Fredagen den 10 oktober 2014

EU-nämndens uppteckningar 2014/15:3

§ 1  Rättsliga och inrikes frågor

Statssekreterare Lars Westbratt

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 10 oktober 2014

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Välkomna till denna mandatperiods första beslutande möte i EU-nämnden. Vi har en extrapunkt insatt först på dagordningen. Det är rättsliga och inrikes frågor. Punkten handlar om ändrad beslutsstatus på rådet gällande migrationsflöden. Det har blivit en beslutspunkt, och då vill regeringen kommentera den.

Välkomna, Lars Westbratt med medarbetare! Jag har förklarat läget: Ni kommer nu att göra ett uttalande.

Anf.  2  Statssekreterare LARS WESTBRATT:

Anledningen till att vi kommer hit i dag är att vi vill införa en komplettering till den svenska ståndpunkten när det gäller punkt 5, Åtgärder för att bättre kunna hantera migrationsflöden.

Som det ser ut nu har detta varit en diskussionspunkt. Den har förändrats till en rådsslutsats. Det finns en svensk parlamentarisk reservation, eftersom EU-nämnden ska godkänna den svenska ståndpunkten innan vi kan säga okej i Bryssel.

Det här handlar egentligen om 37 punkter. Man vill vidta olika åtgärder för att förhindra de migrationsflöden som sker över Medelhavet och som ofta leder till katastrofer där många människor dör. Av de 37 punkterna har det italienska ordförandeskapet koncentrerat sig på tre.

Vi tycker att man ska lägga till ytterligare en punkt, som vi vill föra in i den svenska ståndpunkten. Den handlar om fler asylvägar in i EU. Till den text som ni har fått tidigare vill vi allra sist lägga in en text som lyder så här: Sverige ska verka inom EU för att skapa fler lagliga vägar för att söka asyl inom unionen samt för att öka mottagandet av kvotflyktingar i andra länder.

Så lyder den. Vad jag har uppfattat finns det inga åsikter om det dokument som ska antas i sig, utan detta är en ytterligare punkt som vi vill lyfta in. Det dokument som föreligger är inget förhandlingsdokument, utan det är ett dokument som man säger ja eller nej till. Men i och med att vi för in den här punkten kan vi lämna en särskild röstförklaring, där vi faktiskt trycker på i den här frågan och framför att man också måste prioritera fler vägar in.

Om det är någon som har frågor ska jag försöka besvara dem.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Jag tackar så hjärtligt för informationen.

Anf.  4  ULRIKA KARLSSON (M):

Jag tackar också för informationen. Det är en förbättring av den svenska ståndpunkten, och det är väl bra att vi öppnar upp för och tar upp detta med fler vägar in i EU och om att öka andelen kvotflyktingar, vilket vi stöder. Vi vill också framhålla det som vi sade i vårt tillägg i vår avvikande mening på det skriftliga samrådet: I det här sammanhanget vill vi även nämna vikten av att EU också öppnar för andra lagliga vägar, alltså för arbetskraftsinvandring enligt den svenska arbetskraftsinvandringslagstiftningen.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna hade en likalydande avvikande mening. Ansluter ni er till vad Moderaternas företrädare nu har sagt? Ja.

Anf.  6  PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! Från Sverigedemokraternas sida har vi inte haft någon avvikande mening gentemot de rådsslutsatser som vi fick samråda skriftligt om under gårdagen eller fram till i morse, men vad gäller regeringens nya ståndpunkt här vill vi anmäla avvikande mening. Vi vill inte se fler asylvägar in i EU, och vi tycker inte att man heller ska trycka på andra länder om deras migrationspolitik.

Vi menar att migrationspolitiken är en nationell angelägenhet. Därför vill vi anmäla avvikande mening här. Vi ansluter oss till rådsslutsatserna, inte minst när det gäller förstärkandet av Frontex.

Anf.  7  JENS HOLM (V):

Jag välkomnar tillägget. Fler lagliga vägar för asylsökande är något som vi i Vänsterpartiet länge har verkat för. Jag är glad över att det är den nya regeringens ståndpunkt och att ni kommer att verka för det i Bryssel. Vi är nöjda med det.

Sedan vill jag understryka att vår kritik mot Frontex och Frontex roll, som tas upp i dokumentet, står kvar. Jag vill säga det klart och tydligt, men detta är inte ett dokument som gäller för eller emot Frontex. Vi har många gånger tidigare påtalat att Frontex är ett organ som snarare jagar människor än hjälper dem. Det vill jag passa på att säga igen, och jag tycker att regeringen kan ta till sig det. Det behövs en nyanserad syn på Frontex, och Frontex borde ha andra arbetsuppgifter i framtiden.

Anf.  8  NIKLAS WYKMAN (M):

Tack för informationen! Så här i början kan det kanske bli lite generella frågor om hur saker och ting fungerar. Det är på något sätt uppenbart att en regering med ett parlamentariskt stöd på 38 procent blir försvagad eller till och med svag i sitt agerande mot andra länder. När regeringen kommer hit ställs därför frågor om hur beredningen ser ut.

I det här fallet ser vi att det kommer synpunkter från Vänsterpartiet och sedan nya regeringssynpunkter. Jag undrar hur beredningen med Vänsterpartiet ser ut inför att regeringen kommer till EU-nämnden.

Anf.  9  FREDRIK MALM (FP):

Från Folkpartiets sida välkomnar vi detta med fler lagliga vägar in till Europa. Vi saknar likafullt aspekten med arbetskraftsinvandring. Den avvikande meningen ligger alltså fast, som jag förstod det på Moderaterna, och vi instämmer i detta och ansluter oss till den.

Anf.  10  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Vi står bakom den avvikande meningen och vill betona just detta med arbetskraftsinvandring, som ju vi i alliansregeringen har jobbat hårt för. Vi har jobbat hårt för att hitta fler lagliga vägar in, däribland arbetskraftsinvandring. Det är en möjlighet som vi tycker att Sverige ska fortsätta att betona.

Anf.  11  Statssekreterare LARS WESTBRATT:

När det gäller just beredningsvägen lämnar jag över frågan till planeringschef Ola Henrikson, som kommer att berätta lite grann om hur det går till.

Anf.  12  Planeringschef OLA HENRIKSON:

Det som kan vara värt att understryka är att det har gått väldigt fort den här gången. Det var ett samråd i EU-nämnden i fredags i förra veckan, och då hade inte ordförandeskapet aviserat att detta skulle komma som en beslutspunkt, utan det gjordes i går på dagen under själva mötet. Därför har naturligtvis regeringen fått hasta fram nya underlag. Det har berott på yttre omständigheter som man inte har kunnat påverka. Därför har det kommit snabbt.

När det gäller lagliga vägar in finns det redan skrivningar i dokumentet både om kvotflyktingar och om dialog om migration, mobilitet och säkerhet med Egypten och Libanon. Delvis är alltså dessa delar omhändertagna.

Anf.  13  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt men med en gemensam, likalydande avvikande mening från Moderaterna, Centern, Folkpartiet och Kristdemokraterna, en avvikande mening från Sverigedemokraterna med annat innehåll samt ett medskick från Vänsterpartiet.

Vi tackar statssekreteraren med medarbetare för i dag.

§ 2  Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Magdalena Andersson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 8 juli 2014

Återrapport från informellt ministermöte den 12–13 september 2014

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 14 oktober 2014

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Vi säger välkommen till statsrådet Andersson med medarbetare. Innan vi börjar med återrapporterna ska jag fråga om det finns några utestående A-punkter. Det gör det inte.

Då kan vi gå till återrapporten från rådet den 8 juli och det informella ministermötet den 12–13 september.

Anf.  15  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Nämnden har fått skriftlig rapportering från dessa möten. Jag tror inte att jag är den som är mest lämpad att gå in på ytterligare detaljer om vad som skedde vid de mötena.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Finns det några reaktioner eller kommentarer till de dokumenten? Jag finner att så inte är fallet. Då kan vi lägga dem till handlingarna.

Därmed går vi in på dagordningen för rådets möte. Den första punkt vi ska diskutera är punkt 3, Åtgärder till stöd för investeringar: not från kommissionen och Europeiska investeringsbanken.

Anf.  17  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Detta ser ut att bli en av huvuddiskussionerna på mötet. Diskussionerna förväntas sedan leda till rådsslutsatser. Bakgrunden är den svaga ekonomiska återhämtning som vi har sett i Europa och inte minst i euroområdet, där det har krävts nedrevideringar av tillväxten.

Mot den bakgrunden lanserade det italienska ordförandeskapet i somras ett initiativ för att öka sysselsättning och tillväxt i EU. Vid det informella Ekofinmöte som ägde rum den 13 september diskuterade man det här. Den diskussionen kom framför allt att fokusera på investeringar, vilket ledde till att man skapade en arbetsgrupp som leds av kommissionen och Europeiska investeringsbanken, men också med deltagande av medlemsstaterna, för att närmare analysera behovet av investeringar i EU samt föreslå åtgärder.

Gruppen kommer att ge en första återrapportering på Ekofin den 14 oktober för att sedan utarbeta en rapport till Ekofinmötet i december.

Ordförandeskapet har skickat ett utkast till rådsslutsatser om detta. Av det jag har sett är min bedömning att vi kommer att kunna stödja dem i den utsträckning det innebär att man verkar i en riktning som bidrar till ökad tillväxt och sysselsättning i EU, dock utan att det medför en ökad belastning på EU-budgeten.

Det är självklart viktigt med ytterligare investeringar, men det är viktigt att man då använder befintliga EU-medel på ett så effektivt sätt som möjligt för att gynna ytterligare investeringar. Sedan kan man därutöver också naturligtvis diskutera nationella reformer för att förbättra investeringsklimatet och främja olika former av privata investeringar.

Anf.  18  JENS HOLM (V):

Tack för föredragningen! När det gäller EU-investeringar, till exempel från Europeiska investeringsbanken, finns det en historia av att gå in i väldigt miljöovänliga projekt, alltså stora fossilinvesteringar i kol och gas, stora motorvägsprojekt och andra projekt som inte hjälper till att ställa om Europa.

Jag tycker att det är lite märkligt att man i ett sådant här dokument inte pratar om vilket slags investeringar man vill ha, utan det är investeringar som ger tillväxt, som ger jobb. Så verkar det underliggande budskapet vara.

Jag tycker att en konkret roll som Sverige skulle kunna spela på det mötet är just att prata om vikten av hållbara investeringar både för miljön och socialt – långsiktigt hållbara investeringar helt enkelt. Det finns tidigare EU-beslut om att så kallade miljöskadliga subventioner ska fasas ut. Det tycker jag hade varit bra att få med i det här sammanhanget. När vi går in med gemensamma medel ska det vara till sådant som är hållbart och bra, inte det som försvårar omställningen av Europa.

Sedan har jag en konkret fråga om punkt 8. Där står det: ”the importance of promoting a friendlier regulatory framework”. Vad är ett friendlier regulatory framework? Vad kan det betyda? Om man läser det lite konspiratoriskt kan det betyda att ju mer man avreglerar och ju färre regler vi har över huvud taget desto bättre blir det för investeringarna. Så kanske det kan vara, men då vet vi att det finns en baksida. Det kanske är miljö, arbetsrätt, konsumentskydd och andra saker som förlorar på ensidiga avregleringar. Jag undrar hur Magdalena Andersson tolkar en sådan formulering och vad Sverige säger.

Anf.  19  JOHAN NISSINEN (SD):

Sverigedemokraterna har en avvikande åsikt. Harmoniseringen av arbetsrätt, konkurrensregler och så vidare är inte rätt väg att gå. Som torde vara bekant innebär varje genomharmoniserat marknadsregelverk också högre risker.

Sverigedemokraterna förespråkar att man undviker att sträva efter harmonisering av strukturella, monetära och finanspolitiska reformer. Det kanske inte löser Italiens problem, men det minskar i varje fall Sveriges risker. Hade vi velat utsätta oss för risker som kan slå sönder Sveriges ekonomi totalt skulle vi ha gått med i euron. Sverige bör motarbeta ytterligare regelharmonisering för att få till strukturreformer, vilkas orsak endast är att rädda eurokrisländerna.

Sedd för sig låter även värdepapperiseringen väldigt riskfull. Vad gäller punkt 9 finns det väl ingen anledning att tro, utan att man ska slå ihop olika SME-lån från olika sektorer, vare sig att riskpremien blir lägre än hos svenska banker i dag eller att kapitaltillgången ökar.

Slutligen anser vi att man ska vara väldigt försiktig när man förändrar i Europeiska investeringsbankens arbetsrätt. Med tanke på den hävstång vi har innebär det också högre risk för kapitalförluster som i slutändan belastar EU:s skattebetalare.

Anf.  20  NIKLAS WYKMAN (M):

Först och främst är det glädjande att regeringen är tydlig med att man inte vill se ökade medel i detta. I Sverige, som i EU, är det givetvis så att stora offentliga medel och stora offentliga strukturer inte leder till vare sig mer investeringar eller mer entreprenörskap eller i förlängningen fler jobb, utan det är givetvis privata sådana som gör det.

Eftersom detta är första mötet är det en mer generell frågeställning som är viktig för regeringen att reda ut i EU-nämnden. Den tidigare regeringen kallades av finansministern för svag och hade då ett stöd på drygt 49 procent i parlamentet. Innevarande regering har ett stöd på 38 procent. Det är alltså ett väsentligt, i sådana fall, lägre parlamentariskt stöd. Man är utomlands, representerar Sverige, åker på Ekofinmöten och andra saker. Det gör att det här måste finnas en medvetenhet om vilket mandat regeringen anser sig ha. Ifall förra regeringen var svag är frågan vad denna regerings mandat är för något. Det skulle jag vilja höra en reflexion kring.

Den konkreta frågan kring detta är: Vilken beredning sker med Vänsterpartiet inför att regeringen kommer hit? Är det så att man bereder detta tillsammans med Vänsterpartiet, och i så fall i vilken ordning? Eller är det denna mycket kraftiga minoritet på 38 procent som är inför EU-nämnden?

Anf.  21  ULRIKA KARLSSON (M):

Herr ordförande! Jag noterade något i den återrapport som vi fick från det tidigare Ekofinmötet. Vid översynen av 2020-strategin var det en punkt som var uppe om landspecifika rekommendationer, att de måste vara konkreta, relevanta och i större utsträckning också kunna omsättas i praktisk handling av medlemsstaterna. Jag vill höra finansministerns syn på detta och hur regeringen avser att driva detta mer konkret.

Sedan vill jag föra in ett resonemang som vi har haft under tidigare möten i EU-nämnden. I de delar där vi ibland kan sakna ett svenskt perspektiv kanske det blir lite väl mycket av diskussioner om mer regleringar och bidrag. Vi kanske då ska prata om riktiga reformer med avregleringar och en mer utvecklad tjänstesektor och ett mer konkurrenskraftigt Europa för att möta framtiden och också möta den höga ungdomsarbetslösheten ute i Europa med konkreta, verkliga och reella jobb. Jag undrar hur finansministern ser på den delen i diskussionerna som kommer.

Anf.  22  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Skulle du kunna upprepa den första delen av frågan?

Anf.  23  ULRIKA KARLSSON (M):

Den handlade om de landspecifika rekommendationerna, att de verkligen är konkreta och relevanta och att de faktiskt kan omsättas i praktiken, så att det inte blir ord som inte betyder något.

Anf.  24  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Att de investeringar vi gör i Europa, inte minst de som stöds av EU-medel, är långsiktigt hållbara är en viktig fråga som Sverige driver i bland annat Europeiska investeringsbanken och som är relevant att lyfta även i det här sammanhanget. Det är viktigt och centralt. Det kan vi absolut lyfta upp i det här sammanhanget.

Det skrivs om ett friendlier regulatory framework. Jag läser inte det som ytterligare avregleringar. Jag hoppas att vi har lärt oss från krisen 2008 och 2009 att avregleringar allena inte är det som löser våra problem. Jag läser det mer som att det är viktigt att det finns transparentare och tydligare regelverk, så att det blir tydligare för alla vad det är som gäller. I detta skulle man också kunna läsa in ytterligare möjligheter för långsiktiga investeringar för till exempel pensionsfonder och andra institutionella investerare.

Niklas Wykman! Den parlamentariska beredningen inför Ekofinmötet sker här i EU-nämnden, inte någon annanstans.

Översyn av 2020 och landspecifika rekommendationer är någonting jag gärna återkommer till. Men det är självklart viktigt att de rekommendationer som kommer är på ett sådant sätt att de blir relevanta för medlemsländerna. Sedan är alla de rekommendationerna frivilliga, naturligtvis. Men om man ska få råd är det bra om de är konkreta, tydliga och relevanta.

Ungdomsarbetslösheten i Europa är en av de största utmaningar som vi står inför på den här kontinenten. Det är en hel generation, inte minst i södra Europa, som startar sitt vuxna liv under väldigt tuffa och svåra omständigheter. Det kommer naturligtvis att krävas åtgärder – och det krävs åtgärder – på en rad plan för att man ska komma till rätta med de problemen. Jag tror inte att det finns en enkel lösning, utan det handlar om att föra en samlad politik som gör att man kan komma till rätta med ungdomsarbetslösheten.

Jag ser naturligtvis behov av att det finns ett företagsvänligt klimat så att företag kan växa och anställa. Det handlar om tjänstesektorn, men det handlar också om andra delar av näringslivet, där vi ser att det finns positiva tendenser även vad gäller industrin i Europa. Det handlar naturligtvis också om att rusta ungdomar så att de har möjligheter att ta framtidens jobb. Det är inte så i alla delar av Europa att ungdomar har fått de utbildningsmöjligheter som framtidens arbetsliv kommer att kräva. Det finns naturligtvis möjligheter för olika regeringar att verka för detta samt givetvis alltid en väl fungerande arbetsmarknadspolitik så att arbetsmarknaden fungerar på ett mjukt och bra sätt.

Arbetsmarknadspolitiken behöver naturligtvis också riktas mot ungdomar. Det är regeringens uppfattning.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt men med avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till punkt 4 på Ekofinrådet. Det är kommissionens meddelande Forskning och innovation som källor till förnyad tillväxt.

Anf.  26  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Kommissionen har i ett meddelande som kom i juni understrukit vikten av att ha forskning och innovation som källor för att förbättra tillväxten i Europa.

Riksdagen har fått ett fakta-pm som beskriver meddelandets innehåll, och detta kommer nu att diskuteras på Ekofin. Jag kan tänka mig att den här dagordningspunkten kanske flyter ihop lite med den som vi diskuterade alldeles nyss.

Mycket av innehållet i meddelandet är inte specifikt och konkret utan är ganska övergripande. Jag bedömer det som tämligen okontroversiellt och att regeringen kan dela många av de slutsatser – eller skrivningar, kanske man ska kalla det – som finns i underlaget, till exempel att det är viktigt hur mycket resurser man lägger på forskning och innovation men också hur man organiserar forskning och innovation.

Anf.  27  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens redovisade inriktning.

Då kan vi gå vidare till punkt 5, Uppföljning av G20-mötet för finansministrar och centralbankschefer den 9–10 oktober 2014 och IMF:s och Världsbanksgruppens årsmöten den 10–12 oktober 2014. Det är information från ordförandeskapet och kommissionen.

Anf.  28  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det kommer att bli en uppföljning. Mötena med finansministrarna och centralbankscheferna pågår för fullt just nu. Som ni märker är jag inte där. Det är däremot min statssekreterare Karolina Ekholm. Det är svårt att rapportera något från de mötena ännu. Däremot kommer vi att få en rapport på tisdag i nästa vecka. Då kommer en återrapportering på Ekofinmötet. Sedan kommer riksdagen att få en sedvanlig rapport från både IMF:s och Världsbanksgruppens årsmöten.

Jag vill också informera om att jag gav information till både finansutskottet och utrikesutskottet den 8 oktober inför de här mötena.

Anf.  29  ORDFÖRANDEN:

Jag tackar för informationen. Vi går till punkt 6, Förberedelser inför Europeiska rådet den 23–24 oktober. Det har meddelats att den dagordningspunkten har strukits. Vi går därför vidare till punkt 7, Bankunionen: bidrag till den gemensamma Resolutionsfonden.

Anf.  30  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här väntas rådet få en uppdatering från kommissionen om den beräkningsmodell för avgifter till den gemensamma Resolutionsfonden som kommer att belasta bankerna i de länder som är med i bankunionen. Men det är möjligt att avgifterna till de nationella resolutionsfonderna som belastar banker utanför bankunionen också kommer att beröras i diskussionen.

Här är det viktigt för oss att kommissionen inte överskrider det mandat till delegerad akt som man har fått i krishanteringsdirektivet. Men det är också viktigt att medlemsstater utanför bankunionen får den flexibilitet som direktivet ger dem rätt till och att man inte ska påverkas av den reglering som endast är ämnad inom bankunionen.

Anf.  31  FREDRIK MALM (FP):

Ordförande! Vi i Folkpartiet är positiva till upprättande av en bankunion, och vi ser att det är viktigt med gemensamt ansvarstagande och tillsyn av bankerna, inte minst för bankkundernas del. Danmark har nu visat intresse för bankunionen. Danmark är inte ett euroland. Vi menar att Sverige bör gå med i bankunionen, att unionen ska vara öppen för fler länder och att det ska vara en likvärdighet i beslutsfattande inom unionen mellan dem som har euron och dem som inte har euron.

Vi ser gärna också mer information i EU-nämnden, inte minst om tidsplanen för dessa reglers ikraftträdande, om det fortfarande är november 2014 som gäller eller någonting annat.

Anf.  32  ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Jag vill bara försäkra mig om att statsrådet på det kommande mötet framför det som nu sades, apropå att vi har bytt regering men också apropå att detta är en ur många synvinklar mycket stor och viktig fråga för Sverige.

Anf.  33  JOHAN NISSINEN (SD):

SD har en avvikande mening här. Utgångspunkten för regeringen bör vara hårdare och att beräkningsmetoder måste få bestämmas av medlemsstaterna själva, i varje fall de som står utanför. Varje icke-euroland tar sina risker, och banksektorn ser olika ut. Det är också en konkurrensfråga. Om man inför samma regler på olika marknader och under olika förutsättningar kommer man oundvikligen att få konkurrensfördelar för vissa medlemsstaters banker.

Anf.  34  NIKLAS WYKMAN (M):

Först vill jag tacka Magdalena Andersson för den mycket tydliga informationen, att det inte sker någon beredning med Vänsterpartiet inför EU-nämnden. Transparens, tydlighet och kontinuitet är givetvis viktigt för att vi ska förstå och kunna fatta beslut på ett korrekt sätt.

När det gäller bankunionen är det givetvis en mycket komplicerad fråga för den svenska finansmarknaden och slutligen för svenska konsumenter att ta ställning till. När den här frågan nu ändå ska diskuteras är min fråga av öppen karaktär, nämligen ifall regeringen avser att på något sätt avvika från den tidigare svenska positionen i diskussionerna eller ifall det är så att den tidigare svenska positionen ligger fast även med en ny regering.

Anf.  35  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Tidsplanen för ikraftträdandet är att ECB tar över tillsynen den 4 november 2014. Men sedan kan vi naturligtvis återkomma med en fortsatt tidsplan för ytterligare steg i bankunionen.

Eskil Erlandsson tyckte att det var viktigt att jag framför det som sades, inte minst för att det är en ny regering. Ja, jag bedömer också att det finns flera saker som är viktiga att påpeka, att det finns en kontinuitet i en del svenska ställningstaganden trots att det varit regeringsskifte.

Det gäller också bankunionen. Här har det funnits en bred parlamentarisk syn på det svenska ställningstagandet till bankunionen. Jag ser att det finns stora poänger med att vi även framöver ser till att söka bred parlamentarisk förankring för de ställningstaganden som regeringen gör vad gäller bankunionen. Jag har uppskattat att den tidigare regeringen också har gjort det.

Frågan om ställningstagande kring bankunionen bereds för närvarande i Regeringskansliet, vilket är väl känt. Om det är så att regeringen skulle ändra ståndpunkt kommer det naturligtvis att tas kontakter, och man kommer att återkomma till riksdagen med detta.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens inriktning men avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till punkt 8 på Ekofinrådets dagordning, Övriga frågor. Där har vi först Gemensamt uttalande om företagsbeskattning. Det är ett informationsärende.

Anf.  37  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det är nu struket som dagordningspunkt på Ekofinrådet. Däremot kommer det att ske ett undertecknande av ett gemensamt uttalande, så jag tänkte att jag skulle informera om det.

Ett undertecknande kommer att ske av representanter från EU:s medlemsstater och förbundsrådet i Schweiz om principer för företagsbeskattning. Det är ett dokument som har tagits fram efter en längre dialog mellan kommissionen och Schweiz utifrån den uppförandekod om företagsbeskattning som finns. Det togs fram redan 1998, och det har sedan funnits en särskild grupp, uppförandekodsgruppen, som har arbetat för att genomföra kodens principer inom EU. En del av gruppens arbete har handlat om att motverka skadlig skattekonkurrens i förhållande till tredjeländer, till exempel Schweiz.

Regeringen tycker att det är viktigt att vi fortsätter ett intensivt arbete för att motverka skadlig skattekonkurrens i tredjeländer. Det är självklart viktigt inom Europeiska unionen, där det inte är godtagbart med skatteåtgärder som bryter mot uppförandekodens principer. Vi tycker också att det är viktigt att man för en dialog med tredjeländer i detta avseende.

Redan 2010 gav rådet kommissionen i uppdrag att påbörja diskussionen med Schweiz och Liechtenstein, och det gemensamma uttalandet om företagsbeskattning speglar resultatet av kommissionens arbete de senaste fyra åren i dialogen med Schweiz.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen. Vi går vidare till nästa punkt under Övriga frågor, 8 b, vår kära gamla bekant i EU-sammanhang, Betalningsbemyndiganden.

Anf.  39  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Kommissionen förväntas presentera läget vad gäller betalningsanslagen i årsbudgeten och framföra åsikten att betalningsanslag som går utöver taket i de fleråriga budgetramarna behöver tillföras genom utnyttjande av flexibilitetsmekanismer.

De budgetrestriktiva medlemsländerna förväntas framföra sina principiella ståndpunkter, dels att betalningar ovanför taket i den fleråriga budgetramen inte kan accepteras, dels att utnyttjande av flexibilitetsmekanismer måste följa ett regelverk.

Regeringen delar denna syn med de andra budgetrestriktiva medlemsländerna.

Anf.  40  ULRIKA KARLSSON (M):

Det gläder mig att Sverige enligt regeringen och finansministern fortsatt tillhör de budgetrestriktiva länderna. Jag hoppas att finansministern eller regeringen anför den tidigare ståndpunkten att det är viktigt för EU:s legitimitet i Sverige att vi har en strikt budgetdisciplin. Vi är ju en stor nettobidragsgivare.

Anf.  41  JOHAN NISSINEN (SD):

SD har en avvikande mening här. Det har inte ens gått ett år, och redan äskar EU mer pengar. Vi säger: Inte en krona till! Budgeten ska sänkas, inte höjas. Om det sedan innebär betalningsinställelse må det vara hänt. Sverigedemokraterna är helt övertygade om att ifall vi slipper betala för att rädda eurozonen har regeringen i nästa budget råd att täcka upp för intäktsbortfallet för svenska bidragsmottagare.

Anf.  42  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Jag vill instämma i det som Ulrika Karlsson från Moderaterna tog upp om att budgetrestriktiviteten fortsätter att vara den nya regeringens linje. Det är väldigt glädjande och välkomnande på alla sätt. Vi hade ju till en början för första gången en sänkning av EU-budgeten, vilket var lite historiskt. Sverige har varit pådrivande i dessa frågor, och jag hoppas att vi får vara den starka kraften i EU också fortsättningsvis.

Anf.  43  JENS HOLM (V):

Jag tycker också att det är viktigt att Sverige verkar för att hålla nere ökade utgifter. Jag förväntar mig ingen lång föredragning, men kan ministern bara kommentera vilka ytterligare betalningsanslag det är som kommissionen vill se? Inom vilka områden vill de spendera mer pengar, utöver det som finns i budgeten?

Anf.  44  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag delar uppfattningen att det är viktigt för EU:s legitimitet att man håller sig inom de ramar man har. Jag tror att det är viktigt, inte bara för EU utan generellt sett, att man använder de pengar man har och inga ytterligare medel än de resurser man har.

Jag tror också att det är viktigt att vi signalerar i EU att trots att det har varit ett regeringsskifte ska den budgetrestriktiva syn som Sverige har haft bestå. Det avser jag att göra.

Exakt vilka betalningsanslag man anser behövs är inte specificerat, utan man vill generellt sett gå utöver taket.

Anf.  45  PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! Jag har en fråga till statsrådet. Det talas om budgetrestriktivitet i det här sammanhanget, men som min kollega Johan Nissinen nyss anförde har Sverigedemokraterna en avvikande mening i den bemärkelsen att vi inte tycker att regeringens ståndpunkt är tydlig. Vad avser statsrådet med budgetrestriktivitet i detta sammanhang? Kommer ni att gå emot de betalningsbemyndiganden som avses här, eller kommer ni endast att framföra en önskan om att man inte ska höja EU:s budget, att man inte ska äska mer pengar? Hur pass tydlig kommer regeringen att vara på rådsmötet?

Anf.  46  ULRIKA KARLSSON (M):

Med det som finansministern just sade om budgetrestriktiviteten och så vidare vill vi stödja regeringens ståndpunkt.

Anf.  47  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Detta är inte en beslutspunkt, utan det är en diskussionspunkt. Där kommer vi att framföra att vi inte anser att man ska kunna ha betalningar utöver taket. Det kommer jag att framföra under diskussionen.

Anf.  48  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för den inriktningen. Hur var det: Hade Sverigedemokraterna en avvikande mening med det som du läste upp först, Johan Nissinen?

Anf.  49  JOHAN NISSINEN (SD):

Ja.

Anf.  50  ORDFÖRANDEN:

Vi noterar avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Sedan har vi punkt 10, Obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning. Det är förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning.

Anf.  51  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Tanken är att man på detta Ekofinmöte ska nå en politisk överenskommelse om ändringar i direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning. De föreslagna ändringarna innebär att man inför ett brett och för medlemsstaterna obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar om kapital och inkomst av kapital. Det är ett stort framsteg.

Det finns inte några stora utestående frågor om detta. Arbetet har – det är viktigt att upplysa om det – varit inriktat på att få en överensstämmelse med den globala standard som har utarbetats inom OECD. Sverige har verkat dels för det, dels för att man ska ha en realistisk tidtabell för detta. Den tidtabell som föreslås är att man börjar samla in uppgifter den 1 januari 2016 för att sedan ha ett utbyte 2017. Vår bedömning är att det är realistiskt. Det finns två medlemsstater som anser sig behöva ytterligare ett år och alltså vill påbörja utbytet först 2018.

Regeringen är således beredd att ställa sig bakom en politisk överenskommelse baserad på den kompromisstext som har kommit från ordförandeskapet. Vi kan också acceptera att två medlemsstater påbörjar utbytet först ett år senare än de andra.

Jag vill även påpeka att det reviderade direktivet i stora stycken är överlappande med det sparandedirektiv som finns sedan tidigare. Avsikten är att kommissionen i ett uttalande av rådet ska inbjudas att ta fram ett förslag om att sparandedirektivet ska upphävas när de nya bestämmelserna kan träda i kraft. I det behöver man då ta hänsyn till att det är två medlemsstater som påbörjar utbytet ett år senare, så att det samordnas i detta förfarande.

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till punkt 11, Energibeskattning. Det gäller förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/96/EG om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet.

Anf.  53  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Förändringar av energiskattedirektivet har diskuterats under en längre tid. Syftet med detta är att ha en riktlinjediskussion om förslaget till ändringar. Bakgrunden är att förhandlingsläget är låst, och syftet med diskussionen är att få en politisk vägledning från medlemsländerna om de tycker att det är någon idé att fortsätta arbetet med att se över direktivet.

Den svenska ståndpunkten är att det är viktigt att ändra det nuvarande energiskattedirektivet därför att det behöver moderniseras och samordnas med andra åtgärder på klimat- och energiområdet för att det ska bli effektivare och för att det ska bli lättare att uppnå de klimat- och energipolitiska målen till år 2020.

En viktig del av kommissionens förslag till förändringar av energiskattedirektivet innebär att man delar in beskattningen i två delar, en energiskatt och en koldioxidskatt. Det innebär att man inte tar ut någon koldioxidskatt på förnybara bränslen, på biodrivmedel, däremot en energiskatt. Det gör till exempel att den dubbelreglering som nu finns mellan beskattning och EU:s handelssystem skulle åtgärdas.

Sverige ser alltså positivt på att fortsätta ett arbete med energiskattedirektivet och med inriktningen att man delar beskattningen i en energiskatt och en koldioxidskatt.

Det nationella arbete som vi försöker bedriva i Sverige för att minska utsläppen skulle underlättas om man ändrar direktivet. Regeringen stöder därför en fortsatt diskussion om direktivet i rådsarbetsgruppen.

Anf.  54  JOHAN NISSINEN (SD):

SD har en avvikande mening. Förvisso ser vi inga problem med att undvika dubbelbeskattning inom ETS och ETD. Men i övrigt är vi skeptiska till skatteharmoniseringen generellt och ifrågasätter om nya skattesystem verkligen är vägen ur EU:s finansiella kris. Även om det blir konsumentneutralt, vilket vi betvivlar, kommer det inte att bli skatteneutralt.

Anf.  55  ORDFÖRANDEN:

Jag kan nämna att jag jobbade med denna fråga under min tid som EU-parlamentariker. En fråga som vi då tyckte var viktig var inflationsjusteringen. Nu finns den inberäknad i uppräkningen under sex års tid.

Jag undrar vad som kommer att hända efter de sex åren. Vi har haft liknande problem när det gäller alkoholbeskattningen. De sitter sedan fast under mycket lång tid. Hur går det med revisionen av uppräkningen?

Anf.  56  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det är fortfarande en förhandlingsfråga.

Anf.  57  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens uppfattning och inriktning, men vi har en avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Finns det några övriga frågor på dagordningen som statsrådet vill ta upp?

Anf.  58  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det är möjligt att kommissionen kommer att informera om läget i ett antal aktuella lagstiftningsfrågor. Vi har fortfarande inte fått någon information om detta. Däremot kommer det någon gång efter mötet att föras en informell diskussion om det klimat- och energipolitiska ramverket fram till 2030 som kommer att beslutas av Europeiska rådet senare i oktober.

Det förväntas att den diskussion som sker vid det informella mötet kommer att sammanfattas i ett brev från Ekofins ordförande till ordföranden i Europeiska rådet.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Regeringen kommer att återkomma till nämnden i denna fråga inför Europeiska rådet. Men det är en diskussion som nu också kommer att föras i samband med Ekofin.

Anf.  59  ORDFÖRANDEN:

Vi har fått information om att det kanske finns någonting intressant att säga om Irland. Stämmer det?

Anf.  60  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Ja, så är det. Irland har ansökt om att göra en förtida återbetalning av sina lån till IMF. Irland har lån dels från IMF, dels från euroländerna, dels från EFSM, alltså det som alla EU-länder står bakom. Därutöver har de tre bilaterala lån från Sverige, Danmark och Storbritannien. Irland har nu ansökt om att få göra en förtida återbetalning av sina lån till IMF. Bakgrunden är att Irland i dagsläget kan låna på den öppna marknaden till betydligt lägre ränta än den ränta som de har på sina lån från IMF.

I villkoren för de lån som de har från EU och för de bilaterala lånen står det att de ska avbetalas i samma takt som IMF-lånen. När Irland nu vill avbetala just IMF-lånen snabbare behövs det ett godkännande från de andra långivarna.

Det som nu gäller för EU-nämnden är den del av lånet som EFSM står för genom att EU-budgeten står som garant för det. Regeringens ståndpunkt i detta är att vi ska acceptera att Irland betalar av sina IMF-lån snabbare än de betalar av dessa lån. De vill betala av 80 procent av IMF-lånet. Det är viktigt. IMF kvarstår alltså som långivare till Irland, dock på en lägre nivå än tidigare. En utgångspunkt för detta är också att de andra bilaterala långivarna accepterar det, så att Sverige, Storbritannien och Danmark accepterar det. Det gäller även de lån som finns från euroländerna. I och med att vi är med när det gäller EFSM-lånet tycker vi att vi även i den delen kan acceptera att Irland återbetalar lånet till IMF snabbare än planerat.

Det kommer att ske ett skriftligt samråd med EU-nämnden om detta.

Anf.  61  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen. Det skriftliga samrådet pågår redan.

Anf.  62  JENS HOLM (V):

När det gäller klimat- och energimålen för 2030 undrar jag om de procentsatser som finansministern läste upp är Sveriges officiella ståndpunkt eller om det är någonting som kan ändras fram till toppmötet den 23–24 oktober.

Om det är Sveriges ståndpunkt undrar jag om hela EU-nämnden kan få det skriftligt. Jag har ganska många frågor om dessa målsättningar eftersom det finns rätt mycket i det finstilta. Om ni kan delge oss det skriftligt behöver jag inte ta upp alla dessa frågor här och nu.

Anf.  63  JOHAN HULTBERG (M):

Herr ordförande! Mina frågor rör samma sak som det som Jens Holm tog upp. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Då är min fråga: Är det just kommissionens mål att det inte ska vara bördefördelat på nationsnivå, eller är regeringen av en annan uppfattning, att det ska bördefördelas?

Anf.  64  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det förväntas ingen stor diskussion om detta. Frågan kommer upp i EU-nämnden inför mötet i Europeiska rådet. Vi kan också komma med ytterligare skriftlig information. Detta är en första diskussion som inte anses vara särskilt omfattande >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  65  JOHAN HULTBERG (M):

Herr ordförande! Det gäller målstrukturen, ja. Men det är ändå intressant huruvida man ställer sig bakom att det ska vara bördefördelat eller ej. Det är en springande och viktig punkt. Jag ber ministern att förtydliga sig där.

Anf.  66  NIKLAS WYKMAN (M):

Detta visar på lite av den problematik som finns med ett parlamentariskt stöd på 38 procent och att man då ska stå för en position utomlands.

Vad gäller Irlands lån står vi bakom regeringens ståndpunkt i fråga om detta. Vi tycker som regeringen att det är viktigt att IMF kvarstår som långivare.

I sammanhanget som finansministern redovisade för finansutskottet har Sverige, med EU:s starkaste offentliga finanser, givetvis en möjlighet att bidra till Irlands utveckling i fråga om detta. Hade Sverige, i motsats till det som finansministern visade, inte haft så starka offentliga finanser hade det givetvis varit en annan diskussion. Men med EU:s starkaste offentliga finanser, som jag redovisade, finns den möjligheten.

Anf.  67  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Frågan om bördefördelning har det varit mycket diskussion om i tidigare sammanhang här i parlamentet. För alliansregeringen var diskussionen om hur bördefördelningen ska gå till viktig. Därför känns det lite konstigt att vi nu ska gå fram med en inriktning, och sedan ska frågan komma upp igen. Om det då blir förhandlingar med andra partier om andra procentsatser blir det lite svårt att nu först gå in med ett ingångsvärde och sedan komma med något annat ingångsvärde senare. Min fundering gäller hur processen ska gå vidare inför nästa möte.

Anf.  68  ORDFÖRANDEN:

Just nu är det så att det har skickats ut ett preliminärt förslag på riktlinjer inför att ett konkret förslag ska ges till rådet. Vi har inte kommit längre än så just nu.

Anf.  69  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Detta är en information och ingenting som EU-nämnden behöver ställa sig bakom. Jag kan komma med ytterligare information i en promemoria till EU-nämnden senare i dag.

Anf.  70  ORDFÖRANDEN:

Problemet är att vi nu har börjat diskutera frågan. Då måste EU-nämnden anta en inriktning på något sätt, när vi väl har startat en diskussion.

Anf.  71  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Detta finns inte på dagordningen på Ekofinmötet. Det är en informell diskussion.

Anf.  72  ORDFÖRANDEN:

Då tror jag att det enklaste här är att regeringen redogör för punkterna i inriktningen, så att alla här kan värdera dem och uttrycka sig om dem. Du kanske kan repetera de viktigaste bitarna i inriktningen, så att nämnden kan resonera kring dem.

Anf.  73  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Regeringen kommer, som sagt, att återkomma till denna fråga inför mötet i Europeiska rådet.

Anf.  74  ORDFÖRANDEN:

Då kan vi bli formella, och jag frågar om det finns några avvikande meningar här i nämnden när det gäller denna inriktning.

Anf.  75  JOHAN HULTBERG (M):

Jag tycker att det är lite bekymmersamt att vi inte får något besked om den springande punkten här, alltså huruvida det ska bördefördelas. Men Alliansens ståndpunkt är att målet om 40 procents utsläppsminskningar skulle kunna vara högre om det kompletteras med åtgärder utanför unionen. Det skulle då kunna vara 50 procents utsläppsminskningar.

Den avvikande meningen vill jag anmäla å Alliansens vägnar.

Anf.  76  JENS HOLM (V):

Formmässigt tycker jag att detta är lite märkligt. Jag förstår faktiskt inte varför vi måste förhålla oss till någonting som inte ens finns på dagordningen.

Vänsterpartiets ståndpunkt är glasklar. Vi vill ha mycket högre målsättningar än detta. Vår ståndpunkt skiljer sig emellertid från de borgerliga partiernas eftersom vi inte vill tillgodoräkna oss utsläppsminskningar genom uppköp av billiga och osäkra krediter.

Anf.  77  ESKIL ERLANDSSON (C):

Jag vill bara instämma i Johan Hultbergs avvikande mening.

Anf.  78  NIKLAS WYKMAN (M):

Jag instämmer givetvis också i Johan Hultbergs avvikande mening.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  79  FREDRIK MALM (FP):

Vi instämmer i Moderaternas avvikande mening. Jag vill dock påpeka att jag har väldigt svårt att här och nu teckna firma i sådana frågor när vi har en intern process i vårt parti och när detta är en fråga som över huvud taget inte är på dagordningen.

Vi ansluter oss därför till de positioner som vi hade i regeringsställning eftersom det var några veckor tillbaka i tiden. Men jag vill påpeka att det kan finnas en rad olika diskussioner som vi behöver ha i våra partier, vilket kan göra att vi landar i andra saker. Det beror på hur det kan suboptimeras mellan olika mål. Det handlar om hur utsläppen påverkas av en eventuell snabbavveckling av kärnkraften eller inte och så vidare.

Jag kan inte teckna firma för någonting annat i nuläget och hoppas att punkten inte ska beskrivas vara av sådan karaktär.

Anf.  80  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Från Kristdemokraterna vill vi också ha 40 procent men 50 procent på internationell nivå.

Anf.  81  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  82  ORDFÖRANDEN

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Ärendet kommer som sagt tillbaka. Det är ett väldigt preliminärt skede. Orsaken till att vi måste ta upp frågan nu är att den ska diskuteras.

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens inriktning med starka uppmuntringar till högre mål. Även Moderaterna och delar av Alliansen – alla kunde inte teckna firma just i dag – vill koppla den högre målsättningen till mekanismer i tredjeland.

Anf.  83  NIKLAS WYKMAN (M):

Vi anmäler avvikande mening i enlighet med den tidigare regeringens position, nämligen att vi ska sträva efter en högre utsläppsminskning men med komplement av åtgärder utanför unionen.

Anf.  84  ORDFÖRANDEN:

Ansluter sig Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centern till denna avvikande mening? Jag tror att Vänsterpartiets mening var klar.

Anf.  85  JENS HOLM (V):

Vänsterpartiets position är 60-procentiga minskningar, 45 procent förnybart, 40 procent energieffektivisering plus en grundläggande reform av handelssystemet för utsläppsrätter och inga uppköp av billiga, osäkra utsläppskrediter.

Anf.  86  ORDFÖRANDEN:

Då har jag noterat de avvikande meningarna som icke är likalydande. Därmed finner jag att det finns stöd för regeringens inriktning i denna fråga. Vi kommer att återkomma till frågan, så detta var inte sista chansen att yttra sig.

Därmed tackar vi hjärtligt för finansministerns och hennes medarbetares närvaro.

§ 3  Jordbruk och fiske

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht

Återrapport från extra möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 5 september 2014

Återrapport från informellt ministermöte den 30 september 2014

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 13–14 oktober 2014

Anf.  87  ORDFÖRANDEN:

Jag välkomnar landsbygdsminister Sven-Erik Bucht med medarbetare till EU-nämnden.

Finns det några A-punkter som har pågående skriftliga samråd? Är det någon som har några synpunkter på A-punkterna? Jag finner att så icke är fallet.

Då går vi till återrapporten från möte i rådet den 5 september samt återrapporten från det informella ministermötet den 30 september.

Anf.  88  Landsbygdsminister SVEN-ERIK BUCHT (S):

Jag och mina medarbetare är beredda att svara på frågor.

Anf.  89  ORDFÖRANDEN:

Finns det några frågor med anledning av det skriftliga underlaget? Jag finner att så icke är fallet.

Vi går då direkt över till dagordningspunkt 4, Förslag till rådets förordning om fastställande för 2015 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön. Det gäller en politisk överenskommelse.

Anf.  90  Landsbygdsminister SVEN-ERIK BUCHT (S):

Frågan om kvoterna i Östersjön för 2015 var föremål för överläggningar i miljö- och jordbruksutskottet i går. Regeringen har efter diskussioner förtydligat den svenska ståndpunkten i enlighet med de önskemål som framfördes vid överläggningarna i går.

Jag vill även informera nämnden om att vi sent i går eftermiddag fick kännedom om ett informellt förslag från kommissionen avseende östra torsken som innebär en sänkning av kvoten med 20 procent. Det är alltså ett ytterligare underlag inför beslutet på rådet, men det förändrar inte på något sätt handlingslinjen efter överläggningarna i går som är enligt följande:

Regeringen anser att det är angeläget att de mål om maximal hållbar avkastning som sätts upp inom ramen för den reformerade gemensamma fiskepolitiken nås. Dessa mål innebär bland annat att beståndet ska återställas till och bevaras på en nivå som säkerställer en maximalt hållbar avkastning till år 2015, där så är möjligt, och senast till år 2020. Den förvaltningsplan som finns utgör ett viktigt instrument och måste beaktas. Ett beslut om kvoterna för 2015 måste också möjliggöra införande av reformens mål om landningsskyldighet, det vill säga utkastförbud.

Mot denna bakgrund anser regeringen att Sverige ska verka för att en uppgörelse ska vara i enlighet med dessa målsättningar samt att kvoten för torsk i det östra beståndet ska beakta försiktighetsprincipen och att kvoten för detta bestånd därför ska minska väsentligt.

Regeringen anser vidare att det är angeläget att åtgärder kommer till stånd för att möta utmaningen för beståndet som miljöpåverkan i Östersjön bidrar till, detta inte minst för att skydda reproduktionen för torsk.

Anf.  91  ORDFÖRANDEN:

Det är med en nostalgisk tår i ögat som jag hör ordet utkastförbud, för det var min första rapport i fiskeutskottet i EU-parlamentet.

För tydlighetens skull: Den reviderade ståndpunkten finns i den kommenterade dagordningen, revision 3, som är daterad den 8 oktober. Det är den senaste versionen.

Anf.  92  ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Jag tackar statsrådet för redovisningen. Jag har en liten fundering kring ordet försiktighetsprincip. Anser statsrådet att det förslag som nu tydligen finns från kommissionen, alltså minus 20 procent på det östra beståndet, är i enlighet med försiktighetsprincipen eller ej?

Anf.  93  JENS HOLM (V):

Vi hade ju överläggningar om det här i går i miljö- och jordbruksutskottet, och jag tycker att det är bra att ministern har lyssnat på oss i utskottet och reviderat den svenska ståndpunkten.

Jag skulle vilja veta om det östra beståndet och den sänkta kvot som nu föreslås är i linje med vad vetenskapen föreslår, till exempel vad Ices säger.

Anf.  94  JAN-OLOF LARSSON (S):

Jag har en fråga med anledning av den nya siffran 20 procent. Vi vet att det är plus minus 0–15 procent i förvaltningsplanen, och det är oerhört viktigt att vi håller oss till förvaltningsplanerna. Hänvisar man till förvaltningsplanen trots att man gör en minskning med 20 procent?

Anf.  95  Landsbygdsminister SVEN-ERIK BUCHT (S):

Den svenska ståndpunkten kommer inte på något sätt att förändras. Vi kommer att driva en betydligt större minskning. Vart vi hamnar i slutändan är svårt att säga i dag. Den svenska ståndpunkten är helt klar och inte förändrad på något sätt.

Frågorna från Jens Holm och Jan-Olof Larsson överlämnar jag till en av tjänstemännen att svara på.

Anf.  96  Kanslirådet ANDERS HERMANSSON:

När det gäller Ices rådgivning har Ices lämnat ett förslag om ca 29 000 ton. En indikation som vi har fått från kommissionen är att förslaget om minus 20 procent av kvoten skulle ge 52 000 ton.

Förvaltningsplanen innehåller generellt sett att man i förvaltningen av bestånden ska öka respektive minska med 15 procent som ett intervall. Men det finns också skrivningar i förvaltningsplanen om att man vid särskilda tillfällen kan gå utöver detta.

Anf.  97  ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Det som jag är intresserad av att veta är statsrådets definition av försiktighetsprincipen. Är det minus 20 procent eller är det någonting annat?

Anf.  98  JENS HOLM (V):

Om experterna inom Ices rekommenderar 29 000 ton torsk i det östra beståndet och kommissionen föreslår 52 000 ton – 20 procent blir 52 000 ton – tycker jag att regeringen borde ansluta sig till Ices. Vi brukar alltid följa forskningen. Vi vet att kommissionen är påverkad av olika särintressen ibland. Jag tycker att Sverige måste driva det som är ett hållbart fiske, och då har jag fullt förtroende för forskarna i det här fallet.

Är den svenska regeringen beredd att driva den ståndpunkt som föreslås av Ices?

Anf.  99  Landsbygdsminister SVEN-ERIK BUCHT (S):

Till Eskil Erlandsson vill jag säga att jag försökte i mitt tidigare svar förklara att minus 20 procent inte är en försiktighetsprincip. Vi har en helt annan linje och kommer att försöka driva den. Historiskt har den svenska positionen också varit framgångsrik. Vi har hela tiden vunnit alltmer gehör. Avsikten är att driva förhandlingarna på samma sätt även den här gången. Det kanske också är ett svar till Jens Holm, annars får vi komplettera det.

Anf.  100  JAN-OLOF LARSSON (S):

Jag vill återkomma till förvaltningsplanerna, eftersom de är centrala i hela fiskeförvaltningen. Om man inte har förvaltningsplaner blir det rena vilda västern. Här har vi förvaltningsplaner. Min fråga är: Är den svenska ståndpunkten att vi ska hålla oss till förvaltningsplanerna även om vi gör en större minskning? Ska vi hänvisa till förvaltningsplanerna? Eller ska vi bryta förvaltningsplanerna? I så fall finns det risk att vi raserar dem på många områden.

Anf.  101  ORDFÖRANDEN:

Låt mig förtydliga att i förvaltningsplanerna finns det möjlighet att sänka snabbare än vad som står i ursprungstexten.

Anf.  102  Landsbygdsminister SVEN-ERIK BUCHT (S):

Förvaltningsplanerna ska beaktas, men de ger ett utrymme om plus minus 15 procent. Man kan dock gå betydligt lägre, inte över plus 15 procent. Den svenska ståndpunkten är att vi ska driva frågan i en riktning som gör att vi får en ytterligare begränsning. Hur långt vi når vet vi inte i dag.

Anf.  103  JENS HOLM (V):

Jag ställde en konkret fråga om det som Ices, Internationella havsforskningsrådet, rekommenderar. Om de rekommenderar 29 000 ton och kommissionen föreslår 52 000 ton tycker jag att den svenska linjen ska vara att driva samma råd som Ices. Det var det som var min fråga. Att man sedan inte vet var det landar i slutändan har jag full respekt för, eftersom det trots allt är en förhandling. Men om ni inte driver det som Ices rekommenderar blir jag tvungen att anmäla avvikande mening och föreslår därför att ni ska göra det.

Anf.  104  JOHAN HULTBERG (M):

Herr ordförande! Jag tackar ministern för lyhördheten inför miljö- och jordbruksutskottets synpunkter i går. Det är bra att den svenska positionen nu är något vassare, även om jag tycker att det är angeläget att nämnden inte bakbinder ministern inför förhandlingarna. Vi vet att det är viktigt att kunna vara spelbar i förhandlingarna. Det är något som vi har hållit för viktigt under den föregående mandatperioden, och det är en princip som vi kommer att hålla fast vid.

Jag är glad att ministern nu har förtydligat att en väsentlig minskning de facto innebär att Sverige kommer att driva linjen om en minskning med mer än de nu föreslagna 20 procenten. Vi kommer naturligtvis att noga följa att det är den positionen som Sverige driver.

Anf.  105  Kanslirådet ANDERS HERMANSSON:

När det gäller det förslag till kvot som Ices har tagit fram är situationen den att torsk i östra beståndet är ett så kallat datasvagt bestånd. Ices har därmed ett antal protokoll, om man kan uttrycka det så, för vad som ska ske och hur kvoten ska sättas. Till skillnad från de andra bestånden i Östersjön, med undantag av rödspätta, är det alltså inte någon analytisk bedömning som Ices har gjort, utan man utgår från de fångster som finns och räknar där av 20 procent. Ices bedömer till följd av det låga kvotutnyttjandet som finns i torskfisket dock inte att det finns skäl att gå ned dessa ytterligare 20 procent som annars hade legat i protokollet.

Ices kvot är alltså inte någon analytisk assessment utan en reaktion på att det saknas data. Ett av huvudskälen till att vi saknar data för torsk är det låga fisket. Kvotutnyttjandet ligger en bra bit under 50 procent. Det finns alltså ingen data från fisket. Ett annat betydande problem, och det har att göra med metodologin som Ices använder, är att vi inte längre kan bedöma hur stora torskarna är. En torsk som tidigare var tre år gammal var av en viss längd; så är inte fallet nu. Den kan mycket väl vara sju år gammal och ha samma längd, och det gör att hela metodologin är ställd på ända.

Ices råd är alltså bara enligt ett antal protokoll som träder in, som det ser ut i dag. Så har Ices kommit fram till sin kvot.

Anf.  106  ORDFÖRANDEN:

Är du nöjd med svaret, Jens Holm, eller vill du vidhålla avvikande mening?

Anf.  107  JENS HOLM (V):

I ljuset av att ministern har lyssnat på oss i miljö- och jordbruksutskottet låter jag det passera den här gången. Jag tolkar den svenska positionen som att man kommer att verka för en kvot under de 20 procenten.

Sedan tycker jag att det vore bra om det i fortsättningen stod klart och tydligt i den svenska positionen att man så långt det är möjligt ska följa det internationella havsforskningsrådet Ices.

Anf.  108  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt. Vi går vidare till punkt 5, EU och Norges årliga samråd för 2015. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  109  Landsbygdsminister SVEN-ERIK BUCHT (S):

Syftet med denna punkt på dagordningen är att ha ett första meningsutbyte om förhandlingarna mellan EU och Norge om nästa års fiskemöjligheter på det bestånd man förvaltar gemensamt i Nordsjön och Skagerrak. Vi ministrar har här möjlighet att framföra våra synpunkter till kommissionen inför förhandlingarna.

När det gäller fiskemöjligheterna anser regeringen att kommissionen i förhandlingarna ska verka för att uppnå målen om maximal hållbar avkastning i den reformerade gemensamma fiskeripolitiken. För att uppnå detta anser regeringen att långsiktiga förvaltningsplaner är ett viktigt verktyg. Det är därför viktigt att EU och Norge arbetar med att se över de planer som är inaktuella.

I synnerhet vad gäller torsken i Nordsjön anser regeringen att kommissionen i avvaktan på införande av utkastförbud och en flerartsplan ska verka för en flerartsförvaltning så att biomassan för torsk ökar till försiktighetsnivåer. Detta innebär att man redan nu tar hänsyn till torsken när man fastställer fiskemöjligheter för associerade arter för att så långt som möjligt undvika utkast av torsk.

Anf.  110  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens inriktning. Vi går vidare till punkt 6, Iccats årsmöte.

Anf.  111  Landsbygdsminister SVEN-ERIK BUCHT (S):

Ordförande! Dagordningspunkten avser en diskussion inför internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten Iccats årsmöte. Det är inte en beslutspunkt på rådet.

Regeringen har efter en diskussion förtydligat den svenska ståndpunkten i enlighet med de önskemål som framfördes i saksamrådet med utskottet i går. Regeringen anser att förvaltningen av blåfenad tonfisk samt hanteringen av haj ombord på fartyg särskilt ska bevakas.

Anf.  112  ORDFÖRANDEN:

Det finns inga kommentarer till detta. Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens inriktning på denna punkt.

Vi går vidare till jordbruksagendan. Det är dagordningspunkt 7 på jordbruksrådets möte, Afrikansk svinpest.

Anf.  113  Landsbygdsminister SVEN-ERIK BUCHT (S):

Ordförande! Frågan om afrikansk svinpest tas upp till diskussion på begäran av Litauen, Polen, Lettland och Estland som samtliga har haft utbrott av sjukdomen under våren och sommaren 2014.

Bland annat vill dessa länder att kommissionens ersättning för bekämpningsåtgärder ska utbetalas enligt det maximala beloppet i EU:s utgiftsförordning, vilket är 100 procent av medlemsstaternas kostnader. Situationen är allvarlig i de drabbade länderna, och det finns en risk för att spridningen av afrikansk svinpest kan ske till övriga EU-länder. Ordförandeskapet anser att kommissionen bör ta fram relevant information för att bedöma om det finns skäl att öka ersättningsnivån.

Regeringen instämmer i ordförandeskapets bedömning.

Anf.  114  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens inriktning i denna fråga. Vi går vidare till dagordningspunkt 8, Läget i frågor rörande internationell handel med jordbruksprodukter.

Anf.  115  Landsbygdsminister SVEN-ERIK BUCHT (S):

Kommissionen ska informera jordbruksrådet om pågående internationella förhandlingar på jordbruksområdet. Det rör såväl Doharundan inom ramen för WTO som EU:s bilaterala förhandlingar om handelsavtal.

För regeringen är handel en viktig fråga. Vi ska fortsätta främja ökad handel. Handel är en avgörande del av en framgångsrik näringspolitik som gynnar ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Samtidigt ska vi stå upp för viktiga gränsöverskridande värden som miljö samt människors och djurs hälsa.

Jag avser att lyssna på kommissionens lägesrapport i nästa vecka och ber att få återkomma.

Anf.  116  ORDFÖRANDEN:

Jag har en fråga. Ökade satsningar för säljfrämjande åtgärder i tredjeland, avslutas detta med. Vi har ju i många år bekämpat exportstöd. Vadi består dessa säljfrämjande åtgärder?

Anf.  117  Departementsrådet EVA SJÖGREN:

Ett beslut om säljfrämjande åtgärder är uppe som en A-punkt på rådsmötet. Det har varit ett skriftligt förfarande kring detta, och regeringen kommer att rösta nej till det paket som ligger på bordet.

Jag förstod inte frågan kopplat till handelspunkten på dagordningen. Den handlar inte om säljfrämjande åtgärder, utan det är en annan dagordningspunkt, en A-punkt.

Anf.  118  BÖRJE VESTLUND (S):

Jag måste säga att jag har väldigt svårt att förstå vad WTO-förhandlingarna på Bali, som ett par av ledamöterna var närvarande på, har med importstoppet att göra. Importstoppet är ju mer en bilateral sak som möjligen kan strida mot det ingångna WTO-avtalet, det känner jag inte till, men det skulle vara intressant att höra kommentarerna från departementet kring de frågorna. Jag tycker att man blandar äpplen och päron i ett och samma ärende här.

Anf.  119  Departementsrådet EVA SJÖGREN:

Det är mycket riktigt så att WTO-förhandlingarna och importstoppet av livsmedel från Ryssland inte har med varandra att göra. Men kommissionen kan under den här informationspunkten på rådsmötet väntas informera om samtliga handelsfrågor som påverkar jordbruksområdet. Det kan vara det som är orsaken till det som står om bakgrunden.

Anf.  120  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen. Vi går till punkt 9, Halvtidsöversyn av Europa 2020-strategin.

Anf.  121  Landsbygdsminister SVEN-ERIK BUCHT (S):

Regeringen välkomnar den översyn som nu görs och vill betona vikten av att lyfta fram långsiktiga tillväxtfrågor.

De gröna näringarna har en viktig roll att spela för att skapa en hållbar tillväxt som gynnar både stad och landsbygd. Ordförandeskapet har tagit fram ett antal frågeställningar som ska ligga till grund för diskussionen. Det handlar om kopplingar mellan strategi och våra politikområden och då framför allt sysselsättningsfrågan.

Europa 2020-strategin har påverkat utformning och mål i den senaste formen av jordbruks- och fiskepolitiken. Europa 2020-strategin påverkar i synnerhet landsbygdspolitiken som syftar till att säkerställa en hållbar förvaltning av naturresurser, främja konkurrenskraften och skapa sysselsättning och tillväxt på landsbygden.

Unga människors framtid och möjligheter till sysselsättning är prioriterat, och det är en viktig uppgift att skapa goda förutsättningar för de gröna näringarna och för landsbygden.

Anf.  122  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens inriktning i denna fråga. Vi går vidare till Övriga frågor på jordbruksrådet, dagordningspunkt 10. Vi har en fiskefråga och en fråga om det ryska importförbudet.

Anf.  123  Landsbygdsminister SVEN-ERIK BUCHT (S):

Det finns ett antal övriga frågor om bland annat det ryska importförbudet för jordbruks‑, livsmedels- och fiskeprodukter samt mjölk. Om nämnden har några frågor är jag beredd att överlämna till mina tjänstemän att svara på dem.

Anf.  124  FREDRIK MALM (FP):

Det är klart att vi alla är bekymrade över den situation som råder till följd av Rysslands invasion av Ukraina och de sanktioner som sedan har följt av den politiska konflikten.

Jag har två frågor med anledning av brevet, eller noten, från Polen. Det rör inte fisket utan egentligen mjölkbönderna. Vad Polen argumenterar för är ju att införa någon sorts exportstöd för att dumpa överskottet på andra marknader, och det vore väldigt oroväckande. Generellt sett tycker jag att det är bekymmersamt när vi nu till följd av den politiska konflikten med Ryssland ser att Polen, uppenbart, och förmodligen också andra länder, börjar driva på för mer subventioner, att man ska tillbaka till subventionsekonomin som vi vill bort ifrån och som vi i långtidsbudgeten har lyckats pressa ned en aning i alla fall.

Jag förutsätter därför att regeringen i en sådan diskussion är tydlig med att Sverige inte har för avsikt att verka för att gå den vägen som Polen vill gå och därtill också att vi kraftigt motsätter oss eventuella krav på att flytta medel mellan CAP-pelarna, för då börjar man ta från naturvård för att ge direktstöd eller andra typer av krishanteringsåtgärder till de lantbrukare och mjölkbönder som får problem när den ryska exportmarknaden viker eller försvinner helt och hållet. Det är det ena.

Det andra är en ren sakfråga: Finns det några länder som har anslutit sig till den polska uppfattningen? Jag utgår från att det finns ett antal länder som är like-minded med Polen i detta. Finns det några som officiellt har tydliggjort den ståndpunkten?

Jag anser att det är en viktig fråga för Sverige att stå upp för, för vi vill ju ha en jordbrukspolitik som baseras på fri konkurrens och inte på den typen av subventioner. Ur ett internationellt perspektiv är det också viktigt att vi inte dumpar vårt överskott på andra marknader och konkurrerar ut lokala jordbrukare eller mjölkbönder och andra i till exempel Afrika.

Anf.  125  ESKIL ERLANDSSON (C):

Jag är intresserad av att lyssna på statsrådets kunskaper beträffande de budgetmedel som så här långt har avsatts för att motverka det importstopp som finns från rysk sida. Är dessa budgetmedel ansträngda eller inte? Kan det förväntas komma en propå om ytterligare budgetmedel för att motverka de effekter som det ryska exportstoppet har fått?

Anf.  126  Landsbygdsminister SVEN-ERIK BUCHT (S):

Om jag först tar Fredrik Malms synpunkt vill jag säga att vi delar uppfattning. Vi är generellt emot exportstöd. Det finns inga signaler om att kommissionen skulle gå på den linjen.

När det gäller sakfrågorna överlämnar jag dem och även Eskil Erlandssons fråga till departementsrådet att besvara.

Anf.  127  Departementsrådet EVA SJÖGREN:

När det gäller Polens önskemål om exportstöd finns det inga indikationer på att det är något land som stöder Polen. Däremot är mjölksektorn i Europa ansträngd, och det finns ett antal länder som vill ha ökat stöd till mjölksektorn. Den är särskilt ansträngd i Finland och i de baltiska staterna med anledning av exportstoppet. Men det finns inga tecken på att de har anslutit sig till Polens önskan om exportstöd.

Däremot kan det finnas – om vi går över till Eskil Erlandssons fråga – önskemål från dessa länder om ett ökat direktstöd. Den frågan är dock inte uppe för diskussion på dagordningen. Skulle så ske krävs ett förslag från kommissionen och ett beslut i rådet, och i så fall återkommer regeringen givetvis till riksdagen i den frågan.

Anf.  128  ORDFÖRANDEN:

Därmed kommer vi till sista punkten som är lunchdiskussionen. Jordbruksministrarna är inbjudna till en lunch, och debattämnet är den klimat- och energipolitiska ramen för perioden 2020–2030, jordbruksaspekter.

Anf.  129  Landsbygdsminister SVEN-ERIK BUCHT (S):

Ordförande! Ministrarna har blivit ombedda att under en lunchdiskussion reflektera över klimatramverk i relation till jordbruk och framföra vad de anser är det viktigaste budskapet till Europeiska rådet. Ordförandeskapet planerar att brevledes framföra budskapet från jordbruksrådet till Europeiska rådet inför förhandlingarna i slutet av oktober.

Regeringens övergripande prioritering när det gäller klimatramverk är att slå fast ambitiös målsättning för utsläppsminskningar, förnybar energi och energieffektiviseringar. Det är viktigt att beslut fattas vid Europeiska rådet i oktober så att EU kan visa ledarskap inför de internationella förhandlingarna i Paris nästa år.

Med anledning av den korta tidsramen förväntas Europeiska rådet fokusera på de mest prioriterade frågorna utifrån befintligt ramverk.

Frågan om hur jordbruk och skogsbruk ska hanteras bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vi förutsätter att det inte kommer att vara frågor för avgörande på Europeiska rådet utan att diskussion om detta kommer att fortgå.

Anf.  130  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Jag funderar på diskussionerna om klimatmålen som vi hade tidigare. Kommer nivåerna på klimatmålen som vi diskuterade tidigare med finansministern att komma upp?

Anf.  131  Landsbygdsminister SVEN-ERIK BUCHT (S):

Nej, de frågorna är inte föremål för diskussion.

Anf.  132  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens redovisade inriktning.

Vi tackar statsrådet Bucht med medarbetare för närvaron i EU-nämnden i dag.

§ 4  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 19 juni 2014

Återrapport från informellt ministermöte den 17–18 juli 2014

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 16 oktober 2014

Anf.  133  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statsrådet Ylva Johansson med medarbetare välkomna. Det finns inga utestående A-punkter, så vi går till återrapport från möte i rådet den 19 juni, återrapport från informellt ministermöte den 17–18 juli samt information och samråd inför möte i rådet den 16 oktober.

Anf.  134  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Det ska bli trevligt att lära känna er. Jag är ju ny i denna roll, så det kanske tar lite tid innan jag blir varm i kläderna. Det är förstås min avsikt att jag ska komma personligen till EU-nämnden när det är aktuellt och kunna berätta för er, och jag hoppas ha ett gott samarbete med flera partier. Min statssekreterare Erik Nilsson kommer i värsta fall att få gå hit om det inte går att lösa på annat sätt.

Första punkten är återrapport från ministermötet, och där var jag, per definition, inte med. Jag tänkte därför inte säga så mycket. Finns det frågor ska vi försöka svara på dem. Annars har ni en skriftlig återrapport.

Anf.  135  ORDFÖRANDEN:

Eftersom det inte finns några kommentarer på den skriftliga redovisningen går vi vidare till lagstiftningsöverläggningarna. Det gäller punkt 3 på rådets dagordning, Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett europeiskt forum för att förbättra samarbetet när det gäller att förebygga och motverka odeklarerat arbete.

Anf.  136  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Ordförande! Odeklarerat arbete är alltså svartarbete. Frågan har varit uppe i EU-nämnden tidigare och också i överläggningar i arbetsmarknadsutskottet. Man försökte komma fram till ett beslut under det grekiska ordförandeskapet men lyckades inte med det. Nu har man fortsatt med förhandlingarna, och det har urvattnats lite till. Framför allt har det blivit frivilligt för länderna att delta.

De punkter Sverige har drivit har vi fått gehör för. Vi tycker att det är ett bra förslag, och jag föreslår att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom det föreliggande kompromissförslaget.

Anf.  137  PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! Jag tackar statsrådet för redogörelsen. Sverigedemokraterna vill anmäla avvikande mening. Vi anser att regeringen tydligare ska lyfta fram att det ska vara frivilligt att delta i detta forum. Vi vill se andra skrivningar av artiklarna 1.2 och 5.1.

Vi är också skeptiska till att kommissionen ges så stort inflytande över agendan och att det räcker med enkel majoritet för beslut, vilket uttrycks i artikel 7.

Anf.  138  ORDFÖRANDEN:

Har statsrådet någon kommentar?

Anf.  139  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Nej.

Anf.  140  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i denna fråga. Vi går vidare till punkt 5, Förslag till rådets direktiv om genomförande av det europeiska avtal som ingåtts av European Barge Union, European Skippers Organisation och Europeiska transportarbetarfederationen om arbetstidens förläggning i vissa avseenden inom inlandssjöfarten.

Anf.  141  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Ordförande! Denna punkt ansvarar infrastrukturministern för, men hon har bett mig att föredra den. Den ligger nära mitt ansvarsområde eftersom bakgrunden är arbetstidsdirektivet, som ligger under mitt ansvarsområde.

Arbetstidsdirektivet omfattar inte inlandssjöfarten. I stället har parterna gjort en överenskommelse om ett avtal som gäller arbetstiden för inlandssjöfarten, och att parterna kommer överens är en modell som vi i Sverige tycker är ganska bra.

Nu vill man att detta avtal ska få status av direktiv. Eftersom avtalet har ingåtts mellan parterna får man antingen ta det eller förkasta det. Ur svensk ståndpunkt har vi inga problem med innehållet i avtalet och att göra det till ett direktiv. Vi håller redan på att implementera det i lagstiftningen.

Det är inte säkert att frågan kommer upp på rådet, för det kan finnas en blockerande minoritet i Coreper. Men kommer den upp är mitt förslag att Sverige ställer sig bakom överenskommelsen.

Anf.  142  JENS HOLM (V):

Det är bra att parterna tar ansvar i sådana här frågor. Det är så vi är vana att lösa arbetsmarknadsfrågor i Sverige. Det är emellertid lite märkligt att det är parter på europeisk nivå som diskuterar, så min första fråga är: Vad tycker de svenska parterna på arbetsgivarsidan och facket om denna överenskommelse?

Jag tycker att det egentligen är lite överflödigt. Om arbetsmarknadens parter kan komma överens, varför ska man då ha ett EU-direktiv? Jag tror att många håller med mig om att ju mindre vi kan få EU att syssla med arbetsmarknadspolitik desto bättre.

Har regeringen, som jag, reflekterat lite kritiskt över dessa frågor?

Anf.  143  PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! Sverigedemokraterna menar att det är svårt att se hur inlandssjötrafik i Sverige kan vara ett gränsöverskridande problem. Vi menar att det inte finns någon anledning för EU att reglera denna fråga för Sveriges del. Rimligen borde lagstiftaren och arbetsmarknadens parter klara av att själva hantera frågan.

Vi invänder även mot en formulering i det skriftliga underlaget, ”vitt skilda nationella bestämmelser”. Vi vill påpeka att det inte behöver vara negativt utan snarare är positivt att ha vitt skilda nationella bestämmelser. Vi anmäler därför avvikande mening.

Anf.  144  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Ordförande! När det gäller den övergripande frågan vill jag säga till Jens Holm att regeringen tycker att det är bra att man kan reglera mycket på arbetsmarknaden genom avtal mellan parterna, och det vill vi värna.

Vi tycker också att det är viktigt att vi inom EU försöker förhindra social dumpning. Därför är det bra med vissa minimiregler som förhindrar att länder kan konkurrera genom dåliga arbetsvillkor. Arbetstidsdirektivet har delvis den karaktären och gör att man kan undvika vissa delar av dumpning vad gäller arbetstid. Därför är vi för att det finns arbetstidsdirektiv. Inlandssjöfarten har varit undantagen från arbetstidsdirektivet, vilket motiverar att den nu kommer in på detta sätt.

Beträffande parternas synpunkter hänvisar jag till Per Håvik, ämnesråd på Näringsdepartementet.

Anf.  145  Ämnesrådet PER HÅVIK:

Parterna i Sverige har haft få synpunkter på detta. På arbetsgivarsidan har Almega, som framför allt företräder skärgårdstrafiken, haft vissa invändningar och menat att detta påverkar deras verksamhet negativt. Storsjöfarten, till exempel Sveriges Redareförening, har inte haft några synpunkter alls. Det har inte heller facken, som har lämnat i princip blanka yttranden. Så ser det ut i remissvaren.

När det gäller frågan varför man kräver ett direktiv, en lagstiftning, har man på Europanivå från båda parternas sida konstaterat att det behövs. Det är alltså parterna som har styrt detta.

Anf.  146  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt men med avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till punkt 6, Europa 2020-strategin: halvtidsöversyn.

Anf.  147  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Ordförande! Det är den lite större punkten. Det handlar om halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin. Det är dels en diskussion mellan ministrarna i Epsco, dels två beslutspunkter, underpunkter. Jag föreslår att vi först behandlar beslutspunkterna och sedan återkommer till diskussionsfrågan.

Många känner säkert till Europa 2020-strategin där det nu görs ett slags halvtidsöversyn. Det har förts diskussioner i olika kommittéer utifrån detta, och dessa kommittéer har kommit fram till gemensamma ståndpunkter. Det är alltså kommittéernas gemensamma förslag som kommer upp på ministerrådet för godkännande. Det är inte specifika svenska ståndpunkter, men från svenskt perspektiv har vi inga problem med de ståndpunkter man har kommit fram till.

Under dagordningspunkt 6 a är det ett yttrande från de två rådgivande kommittéerna under Epscorådet, sysselsättningskommittén och kommittén för social trygghet. Ni har fått ta del av det, och om det finns en politisk riktning är det ett ökat betonande av den sociala dimensionen i EU 2020-strategin. Man betonar också processerna för att ytterligare få med perspektivet av arbetsmarknaden och den sociala dimensionen.

Det är en riktning som Sverige givetvis stöder, även om det inte är något helt nytt ställningstagande. Mitt förslag är att Sverige vid rådsmötet ska ställa sig bakom att man godkänner yttrandet under 6 a.

Anf.  148  PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! Sverigedemokraternas principiella ståndpunkt är att Europa 2020 ska läggas ned som projekt och att den europeiska planeringsterminen ska avvecklas, inte förfinas. Det är något som vi har lyft fram tidigare i andra sammanhang.

Vad gäller specifikt punkt 6 a har vi avvikande mening. Hur tänker man när man skriver följande: ”I denna del nämns också att Europa 2020-strategin bör fortsätta att till fullo respektera de nationella parlamentens och arbetsmarknadsparternas roll.” Jag undrar hur man tänker när man formulerar sig med ”bör fortsätta”.

Sedan tillkomsten av Europa 2020 har vi sett inget annat än att kommissionen, rådet och Europeiska rådet försöker köra över medlemsstaterna. Det ter sig märkligt att man här menar att man bör fortsätta att respektera de nationella parlamenten när man inte har gjort det under tidigare behandling.

För Sveriges del har vi sett påtryckningar gällande moms, pensioner, arbetsmarknad och bostadspolitik. Då ska man komma ihåg att de länder som ingår i EMU har utsatts för ännu hårdare tryck. Vi menar helt enkelt att det är hyckleri att formulera sig med ”bör fortsätta” när vi har sett en helt annan utveckling under resans gång.

Jag återkommer till punkt 6 b när vi behandlar den.

Anf.  149  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Herr ordförande! Jag vill bara betona det som delvis står i papperet, nämligen att vi måste stå fast. Det är fråga om Sveriges viktiga roll att stå kvar vid att olika länder fortfarande måste göra nödvändiga reformer för att få sin ekonomi på plats. Om vi ska kunna göra satsningar på det sociala området krävs att många länder håller ordning på sina finanser, även de offentliga finanserna.

Frågan är om regeringen fortsättningsvis har inställningen att det ska vara budgetrestriktivitet i de olika länderna och att man försöker stå fast vid de viktiga och nödvändiga reformer som EU har tryckt på att de olika länderna ska göra.

Anf.  150  ULRIKA KARLSSON (M):

Jag återkommer också till frågan om inriktningen för 2020-diskussionen.

Punkt 6 a tar upp de landspecifika rekommendationerna. Det Ekofin tidigare har talat om är intressant. Det är viktigt att de landspecifika rekommendationerna måste vara konkreta, relevanta och i större utsträckning kunna omsättas i praktisk handling av medlemsstaterna. Jag uppfattar att det också har varit den tidigare regeringens ståndpunkt, och jag uppfattade i den tidigare diskussionen att det även var finansministerns ståndpunkt. Jag vill höra om arbetsmarknadsministern har för avsikt att föra fram den ståndpunkten i diskussionen.

Här finns en skrivning som skulle kunna tolkas på ett annat sätt, nämligen att rekommendationerna inte är alltför föreskrivande. Det skulle i så fall kunna tolkas emot att vara mer konkreta. Jag vill höra ministerns syn på detta.

Anf.  151  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Jag lämnar uttalandet att förslagen till beslut skulle vara fråga om hyckleri utan kommentar. Sedan fanns en konkret fråga som jag kommer att be Thomas Göransson att svara på.

Ordning och reda i finanserna är en mycket viktig fråga för den svenska regeringen. Om vi ska lyckas, och om Europa ska lyckas, att vända utvecklingen mot ekonomisk tillväxt är det alldeles nödvändigt att alla länder måste genomföra de nödvändiga reformerna på nationell nivå. De kommer inte att kunna ersättas av en EU-politik. EU kan på olika sätt underlätta eller bidra, men det måste ske i respektive land. Det är den svenska regeringens uppfattning.

Det är också viktigt, om det ska bli en hållbar tillväxt, att det är ordning och reda i finanserna. Utan det kommer man inte att klara av att ta sig ur den svåra situation som den europeiska ekonomin i flera avseenden befinner sig i. Det är vad jag tror att finansministern tidigare har redovisat här.

Jag återkommer till punkten vad jag ska säga i diskussionen. Men det var en konkret fråga om en skrivning om att fortsätta att respektera nationella parlament.

Anf.  152  Kanslirådet THOMAS GÖRANSSON:

Det gällde uttrycket bör fortsätta att respektera de nationella parlamenten. Det handlar om att betona att det har skett så tidigare, och i och med att det nu är en översyn av hela strategin är det viktigt att även i fortsättningen vid översynen och en eventuell justering av strategin respektera parlamentens roll och arbetsmarknadsparternas roll. Det är vad det handlar om.

Anf.  153  ORDFÖRANDEN:

Då är vi redo att fatta beslut om dagordningspunkt 6 a. Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt men med avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Vill statsrådet att vi går vidare till punkt 6 b? Ja.

Anf.  154  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Punkt 6 b är statsrådet Strandhälls fråga, men hon har bett mig föredra den i nämnden.

Det är kommittén för socialt skydd som har utarbetat några nyckelbudskap som ett inspel till kommissionen inför att den ska presentera sin årliga tillväxtrapport senare i höst.

Det är samma sak här, nämligen att det är ett kompromissande – förstås – i kommittén. Nyckelbudskapen är på en övergripande nivå, men för den svenska regeringens del har vi inga problem att ställa oss bakom dem. Vi tycker att det är bra att man betonar kravet på långsiktigt hållbara system, till exempel pensionssystem, barnomsorg, äldreomsorg. Det är viktiga strukturer för att få en jämställd arbetsmarknad så att man varaktigt kan öka sysselsättningen inte bara generellt utan för både kvinnor och män. Det är viktigt för oss att man har lyckats betona dessa nyckelbudskap.

Mitt förslag är att Sverige vid rådsmötet ska ställa sig bakom ett godkännande av nyckelbudskapen.

Anf.  155  PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! I linje med vad Sverigedemokraterna tidigare har framfört anser vi inte att Sveriges olika reformer ska vare sig betygsättas eller kommenteras av någon expertgrupp inom EU.

Till exempel menar vi att gratis vård till illegala invandrare inte är en fråga för EU:s sociala kommitté. Det är något som lyfts fram i de underlag vi har fått ta del av. Vi tycker inte att det är en fråga som ska behandlas av EU:s sociala kommitté.

Vi anser därmed att regeringen inte ska ställa sig bakom nyckelbudskapen.

Anf.  156  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt vad gäller dagordningspunkt 6 b. Återkommer vi nu till punkt 6? Ja.

Anf.  157  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Ordförande! Det kommer att bli en diskussion. Det blir mitt första framträdande i Epsco, och det kommer att bli viktigt att presentera mig för mina kolleger i diskussionen. Jag lyssnar gärna på inspel och medskick från ledamöterna i EU-nämnden till detta. Naturligtvis spelar det också roll vad de andra säger för hur man bör förhålla sig i diskussionen.

Sådant som är viktigt för den svenska regeringen att framhålla är naturligtvis jobben. För att få fullt fokus på jobben, och för att få en varaktig tillväxt i ekonomin och av nya jobb, krävs ordning och reda i statsfinanserna. Jag kommer att betona att det inte bara krävs nya jobb utan att det också krävs bra jobb. Arbetsvillkoren på arbetsmarknaden är viktiga. Det finns en risk för en framväxt av det som kallas ett prekariat, det vill säga grupper som står långt ifrån den ordinarie arbetsmarknaden och hänvisas till oerhört otrygga anställningar.

Jag deltog i onsdags i EU:s jobbtoppmöte. Vi hade ett möte med arbetsmarknadsministrarna. Det var en av de frågor som diskuterades där. Vi kommer att lyfta fram dem.

Jag kommer också att betona vikten av stora satsningar på utbildning och ett väl fungerande utbildningssystem som svarar mot arbetslivets och näringslivets behov. Inte bara i Sverige utan även i andra länder är det ett stort problem att matchningen på arbetsmarknaden fungerar alltför dåligt. Tillväxtbranscher får inte tag i rätt personal inom rimlig tid. Det är också något som brukar lyftas fram av OECD som ett problem, det vill säga att vi har för lite satsningar på utbildning, och på rätt utbildning i förhållande till de nya jobben. Det är frågor jag också kommer att lyfta fram.

Säkert kommer många att prata om ungdomsarbetslösheten. Även där kommer jag att nämna regeringens ambition att göra stora satsningar på att ungdomar på allvar kommer i arbete eller utbildning.

Anf.  158  ULRIKA KARLSSON (M):

Ordförande! Det kommer att bli en otroligt intressant diskussion för ministern.

Jag vill ge några medskick, som jag hoppas även i fortsättningen kommer att vara Sveriges ståndpunkt i diskussionerna, nämligen att också titta på hur konkurrenskraften internationellt kan stärkas för hela EU-området och hela europeiska området.

En av de stora utmaningarna är den höga ungdomsarbetslösheten. Jag tänker inte minst på de södra delarna av unionen där många står utanför arbetsmarknaden – nästan varannan ung person. Det är en utmaning. Jag hoppas att ministern kan framföra att man möter den utmaningen med att dels satsa på utbildning, som ministern själv nämnde, dels titta på konkreta reformer.

Vi har pratat om att satsa på entreprenörskap. Vi har även pratat om differentierade arbetsgivaravgifter, som infördes i Sverige för att mota ungdomsarbetslösheten, och som faktiskt skapade jobb. Det har vidare varit fråga om att satsa på tjänstesektorn, avregleringar och handelsutbyten.

Att satsa på tillväxt och jobb på ett reellt och konkret sätt är den stora utmaningen för Europa. Det ska inte vara fråga om fler regleringar, högre skatter och mer bidrag. Det ska skapas rediga och reella arbetstillfällen.

Anf.  159  JENS HOLM (V):

Det är viktigt att framhålla att den förda politiken har varit ett stort fiasko och att arbetslösheten de senaste åren har nått rekordnivåer inom EU, inte minst inom eurozonen. Där ligger den på ungefär 12 procent. Andelen fattiga inom EU har ökat kraftigt. En ensidig åtstramningspolitik har lett fram till detta. Enligt mig beror det också på EMU-politiken, med samma penningpolitik för hela euroområdet, trots att där råder olika förutsättningar. Vidare finns ett stort behov av investeringar, precis som ministern tog upp här. Det ska verkligen understrykas.

Det finns en metodologisk fråga som jag vill ta upp. När jag läste rapporten, som finns som underlag, framgick det att vid utvärderingen av de olika parametrarna pratar man bara om sysselsättningsgrad, inte om arbetslöshet. Sysselsättningsgrad och arbetslöshet är egentligen två olika saker. Man kan öka sysselsättningsgraden genom att se till att människor jobbar längre, går i pension senare, genom hög invandring och så vidare. Det kan vara positivt, och det kan diskuteras, men det behöver inte bringa ned arbetslösheten. Jag tycker att arbetslösheten är den mest relevanta parametern i sammanhanget. Det skulle vara intressant att veta om ministern har en åsikt om det.

Anf.  160  NIKLAS WYKMAN (M):

Det är givetvis med en stark position som ministern kan åka till detta möte. Sverige har till exempel tillsammans med Luxemburg haft den bästa utvecklingen av den disponibla inkomsten i EU sedan 2006. Vi har haft den fjärde eller femte bästa reallöneutvecklingen under den tiden. Vi har haft högsta arbetskraftsdeltagandet. Det har ökat mer här än någon annanstans. Bland jämförbara länder har vi haft den tredje bästa sysselsättningsutvecklingen i EU. Till skillnad från före 2006 har till exempel NEET-måttet pressats tillbaka, alltså andelen ungdomar som sysselsätter sig med antingen studier eller arbete har ökat i Sverige. Så har inte skett i andra länder. Det finns anledning att hålla huvudet högt när man företräder Sverige i dessa frågor.

Givetvis ska vi också redogöra för de viktiga reformer som Sverige har gjort och som vi ser har haft en mycket god effekt. Sverige utmärker sig tydligt i fråga om äldres arbetskraftsdeltagande och sysselsättning och även kvinnors sysselsättningsutveckling sedan 2006. Vi ser att kvinnor över 50 har haft en kraftigt ökad sysselsättningsutveckling. Äldre har haft en kraftigt ökad sysselsättningsutveckling. Det är precis de teoretiska effekter jobbskatteavdraget och den sänkta löneskatten för äldre säger sig ha, nämligen att sysselsättningen bland kvinnor och äldre med en något svagare situation på arbetsmarknaden ska öka mycket.

Från Sverige finns nu alltså tydlig evidens för de effekter jobbskatteavdraget och sänkt löneskatt ska ha. Här har sysselsättningen bland framför allt kvinnor i femtioårsåldern och uppåt samt äldre ökat väsentligt. Det är något att ta med sig till ett sådant möte, alltså att jobbskatteavdrag, sänkt löneskatt och så vidare fungerar.

Anf.  161  ORDFÖRANDEN:

Tack för det delvis inrikespolitiska inlägget!

Jag har en fråga själv. Kommissionen lanserade en strategi som heter Bortom tillväxt, där man i samband med att man mäter tillväxt också ville studera ett flertal sociala faktorer och även miljöfaktorer som mått på utveckling. Jag undrar om det arbetet fortskrider. Det är nämligen relevant även för ministerns sakområde.

Anf.  162  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Herr ordförande! När det gäller den sista frågan tycker jag att det bör ingå, men jag vågar faktiskt inte svara på det. Jag vet inte om det är någon av mina medarbetare som vet bättre hur det arbetet bedrivs. Jag uppfattar att frågan handlar om sociala och miljömässiga indikatorer på tillväxt och hur det arbetet fortskrider. Jag är inte tillräckligt påläst för att veta hur det fortskrider.

Anf.  163  ORDFÖRANDEN:

Jag är nöjd med svaret och tackar för det.

Anf.  164  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Jag vill tacka för inspelen. Det jag tar med mig av dem är att det är oerhört viktigt att stärka Europas konkurrenskraft. Jag tycker också att det är viktigt att se behovet av investeringar, inte minst strategiska investeringar, för att stärka konkurrenskraften både kortsiktigt och långsiktigt. Det tar jag gärna med mig.

Jag vill även säga att detta blir mitt första ministerråd och att jag tror att det är viktigt att jag uppträder på ett sådant sätt att jag fortsatt kan bli lyssnad till i ministerrådet. Det tror jag gynnar Sveriges intressen. Om jag vill bli fortsatt lyssnad till kanske jag ska vara lite försiktig med att tala om hur andra länder ska lösa sina problem, och kanske lite försiktig med att döma ut allt som har gjorts tidigare. Det är en balansgång.

Jag gör också bedömningen att man, eftersom flera av de andra ministrarna skickar pengar till Sverige för att vi ska kunna bekämpa ungdomsarbetslösheten och vi alltså får EU-stöd för detta, är angelägen om att få veta hur Sveriges regering tänker komma till rätta med de problemen. Vi får ju pengar från EU för att lösa dem. Det blir naturligtvis också viktigt för mig att ta upp.

När det gäller sysselsättningsgrad och arbetslöshet tycker jag inte att de är motstridiga mått, utan båda sakerna är viktiga att mäta. Men jag kan konstatera att när man jämför statistiken i olika länder är sysselsättningsgraden ett av de mått det går att tricksa med minst, kan man säga. Det är en robust mätare av deltagandet på arbetsmarknaden. Den mäter dock inte att många till exempel har deltidsarbete. Har man en stor andel deltidsarbetande kommer man kanske att få en hög sysselsättningsgrad, men då har man en stor dold problematik med arbetslöshet, till exempel deltidsarbetslöshet.

Jag tror alltså att man behöver båda måtten för att få en relevant bild av utvecklingen på arbetsmarknaden. Jag ser ingen motsättning dem emellan.

Anf.  165  ULRIKA KARLSSON (M):

Det är bra att ministern tar med konkurrenskraften, men jag förstod inte riktigt det här med att döma ut allt som har gjorts tidigare. Som jag uppfattade det var ju ett av medskicken att Sverige fortsätter att vidmakthålla och poängtera vikten av en utvecklad tjänstesektor. Där har vi varit en tydlig röst, och jag hoppas att vi fortsatt kan vara det. Det är nämligen inom den sektorn jobben för unga människor ofta skapas, jobb som ger dem en introduktion på arbetsmarknaden. Jag hoppas att ministern tar med sig också den frågan och fortsätter att driva på den.

Anf.  166  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Min kommentar var till Jens Holm, som inledde med att man borde säga att den förda politiken varit ett fiasko. Det tror jag är en formulering jag kanske inte bör använda på mitt första ministerrådsmöte.

Anf.  167  ORDFÖRANDEN:

Därmed konstaterar jag att det finns stöd för regeringens inriktning i denna fråga, och jag har inte noterat någon avvikande mening.

Då kan vi gå vidare till punkt 7, Övriga frågor. Där finns bland annat 7 a, Socialt trepartstoppmöte för tillväxt och sysselsättning.

Anf.  168  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Jag har inga kommentarer. Jag svarar på frågor om sådana finns.

Anf.  169  ORDFÖRANDEN:

Det finns inga frågor. Vi går vidare till punkt 7 b, Aktuella frågor.

Anf.  170  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Jag har inga kommentarer.

Anf.  171  ORDFÖRANDEN:

Då kommer vi till 7 c, G20:s ministermöte om arbetsmarknad och sysselsättning (Melbourne, Australien den 10–11 september 2014). Finns det något att rapportera från det?

Anf.  172  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Nej.

Anf.  173  ORDFÖRANDEN:

Då tackar jag så mycket för statsrådets och medarbetarnas närvaro i EU-nämnden.

Innehållsförteckning

§ 1  Rättsliga och inrikes frågor 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Statssekreterare LARS WESTBRATT 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  4  ULRIKA KARLSSON (M) 2

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  6  PAVEL GAMOV (SD) 2

Anf.  7  JENS HOLM (V) 2

Anf.  8  NIKLAS WYKMAN (M) 2

Anf.  9  FREDRIK MALM (FP) 3

Anf.  10  DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 3

Anf.  11  Statssekreterare LARS WESTBRATT 3

Anf.  12  Planeringschef OLA HENRIKSON 3

Anf.  13  ORDFÖRANDEN 3

§ 2  Ekonomiska och finansiella frågor 4

Anf.  14  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  15  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 4

Anf.  16  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  17  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 4

Anf.  18  JENS HOLM (V) 5

Anf.  19  JOHAN NISSINEN (SD) 5

Anf.  20  NIKLAS WYKMAN (M) 6

Anf.  21  ULRIKA KARLSSON (M) 6

Anf.  22  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 6

Anf.  23  ULRIKA KARLSSON (M) 6

Anf.  24  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 6

Anf.  25  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  26  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 7

Anf.  27  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  28  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 8

Anf.  29  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  30  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 8

Anf.  31  FREDRIK MALM (FP) 8

Anf.  32  ESKIL ERLANDSSON (C) 9

Anf.  33  JOHAN NISSINEN (SD) 9

Anf.  34  NIKLAS WYKMAN (M) 9

Anf.  35  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 9

Anf.  36  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  37  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 10

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  39  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 10

Anf.  40  ULRIKA KARLSSON (M) 11

Anf.  41  JOHAN NISSINEN (SD) 11

Anf.  42  DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 11

Anf.  43  JENS HOLM (V) 11

Anf.  44  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 11

Anf.  45  PAVEL GAMOV (SD) 11

Anf.  46  ULRIKA KARLSSON (M) 12

Anf.  47  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 12

Anf.  48  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  49  JOHAN NISSINEN (SD) 12

Anf.  50  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  51  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 12

Anf.  52  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  53  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 13

Anf.  54  JOHAN NISSINEN (SD) 13

Anf.  55  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  56  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 14

Anf.  57  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  58  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 14

Anf.  59  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  60  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 14

Anf.  61  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  62  JENS HOLM (V) 15

Anf.  63  JOHAN HULTBERG (M) 15

Anf.  64  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 15

Anf.  65  JOHAN HULTBERG (M) 15

Anf.  66  NIKLAS WYKMAN (M) 15

Anf.  67  DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 16

Anf.  68  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  69  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 16

Anf.  70  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  71  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 16

Anf.  72  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  73  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 16

Anf.  74  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  75  JOHAN HULTBERG (M) 16

Anf.  76  JENS HOLM (V) 17

Anf.  77  ESKIL ERLANDSSON (C) 17

Anf.  78  NIKLAS WYKMAN (M) 17

Anf.  79  FREDRIK MALM (FP) 17

Anf.  80  DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 17

Anf.  81  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 17

Anf.  82  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  83  NIKLAS WYKMAN (M) 17

Anf.  84  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  85  JENS HOLM (V) 18

Anf.  86  ORDFÖRANDEN 18

§ 3  Jordbruk och fiske 19

Anf.  87  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  88  Landsbygdsminister SVEN-ERIK BUCHT (S) 19

Anf.  89  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  90  Landsbygdsminister SVEN-ERIK BUCHT (S) 19

Anf.  91  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  92  ESKIL ERLANDSSON (C) 20

Anf.  93  JENS HOLM (V) 20

Anf.  94  JAN-OLOF LARSSON (S) 20

Anf.  95  Landsbygdsminister SVEN-ERIK BUCHT (S) 20

Anf.  96  Kanslirådet ANDERS HERMANSSON 20

Anf.  97  ESKIL ERLANDSSON (C) 21

Anf.  98  JENS HOLM (V) 21

Anf.  99  Landsbygdsminister SVEN-ERIK BUCHT (S) 21

Anf.  100  JAN-OLOF LARSSON (S) 21

Anf.  101  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  102  Landsbygdsminister SVEN-ERIK BUCHT (S) 21

Anf.  103  JENS HOLM (V) 21

Anf.  104  JOHAN HULTBERG (M) 22

Anf.  105  Kanslirådet ANDERS HERMANSSON 22

Anf.  106  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  107  JENS HOLM (V) 22

Anf.  108  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  109  Landsbygdsminister SVEN-ERIK BUCHT (S) 23

Anf.  110  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  111  Landsbygdsminister SVEN-ERIK BUCHT (S) 23

Anf.  112  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  113  Landsbygdsminister SVEN-ERIK BUCHT (S) 23

Anf.  114  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  115  Landsbygdsminister SVEN-ERIK BUCHT (S) 24

Anf.  116  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  117  Departementsrådet EVA SJÖGREN 24

Anf.  118  BÖRJE VESTLUND (S) 24

Anf.  119  Departementsrådet EVA SJÖGREN 24

Anf.  120  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  121  Landsbygdsminister SVEN-ERIK BUCHT (S) 25

Anf.  122  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  123  Landsbygdsminister SVEN-ERIK BUCHT (S) 25

Anf.  124  FREDRIK MALM (FP) 25

Anf.  125  ESKIL ERLANDSSON (C) 26

Anf.  126  Landsbygdsminister SVEN-ERIK BUCHT (S) 26

Anf.  127  Departementsrådet EVA SJÖGREN 26

Anf.  128  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  129  Landsbygdsminister SVEN-ERIK BUCHT (S) 27

Anf.  130  DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 27

Anf.  131  Landsbygdsminister SVEN-ERIK BUCHT (S) 27

Anf.  132  ORDFÖRANDEN 27

§ 4  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor 28

Anf.  133  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  134  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 28

Anf.  135  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  136  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 28

Anf.  137  PAVEL GAMOV (SD) 28

Anf.  138  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  139  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 29

Anf.  140  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  141  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 29

Anf.  142  JENS HOLM (V) 29

Anf.  143  PAVEL GAMOV (SD) 30

Anf.  144  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 30

Anf.  145  Ämnesrådet PER HÅVIK 30

Anf.  146  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  147  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 30

Anf.  148  PAVEL GAMOV (SD) 31

Anf.  149  DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 31

Anf.  150  ULRIKA KARLSSON (M) 32

Anf.  151  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 32

Anf.  152  Kanslirådet THOMAS GÖRANSSON 32

Anf.  153  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  154  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 33

Anf.  155  PAVEL GAMOV (SD) 33

Anf.  156  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  157  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 33

Anf.  158  ULRIKA KARLSSON (M) 34

Anf.  159  JENS HOLM (V) 34

Anf.  160  NIKLAS WYKMAN (M) 35

Anf.  161  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  162  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 35

Anf.  163  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  164  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 35

Anf.  165  ULRIKA KARLSSON (M) 36

Anf.  166  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 36

Anf.  167  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  168  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 37

Anf.  169  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  170  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 37

Anf.  171  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  172  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S) 37

Anf.  173  ORDFÖRANDEN 37