Fredagen den 10 februari

EU-nämndens uppteckningar 2022/23:27

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Elisabeth Svantesson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 17 januari 2023

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 14 februari 2023

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

God morgon, allihopa! Jag öppnar härmed EU-nämndens sammanträde den 10 februari. Klockan är 09.00.

I dag har vi att behandla ekonomiska och finansiella frågor, Ekofin. Vi har finansminister Elisabeth Svantesson här med statssekreterare och medarbetare. Varmt välkomna!

Vi går direkt på materien för tids vinnande – återrapport från möte i rådet den 17 januari. Finns det något muntligt att tillägga till det skriftliga?

Anf.  2  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! God morgon – roligt att vara här!

Väldigt kort tänkte jag bara meddela att det första rådsmötet som vi hade som ordförandeskap var Ekofinrådet. Man ska såklart inte recensera sig själv, men det gick ändå bra. Det var ett sådant där typiskt januarimöte när det inte var så många punkter på dagordningen, som ni vet från när Johanna Lybeck Lilja var här och samrådde innan mötet.

Vad jag gjorde var att kortfattat presentera det svenska ordförandeskapet och våra prioriteringar. Sedan var det också, som ni säkert har läst, en information om de ekonomiska och finansiella konsekvenserna av kriget i Ukraina. Då gav kommissionen, som de brukar göra, en uppdatering om det ekonomiska läget och dessutom också genomförandet av det makrofinansiella stödet som det beslutades om i december. Den första utbetalningen på 3 miljarder euro kom just den dagen då vi hade det här mötet, så jag tror att det var många som kände stolthet och glädje över att EU ändå kunde komma överens om de här pengarna i december. Vi fortsätter naturligtvis att följa den här utvecklingen på Ekofin.

Slutligen antog vi på mötet ett uppdaterat genomförandebeslut för Luxemburgs återhämtningsplan och godkände rådsslutsatser om den årliga hållbara tillväxtöversikten och dessutom förvarningsrapporten. Sedan godkändes den så kallade eurorekommendationen.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Vi går in på lagstiftande verksamhet, aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster. Det är information från ordförandeskapet.

Anf.  4  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Ordförande! Det här är en återkommande punkt på rådets dagordning, där ordförandeskapet ska informera om aktuella lagstiftningsförhandlingar på finansmarknadsområdet. Under våren planerar vi att ta upp den här frågan på vartannat möte.

Nästa veckas rådsmöte blir vårt första under ordförandeskapet där vi ska ge en lägesbild av förhandlingarna, och jag tänkte bara passa på att säga någonting också till nämnden som information om förhandlingarna.

Under förra året lyckades rådet komma överens om en allmän riktlinje i många frågor. Det handlar bland annat om förslagen inom kapitalmarknadsunionen men också på bank- och försäkringssidan. Nu väntar vi på att parlamentet ska hitta sina mandat så att vi kan gå vidare och inleda förhandlingar under våren.

När det gäller pågående trepartssamtal om förordningen om europeiska gröna obligationer lyckades inte det tjeckiska ordförandeskapet slutföra den förhandlingen. Därför kommer vi att ta vid, och vår målsättning är att nå en överenskommelse så snart som möjligt.

Det finns också några förslag där förhandlingar pågår i rådet, och det handlar bland annat om förslagen om omedelbara betalningar och ändrade regler att främja central clearing inom EU, det man kallar Emirförordningen, och dessutom den här noteringsakten.

När det gäller omedelbara betalningar är vår målsättning att nå en allmän riktlinje, och när det gäller noteringsakten och Emir är vår ambition att göra så stora framsteg som det bara är möjligt i rådet.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi går över till dagordningspunkt 4, Ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands angrepp mot Ukraina. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  6  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Även detta är en återkommande dagordningspunkt. Den här gången är temat sanktioner.

Som nämnden känner till har Ekofin flera gånger följt upp genomförandet av sanktionerna, och senast man gjorde det var i oktober. På mötet i nästa vecka väntas kommissionen uppdatera oss om beslut, genomförande och effekter av de här sanktionerna som är riktade mot Ryssland. Sedan blir det möjlighet till diskussion.

Det har ju hänt en del sedan diskussionen senast var uppe i oktober på Ekofin. Bland annat antogs ett nionde sanktionspaket i december, och nu planeras ett tionde på årsdagen av Rysslands anfall mot Ukraina.

I december förra året infördes också, som ni säkert minns, ett pristak och dessutom för EU ett importförbud av råolja. För några dagar sedan, i början av februari, införde man dessutom motsvarande restriktioner vad gäller raffinerade petroleumprodukter.

En annan viktig fråga handlar om frysta ryska tillgångar och om de kan användas för att återuppbygga Ukraina. Här pågår ett arbete för att undersöka alla de legala möjligheterna. Jag vet att nämnden vet att det är en juridiskt komplicerad fråga.

Vad gäller samrådet om regeringens position under den här punkten står vi naturligtvis bakom ordförandeskapets ansträngningar att följa upp genomförandet av sanktioner och dess effekter. Regeringen anser också att EU tillsammans med partner och likasinnade bör upprätthålla och öka trycket på Ryssland även genom att kontinuerligt ta fram ytterligare sanktionspaket. Samtidigt bör EU också fortsätta arbetet med att säkerställa efterlevnaden av redan beslutade sanktioner.

Anf.  7  MATILDA ERNKRANS (S):

Ordförande! Jag vill bara i form säga att vi noterar att finansministern håller den linje som vi har sett både i dag och vid tidigare tillfällen när ni hade samråd med EU-nämnden inför Ekofin, nämligen att bedömningen har gjorts att man faktiskt kan ge en svensk ståndpunkt som också innehåller en vägledning i sak om den svenska linjen. Kanske något mindre och inte riktigt lika utförlig som vi kunde ha sett vid tidigare tillfällen men ändå en ståndpunkt i sak. Det är alltså möjligt under ordförandeskapet.

Jag vill bara säga att vi noterar detta. Min bild är att det också ligger närmare det som är tänkt i riksdagsordningen om förankringen mellan regering och riksdag under ordförandeskapet.

Det är svårt att följa, men vi har haft två diskussioner här i EU-nämnden, först med landsbygdsministern och sedan med EU-ministern, och då hävdade man bestämt att den enda skriftliga ståndpunkt som skulle råda under hela ordförandeskapet var att regeringen står bakom ordförandeskapets hantering vid rådsmötet, alltså inget sakinnehåll.

Därför vill jag här, muntligt och till uppteckningarna, säga att jag tycker att finansministern håller en annan linje, och jag hoppas att det är en rörelse i rätt riktning som också kan inspirera andra statsråd under ordförandeskapet.

Vi står bakom den ståndpunkt som regeringen avger här.

Anf.  8  JAN ERICSON (M):

Jag funderade på det här med efterlevnad. Vi har ju fått en del rapporter om att man rundar sanktionerna på olika sätt. Det är inte så lätt för EU att stoppa att andra länder utanför EU rundar sanktioner, men finns det någon diskussion om att även EU-länder indirekt, genom slarv eller medvetet, bidrar till att man rundar sanktioner? Finns det någon diskussion om hur man på något sätt kan kartlägga eller vidta åtgärder mot länder utanför EU som medvetet rundar sanktionerna?

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Jag vill själv understryka det som vice ordförande Matilda Ernkrans sa: Utifrån ordförandeperspektivet är det naturligtvis bra om oppositionens företrädare känner att de har fått tillräcklig information eller att det har varit ett tillräckligt samråd. Det underlättar det parlamentariska arbetet och ökar också förutsättningarna för att nå bred samsyn i parlamentet, och det tror jag är en styrka under ordförandeskapsåret.

Det är väl den grundsyn som vice ordföranden ger uttryck för, och den delas även av ordföranden. Därför är det också positivt att se hur regeringen har formulerat sig på ett sätt som både överensstämmer med regeringens sätt att se på ordförandeskapet och som väcker gensvar i parlamentet.

Jag vill bara lägga till att vi hade öppet samråd med statsminister Ulf Kristersson här för någon dag sedan, och just frågan om uppföljning och spårbarhet lyfte jag själv. Jag tror att den är viktig. Det gäller inte bara de ekonomiska sanktionerna utan även sanktioner riktade mot entiteter och personer.

Detta är viktigt, och därför är det värdefullt att regeringen själv lyfter upp det.

Anf.  10  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Ordförande! Tack, Matilda Ernkrans, för feedback – det uppskattas!

När det gäller Jan Ericsons fråga pågår det hela tiden en diskussion om efterlevnad. Det är kommissionen som lägger fram förslagen och också kommissionen som främst överser dem, men diskussionen är levande i allra högsta grad.

Anf.  11  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Då har vi dagordningspunkt 5, Översyn av den ekonomiska styrningen. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  12  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Ordförande! Här ska vi diskutera den pågående översynen av EU:s ekonomiska styrning. Det här är en viktig fråga för många, och det finns starka åsikter bland medlemsländerna.

Som ni känner till kom kommissionen med ett meddelande i november i fjol där man hade förslag på möjlig inriktning för den här reformen. Bara för att backa tillbaka kring vad det handlar om sker översynen i ljuset av en väldigt låg efterlevnad av de befintliga reglerna. Dessutom har vi nya ekonomiska utmaningar. Ländernas skulder har fortsatt att öka. Reglerna är också tillfälligt satta ur spel i och med aktiveringen av den så kallade undantagsklausulen som infördes under pandemin. Det är därför kommissionen nu föreslår landsspecifika skuldminskningskrav som ska vara realistiska att genomföra, i kombination med reformer och investeringar som ska stärka ländernas ekonomier.

Meddelandet diskuterades rätt så övergripande på Ekofin i december. Efter det har mycket arbete gjorts på teknisk nivå i Ekofins olika arbetsgrupper. Vi har också som ordförande jobbat intensivt med frågan, bland annat genom kontakter med många länder.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Allt det här ska kunna ta formen av nationella finans- och strukturpolitiska planer med en årlig uppföljning, och det är det som kommissionen har föreslagit.

Däremot finns det flera delar där det behövs ytterligare diskussioner. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Ni hör och förstår att det finns mycket arbete kvar att göra innan vi är i mål. Nästa steg för rådet är att försöka hitta gemensamma ingångsvärden i den fortsatta översynen. Sedan ska vi spela in det här till kommissionen inför deras kommande lagförslag.

Som ordförandeland ser vi nästa veckas möte som ett första steg mot att nå målet. För att undvika en alldeles för spretig diskussion där medlemsstaterna upprepar kända positioner har vi tagit fram vad vi kallar en diskussionsnot inför mötet, och den har delats med nämnden.

Noten speglar på ett övergripande plan de diskussioner och tekniska diskussioner som har förts och inkluderar tre frågor som vi tänker att länderna särskilt ska få diskutera. Det handlar dels om frågor där vi behöver politisk vägledning inför de fortsatta tekniska detaljerna, dels om frågor där vi hoppas att finansministrarna kan bekräfta att det finns en övergripande samsyn.

Sammanfattningsvis är det vår inriktning som ordförandeland att ta arbetet med översynen framåt. Vad gäller regeringens position står vi bakom den inriktningen. Vi välkomnar också diskussionen om en reform av den ekonomiska styrningen, för vi behöver en ansvarstagande ekonomisk politik som stöder utvecklingen mot en hållbar offentlig skuldsättning och tillväxt i alla medlemsstater.

Anf.  13  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Ordförande! Tack för föredragningen, finansministern!

Jag funderar på något som jag har fört fram några gånger förut, nämligen att de länder som allra mest skuldsatta också är de som är mest utsatta. Vi har tidigare kunnat se att det till exempel i Grekland har lett till en väldigt djup recession när man har ställt krav på en ekonomi i balans. Det har varit mycket arbetslöshet, nästan ingen infrastruktur, mycket nedskärningar inom välfärden och så vidare.

Jag vill bara skicka med hur viktigt det är att även lyssna på de länder detta huvudsakligen berör och inte fatta beslut över deras huvuden som gör att de hamnar i en ännu större kris. På det sättet får vi bara ett ännu mer delat EU än vi redan har.

Anf.  14  BJÖRN WIECHEL (S):

Ordförande! Tack för informationen, statsrådet!

Min fråga gäller den konsensus som kommissionen gärna vill se. Jag undrar hur den ser ut. Det står här att ordförandeskapet ska ta arbetet framåt, och det är ju rimligt. Men är ordförandeskapets ambition att ro detta i hamn under ordförandeskapet, så att säga? Finns det någon tidsplan här, eller har vi någon bild av vad man kan uppnå under det halvår då Sverige är ordförandeland?

Anf.  15  REBECKA LE MOINE (MP):

Herr ordförande! Jag tackar finansministern för dragningen.

Före jul slöts det ett globalt avtal som rör naturen, då vi har mer än 1 miljon arter som hotas av utrotning. Det ses som ett räddningspaket som EU har varit med och förhandlat fram. En viktig del av lösningen är att gå från vackra ord till handling, och då kommer det också att krävas finansiering. Under frågestunden i går frågade jag miljöministern hur detta ska implementeras, och då tryckte hon just på EU som en viktig part.

I förhandlingen landade man i att EU ska styra om skadliga miljösubventioner – 500 miljarder dollar varje år – till att finansiera de åtgärder som listas i det globala avtalet. Därför undrar jag om man också skulle kunna trycka på den gröna omställningen i Sveriges ståndpunkt. Det är någonting vi har sett i tidigare ståndpunkter, det vill säga att vi gärna vill se att de åtgärder som vidtas gynnar den gröna omställningen. Det är ett medskick och en fråga.

Anf.  16  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Jag tackar för kloka frågor.

Jag börjar med Ilona Szatmári Waldaus fråga. Tanken med det nya ramverket är att det ska vara mer landsspecifikt, alltså att man ska ta mer hänsyn till varje land utifrån var det befinner sig. Som Ilona är inne på befinner sig länderna på väldigt olika platser, och det gamla ramverket är lika för alla. Det som är lika för alla här är att länderna ska ha en utveckling i rätt riktning men det ska göras utifrån den position de är i.

Grekland är naturligtvis en viktig part i diskussionen, men jag ser ändå att det finns möjlighet till mer riktade, landsspecifika anpassningsbanor för varje enskilt land, helt enkelt. Jag vet inte om det blev så tydligt, men anpassningsbanorna kommer att se olika ut för olika länder. Det är mer fokus på det i detta ramverk än i tidigare ramverk.

När det gäller Björn Wiechels fråga är ambitionen att ta detta så långt som möjligt. Vi har en ambition att hitta någon slags gemensam samsyn som vi kan gå vidare med, men det är 27 länder med väldigt skilda och starka åsikter i detta. Som ordförandeland försöker vi se om det finns någon gemensam bas här – finns det någonting att bygga vidare på? Där har vi ambitionen att komma så långt det bara är möjligt, men det beror inte bara på oss utan på att alla länder tillsammans vill göra detta så snabbt som möjligt.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Vi jobbar hårt med just den här frågan, och ambitionen är att komma så långt som möjligt. Helst ska vi också ha samsyn, så att kommissionen vet hur den ska gå vidare.

När det slutligen gäller Rebecka Le Moines frågor är det först och främst frågor om varje lands finanspolitik. Som ledamoten vet har vi många olika typer av fonder och arbeten med den gröna omställningen i EU. Där har vi verkligen tagit stora steg framåt, men det finns mycket mer att göra. Just det här ramverket handlar dock om länders specifika finanspolitik och inte generellt om till exempel gröna investeringar. I den ståndpunkt vi har förankrat med riksdagen finns det inte heller någonting om den gröna omställningen på det sättet, utan den handlar mer om det finanspolitiska ramverket.

Anf.  17  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 6, Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens. Det är en antagandepunkt.

Anf.  18  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Under våren kommer flera medlemsländer att revidera sina planer, och nu är det Tysklands reviderade plan som ska upp för beslut.

Tyskland har gjort några mindre korrigeringar som är relaterade till två olika åtgärder, och kommissionen bedömer att skälen och ändringarna uppfyller förordningens krav om objektiva omständigheter. Man menar att revideringarna är begränsade och att planen därför fortsätter att uppfylla kriterierna för stöd enligt förordningen.

Som ordförandeland hoppas vi att rådet kan anta kommissionens förslag till ändring av rådets genomförandebeslut vad gäller Tysklands reviderade plan. Regeringen instämmer i kommissionens bedömning, och därmed står vi bakom ordförandeskapets inriktning.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går över till dagordningspunkt 7, Förberedelser inför G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer den 23–24 februari 2023 – EU:s mandat vid G20. Det är en godkännandepunkt.

Anf.  20  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Under den här dagordningspunkten ska Ekofin i vanlig ordning besluta om EU:s gemensamma positioner inför nästa G20-möte. Det är lite speciellt den här gången, för Sverige som ordförandeland representerar EU på mötet, tillsammans med kommissionen och ECB.

Eftersom nämnden redan har fått väldigt mycket information om de gemensamma positionerna skriftligen tänkte jag vara kortfattad. Som vanligt tas EU:s syn på det ekonomiska läget upp, och här betonas bland annat att världsekonomin präglas av hög inflation och stor osäkerhet, att de ekonomiska utsikterna påverkas av Rysslands aggression mot Ukraina samt att Rysslands agerande leder till minskad livsmedelssäkerhet globalt.

I positionerna uppmanas också G20 att fortsätta sitt arbete med att utvärdera makroekonomiska risker som är relaterade till klimatförändringar, och EU ger även stöd till frivillig vidareutlåning av IMF:s särskilda dragningsrätter för att hjälpa sårbara ekonomier.

Ordförandeskapets inriktning här är att godkänna utkastet till EU:s gemensamma positioner inför G20-mötet, och regeringen står naturligtvis bakom detta.

Anf.  21  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Tack för genomgången, finansministern! När det gäller G20-mötet tänker jag föra fram något som Vänsterpartiet har fört fram tidigare, för Sverige har fått en ny finansminister sedan dess.

Vi vill gärna se att det inte bara handlar om skuldomstrukturering och frivillig vidareutlåning av de särskilda dragningsrätterna när man diskuterar samarbetet med låginkomstländer. Man behöver också diskutera möjligheten till skuldavskrivning för dem som är allra mest drabbade och som har stora skulder. Jag vill skicka med det.

Anf.  22  MATILDA ERNKRANS (S):

Ordförande! Själva ståndpunkten är att man står bakom ordförandeskapets inriktning att godkänna utkastet till EU:s gemensamma position inför G20-mötet, och vi har i alla fall hittills inte haft anledning att tycka någonting annat. Däremot skulle jag vilja ställa en informationsfråga.

I bakgrunden till detta står det, precis som statsrådet nämnde, att man ska fortsätta arbetet med att utvärdera de makroekonomiska riskerna relaterade till klimatförändringarna. Nu vet jag inte om det bara är så det är formulerat i bakgrundstexten, men utifrån den text vi har fått kan jag känna att det är ganska tydliga och skarpa skrivningar om hur man ska hantera inflationen och kriserna på grund av Ukrainakriget samt om hur man ska hålla i arbetet med att hantera det som fortfarande återstår efter pandemin – men när det däremot gäller klimatförändringar säger man mest att G20 ska fortsätta sitt arbete med att utvärdera de makroekonomiska riskerna.

Jag har därför egentligen bara en kontrollfråga eller funktionsfråga till finansministern. Jag hoppas verkligen att det är så att man i de gemensamma positionerna inför G20-mötet lägger lika stor vikt vid detta att hålla i den gröna omställningen och hantera klimatförändringarnas risker, liksom vid hur vi kan bidra till att ställa om.

Det kanske blev lite pratigt, men jag hoppas att finansministern förstår vad jag är ute efter!

Anf.  23  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Jag tackar för frågor och kommentarer.

Till Matilda Ernkrans vill jag kortfattat säga att positionerna är väldigt allmänt hållna generellt sett. Man är inte långtgående i dessa papper. Att det handlar mer om inflation nu än vanligt är kanske naturligt, men jag förstår att ledamoten undrar över balansen.

De frågor som ledamoten nämner är lika viktiga nu som de var för ett och två år sedan. Att inflationen seglar upp och att det skrivs mer om den just nu handlar om att den påverkar fattigdomen i världen och så vidare. Det är en orsak som jag själv ser bidrar till att den nu tar större plats. Det betyder dock inte att andra saker blir mindre viktiga.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi ska nu se hur vi ska hantera dagordningspunkt 8, Slutsatser om EU:s reviderade förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet. Är det en A-punkt, eller ska det godkännas här? Det är en A‑punkt, och det har inte kommit till oss än. Därmed avvaktar vi.

Då går vi in på dagordningspunkt 9, Övriga frågor. Finns det några sådana? Nej.

Vi tackar Elisabeth Svantesson med medarbetare för deltagande i dag och önskar trevlig helg när den inträder!

Anf.  25  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Vi önskar ordföranden och nämnden detsamma!

Anf.  26  ORDFÖRANDEN:

Tackar!

Innehållsförteckning

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor

Anf.  1  ORDFÖRANDEN

Anf.  2  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  3  ORDFÖRANDEN

Anf.  4  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  5  ORDFÖRANDEN

Anf.  6  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  7  MATILDA ERNKRANS (S)

Anf.  8  JAN ERICSON (M)

Anf.  9  ORDFÖRANDEN

Anf.  10  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  11  ORDFÖRANDEN

Anf.  12  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  13  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf.  14  BJÖRN WIECHEL (S)

Anf.  15  REBECKA LE MOINE (MP)

Anf.  16  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  17  ORDFÖRANDEN

Anf.  18  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  19  ORDFÖRANDEN

Anf.  20  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  21  ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf.  22  MATILDA ERNKRANS (S)

Anf.  23  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  24  ORDFÖRANDEN

Anf.  25  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  26  ORDFÖRANDEN