vi stöder de förslag och åtgärder som föreslås. Det handlar om att minska utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider och att titta närmare på utsläppen av växthusgaser från fartyg men också användningen av haloner i brandsläckningsmedel inom sjöfarten.

En av de viktigaste delarna här är att EU tar fram en strategi för hur man vill se arbetet fortsätta också i relation till IMO, som är den internationella sjöfartsorganisationen. Därmed blir det så att strategin pekar på vad EU tycker är viktigt och vad man förväntar sig ska ske inom ramen för IMO men också vad EU förväntar sig göra om man inte ser att resultaten i denna organisation blir tillfredsställande.

Det är egentligen essensen i förslaget till strategi förutom på ett område där det parallellt med detta diskuterades ett direktiv. Jag vill bara nämna det. Frågan om svaveldioxid ligger för en förhandling med parlamentet. Sverige driver där en mycket tuffare linje när det gäller regler för svavelinnehållet i fartygsbränsle.

Det är svårt att sia om utsikterna att få gehör för det. Men jag tycker att det är viktigt att förankra också i EU-nämnden att det är en av de frågor där Sverige står väldigt fast vid en striktare tolkning än det som kanske är majoriteten av medlemsstaternas linje i frågan.

Anf.  116  BÖRJE VESTLUND (s):

Fru ordförande! Det är positivt att man behandlar sjöfartens utsläpp. Det är trots allt det av de fyra transportslagen som har de värsta bränslena, om jag uttrycker mig så. Det är helt sant. Å andra sidan är det ändå ett av våra bästa miljöalternativ när det gäller att frakta gods med anledning av hur mycket båtarna tar.

Det som bekymrar mig lite grann är att det händer så väldigt mycket på sjöfartens område. Jag tror inte att vi riktigt har koll på allting som händer i en rad olika frågor. Nu är det ytterligare en fråga som kommer upp beträffande sjöfarten. Det oroar lite grann. Det läggs väldigt mycket på just sjöfarten. Vi vill ändå föra över så många transporter vi kan på sjöfarten av just miljöskäl.

Det händer väldigt mycket på säkerhetsområdet, straffrättsområdet, i det här fallet miljöområdet, och på konkurrenskraftsområdet. Det oroar mig lite grann. Det är möjligt att den frågan ska tas upp med transportministrarna. Men jag tycker ändå att det finns anledning att betona att det är väldigt mycket som händer på sjöfartsområdet som i regel belastar den näringen med nya kostnader.

Anf.  117  Statssekreterare KRISTER NILSSON:

Jag kan kort kommentera det. Det händer väldigt mycket på sjöfartsområdet. Det är sant. Det händer väldigt mycket positivt på sjöfartsområdet också. Strategin återspeglar delvis det arbete som görs inom rederinäringen, som ligger i framkant i Sverige men också i Europa. Man har kommit väldigt långt när det gäller exempelvis svavelinnehåll i bränslet. Man har katalysatorer på fartyg för att minska kväveoxidutsläppen, och så vidare.

Jag skulle ändå bedöma det som att strategin och de förslag som finns här till väldigt stor del utgör ett stöd för dem inom näringen som vill gå i framkant och ytterligare utveckla sjöfarten som ett av de bästa miljövänliga transportalternativen.

Anf.  118  ORDFÖRANDEN:

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i ärendet. Vi går vidare till punkt 9 om framtida finansiering av instrumenten för miljön. Det ska vara en diskussionspunkt, såvitt jag förstår.

Anf.  119  Statssekreterare KRISTER NILSSON:

Syftet med LIFE-programmet är att vara ett stöd för projekt och ge medfinansiering för miljö- och naturskyddsprojekt. LIFE-programmet handlar om stöd till miljöskydd men också till utveckling av innovativ miljöteknik. Det kan också betecknas som en länk mellan forskning och marknadsintroduktion av ny teknik. Det är så kallade demonstrationsprojekt som finansieras via detta.

Sverige har varit väldigt lyckosamt när det gäller att få bidrag via projektet. Vi ser väldigt positivt på programmet. Enbart år 2003 beviljade kommissionen Sverige stöd med 90 miljoner kronor till elva olika projekt. Med den bakgrunden ser vi det som viktigt att det är ett program som fortsätter och som förstärks.

Vi hoppas också att vi ska kunna fatta beslut tämligen snabbt för att inte få ett glapp i genomförandet, det vill säga att det inte finns möjlighet att ansöka nästa år. Vi ser väldigt positivt på det. Förslaget såsom det nu ligger innebär att det 2005–2006 ska finnas en finansiell ram på 317 miljoner euro.

Det är ett positivt förslag som vi hoppas att det finns stöd för på miljörådsmötet.

Anf.  120  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens redovisade upplägg i de fortsatta förhandlingarna i ärendet. Vi går vidare till punkt 10 om en konvention om biologisk mångfald.

Anf.  121  Statssekreterare KRISTER NILSSON:

Här är syftet att anta rådsslutsatser som ska slå fast vissa grundläggande förhandlingspositioner inför ett sammanhängande möte mellan det sjunde partsmötet för konventionen om biologisk mångfald och det första partsmötet för Cartagenaprotokollet för biosäkerhet.

Vi har generellt sett drivit att vi ska ha korta rådsslutsatser som fokuserar på de prioriterade områdena. Det som nu tas upp som är för Sverige prioriterade frågor handlar om konventionernas operativa arbete. Det gäller uppföljningen av besluten på världstoppmötet i Johannesburg, skyddade områden och ekologiska nätverk. Det var en del av besluten. Det gäller hur man ska kunna lägga ytterligare fokus på biologisk mångfald i marina områden och kustzoner. Rådsslutsatserna tar också upp ståndpunkter när det gäller saker som tekniköverföring och tillgång till en rättvis vinstdelning av genetiska resurser och dylikt.

När det gäller partsmötet för konventionen om biologisk mångfald är det viktigt att man får ett beslut på själva mötet. Där ser vi nu att EU intar en väldigt positiv och stark position inför det mötet. Ska man beskriva det i kortet kan man säga att en av uppgifterna är att ha ett internationellt system som följer den utveckling som sker av skyddet för biologisk mångfald. Man ska ha indikatorer som visar hur utvecklingen går men också hur de nationella och regionala initiativen bidrar till att uppfylla de globala målen på ett bra sätt. Rådsslutsatserna tar utgångspunkt i de mål för området som också fastlades i EU:s strategi för hållbar utveckling som antogs i Göteborg och på Johannesburgstoppmötet.

När det gäller Cartagenaprotokollet är det fråga om det första partsmötet. Där välkomnar Sverige och EU att det träder i kraft. När vi ser på vilka frågor som är viktiga att prioritera inför det mötet handlar det om efterlevnaden av kontroll av genetiskt modifierade organismer, spårbarhet och kontroll av skeppning och dylika frågor som protokollet reglerar.

På det stora hela anser vi att EU-positionen på området inför mötet är bra. Vi hoppas att vi kommer fram till beslut på rådsmötet i december.

Anf.  122  ORDFÖRANDEN:

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt. Vi går vidare till punkt 11 om förstärkning av miljödimensionen inom ramen för Lissabonstrategin: översyn av miljöpolitiken.

Anf.  123  Statssekreterare KRISTER NILSSON:

När det gäller miljörådets behandling av rapporten kan man säga att slutsatserna sannolikt kommer att vara ganska korta. Vi understryker att vi ser väldigt positivt på att kommissionen har gjort det här arbetet. Det är någonting som vi har efterfrågat länge och som kommer att bidra till en bättre balans inom ramen för vårtoppmöten om den så kallade Lissabonprocessen. Med balans menar jag då balans mellan de olika sektorerna där miljödimensionen med rapporten får en starkare ställning genom ett bättre underlag.

Däremot kan vi beklaga att rapporten kommer så pass sent att det är svårt att på detta rådsmöte anta slutsatser som är substantiella när det gäller att kommentera innehållet i rapporten. Sannolikt kommer rådsmötet att välkomna den som ett viktigt underlag för ministrarna att senare kommentera till dagordningen för vårtoppmötet och Lissabonprocessen.

Jag kan bara rekommendera läsning av rapporten. Det är ganska spännande. Man går in och jämför olika länder och hur de ligger till på olika områden som energi och dylikt.

Anf.  124  ORDFÖRANDEN:

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i ärendet. Vi går vidare till punkt 12 om den europeiska miljöbyrån. Det är en information. Har statssekreteraren något att tillägga?

Anf.  125  Statssekreterare KRISTER NILSSON:

Nej.

Anf.  126  ORDFÖRANDEN:

Det kan vara så att ledamöterna har något som de vill fråga om. Så är det inte. Vi tackar för den skriftliga informationen vi har fått. Vi går vidare till punkt 13 om inrättande av ett tillfälligt poängsystem.

Anf.  127  Statssekreterare KRISTER NILSSON:

Detta är ett system som Österrike hade tidigare där man delade ut poäng för lastbilstransporter genom Österrike, så kallad transittrafik. Det vi nu ser är att Österrike förmodligen vill ta upp detta på rådsmötet för beslut, vilket inte var förväntat.

Skälet till det kan antas vara att Österrike inte är helt nöjt med utfallet av förhandlingarna och kanske inte vill att systemet ska förlängas. Om det blir så eller inte är svårt att förutse. Men på det stora hela kan vi från svensk sida leva med systemet om det blir aktuellt med en förlängning.

Anf.  128  BÖRJE VESTLUND (s):

Fru ordförande! Jag måste ändå fråga: Var det inte Österrike som väldigt gärna ville ha kvar systemet och ville ha förlängningen? Menar statssekreteraren i det här sammanhanget att man tycker att man inte har fått ut tillräckligt mycket för det och därför vill säga upp det och inte ha kvar det?

Det är inget tvivel om att den svenska åkerinäringen tycker att det är ett problem, och man har även talat om handelshinder i de här sammanhangen. Det är inget tvivel om att det är oerhört kontroversiellt i transportnäringen.

Anf.  129  Statssekreterare KRISTER NILSSON:

Vi kan inte förutse vad som händer på rådsmötet. Det faktum att man har velat lyfta upp det till en beslutspunkt tyder på att man inte är nöjd med förslaget som det är. Samtidigt är det föregånget av behandling där det varit en förhandling med Europaparlamentet och så vidare. Det finns bara det här alternativet att ta ställning till. Därav slutsatsen att det möjligtvis är så att man inte vill ha en förlängning, eftersom man tar upp det till beslut.

Anf.  130  ORDFÖRANDEN:

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i ärendet. Vi går vidare till punkt 14 som är övriga frågor. Det är a–h. Jag undrar om statssekreteraren vill kommentera någon av dem eller om jag ska låta ledamöterna ställa frågor.

Anf.  131  Statssekreterare KRISTER NILSSON:

Jag vill egentligen bara kommentera en fråga. Det är också den övriga fråga som vi själva är ansvariga för från svensk sida. Vi har på rådsmötet för avsikt att avrapportera ett initiativ som sker för en ansökan om att klassa Östersjön som ett särskilt känsligt område. Vi har föra avsikt att redovisa den ansökan som kommer att skickas in i december. Ni har ett skriftligt underlag om detta.

Syftet med att vi tar upp det på rådsmötet är att övriga medlemsländer kommer att vara delaktiga i det beslut som sedermera fattas i IMO. Vi vill på det sättet uppmana medlemsländerna att ge stöd för den gemensamma ansökan som vi skickar in från Östersjöländerna förutom Ryssland när frågan kommer upp i IMO.

Anf.  132  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag tänkte ställa en fråga med anledning av c-punkten. Vad innehåller den egentligen? Vi blev i miljö- och jordbruksutskottet uppvaktade av Volvo och Saab. De hade en tolkning av vad det kunde innehålla. Därför skulle jag vilja höra vad det handlar om. Vad är det för skriftlig information som ska komma?

Anf.  133  LARS LINDBLAD (m):

Det var exakt samma fråga som jag hade.

Anf.  134  Statssekreterare KRISTER NILSSON:

Vi har försökt att få muntligt besked om vad den skriftliga informationen ska handla om. Så långt vi förstår det hela är det Tyskland som under den här punkten vill påpeka att det finns ett problem med de åtaganden som finns i dag när det gäller bränsleförbrukningen för bilar och den överenskommelse som gäller fram till år 2008. De kommer sannolikt att påpeka att det finns skäl att revidera eller ser över den överenskommelse som finns.

Det är så långt vi vet vad det tyska initiativet handlar om. Där kan man från svensk sida konstatera att det finns ett problem att förutse vad gäller uppfyllelsen av det frivilliga åtagandet. Det finns skäl att se över hur åtagandet ser ut. Vi kan samtidigt konstatera att innan man gör det bör man också se över på vilka grunder man har beräkningsmodellerna och dylikt så att man har ett större förtroende för en framtida överenskommelse och att den blir tydligare och bättre.

Anf.  135  CHRISTINA AXELSSON (s):

Eftersom vi har tillfälle till ett ytterligare samråd innan rådsmötet i och med att vi får information i miljö- och jordbruksutskottet vore det värdefullt om ni försöker att ta reda på lite mer vad punkten innehåller till det tillfället.

Anf.  136  LARS LINDBLAD (m):

Fru ordförande! Jag har inte haft så många synpunkter på föredragningslistan i dag. Men jag har en synpunkt som jag har framfört tidigare till miljöministern angående departementets sätt att redovisa PM:en. Jag tycker att det är lite otydligt.

Jag tycker att man borde tydligare stadga upp vad som är bakgrundsbeskrivning och vad som är svensk ståndpunkt. Jag noterar att väldigt många gånger börjar meningen med: Sverige, osv. Där är det tydligt.

Ett exempel som man skulle kunna titta på är Jordbruksdepartementets sätt att redovisa. Där delar man upp det först i dokumentbeteckning, rättslig grund, bakgrund och sedan står tydligt med överskrift: Förslag till svensk ståndpunkt. Då kan man tydligare läsa handlingarna. Jag tycker att det kan vara lite svårt ibland.

Ibland kommer den svenska ståndpunkten in redan i första stycket, sedan kommer en redovisning, och sedan kommer den igen. En liten uppstadgning hade gjort det lättare att läsa era handlingar. I övrigt tycker jag att de är bra innehållsmässigt. Lite tydligare, tack.

Anf.  137  ORDFÖRANDEN:

Vi kan alla bli bättre. Nu är det lite grann vårt fel att vi är så tidiga. Egentligen hade ni velat komma nästa fredag. Eftersom nämnden inte ville arbeta då tackade vi nej till det. Vi har talat om att vi inte ska ha möten när riksdagen inte har sammanträden. Just vid det här tillfället är vi ovanligt tidigt ute. Vi brukar inte vara så tidiga. Men det är klart att vi alltid kan bli bättre. Det underlättar både för departementet och för oss. Vi tycker annars att det är ett bra underlag.

Anf.  138  LARS LINDBLAD (m):

Jag vill förtydliga mig lite. Det är en strukturförändring som jag skulle vilja se. Det är inte innehållet det är fråga om. Det är strukturen som skulle vara bättre om det var bättre uppdelat.

Anf.  139  ORDFÖRANDEN:

Vi har inga fler frågor under övriga frågor på dagordningen. Vi tackar för den rapport vi har fått. Jag förmodar att det inte har kommit några A-punkter än. Det har det inte.

Jag vill tacka statssekreteraren med medarbetare för att ni har kommit hit. Jag önskar er lycka till med förhandlingarna strax före jul.

Innehållsförteckning

1 §  Jordbruk och fiske 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 1

Anf.  3  ANDERS G HÖGMARK (m) 2

Anf.  4  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 2

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  6  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 3

Anf.  7  LENNART FREMLING (fp) 3

Anf.  8  HOLGER GUSTAFSSON (kd) 4

Anf.  9  LARS LINDBLAD (m) 4

Anf.  10  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 5

Anf.  11  ULF HOLM (mp) 5

Anf.  12  ANDERS G HÖGMARK (m) 5

Anf.  13  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 6

Anf.  14  LENNART FREMLING (fp) 6

Anf.  15  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  16  LENNART FREMLING (fp) 7

Anf.  17  ULF HOLM (mp) 7

Anf.  18  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 7

Anf.  19  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  20  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 8

Anf.  21  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  22  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 8

Anf.  23  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  24  GÖRAN LENNMARKER (m) 8

Anf.  25  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  26  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 9

Anf.  27  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  28  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 9

Anf.  29  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 9

Anf.  30  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  31  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 10

Anf.  32  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  33  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 10

Anf.  34  ULF HOLM (mp) 10

Anf.  35  LENNART FREMLING (fp) 10

Anf.  36  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 11

Anf.  37  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 11

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  39  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 11

Anf.  40  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  41  LENNART FREMLING (fp) 11

Anf.  42  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  43  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 12

Anf.  44  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  45  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 12

Anf.  46  ULF HOLM (mp) 12

Anf.  47  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 13

Anf.  48  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  49  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 13

Anf.  50  LENNART FREMLING (fp) 13

Anf.  51  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 13

Anf.  52  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  53  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 14

Anf.  54  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  55  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 14

Anf.  56  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  57  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 14

Anf.  58  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  59  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 14

Anf.  60  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  61  HOLGER GUSTAFSSON (kd) 15

Anf.  62  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 15

Anf.  63  HOLGER GUSTAFSSON (kd) 15

Anf.  64  HILLEVI LARSSON (s) 15

Anf.  65  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 16

Anf.  66  GÖRAN LENNMARKER (m) 16

Anf.  67  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  68  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 16

Anf.  69  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  70  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 16

Anf.  71  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  72  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 17

Anf.  73  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  74  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 17

Anf.  75  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  76  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 17

Anf.  77  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  78  Jordbruksminister ANN-CHRISTIN NYKVIST (s) 17

Anf.  79  ORDFÖRANDEN 17

2 §  Miljö 18

Anf.  80  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  81  Statssekreterare KRISTER NILSSON 18

Anf.  82  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  83  Statssekreterare KRISTER NILSSON 18

Anf.  84  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  85  Statssekreterare KRISTER NILSSON 19

Anf.  86  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  87  Statssekreterare KRISTER NILSSON 20

Anf.  88  HOLGER GUSTAFSSON (kd) 20

Anf.  89  Statssekreterare KRISTER NILSSON 20

Anf.  90  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  91  Statssekreterare KRISTER NILSSON 20

Anf.  92  ULF HOLM (mp) 21

Anf.  93  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  94  Statssekreterare KRISTER NILSSON 22

Anf.  95  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  96  ULF HOLM (mp) 22

Anf.  97  Statssekreterare KRISTER NILSSON 22

Anf.  98  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  99  Statssekreterare KRISTER NILSSON 23

Anf.  100  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 23

Anf.  101  CHRISTINA AXELSSON (s) 23

Anf.  102  Statssekreterare KRISTER NILSSON 24

Anf.  103  Departementssekreterare MONICA TÖRNLUND 24

Anf.  104  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  105  Statssekreterare KRISTER NILSSON 24

Anf.  106  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  107  Statssekreterare KRISTER NILSSON 25

Anf.  108  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 25

Anf.  109  Statssekreterare KRISTER NILSSON 26

Anf.  110  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  111  Departementssekreterare CHARLOTTE UNGER 26

Anf.  112  ULF HOLM (mp) 26

Anf.  113  Statssekreterare KRISTER NILSSON 26

Anf.  114  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  115  Statssekreterare KRISTER NILSSON 27

Anf.  116  BÖRJE VESTLUND (s) 27

Anf.  117  Statssekreterare KRISTER NILSSON 27

Anf.  118  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  119  Statssekreterare KRISTER NILSSON 28

Anf.  120  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  121  Statssekreterare KRISTER NILSSON 28

Anf.  122  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  123  Statssekreterare KRISTER NILSSON 29

Anf.  124  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  125  Statssekreterare KRISTER NILSSON 30

Anf.  126  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  127  Statssekreterare KRISTER NILSSON 30

Anf.  128  BÖRJE VESTLUND (s) 30

Anf.  129  Statssekreterare KRISTER NILSSON 30

Anf.  130  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  131  Statssekreterare KRISTER NILSSON 31

Anf.  132  CHRISTINA AXELSSON (s) 31

Anf.  133  LARS LINDBLAD (m) 31

Anf.  134  Statssekreterare KRISTER NILSSON 31

Anf.  135  CHRISTINA AXELSSON (s) 31

Anf.  136  LARS LINDBLAD (m) 31

Anf.  137  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  138  LARS LINDBLAD (m) 32

Anf.  139  ORDFÖRANDEN 32