Fredagen den 10 september 2004

EU-nämndens uppteckningar 2003/04:44

1 §  Informellt Ekofin

Finansminister Bosse Ringholm

Rapport från ministerrådsmöte den 5 juli 2004

Information och samråd inför informellt ministermöte den 10 och 11 september 2004

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Jag hälsar alla välkomna och förklarar sammanträdet öppnat.

Kan nämnden fatta beslut om att Kirsti Pulkka-Ericson från RIK får närvara vid sammanträdet? Svaret är ja.

Jag hälsar finansminister Bosse Ringholm med medarbetare välkomna. Vi börjar som vanligt med en återrapport från tidigare ministerrådsmöte och går sedan in på samrådet.

Anf.  2  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Jag svarar gärna på frågor.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Finns det några frågor på den skriftliga rapport som vi har fått? Nej. Kan vi godkänna den skriftliga rapporten? Svaret är ja.

Då går vi in på information och samråd om det informella ministerrådsmötet. Det handlar om informationspunkter, om inte finansministern har något ytterligare att tillägga.

Anf.  4  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Ni har fått en promemoria med en del skriftligt mötesunderlag, och det har inte skett någon ändring, enligt vad vi vet i alla fall. Det innebär att vi kommer att ägna en stor del av tiden åt att diskutera Agenda 2007. Det har en stor inverkan på de nationella budgetarna. Med tanke på hur många länder som nu under senare tid har haft stora problem med sin nationella budget hoppas vi få ett växande stöd för den idé som vi sex nettobetalande länder har fört fram om att vi ska ha högst 1 % av EU:s bruttonationalinkomst som EU-budget. Det kommer vi naturligtvis att arbeta mycket hårt för. Det har också föreslagits från ordförandeskapet att man ska ha ett slags förhandlingsmetod, som innebär att varje land ska ges möjlighet att presentera sin syn på budgetens olika beståndsdelar när det gäller innehåll och nivåer. Sedan kan man kombinera de här delarna på lite olika sätt. Det är kanske en bra arbetsmetod.

Vi kommer vidare att diskutera kommissionens förslag om flexibilitet i EU-budgeten. Den åtgärden är Sverige mycket kritiskt till, eftersom vi tror att den kan underminera EU-budgeten. Vi kan släppa loss för mycket pengar helt enkelt. Vi har ju sett exempel på hur man har missbrukat flexibilitetsinstrumentet, som ju har funnits under senare år. Jag hoppas att en sådan enighet som finns här i Sverige också kan nås i många andra länder för att förhindra kommissionen att försöka göra budgeten slappare helt enkelt.

Anf.  5  LENNART HEDQUIST (m):

Först har regeringen självfallet allt stöd i att försöka få en överenskommelse om högst 1,0 %. Men min fråga till finansministern gäller närmast den uppläggning som skisseras här med de så kallade byggstenarna, som sedan efter förhandlingar förefaller kunna adderas till ett slags totalram. Jag förmodar att finansministern känner en tveksamhet mot den arbetsmetoden. Det måste bland annat utifrån de svenska förhållandena vara betydligt bättre att först fastställa en totalram och sedan arbeta med byggstenarna.

Min fråga är: Hur ser den svenska regeringen på uppläggningen med byggstenar först, därefter ställningstagande till en totalram?

Anf.  6  KARIN PILSÄTER (fp):

Jag är inte säker på att jag uppfattade exakt rätt vad Bosse Ringholm sade. Jag uppfattade begreppet kritiskt. Jag reagerade också på byggstenarna. Man blir lite förvånad när holländarna, som också är negativa till att det kostar så mycket, föreslår den här modellen. Jag uppfattade det så att du sade att Sverige skulle vara kritiskt mot den här metoden, eller var det fel? Annars tycker jag att du ska säga att vi ska vara kritiska till det.

Anf.  7  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Vi måste vara tydligare om vi inte förstår varandra.

Vi är helt överens om att det är enprocentsnivån det handlar om. För att nå denna enprocentsnivå måste man belysa olika delar. Inom ramen för enprocentsnivån tycker vi att holländarnas idé om byggstenar är möjlig att jobba med. Det är inte för att addera någonting för att det ska bli mer, utan utgångspunkten är 1 %. Vad vi hoppas kunna nå med den här holländska metoden är att de länder som inte är lika övertygade som vi om 1 % inser att de tvingas välja mellan olika byggstenar. Man kan inte få alla stenarna, för då rasar huset om det är dåligt byggt. Man måste bestämma vilka som ska vara med om grundidén om 1 %. Det är ett absolut villkor att det hela tiden är 1 % det handlar om.

Beslutsprocessen är inte sådan att man först beslutar om varje enskild byggsten, och sedan får det bli vad det blir, utan det sker hela tiden med villkoret att enprocentsdelen finns med. Sedan kommer det i sista hand att bli en politisk bedömning – som kommer att göras av Europeiska rådet – av om man över huvud taget kan få en samstämmighet kring budgeten. Med den mekanism som EU nu har är den gamla budgeten den som gäller till den dag vi har kommit överens om någonting annat. Med 25 länder finns det många blockeringsmöjligheter från både den ena och den andra kanten och från dem som har synpunkter på 1 % eller som vill vara mer expansiva, som kommissionen.

Vi arbetar för att få stöd för enprocentsnivån från inte bara de gamla utan även de nya länderna. Vi vet att många nya länder är förhoppningsfulla om att de ska kunna få mer pengar med en större budget. Vi måste få dem att inse – och det är vad holländarna vill – att de inte kan få mer än vad som ryms inom 1 %. Sedan gäller det att välja bort en del av byggstenarna.

Anf.  8  LENNART HEDQUIST (m):

Det låter bra att kombinera de här åtgärderna: enprocentsregeln med systemet med byggstenar. Men det förefaller av den dokumentation som vi har fått som att ett tänkbart scenario skulle vara att man inte blir överens om enprocentsregeln men likväl arbetar med byggstenar, som sedan byggs upp till en totalbudget som blir alldeles för stor. I departementets eget underlag står det på s. 2 att medlemsländernas olika kombinationer av byggstenar kommer att summeras till olika totalbudgetar. Det må vara så, om man i grunden har den begränsning som finansministern talar om att man vill få majoritet för. Men om man inte uppnår det är det en påtaglig risk att arbeta med byggstensmetoden.

Anf.  9  KARIN PILSÄTER (fp):

Herr ordförande! Det var inte så att jag hade svårt att uppfatta innehållet, utan jag har kommit upp i den ålder då det är lite svårt att höra vad som sägs om man inte pratar högt i en mikrofon och andra pratar samtidigt. Eftersom vi inte alltid är överens om saker och ting vill jag bara betona att vi står mycket ivriga bakom regeringen i denna fråga och verkligen varmt önskar finansministern lycka till i kampen om att förändra metoden, speciellt med tanke på de TT-meddelanden som vi nu läser om hur det blir när man inte använder den metoden vid budgetförhandlingarna. Det är en parallell till en fråga som det inte beslutas om här i dag, men vad jag vill är att vädja om att tala lite närmare mikrofonen och att inte tala så mycket när man inte har ordet, för det är väldigt svårt att höra vad som sägs.

Anf.  10  ULF HOLM (mp):

Jag ställer mig bakom regeringens linje, och det verkar finnas en enighet om det här i EU-nämnden också.

Däremot skulle jag vilja fråga om det som du sade om hur olika länder ser på det här, bland annat de nya medlemsländerna, och vilka möjligheter det finns att nå en svensk majoritetsuppfattning i frågan. Alla länder ska ju till sist bli överens om detta. Det finns, precis som du nämnde, väldigt många olika konstellationer som kan komma fram efter diskussionerna. Hur ser du på möjligheten att nå framgång, och var går i så fall gränsen för den svenska kompromissviljan?

Anf.  11  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Det är ett informellt möte, så avsikten är inte att komma fram till någon gemensam överenskommelse eller ett beslut. Skulle man ha haft den avsikten är det väl ingen dålig prognos att konstatera att man inte når någon överenskommelse just nu. Det är ett mycket tidigt skede, och det finns mycket olika uppfattningar om detta. Vi kommer inte att vika från vår enprocentsuppfattning. Vi försöker skapa stöd för den, och det vill holländarna också göra. Holländarna har valt den här arbetsmetoden för att verkligen inskärpa hos dem som inte är lika enprocentsinriktade att det handlar om att välja bort en del saker. Man kan inte få alla saker. När man adderar byggstenarna på varandra kommer det att bli mer än 1 %, och det kommer vi inte att acceptera i den ländergrupp som har tagit fram förslaget om 1 %.

Jag ska självfallet föra vidare att det är ett starkt stöd, Karin Pilsäter, från både Folkpartiet och andra. Det kommer säkert att imponera på många länder, men jag ska framföra det.

Anf.  12  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner informationen och går vidare till Lissabonstrategin.

Anf.  13  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Det handlar om en halvtidsöversyn av Lissabonstrategin som är baserad på en rapport. Wim Kok, förre holländske premiärministern, har lett ett arbete med en högnivågrupp om denna halvtidsöversyn. Han kommer också att vara med i diskussionen.

Man underströk från nämndens sida redan i juni att det är viktigt att det holländska ordförandeskapet prioriterar just Lissabonstrategin i Ekofinrådet. Jag hoppas att vi i den här diskussionen kan flytta fram våra positioner vad gäller metoder för uppföljning av Lissabonstrategin. Utifrån våra utgångspunkter är det allra viktigaste att fokusera på genomförandet, uppföljningen, och inte att ha en ny diskussion om att ändra målsättningar eller att lägga till någonting på olika områden. Vi vet att vi nu inte ska fatta beslut om några slutsatser, men vi vet också att det finns enstaka länder som tycker att man skulle riva upp fältet om Lissabonstrategin, och vi har inget skäl att främja sådant. När högnivågruppen har presenterat sin rapport i början av november får jag återkomma till nämnden, för då finns det kanske mer konkreta beslutsförslag att ta ställning till.

Anf.  14  ANDERS G HÖGMARK (m):

Något svar fick jag redan i inledningen, men det är viktigt att understryka att den här processen har karaktären av en öppen samordning och att man också har subsidiaritetsprincipen i botten, så att varje land har sin hemläxa att göra från de politiska målsättningar man har. Här redovisas ett antal förklaringar till varför det i dag, vid halvtiden, finns ett glapp mellan å ena sidan mål och å den andra måluppfyllelsen. Det står inte i klartext ”bristande politiskt mod”, men det finns en ganska stor portion av bristande politiskt mod att genomföra en del förändringar och strukturella reformer.

Min fundering gäller också det faktum att det finns ett antal mål, ibland ganska yvigt formulerade, som ärligt talat är föga operationella när det gäller att utvärdera om man har uppnått dem eller inte. Det finns en variation, men det finns ett antal mål som är tämligen yviga. Finns det där – även om man generellt inte ska omformulera målen – från svensk sida ett intresse av att kanske på några punkter göra målen något mera operationella? Då har man en möjlighet att göra en uppföljning. Vill man inte ha en möjlighet att följa upp om man har lyckats eller inte, då är det i vissa fall väldigt bra om målen är luddiga.

Anf.  15  KARIN PILSÄTER (fp):

Den rapport som vi har fått från EPC tar upp några frågor som vi tycker är väldigt intressanta. Vi skulle gärna vilja att man i det fortsatta arbetet tar med sig att det ska vara tydliga och helst färre variabler.

Den fråga som jag särskilt vill nämna är att man ska ha en debatt i medlemsländerna om de här frågorna. Vi har egentligen inte haft det här i Sverige, utan vi har i finansutskottet haft en offentlig utfrågning, som ju är bra, men det är en annan sak än en debatt. Det skulle jag önska att finansministern tar med sig, om det kan göras utan att ironisera.

Anf.  16  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Det är viktigt att vi kan koncentrera insatserna på uppföljning och att vi inte förleds att göra omdefinitioner eller något sådant. Det finns alltid risk att de länder som har legat långt nere i de jämförande studier som görs varje år tycker att det är dags att flytta målen och annat. Det måste vi försöka komma bort ifrån. Samtidigt finns det en risk, som Karin Pilsäter pekar på, när det är väldigt många mål, ett hundratal indikatorer. Vi har försökt att inför varje toppmöte koncentrera det till ett mindre antal, 10–15 eller någonting sådant. Det är kanske det som är poängen – att försöka ha mera fokus på ett antal centrala mål men ha väldigt tydliga uppföljningsbilder.

Vi har haft ett antal idéer från den svenska regeringens sida om hur det kan gå till som vi naturligtvis kommer att föra fram även i dag. Jag gillar också idén om att mer koppla det till de nationella parlamenten och diskussionen på hemmaplan. Det här är inte någonting som EU ska ta hand om, utan det handlar faktiskt om den ekonomiska politiken i varje land. De länder som inte lyckats särskilt bra i dag försöker gömma undan den här typen av processer, men vi måste få ett genomslag i de nationella parlamenten och organen av det som sker i Lissabonprocessen så att det inte bara är EU utan också medlemsstaternas parlamentariska bas som tar ansvar.

Anf.  17  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner informationen och går vidare till nästa punkt.

Anf.  18  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Det handlar om ett initiativ om att i år och nästa år prioritera arbetet med de regleringsfrågor som fyra på varandra följande ordförandeskap har tagit upp. Det handlar om att identifiera avlägsna administrativa hinder och bördor för företagen. En del av regleringsmängden, kanske en växande del, härrör från ursprungliga regler som förhandlats fram på EU-nivå. Därför är det viktigt att arbeta med metoder för ett effektivare regelverk på såväl EU-nivå som nationell nivå. Vi har också ett samarbetsprojekt med Holland, Danmark och Norge för att mäta just företagens administrativa börda. Det är viktigt att det finns fokus på den typen av statistik för att tvinga länderna att hitta fler åtgärder.

Generellt kan man säga att ju längre söderut man kommer i Europa, desto mera av hinder och byråkrati finns det för företagens del. Det har alla andra rapporter, bland annat från Världsbanken, visat. I norra Europa är det minst hinder, ju längre söderut, desto mer byråkrati och krångel.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner informationen.

Anf.  20  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Vi kommer till gränsöverskridande banksamarbete. Där kommer vi att få inledning av styrelseordföranden i tre stora europeiska banker som redovisar sin syn på de hinder som finns för sammanslagningar och förvärv över landgränser inom banksektorn. Ordförandeskapet har påmint om att tillsynsmyndigheterna har möjlighet att förhindra en del av inslagen. Vi bör enas om att ge kommissionen i uppdrag att genomföra en studie och att tillsynsmyndigheterna bör motivera sina beslut om marknadstillträde. Ordförandeskapet vill också att man ska inhämta skriftliga synpunkter från medlemsstaterna där de ska kunna lägga fram sina förslag om hur man kan ta bort hindren för sammanslagning och förvärv.

Vi tycker att det är bra med den studie som det föreslås att kommissionen ska genomföra. Vi vill föra in stabilitetsperspektivet, som vi tycker är viktigt. Vi tycker att frågan om insättningsgarantier och tillsynsansvar, som det har varit problem med i många länder, också ska ingå i det här arbetet.

Anf.  21  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner informationen och går över till nästa.

Anf.  22  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Det är flera frågor inom den finansiella sektorn som handlar om den finansiella integrationen, både nationellt och i EU:s olika kommittéer. Det handlar om att täppa till de luckor som finns i olika regelverk men också om att få ett ramverk för god beredskap för att myndigheterna ska kunna samarbeta och kommunicera på området. Det som kommer att diskuteras är att inrätta trepartsgrupper på nationell nivå mellan finansdepartement, tillsynsmyndighet och centralbank. Det gäller också att utvidga metoder med samarbetsavtal som upprättas mellan tillsynsmyndigheter och centralbanker till att också omfatta finansdepartement och andra relevanta myndigheter. Sedan finns det ett arbete för hur man kan planera och utföra krisövningar.

Kommissionen kommer också nästa år att prioritera frågor om hur insättningsgarantisystemen fungerar vid ökad integration och klargöra tillämpliga konkurrensregler i samband med statligt krisstöd, som vi haft rätt många exempel på under senare år. Det är också högt prioriterat i det kommittéarbete som sker inom EU att titta på frågor om konvergens i tillsynspraxisen.

Det är alla frågor som vi har arbetat för från svensk sida, och vi för fram våra erfarenheter inte minst ur ett nordiskt perspektiv. Vi ska säkert lyfta upp frågorna om insättningsgarantisystemen, som vi tycker är oerhört angelägna. Det handlar om frågor som dyker upp i samband med att banker ombildar sin organisation från till exempel en dotterbolagsstruktur till en filialstruktur, som vi har sett exempel på.

Anf.  23  LENNART HEDQUIST (m):

Det var en bra redogörelse för vad som ska förevara på den punkten. Det kunde vara intressant att höra mer konkret om regeringens position här, till exempel relationen framöver och hur man ser på ministerrådets och Europeiska centralbankens roll i sammanhanget, utifrån de erfarenheter som finansministern sade att Sverige kunde bidra med.

Anf.  24  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Vår erfarenhet är att det är viktigt att ha ett nationellt väl fungerande samarbete mellan de olika myndigheter som jag nämnde. Vi vill ha tonvikt vid just det nationella. Det finns de som vill lyfta upp nivån och göra den till en europeisk tillsynsnivå. Vi tror inte att det är bra med en så stor organisationsförändring att vi får ett slags europeisk myndighet på området. Det måste ske på den nationella nivån. Däremot är det viktigt att det sker på samma sätt i de olika länderna och med samma teknik. Bankerna är ju verkligen globala och arbetar över gränserna. Det får inte bli ett hinder på det sättet att det blir svårt för banker som opererar i många olika länder att hantera olika regelstruktur.

Vi betonar det nationella trepartssamarbetet, inte det europeiska, men vill se till att det finns en gemensam europeisk struktur i tillsynen.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner informationen och går vidare till nästa.

Anf.  26  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Förra året begärde Ekofinrådet en uppföljning av handlingsplanen för riskkapital med förslag för hur arbetet ska utvecklas på den europeiska riskkapitalmarknaden och hur det ska bedrivas i framtiden. Jag har några saker som jag tycker är viktiga att lyfta fram.

Det handlar om hur vi kan bevaka och analysera utvecklingen på riskkapitalmarknaden, som ju spänner över många olika politikområden. Vi vill också gärna från svensk sida se en utvärdering av konsekvenserna för rikskapitalmarknaden av det så kallade livförsäkringsdirektivet.

Sedan tycker vi att det är bra att de nya kapitaltäckningsreglerna – som har arbetats fram med utgångspunkt i Basel II, och som tar hänsyn till riskprofilen i riskkapitalfonder jämfört med placering i enstaka bolag – får en stor betydelse i fortsättningen.

Anf.  27  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner informationen. Nästa.

Anf.  28  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Då går vi vidare till det som ska hända i Washington när Valutafonden har sitt nästa möte. Det är alltid så att EU har ett gemensamt ställningstagande, ett gemensamt tal, som man kommer att föra fram. Vi har bidragit med synpunkter vid förberedelserna inför årsmötet i början av oktober. Det vi har lyft fram är framför allt vikten av en jämnare inkomstfördelning i låg- och medelinkomstländerna som ett sätt att stärka tillväxten och minska fattigdomen och sociala klyftor.

Det finns också en utestående fråga som handlar om metoder för att beräkna olika skuldlättnader utöver 90 % och inom ramen för HIPC-initiativet. Det är ett speciellt program som verkar för att avlasta skuldbördan i de allra fattigaste länderna. Där vill vi gärna se att man ändrar metoden. Med dagens system kan man inte säkerställa att extra skuldlättnader kommer länderna till del i sin helhet, utan det finns en risk att de extra bidragen i stället går till subvention av andra kreditorer. Det är möjligt att utöver själva talet, som framförs från EU på Valutafondens årsmöte i Washington, kommer också frågorna om utvecklingsländernas inflytande i Valutafonden och Världsbanken upp. Vi har tillhört dem som har arbetat för att stärka utvecklingsländernas roll i Valutafonden och även i Världsbanken. Det har varit mycket prioriterat från svensk sida. Det kommer vi också att lyfta fram.

Anf.  29  ULF HOLM (mp):

Det är jättebra att vi har lyft fram detta i de förberedande diskussionerna, men vad blev effekten av det? Får vi stöd för den svenska linjen att det skulle ges prioritet i talet från EU:s ordförandeskap?

Inflytandet har varit en prioriterad fråga från Sverige ganska länge, men vi tycks inte få något gehör för den linjen. Sker det några förändringar som kan leda till att utvecklingsländerna i realiteten får ökat inflytande?

Anf.  30  KARIN PILSÄTER (fp):

Jag skulle vilja fråga lite mera om skuldlättnaderna och risken för felallokering. Skulle du kunna utveckla det något?

Anf.  31  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Initiativet inom HIPC-ramen är, som jag sade tidigare, en utestående fråga än. Det är inte klart vad som kommer att vara EU:s definitiva ståndpunkt, utan det får diskuteras i helgen.

För den roll och betydelse som utvecklingsländerna har i de här sammanhangen har intresset vuxit, men det finns ingen enighet mellan länderna. Många tycker fortfarande att den som bidrar med kapitalet också bör ha det avgörande inflytandet. Det är en avvägningsfråga hur mycket man är beredd att sätta in från utvecklingsländerna i de här sammanhangen.

Det är en ständigt pågående diskussion. Jag kan inte peka på några konkreta steg som man är överens om.

Jag uppfattade inte riktigt Karins fråga.

Anf.  32  KARIN PILSÄTER (fp):

Skulle du kunna utveckla det du sade om skuldavskrivningspengarna? Du pratade om risk för att de gick till fel mottagare.

Anf.  33  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Med det system som vi har i dag, där vi skriver av, är det inte säkert att lättnaderna går till länderna, utan det är snarast långivarna som tjänar på det i vissa fall. Det vi vill säkerställa är att det verkligen är länderna som får dra nytta av skuldlättnader i fortsättningen. Därför vill vi få till stånd en ändring av systemet.

Anf.  34  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner informationen och går vidare.

Anf.  35  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Nästa avsnitt handlar om företagsbeskattningen, som vi kommer att prata om i samband med lunchen under Ekofinmötet. Det är två olika frågor, kan man säga. Dels är det en gemensam, konsoliderad bolagsskattebas på EU-nivå, dels handlar det om ett förslag om hemstatsbeskattning.

Kommissionen ska undersöka om det är möjligt att ta fram ett förslag till lagstiftning som riktar sig till samtliga medlemsstater eller, om man inte kan nå det inom en rimlig tidsperiod, utforska möjligheten att införa en gemensam skattebas genom ett så kallat fördjupat samarbete.

Kommissionens uppfattning är naturligtvis att det är upp till varje medlemsstat att bestämma nivån på sin bolagsskatt. Där tror jag inte att det finns delade meningar i någon större omfattning. Det kan finnas någon enstaka som driver en annan uppfattning.

Direkt beskattning har ju medlemsstaterna i dag rätt att bestämma på egen hand. Det har vi värnat mycket hårt från svensk och brittisk sida liksom en del andra länder som också har slagits för det. Därför är vi rätt skeptiska till harmoniserade regler för företagsbeskattning. Det finns alltid en risk för att snedvridning av konkurrensen uppstår på grund av att en del medlemsstater har mycket låga bolagsskatter. Det är ett reellt problem som vi bör diskutera.

Jag skulle vilja vidga frågan till att inte bara handla om bolagsskatter. Det kan gälla andra skattenivåer också. Det har blivit extra tydligt med de 10 nya medlemsstaterna, som befinner sig i en annan utvecklingsfas än de 15 gamla. Vi får väl se om vi kan hitta någon form av samsyn på det här området.

Det har funnits en del inslag i debatten som kanske upplevs som lite provocerande men som också kan vara ganska nyttiga att ha som provokation för att få insikt i att om man ska ta del av alla de nyttigheter och möjligheter som EU har, som ändå ska betalas av några, kanske man också måste vara med och anpassa sig till en gemensam finansiering i fortsättningen och bidra till finansieringen på hemmaplan också.

Frågan om ett möjligt pilotprojekt med hemstatsbeskattning för små och medelstora företag innebär alltså att skattebasen för en koncern där det ingår företag från olika EU-stater ska beräknas i enlighet med lagstiftningen i moderbolagets hemstat. Sedan ska den skattebasen fördelas mellan de stater där företagen är verksamma, och de ska tillämpa sin bolagsskattesats på sin andel av skattebasen.

Det här är ju någon form av övergångsåtgärd. Vi tycker kanske att det är bättre att man koncentrerar sig på att medlemsstaterna och kommissionen använder sina resurser för att skapa mer stabila och långsiktiga regler. Det borde vara bättre för företagen i varje fall. Det kan man önska sig, men sedan återstår att se om det går att hitta stöd för någon sådan form av långsiktigt regelsystem.

Jag tror att vi får räkna med att diskussionen kommer att visa på en ganska bred provkarta av åsikter. Det är nog en lång marsch kvar innan det kan bli lite samstämmighet i den opinionskören.

Anf.  36  LENNART HEDQUIST (m):

Ordförande! Finansministern nämnde provokationerna. En del av de här provokationerna har varit tämligen magstarka, om man får säga så, eftersom grunden för den skattepolitik som förs i en del av de nya medlemsländerna ju är att åstadkomma en högre ekonomisk tillväxt för att hinna i fatt också BNP-mässigt. Det är någonting som hela unionen tjänar på.

Bortsett från det skulle jag vilja få klarhet i att den svenska positionen fortfarande är att varje medlemsstat med eget beslut bestämmer nivån på i det här fallet även sin bolagsskatt. Jag vill höra att det är fullt klart att det är den svenska ståndpunkten.

Anf.  37  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Jag kan bekräfta det. Vi är väldigt tydliga på den punkten.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Tack! Vi godkänner informationen.

Vi har en punkt kvar.

Anf.  39  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Det är information om en studie som har gjorts om strukturella utmaningar i Bulgarien, Rumänien och Turkiet, alltså kandidatländerna.

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Är det någon som önskar mer information om detta? Det är det inte.

Vi godkänner informationen.

Vi är klara. Tack!

Anf.  41  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Jag kan möjligen tillägga att Gunnar Lund och Carin Jämtin, som ska delta i Valutafondens och Världsbankens årsmöte i början av oktober i Washington, kommer att informera finans- och utrikesutskotten. Det kommer information om årsmötena den vägen också.

Anf.  42  ORDFÖRANDEN:

Bra. Nu har vi klarat av den här punkten. Behandlingen av nästa punkt börjar kl 11.

2 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser

Utrikesminister Laila Freivalds

Rapport från informellt ministermöte (Gymnich) den 3 och 4 september 2004

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 13 och 14 september 2004

Anf.  43  ORDFÖRANDEN:

Välkomna. Vi gör som vanligt och börjar med en rapport; den här gången från Gymnich.

Anf.  44  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag vill inleda med att säga att det är en dyster dag i dag. Det är den 10 september. Jag hoppas att den tid vi har utsatt för den här föredragningen räcker till så att vi kan behandla alla de frågor vi ska.

Klockan halv ett är det en minnesstund i Klara kyrka som jag ska medverka i. Den är till minne av Anna Lindh, kanske jag ska säga även om jag tror att alla i dag har Anna Lindh i åtanke.

Det gäller alltså först det informella utrikesministermötet den 3 och 4 september. Ni har ju fått en rapport så jag säger bara något kort om de olika frågorna.

Vi diskuterade ASEM-utvidgningen, fredsprocessen i Mellanöstern, Irak, Iran, Kosovo, Serbien-Montenegro och Sudan-Darfur. Jag återkommer till flera av de här frågorna eftersom de också är uppe på måndag.

När det gäller ASEM-utvidgningen fanns det ett stöd för att EU ska framför att Burmas deltagande vid ASEM-toppmötet förväntas ske på en lägre nivå än stats- och regeringschef.

De mänskliga rättigheterna i Burma kommer att ges en framträdande plats på toppmötets dagordning. Det var vi överens om. Det fanns ett brett stöd för förslaget att förstärka EU:s gemensamma ståndpunkt om inte Burma före toppmötet har uppfyllt EU:s krav när det gäller frisläppandet av Aung San Suu Kyi och oppositionens deltagande i nationalkonventet.

Beträffande Mellanöstern betonade flera ministrar, inklusive mig, att EU borde spela en mer aktiv roll i fredsprocessen. Det är särskilt viktigt att göra det i dag med tanke på att USA för närvarande har en passiv hållning i konflikten. Flera ministrar menade också att den israeliska inställningen till en större roll för EU har blivit påtagligt mer positiv. Vid mötet fanns också stöd för att vi ska utarbeta en handlingsplan för genomförandet av de palestinska reformerna.

När det gäller Irak diskuterades hur EU mest effektivt skulle kunna stödja utvecklingen i Irak, bland annat när det gäller förberedelserna för val. Det var flera som efterlyste en mer aktiv roll för EU även i Irak. Vi hade en diskussion om formerna för ett positivt svar till Kofi Annans förfrågan om stöd till finansieringen av FN:s skyddsstyrka i Irak.

Under Irandiskussionen informerade Tyskland och Storbritannien om sina senaste kontakter med Iran när det gäller de nukleära frågorna. Diskussionen handlade om hur EU mest effektivt kan förmedla budskapet att Iran omedelbart måste samarbeta med IAEA fullt ut.

Vid mötet framhöll EU också att vi måste fortsätta att verka för att serberna deltar i lokalvalen i Kosovo. Vi var överens om att ge vårt stöd till att överföra ytterligare ansvar från UNMIK till det lokala temporära självstyret. Vi var också eniga om att betona att Kosovos framtid fanns inom Europa.

I diskussionen om Serbien och Montenegro fanns det stöd för att följa upp kommissionär Pattens förslag om att undersöka förutsättningarna att skapa två parallella spår i EU-närmandet för de två delrepublikerna. Samtidigt är vi i EU överens om att fortsätta att stödja ett bevarande av unionen mellan Serbien och Montenegro.

När det gäller utvecklingen i Darfur diskuterade vi hur EU bäst kan stödja den planerade utvidgningen av Afrikanska unionens mission där. Vi var överens om betydelsen av det afrikanska ägarskapet av utvecklingen. Vid mötet fanns också stöd för att upprätthålla trycket mot parterna i konflikten, alltså både regeringen och rebellerna, och i synnerhet att förmå Sudan att uppfylla kraven i säkerhetsrådsresolutionen.

Vi diskuterade mer översiktligt frågor som hade att göra med det då pågående gisslandramat i Ryssland, terrorism och Storasjöregionen.

Det var vad som förevar vid det informella mötet.

Anf.  45  ULF HOLM (mp):

Det står inte på dagordningen för det formella mötet, men jag undrar om frågan om gisslandramat i Ryssland kommer upp igen för vidare diskussion.

Anf.  46  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det skulle i så fall vara under övriga frågor, men det är inte anmält.

Anf.  47  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

Vid det förra mötet fick vi diskutera de här frågorna och det framgick av dokumenten att det hade funnits någon form av strategipapper som var under framtagande. Jag antar att det var Solanas policykarta för fredsprocessen i Mellanöstern och något dokument om Patten-Solana när det gäller twin-track-approach.

Jag tycker att det är bekymmersamt att det inte sändes ut före sammanträdet, om det nu fanns något då. Vi har inte heller i efterhand fått ta del av det underlag som ändå lades fram i samband med Gymnichmötet. Jag undrar varför.

Anf.  48  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag försöker erinra mig vilket underlag vi hade inför det informella mötet. Det fanns ett diskussionsunderlag.

Anf.  49  ORDFÖRANDEN:

Det fanns ett herdabrev.

Anf.  50  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

Jag tror att det framgick från UD inför mötet att det utarbetades underlag. Det är naturligtvis diskussionsunderlag.

Jag tycker att det hade varit bra om nämnden åtminstone så här i efterhand hade kunnat få ta del av dem för att kunna följa processen. Det är oerhört viktigt vilka steg EU nu tar i Mellanöstern. Det är också viktigt att direkt kunna se de dokument som förelåg. Egentligen skulle jag vilja kräva att få se dem i förväg, men jag förstår att man har lite olika status på papperen. Men det hade varit bra att i efterhand få se Solanapapperet vad gäller Mellanöstern eftersom EU nu är berett att ta nya steg. Det hade varit bra att få analysera det och hur EU ser på Serbien och Montenegro samt Kosovo. Där finns det bevisligen papper, men de har varit svåra att få tag på.

Anf.  51  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag är lite osäker på vilka dokument vi pratar om. Inför ett informellt möte finns det ett diskussionsunderlag i form av frågeställningar som man kan tänka sig diskutera. Eftersom det inte är dokument som, på det stadiet, kan anses utgöra något slags underlag för beslutsfattande utan bara ett underlag för att främja en öppen, informell och icke bindande diskussion tycker jag att utgångspunkten ska vara att det är dokument som vi inte sprider över huvud taget.

Däremot överlämnade vi ju alla utkast till beslut. Där finns det en ståndpunkt tagen av ordförandeskap eller kommissionen. Det finns det naturligtvis anledning att sprida. Det har då kommit så långt i tänkandet att det är ett underlag för själva övervägandet av besluten.

Frågeställningar för att främja en förutsättningslös diskussion tycker jag inte att det finns anledning att sprida.

Anf.  52  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

I utrikesutskottet har vi inte haft tid att ha några förberedande möten och vi återkommer nu hela tiden till Mellanöstern. Det finns bevisligen en policykarta vad gäller EU:s ökade engagemang i Mellanöstern. Jag trodde att det skulle kunna höja kvaliteten på diskussionen och utbytet om vi också hade kunnat få se den. Därför har jag via kansliet bett att få ett underlag.

Jag hör vad utrikesministern säger och konstaterar att vi går på de handlingar som är utskickade och sammanfattade av departementet.

Anf.  53  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag vill förtydliga. Det gäller verkligen att ha klart för sig karaktären på de olika dokumenten. Det finns inget utkast från Solana vad gäller Mellanöstern. Något sådant föreligger inte.

Anf.  54  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

Men det finns väl i alla fall ett dokument från Patten och Solana vad gäller Serbien och Montenegro samt Kosovo?

Anf.  55  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Inte i form av ett utkast som ska ligga till grund för beslutsfattande, utan enbart frågeställningar som underlag för en fri, informell diskussion i det informella mötet.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner rapporten.

Då går vi in på kommande ministerråd. Jag föreslår att vi tar A-punkterna sist eftersom vi har fått en lista. Vi tar övriga allmänna frågor först. Vi börjar med resolutioner med mera.

Anf.  57  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det är en standardpunkt. Det gäller de beslut som har fattats under perioden 20-23 juli. Om dem blir det ingen diskussion vid mötet på måndag.

När det gäller det finansiella perspektivet, eller långtidsbudgeten som jag föredrar att kalla det, välkomnar vi ordförandeskapets förslag till arbetsmetod. Vi väntar på ytterligare information om detaljerna kring det.

Det behövs en diskussion om det europeiska mervärdet av alla de åtgärder som finansieras gemensamt i EU-budgeten. Delar av det som föreslås av kommissionen har ett sådant mervärde. Det är inget tvivel om det. Det gäller till exempel utbildning, forskning och utveckling och även samarbete inom det utrikespolitiska området. Men det finns också föreslagna åtgärder som inte tydligt ger ett europeiskt mervärde. Vi tycker att det snarare ska vara en nationell finansiering av sådana åtgärder.

Regeringen anser att kommissionens analys av det europeiska mervärdet som den nu föreligger är bristfällig. Vi vill ha en mer fördjupad analys av vilka åtgärder som det är motiverat att finansiera på EU-nivå.

Jag vill i sammanhanget också poängtera att det är mycket av det arbete som utförs inom EU som inte kostar någonting. Vi samarbetar kring regelframtagning till exempel och sådant som rör den inre marknaden och gränsskyddet. Det har naturligtvis ett högt värde utan att det behöver kosta någonting på EU-nivå.

Anf.  58  ORDFÖRANDEN:

I juli, inför Ekofin, ställde sig ju EU-nämnden bakom regeringens upplägg.

Anf.  59  KARIN PILSÄTER (fp):

Den här frågan var ju uppe alldeles nyss med Bosse Ringholm. Han uttryckte mycket stor kritik mot arbetsmetoden building blocks. Jag uppfattade att utrikesministern sade att hon välkomnar arbetsmetoden. Jag förutsätter att det syftade på något annat än blocken och metoden att bygga underifrån och uppåt.

Anf.  60  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det måste föreligga ett missförstånd. Bosse Ringholm och jag har inte olika uppfattning i den frågan.

Anf.  61  INGVAR SVENSSON (kd):

Karin Pilsäter måste ha missuppfattat finansministern. Han var inte kritisk. Han tyckte att det var en bra metod.

Anf.  62  KARIN PILSÄTER (fp):

Det var därför jag frågade honom om detta på den förra punkten. Jag uppfattade att han var kritisk till metoden att bygga underifrån och uppåt eftersom man borde sätta ett tak från början. Vi pratar kanske i olika termer.

Anf.  63  ORDFÖRANDEN:

Det var ju vissa problem med ljudvolymen på det förra mötet. Det kanske förklarar saken.

Jag konstaterar att det finns ett fortsatt stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Vi går då in på frågan om yttre förbindelser.

Anf.  64  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det gäller ASEM-utvidgningen. Vid det informella mötet i april krävde EU att ASEM-utvidgningen – och att Burma skulle få vara med – skulle förutsätta att Aung San Suu Kyi skulle frisläppas och att NLD och övrig opposition skulle få verka fritt och att oppositionen skulle få delta i nationalkonventet.

Rådet förväntas den 13 september anta slutsatser som baseras på rekommendationer från det informella mötet. Jag redogjorde nyss för hur diskussionen hade varit.

Ordföranden har distribuerat ett utkast till rådsslutsatser. Där finns ett förslag till kompromiss. Diskussionen pågår fortfarande inom EU. Den exakta formuleringen av slutsatserna är inte riktigt klar.

Vid diskussionen på det informella mötet klargjordes ändå vissa saker.

För det första att vi förväntar oss att Burma deltar i toppmötet på en lägre nivå än stats- och regeringschef, det vill säga högst utrikesminister.

För det andra ska frågan om situationen för de mänskliga rättigheterna i Burma sättas högt på dagordningen för toppmötet i Hanoi i enlighet med den diskussion vi hade på det informella mötet.

För det tredje kopplas Burmas deltagande i ASEM till skärpta sanktioner.

I utkastet till rådsslutsatser sägs att om inte något positivt har skett i utvecklingen före toppmötet ska den gemensamma ståndpunkt vi har skärpas. Den ska skärpas bland annat genom att vi utvidgar visumförbudet. Det har visat sig vara en effektiv påtryckning. Det ska omfatta samtliga militärer av brigadgeneralsgrad och uppåt och deras familjemedlemmar.

Det handlar om att införa förbud för företag och organisationer inom EU att finansiera namngivna burmesiska statsägda företag. Det handlar om åtgärder mot illegal timmeravverkning och export av teak från Burma. Det handlar också om att ge ett ökat stöd till Burmas befolkning när det gäller hälsa och utbildning.

Till sist ska EU:s medlemsstater inom internationella finansiella institut rösta nej till förlängning av lån till Burma.

Vi tycker att det är bra att skärpningen av sanktioner föreslås, och vi kommer att stödja det som det står i utkastet till slutsatser.

Anf.  65  ULF HOLM (mp):

Utrikesministern sade att de olika sanktionerna ska införas om inte något positivt skett. I det utkast som vi har fått står att de ska införas om de inte uppfyller kraven. Menar ni samma sak, men med olika ord. Ska kraven vara uppfyllda från beslutet i april 2004?

Anf.  66  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det här är en av de frågor som fortfarande är öppen för diskussion. Vad gör vi om en del av kraven har uppfyllts, men inte alla? Jag förutsätter att det egentligen behöver fattas ett beslut till som tar ställning till vad som faktiskt har skett.

Den formulering som finns i utkasten är acceptabel. Vi får se vad den fortsatta diskussionen leder till.

Anf.  67  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Då handlar det om Iran.

Anf.  68  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Ni har noterat att Sydkorea är borttaget.

Iran kommer att diskuteras vid lunchen på måndag. Eventuellt kommer slutsatser att antas. Syftet är i första hand att upprätthålla ett fortsatt tryck på Iran. Vi har uppgifter om att landets kärntekniska program och IAEA:s behandling inte har kommit så långt som vi vill. Samtidigt som vi har vårt möte pågår ett styrelsemöte i IAEA.

Den senaste rapporten från IAEA visar att en del frågetecken om kärnvapenprogrammet kvarstår. Därför stöder vi IAEA:s ansträngningar att få svar på frågorna om vad det är för karaktär och syfte med programmet. Vi anser att trycket på Iran bör hållas uppe tills IAEA slår fast att det inte förekommer några försök att utveckla kärnvapen.

Dessutom pågår en översyn av den särskilda MR–dialog som vi har med Iran. Vi sätter stort värde på att kunna diskutera hur vi arbetar med MR-frågorna gentemot Iran, och hur vi på ett mer effektivt sätt ska kunna påverka respekten för de mänskliga rättigheterna i landet.

Anf.  69  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Frågan om europeisk grannskapspolitik är struken. Nästa fråga gäller Sudan-Darfur.

Anf.  70  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det finns ett utkast till rådsslutsatser som har diskuterats i Bryssel under veckan i ljuset av den process som pågår i säkerhetsrådet och i Afrikanska unionen.

Jag anser att vi behöver tydliga rådsslutsatser som klart anger, både till Sudans regering och till rebellgrupperna, att säkerhetsrådets resolution nu måste genomföras.

En nyckelfråga som lyfts fram i resolutionen är EU:s stöd till den Afrikanska unionens planerade utökning av insatserna i Darfur. Det är viktigt att den snabbt kommer till stånd och att en undersökningskommission kommer till stånd så fort som möjligt.

Från svensk sida har vi beredskap att bidra med svensk polis till en möjlig ESDP-insats som en del av stödet till Afrikanska unionens insatser. Det finns alternativa tänkbara förfaranden.

I utkastet till rådsslutsatser betonas också den ledande roll som Afrikanska unionen har åtagit sig. Det är Afrikanska unionen som har den ledande rollen i det internationella samfundets gemensamma ansträngningar.

När det gäller medlemssamtalen, som också sker under Afrikanska unionens ledning, har vissa framsteg gjorts med en preliminär överenskommelse på det humanitära området. Det pågår också diskussioner om säkerhetsfrågorna.

I eftermiddag kommer jag att träffa den svenske representanten, ambassadör Sten Rylander, som för EU:s räkning deltar i AU:s medlingsteam och då få höra hur det internationella samfundet, enligt hans mening, kan bidra till processen så att den gör framsteg.

Sverige kommer att fortsätta att verka för att en rättskipningsprocess ska förberedas. Vi fortsätter arbetet på olika sätt i dialog med FN och kollegerna i EU för att identifiera möjliga vägar att komma fram också i den frågan.

Vid det informella mötet tog jag initiativ till att kommissionen och Solana skulle presentera en inventering av de möjliga sanktioner som kan tänkas och som vi kan få diskutera i EU-kretsen. Hotet om sanktioner kvarstår ju. Från svensk sida följer vi den frågan noga.

Det är välkommet att Sudans regering och SPLM/A nyligen har fattat beslut om att förlänga vapenvilan som möjliggör fredssamtalen i Naivasha.

Flera av de svåra frågorna har redan lösts i separata protokoll. Det gäller till exempel frågorna om fördelningen av välstånd och säkerhetsarrangemang.

Det är hög tid att samtalen fortsätter och att de sista utestående frågorna inför ett allomfattande fredsavtal också kan lösas. Framstegen i Naivashaprocessen tror vi också skulle kunna ge positiva effekter för fredssamtalen om Darfur.

Anf.  71  KARIN GRANBOM (fp):

Jag vill ställa en fråga om det stöd Sverige kan tänkas ge inom polisområdet. Kommer man att sända poliser och civil personal? När kan det bli aktuellt att de får åka till området?

Jag vill också ställa en fråga om det finansiella stödet, som har bedömts ha högsta prioritet. Är det ett ekonomiskt stöd som ska sändas samordnat från EU eller kommer det att kompletteras av ekonomisk bistånd från de enskilda länderna? Hur kommer Sverige i så fall att göra?

Eftersom det i dag står i tidningarna att Colin Powell uttalat att den här konflikten ska betecknas som ett folkmord vill jag fråga vilka effekter utrikesministern tror att det får på EU:s syn på konflikten.

Anf.  72  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

Vid det förra sammanträdet hade vi ju en diskussion om detta och om olika uppfattningar om behovet av att definiera det som sker i Darfur i dag. Som Karin Granbom säger kallar Colin Powell nu detta för ett folkmord. Var det ingen som vid Gymnichmötet ville gå längre än att bara säga att det har karaktären av ett folkmord? Det var så utrikesministern själv valde att uttrycka det i en tidningsartikel den 5 augusti. Fanns inte diskussionen om att kalla detta för vad det faktiskt är när man vill gå vidare för att göra insatser för att kunna lagföra och öka trycket?

Utrikesministern sade då att det inte var begreppen som var det viktiga. Där har vi olika uppfattningar. Jag tycker att det är viktigt att man ser vad som håller på att ske.

EU bestämmer sig nu för att vänta och se. När man läser utkasten till rådsslutsatser som de är sammanfattade av Utrikesdepartementet känns det som att man ska ha beredskap för att stödja AU:s mission. Betyder det att man nu kommer att skicka ned fler personer? Kommer det att bli fler övervakare?

Vi talade just om att det finns färre övervakare och människor som har förmåga att konstatera och dokumentera vad som händer än vad det finns flyktingläger.

De fortsatta påtryckningarna, är det det batteri av sanktionsmöjligheter som utrikesministern har bett EU sammanställa, eller finns det något annat? Det är viktigt att EU kan agera inom säkerhetsrådet med mera för att vi ska kunna börja agera i den här mycket tragiska konflikten.

Anf.  73  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det pågår en diskussion inom EU om på vilket sätt en polisinsats under ledning av Afrikanska unionen kan utformas. I Sverige pågår ett arbete för att ta fram ett förslag till hur vi kan delta. Vi är beredda att delta med svenska poliser, men det är helt beroende av hur man gemensamt inom EU kommer fram till att detta ska ske.

Jag har ingen närmare information om hur den svenska insatsen i den delen kan komma att se ut.

När det gäller det finansiella stödet utreds nu inom EU i vilken utsträckning det kan ske ett EU-gemensamt finansierande eller ett nationellt. Det viktiga är att EU-länderna är beredda att även nationellt ställa upp med finansiering. Det handlar om ganska stora summor pengar. Det måste kräva ett deltagande från alla enskilda länder.

För Sveriges del är vi beredda att finansiellt stödja AU:s insats.

När det gäller de mänskliga resurserna har Afrikanska unionen förklarat att man har möjlighet att ställa upp med ett mycket stort antal personer i missionen.

Det är inget problem att bemanna en ökad aktion. Det är finansieringen som måste få en snabb lösning för att det ska kunna genomföras.

När det gäller frågan vad man kallar detta beklagar jag å ena sidan att den har blivit ett tillhygge i en inrikespolitisk diskussion som pågår i USA.

Å andra sidan kan jag se värdet med att frågan om en diskussion också om vad man ska kalla det gör att den här frågan över huvud taget får en ökad uppmärksamhet. Det finns ett värde i det. Man kan då utnyttja den debatten för en fokusering på de faktiska förhållandena och behovet av att göra insatser. Det sorgliga är om man ödslar sin energi på en diskussion om beteckningen av det hela, för det råder ingen oenighet om att det pågår mord på folk i Sudan och att det internationella samfundet har ett ansvar att agera.

Anf.  74  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

Jag vill bara upprepa vad jag sade förra gången. Jag har uppmärksammat att utrikesministern har lagt ned väldigt mycket energi i den här konflikten och har ett engagemang, och det är därför jag tycker att det hade ökat tydligheten men också vårt sätt att agera inom EU om man hade kallat det för ett folkmord och inte bara karaktären av ett folkmord, för att just driva på och se vad man kan åstadkomma.

Det är ingen kritik. Det är inget försök att göra en inrikespolitisk träta om detta. Det är mer att jag vill säga att jag tycker att Sverige i det här fallet verkar ha så mycket på fötterna att man också skulle kunna kalla det för vad det är.

Anf.  75  GÖRAN LENNMARKER (m):

Jag träffade nyligen en tidigare premiärminister i Sudan, Al Mahdi, och han gjorde den bedömningen att den nuvarande regeringen, som han formulerade det, varken kan eller vill få stopp på det här. Han menade att regeringen är så intimt inflätad med Janjawidmilisen, eller vad vi ska kalla den, som utför de här bestialiska handlingarna. Dessutom är det valt i den tid då man hade en fredsöverenskommelse på den södra delen med SPLA, och när det är gjort gör man det här i västra Sudan i Darfur. Han trodde helt enkelt inte på att regeringen har en god vilja att genomföra detta.

Jag ville bara berätta det, för jag tror att det kan vara viktigt som en del i underlaget för att bedöma det här.

Låt mig också säga att frågan om folkmord trots allt är ganska viktig, om vi kommer ihåg den debatt som var för tio år sedan när det gällde Rwanda. Det kallades aldrig för folkmord förrän i efterhand. Det är naturligtvis det som ligger bakom den amerikanska debatten, den skam som ligger i att man då inte vågade kalla det för vad det var.

Det finns ju en FN-konvention om folkmord som Sverige också är bundet av. Är det ett folkmord är vi enligt konventionen tvingade att agera. Det innebär att det faktiskt har betydelse. Det är inte en lek med ord, utan det är mycket bjudande, om man klassificerar det som folkmord.

Jag tycker att vi ska erinra oss det som hände i Rwandakonflikten, när alla tittade bort, hittade undanflykter och talade om de förfärliga händelserna, incidents, och alla ord. Jag minns en svettig Clinton som satt där och försökte hitta ord som inte var folkmord.

Jag vill verkligen säga att den frågan är ganska central. Har vi ett internationellt regelsystem måste vi ändå på något sätt se till att vi upprätthåller det. Då får vi inte smita undan denna centrala fråga, även om den då får väldiga konsekvenser — det får den ju om vi betraktar det som ett folkmord. Den förklaring som Colin Powell nu har gjort får väl anses vara mycket bjudande för EU att ta tag i.

Anf.  76  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag känner mig tvungen att återigen upprepa en sak. Det föreligger ett mycket grundläggande missförstånd, nämligen att världssamfundet, FN, skulle vara förhindrat att vidta åtgärder för att förhindra pågående mord på människor i Darfur på grund av att man inte definierar det som folkmord.

Folkmordskonventionen har en definition på vad som är folkmord. Vi kan ha uppfattningar om vad vi tycker om den definitionen, för den är väldigt snäv och väldigt bestämd. Men det är inte så att världssamfundet, FN, inte har både skyldighet och möjlighet att reagera på precis motsvarande sätt som föreskrivs i folkmordskonventionen när man konstaterar att den typ av övergrepp som just nu pågår i Sudan föreligger.

Det är också exakt det FN har gjort. Kofi Annan har gjort väldigt tydligt att den skyldighet världssamfundet har enligt folkmordskonventionen föreligger redan på grundval av de allmänna bestämmelserna i FN:s regelverk.

Det är alltså icke hur vi definierar det som pågår som styr vilken skyldighet eller möjlighet vi har att reagera.

Anf.  77  GÖRAN LENNMARKER (m):

Det är rätt, som utrikesministern säger, att man har möjlighet att agera utan att man kallar det folkmord. Men om man kallar det folkmord är man skyldig att agera. Det är där själva knäckfrågan ligger. Det är väl i backspegeln det som man vill beklaga inte skedde 1994 med Rwanda, att man då fick den pressen att verkligen agera, utan man kunde därmed låta bli att agera eller tolka om det.

Kan man göra det utan att kalla det folkmord kan det naturligtvis vara lika bra, men poängen är väl att om man nu har en konvention där man definierar det på ett visst sätt måste man säga att det är angeläget att i den internationella rättsordningen se till att om det nu är folkmord ska man också kalla det så och därmed också agera i enlighet med den konvention som vi har antagit.

Anf.  78  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Generalsekreterare Kofi Annan har varit väldigt tydlig på att FN, världssamfundet, också har skyldighet att reagera när det föreligger hot mot freden och säkerheten i världen. Det föreligger ingen skillnad huruvida man åberopar konventionen om folkmord eller FN:s skyldighet att agera när hot föreligger av det slaget som i Sudan. Jag skulle önska att vi inte förde den myten vidare.

Vi kan fortsätta att ha en folkrättslig diskussion om hur konventionen om folkmord ska tolkas, och jag tror att den diskussionen så småningom kommer att leda fram till förslag på att vi ändrar den konventionen. Den kom till i en tid med de begränsningar och de föreställningar som vi hade vid den tidpunkten. Det är uppenbart att vi behöver vidga definitionen av folkmord i den konventionen, så att vi slipper den här typen av diskussioner framöver.

Det viktiga är att slå fast att den möjlighet och den skyldighet världssamfundet har att agera föreligger precis på samma sätt oberoende av vilken definition man väljer.

Anf.  79  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Nästa punkt är Irak.

Anf.  80  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Vid det informella mötet redogjorde utrikesminister Bot för sin resa till Bagdad. Vid den resan hade irakierna betonat vikten av EU:s engagemang för Iraks framtid. Vid mötet enades vi om att rekommendationerna från den undersökningskommission som nyligen har besökt Irak skulle ligga till grund för utarbetandet av konkreta förslag till EU-insatser. Nästa troliga steg blir därför en fact finding mission, som reser till Irak för att utreda möjligheterna för specifika EU-insatser inom civil krishantering.

Jag förväntar mig att vi kommer att anta rådsslutsatser om Irak, och de ligger i linje med regeringens ambition att stärka EU:s engagemang i Irak.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

När det gäller FN:s närvaro i Irak är det av största betydelse för landets ekonomiska och politiska återuppbyggnad att FN finns där. Sverige och övriga medlemsstater förespråkar därför att EU ska hörsamma generalsekreterarens begäran om stöd till den skyddsstyrka som ska ha i uppgift att skydda FN:s verksamhet i Irak. För närvarande pågår diskussioner inom EU om möjligheterna att åstadkomma en gemensam finansiering. Om en sådan lösning inte går att finna överväger Sverige att bilateralt finansiellt bidra till en styrka.

Anf.  81  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Punkten om Moldavien är struken. Nästa punkt är Storasjöregionen.

Anf.  82  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

När det gäller Storasjöregionen förväntas rådet diskutera utvecklingen där och den pågående översynen av mandatet för FN-styrkan MONUC i Kongo. FN:s generalsekreterare har föreslagit en kraftig förstärkning av MONUC:s kapacitet. I väntan på ett beslut i säkerhetsrådet har generalsekreteraren bett säkerhetsrådet att bevilja en tillfällig insatsstyrka för att förstärka MONUC. Säkerhetsrådet överväger båda förslagen i positiv anda, vad jag förstår.

Regeringen är oroad över de ökade spänningarna i Storasjöregionen. Det är viktigt att EU fortsätter att utsätta regeringarna och rebellrörelsen i den här regionen för politiska påtryckningar. Det är också viktigt att stödja MONUC.

Anf.  83  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Nästa punkt är Vitryssland.

Anf.  84  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

När det gäller Vitryssland har vi funnit att EU:s tidigare farhågor att president Lukasjenko tänkte genomföra en folkomröstning om en ändring av konstitutionen har besannats. Bakgrunden är att Lukasjenko vill kunna ställa upp för en tredje mandatperiod.

Det kommer att bli en diskussion i rådet om hur EU kan agera mer aktivt inför det kommande valet. Vad kan EU göra för att garantera fria och rättvisa val i hela Vitryssland? Hur kan man stödja det civila samhället, fria medier och oppositionen? Rådet förväntas ta beslut om en rådsslutsats där EU uttrycker stor oro över president Lukasjenkos beslut att genomföra den här folkomröstningen. Slutsatsen innehåller även krav på demokratiska och rättvisa val enligt OSSE:s och Europarådets normer.

Sverige stöder ordförandens utkast till rådsslutsats.

Regeringen anser att det är viktigt att EU spelar en aktiv roll i Vitryssland. Det är ett grannland till EU, och den framtida utvecklingen där berör EU i allra högsta grad. Sverige verkar också i OSSE för att det ska ske ett fördömande av Lukasjenkos initiativ.

Anf.  85  KARIN GRANBOM (fp):

Det är en alltmer hårdnande diktatur som växer fram i Vitryssland, och det är viktigt att vi har en mer långsiktig plan för hur EU ska hantera det här. Det står att om valet och folkomröstningen inte kommer att kunna genomföras på ett fritt och rättvist sätt kommer det att leda till negativa konsekvenser. Det ska också tas ett antal rådsslutsatser.

Jag skulle vilja höra vad ministern kommer att framföra där och vilka rådsslutsatser hon förväntar sig att det kommer att bli.

Anf.  86  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Vad var frågan?

Anf.  87  KARIN GRANBOM (fp):

Frågan handlar om hur de här rådsslutsatserna antagligen kommer att se ut, vilka negativa konsekvenser det kan bli i relationen av: Vad kommer EU att sätta emot?

Anf.  88  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Vi har väldigt frusna relationer med ledningen i Vitryssland, och de kommer inte att bli bättre av en resolution med det innehåll som vi har i utkastet. Men det måste vara en medveten politik från EU:s sida att skärpa tonen och göra det tydligt vilka krav vi ställer på ledningen för Vitryssland. Vi får naturligtvis ta konsekvenserna av att det leder till att vi har mycket begränsade kontakter.

Det är därför som det är så viktigt att samtidigt poängtera att EU måste öka sina ambitioner när det gäller att hitta samarbetsformer med de demokratiska krafterna i Vitryssland. Med den skärpta och tydliga attityden i ledningen ska det samtidigt parallellt också göras tydligt och klart att vi fortsätter att stödja dem som är i opposition i Vitryssland. Där finns det säkerligen mycket mer som vi skulle kunna göra. Sverige är ett av de länder som både bilateralt och inom EU verkar för det.

Anf.  89  KARIN GRANBOM (fp):

Det var just därför som jag bad om ordet igen. Det är väldigt viktigt att man fortsätter att stödja dem som arbetar för demokratin i Vitryssland. Det är ändå en granne, och vi påverkas av Vitryssland vare sig vi vill eller inte. Någon form av stöd och hjälp måste vi ge.

Anf.  90  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Sedan har vi A-punkterna. Finns det något speciellt att säga om dem?

Anf.  91  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Ja, jag vill påpeka en sak. Det är en A-punkt som har strukits från listan, och det gäller visumrestriktioner i förhållande till Vitryssland. Det beror på att man inte hinner färdigt beredningen av det ärendet till rådsmötet, utan i stället blir det vad man kallar en tyst procedur, ett skriftligt förfarande, när ärendet är färdigberett.

Jag vet inte hur insatt EU-nämnden är i det tysta förfarandet och just detta ärende, så därför har vi tagit fram ett särskilt papper som beskriver det här ärendet och hanteringen av de här visumrestriktionerna så att EU-nämnden kan ta del av det.

Det är ingen A-punkt längre, utan det kommer alltså att beslutas därefter, i det tysta förfarandet. Men det kan vara bra att veta för EU-nämnden vad det i sak innebär.

Anf.  92  ORDFÖRANDEN:

Finns det med på den lista som är utdelad i dag? Vilken punkt är det i så fall?

Anf.  93  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Finns den kvar där eller är den redan struken? Jag skulle tro att den redan är struken så att den inte finns med där. Att det inte skulle bli färdigt tror jag stod klart redan när den här listan gjordes.

Anf.  94  ORDFÖRANDEN:

Vill ni ha en reaktion på det här?

Anf.  95  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Nej. Det här var ett sätt att informera om ett ärende som jag tror att EU-nämnden har intresse av att känna till. Eftersom det inte är en A-punkt får ni inte veta det på något annat sätt, utan jag måste göra på det här viset för att vara säker på att ni har fått information om det.

Anf.  96  ORDFÖRANDEN:

När är deadline?

Anf.  97  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag kan inte svara på det. Man räknar med att det är färdigt mellan två rådsmöten, mellan måndag och nästa rådsmöte, vilket det nu är.

Anf.  98  ORDFÖRANDEN:

Det finns alltså möjlighet för nämnden att diskutera det igen?

Anf.  99  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Nej, det gör det inte.

Anf.  100  ORDFÖRANDEN:

Det är i så fall ett skriftligt samråd om vi ska hantera det? Vi måste veta när deadline är.

Anf.  101  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

En vecka, tror man här.

Anf.  102  ORDFÖRANDEN:

Det delas ut nu, så då vet vi det.

Då kan vi godkänna A-punkterna.

Gunilla Carlsson har en övrig fråga.

Anf.  103  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

Det gäller västra Balkan, eftersom Solana åker och ska träffa Koštunica. Finns det anledning att tro att det tas några rådsslutsatser som inte har varit uppe i dag, med tanke på serbernas eventuella fortsatta bojkott av lokalvalen i Kosovo? Det kommer naturligtvis en återrapport från Solana, men om jag ska tolka det här rätt återkommer Patten och Solana till diskussion lite senare när man har gjort en resa i området och gjort undersökningar. Det framgår av återrapporten och den diskussion som då har förts på de handlingar som inte finns.

Det jag undrar är: Kan vi förvänta oss någon form av rådsslutsats där man försöker sätta tryck på serberna efter det att Solana nu träffat Koštunica?

Anf.  104  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag skulle inte hålla för uteslutet att det blir rådsslutsatser. Men det är inte aktuellt nu på måndag, utan det måste bli vid något senare tillfälle i så fall.

Anf.  105  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m):

Ja, just det. Det är väl nu han träffar honom, men det hinner bli ytterligare något rådsmöte. Samtidigt måste beslutet och trycket på serberna att delta i valen sättas nu. Det kan man göra på annat sätt än med rådsslutsatser – det inser jag också. Men jag ser att det inte finns någon anledning att vid nästkommande GAERC ha ett sådant möte, för då har i princip lokalvalen redan varit, om jag inte har fel i sammanträdeskalendern.

Anf.  106  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det är svårt att säga, men man kan i varje fall tänka sig ett ordförandeuttalande till exempel, på basis av vad Solana rapporterar. Jag håller det ändå inte för uteslutet att det vid ett senare rådsmöte kan vara aktuellt med en resolution. Det återstår att se.

Anf.  107  ORDFÖRANDEN:

Då har vi klarat av alla punkter. Vi tackar utrikesministern med medarbetare.

Innehållsförteckning

1 §  Informellt Ekofin 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 1

Anf.  5  LENNART HEDQUIST (m) 2

Anf.  6  KARIN PILSÄTER (fp) 2

Anf.  7  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 2

Anf.  8  LENNART HEDQUIST (m) 3

Anf.  9  KARIN PILSÄTER (fp) 3

Anf.  10  ULF HOLM (mp) 3

Anf.  11  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 3

Anf.  12  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  13  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 4

Anf.  14  ANDERS G HÖGMARK (m) 4

Anf.  15  KARIN PILSÄTER (fp) 5

Anf.  16  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 5

Anf.  17  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  18  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 5

Anf.  19  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  20  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 6

Anf.  21  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  22  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 6

Anf.  23  LENNART HEDQUIST (m) 7

Anf.  24  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 7

Anf.  25  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  26  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 7

Anf.  27  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  28  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 7

Anf.  29  ULF HOLM (mp) 8

Anf.  30  KARIN PILSÄTER (fp) 8

Anf.  31  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 8

Anf.  32  KARIN PILSÄTER (fp) 8

Anf.  33  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 9

Anf.  34  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  35  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 9

Anf.  36  LENNART HEDQUIST (m) 10

Anf.  37  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 10

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  39  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 10

Anf.  40  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  41  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 10

Anf.  42  ORDFÖRANDEN 10

2 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser 11

Anf.  43  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  44  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 11

Anf.  45  ULF HOLM (mp) 12

Anf.  46  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 12

Anf.  47  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 12

Anf.  48  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 12

Anf.  49  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  50  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 12

Anf.  51  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 13

Anf.  52  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 13

Anf.  53  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 13

Anf.  54  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 13

Anf.  55  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 13

Anf.  56  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  57  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 14

Anf.  58  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  59  KARIN PILSÄTER (fp) 14

Anf.  60  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 14

Anf.  61  INGVAR SVENSSON (kd) 14

Anf.  62  KARIN PILSÄTER (fp) 15

Anf.  63  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  64  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 15

Anf.  65  ULF HOLM (mp) 16

Anf.  66  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 16

Anf.  67  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  68  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 16

Anf.  69  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  70  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 16

Anf.  71  KARIN GRANBOM (fp) 17

Anf.  72  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 17

Anf.  73  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 18

Anf.  74  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 19

Anf.  75  GÖRAN LENNMARKER (m) 19

Anf.  76  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 20

Anf.  77  GÖRAN LENNMARKER (m) 20

Anf.  78  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 20

Anf.  79  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  80  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 21

Anf.  81  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  82  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 21

Anf.  83  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  84  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 22

Anf.  85  KARIN GRANBOM (fp) 22

Anf.  86  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 22

Anf.  87  KARIN GRANBOM (fp) 22

Anf.  88  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 22

Anf.  89  KARIN GRANBOM (fp) 23

Anf.  90  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  91  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 23

Anf.  92  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  93  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 23

Anf.  94  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  95  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 23

Anf.  96  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  97  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 23

Anf.  98  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  99  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 24

Anf.  100  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  101  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 24

Anf.  102  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  103  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 24

Anf.  104  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 24

Anf.  105  GUNILLA CARLSSON i Tyresö (m) 24

Anf.  106  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 24

Anf.  107  ORDFÖRANDEN 25