Fredagen den 10 december 2004

EU-nämndens uppteckningar 2004/05:13

1 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser

Utrikesminister Laila Freivalds

Återrapport från ministerrådsmöte den 22 november

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 13 och 14 december

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar utrikesministern med medarbetare välkomna. Vi går in på dagordningen och börjar med en återrapport från ministerrådsmötet den 22 november.

Anf.  2  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Vid mötet den 22 november träffades också försvars- och biståndsministrarna. Jag tänkte återge det som diskuterades i kretsen av utrikesministrarna och bara nämna vissa saker.

Jag vill nämna att det förslag om civil krishanteringsmission som Sverige tog initiativ till fick ett brett stöd i EU-kretsen. Det tror jag nämnden har kunnat konstatera både i återrapporteringen och massmedierapporteringen.

Allmänna rådet fastställde dagordningen för Europeiska rådets möte den 16–17 december, och jag återkommer till den frågan vid dagens samråd. Vi hade en diskussion om det finansiella perspektivet. Det återkommer jag också till vid dagens samråd.

Under lunchen diskuterades Mellanöstern. Man diskuterade Solanas handlingsplan som jag tidigare har presenterat. Nämnden har fått planen, hoppas jag. Den består av förslag till praktiska åtgärder, både på kort och lång sikt. Det är fyra områden som den riktar in sig på: säkerhet med fokus på stöd till den palestinska civilpolisen, en palestinsk politisk reformagenda, de palestinska valen och en ekonomisk återhämtning. Det konstaterades att det krävdes ett nära samarbete med USA. Jag återkommer även till Mellanöstern för dagens ärenden.

Iran diskuterades också under lunchen. I diskussionen framkom olika önskemål om att ingå i de fortsatta förhandlingarna med Iran. Jag återkommer även till den frågan, eftersom den finns på dagens dagordning.

Vid lunchen diskuterades förberedelserna inför EU–Ryssland-toppmötet och förberedelser inför EU–Kina-toppmötet. Ordföranden sade att förberedelserna gick bra inför mötet med Kina men att Kina ville ta upp frågan om vapenembargot som en viktig punkt. Vid diskussionen både inför GAERC den 11 oktober och den 22 november hade man varit överens om att det var för tidigt att ta ställning till den frågan. Men flera länder ansåg att EU borde börja arbeta för ett hävande. Det borde dock ske samtidigt som EU krävde förbättringar i fråga om de mänskliga rättigheterna och internt arbetade vidare på att få till stånd en förstärkning av tillämpningen av EU:s uppförandekod för krigsmaterielförsäljning. Ordförande sade då som en sammanfattning att det fanns stöd för att ge en positiv signal till Kina men att det står klart att detta skulle kombineras med tydliga krav på motprestation från Kina, det vill säga inklusive åtgärder för att förbättra de mänskliga rättigheterna i landet. Jag återkommer till Kina under dagordningspunkten om förberedelser inför Europarådets möte. Då tänkte jag också redovisa från toppmötet med Kina om vad som hände där.

Under lunchen diskuterades utfallet av andra omgången av presidentvalet i Ukraina och konsekvenserna för EU:s relation till Ukraina. Det återkommer jag också till i dag. Mycket har ju skett sedan det rådsmötet.

Därefter hade vi en bred diskussion om Afrika med fokus på situationen i Elfenbenskusten, om stärkande av de demokratiska institutionerna i Kongo och EU:s fortsatta stöd till Afrikanska unionens mission i Sudan. Det var också en diskussion om vad EU kan göra för att stödja en övergångsregering i Somalia. Somalia kom att bli en huvudpunkt för samtliga Afrikaärenden.

Därutöver kom Vitryssland att behandlas. Vi enades om en workshop med fokus på ett fördjupat stöd till de demokratiska krafterna i Vitryssland.

Vi diskuterade också den nya kommissionären Louis Michels förslag om en översyn av den så kallade policydeklarationen för EG-bistånd från år 2000. Biståndsministrarna fortsatte att diskutera den frågan dagen därpå.

Det var en kort redovisning från den 22 november.

Anf.  3  BJÖRN HAMILTON (m):

Herr ordförande! Angående Kina har vi här i EU-nämnden fått utrikesministerns ord ett flertal gånger på att det här inte skulle bli aktuellt, och nu plötsligt dyker det upp. I referatet från det här mötet skickar man också de positiva signaler som utrikesministern redogjorde för. Jag vill ha en kommentar till varför man inte från svensk sida har haft riktig koll på läget.

Anf.  4  CARL B HAMILTON (fp):

Det gäller samma fråga. Jag är med på att vi diskuterar själva sakfrågan EU–Kina i samband med förberedelserna för toppmötet. Men det som Björn Hamilton tar upp är en konstitutionell fråga. Här har ordförandelandet konstaterat att det finns stöd för att skicka en positiv signal till Kina. Frågan om huruvida man skulle eller inte skulle skicka en positiv signal till Kina har ju aldrig beretts i riksdagens EU-nämnd. Den har aldrig varit uppe här. Hur ser utrikesministern på det?

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Frågan har varit uppe. Vi har diskuterat frågan här.

Anf.  6  CARL B HAMILTON (fp):

Frågan har inte varit uppe huruvida man vid det här utrikesministermötet skulle skicka eller inte skicka en positiv signal till Kina.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Vi diskuterade inför det mötet vilken nämndens ståndpunkt var. Men låt oss få utrikesministerns kommentar.

Anf.  8  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag tycker inte att formuleringarna i den skrivning som finns från slutsatserna från diskussionen riktigt överensstämmer med diskussionerna. Men det fanns en enighet om att skicka en signal om att man kan tänka sig ett upphävande. Det ligger ju i botten på hela diskussionen. Varför skulle vi över huvud taget diskutera hävandet om det inte var med inriktningen att kunna häva under förutsättning – det vill jag understryka, och det var också helt klart under diskussionerna den 22 november – att man samtidigt klargör att man förväntar sig åtgärder från den kinesiska sidan, dessutom att EU genomför det arbete som har inletts vad gäller en översyn av code of conduct och regelverket när man häver ett embargo.

Det är helt i överensstämmelse med vad jag har redovisat här i EU-nämnden och vad som hela tiden har varit vår utgångspunkt. Vi har vissa krav som måste vara uppfyllda för att vi ska kunna diskutera ett hävande, men vi diskuterar ju ett hävande någon gång i framtiden.

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Frågan har varit på dagordningen sedan i mars förra året.

Anf.  10  MATS ODELL (kd):

Det är med stor förvåning som man tar del av de här skrivningarna. Det är möjligt att de inte riktigt överensstämmer med det som har förevarit. Utrikesministern säger att vi har ställt vissa krav. Jag vill då fråga om det ingår i de kraven att man ska upphöra med de mycket hotfulla tongångar mot Taiwan som bland annat en stor delegation från finansutskottet åhörde från höga företrädare från den kinesiska administrationen när vi besökte Kina i september i år. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  11  YVONNE RUWAIDA (mp):

Jag tycker att det finns två saker här. Det ena är att det är helt rätt att EU-nämnden har diskuterat frågan, ganska mycket till och med. Men kanske EU-nämndens majoritet inte har haft riktigt samma inställning som regeringen i den här frågan. Jag upplever det inte som att EU-nämndens majoritet har tyckt att vi ska skicka en signal om att vapenembargot kan hävas. Det är så jag har uppfattat EU-nämndens majoritet. Det är därför det blir ett frågetecken kring att regeringen har stött den linjen i det här sammanhanget.

Den andra frågan är en ny fråga. Om utrikesministern inte var nöjd med de slutsatser som skriftligen antogs och inte tyckte att de reflekterade vad som sades på mötet, hur tänker utrikesministern visa det? Jag vet inte om det har varit skriftliga kommentarer eller bara medieuttalanden. Jag vet inte vad folk diskuterar. Om det är medieuttalanden gör folk olika bedömningar av vad som sades. Men om det finns ett skriftligt dokument som visar vad rådet skulle ha sagt borde man från svensk sida ha kontrollerat om det stämde överens med ens egen uppfattning.

Anf.  12  ORDFÖRANDEN:

Det är ordförandeskapet som har uttryckt sig under toppmötet. Det är inte rådet i den vanliga bemärkelsen utan ordförandeskapet efter ett visst samråd, tror jag, med medlemsstaterna. Det var i alla fall vad som informerades om i går på utrikesutskottet.

I övrigt vill jag uppmärksamma ledamöterna på att det nu finns utdelat stenografiska uppteckningar från förra EU-nämndssammanträdet där det här diskuterades och signaler sändes både om vår tidigare ståndpunkt, som Yvonne Ruwaida nu har upprepat, och om att det fanns en majoritet som ville fortsätta diskussionen. Ni har det på bordet. Titta gärna om ni vill veta.

Anf.  13  JAN ANDERSSON (c):

Det är två delar, dels det konstitutionella som har varit uppe här tidigare och där jag instämmer i kritiken, dels vad som sägs utåt efter mötet. Om man tittar på tidsperspektiv och det som har sagts ser det snarare ut som om det ligger ganska nära i tiden att man ska kunna lyfta det här, medan utrikesministern säger att det ligger långt bort i tiden. Det är alltså olika uppfattningar om vad som har hänt och förevarit. Hur kommer ministern att hantera det här som feedback till ordförandeskapet?

Anf.  14  BJÖRN HAMILTON (m):

Herr ordförande! Jag fick inte riktigt svar på min undran om utrikesministern var överraskad av att det kom. Det här har varit uppe, det håller jag med om, men utrikesministern har hela tiden sagt att frågan inte var aktuell att ta upp. Ändå kommer den upp så här. Var det en överraskning?

Anf.  15  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Herr ordförande! Jag har inte heller uppfattat att EU-nämndens majoritet har sagt att vi bör skicka positiva signaler när det gäller vapenembargot. Vapenembargot infördes 1989 på grund av de fruktansvärda händelserna på Himmelska fridens torg. I dag har Kina inte ens erkänt att de har begått ett fel. Då tycker jag att man skickar väldigt konstiga signaler om man ger positiva signaler redan nu. Men vi kanske återkommer till det.

Anf.  16  CECILIA WIGSTRÖM (fp):

Jag vill definitivt instämma med dem som före mig har sagt att vi i EU-nämnden har haft en klar majoritet som har varit emot ett hävande av vapenembargot. Det som sades på förra mötet tror jag säkerligen kan tolkas på olika sätt. Om man skulle vilja tolka det som ordföranden gör att det fanns en beredskap hos majoriteten i nämnden att fortsätta diskussionen – den tolkningen tror jag inte stämmer – innebär att fortsätta diskussionen att man inte är redo för beslut. Men det man har gjort på det senaste mötet som utrikesministern redovisar är att fatta ett delbeslut om att skicka en positiv signal till Kina. Det fanns det inte en majoritet för här i nämnden. Jag vill fråga utrikesministern vad hon själv sade på det här mötet vid diskussionen. Hur försökte utrikesministern påverka beslutet i enlighet med majoriteten i EU-nämnden?

Anf.  17  ORDFÖRANDEN:

Vi får reda ut vilket möte vi pratar om. Jag pratar om det möte som varit mellan EU och Kina. Det är därifrån vi har fått pressmeddelande om en signal där ordförandeskapet säger att man är beredd att diskutera en utväxling mellan vapenembargot och en ny code of conduct. Man har inte fattat något beslut om att häva det ensidigt eller att man vill häva det ensidigt, utan man har fattat beslut om den här utväxlingen. Som jag läser de stenografiska uppteckningarna och som jag har i mitt minne också ganska färskt stämmer det att det inte fanns någon majoritet i nämnden för att häva vid det sista mötet och för att uttala det men däremot för att diskutera och även se på andra alternativ med effektiva instrument. Det finns distinktioner i det hela.

Anf.  18  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Vad gäller Kinas tongångar mot Taiwan har EU i alla kontakter med Kina understrukit betydelsen av en fredlig lösning av den politiska situationen mellan Kina och Taiwan. Jag återkommer till toppmötet. Det är också Kinas uppfattning att det ska vara en fredlig lösning.

När det gäller formuleringarna från ordförandeskapet om vad som sades den 22 november har vi framfört till ordförandeskapet vår kritik att vi inte riktigt tycker att ordförandeskapet har återgivit diskussionen såsom den var den 22 november. Vad gäller att frågan kommer upp till diskussion är det naturligtvis så att det vid rådsmötena är möjligt för varje land att ta upp vilken fråga man vill. Då är det möjligt för alla de övriga länderna att inta sin ståndpunkt och som i det här fallet för Sveriges del upprepa vår ståndpunkt. Som svar till Cecilia Wigström kan jag säga att jag vid detta möte framförde att vi har kommit fram till och varit överens om att det inte är tid att diskutera frågan. Den behöver fortsätta att beredas. Det var också det som var slutsatsen vid det mötet.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Det här var återrapporten. Vi godkänner den. Vi återkommer till själva sakfrågan.

Vi går in på ministerrådsmötet. Vi tar A-punktslistan sist som vanligt så att alla har möjlighet att läsa den. Den är utdelad. Finns det något att säga om resolutioner, yttranden med mera?

Om inte går vi vidare på punkt 4, Förberedelser inför Europeiska rådet den 17 december.

Anf.  20  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Ordförandeskapet har föreslagit att Europeiska rådet behandlar utvidgningen, kampen mot terrorism, det finansiella perspektivet, ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, yttre förbindelser och vissa övriga frågor. Ordförandeskapet har presenterat utkast till slutsatstexter. Dem har nämnden erhållit, hoppas jag. Den senaste versionen, kanske jag ska påpeka, är från den 9 december.

När det gäller behandling av utvidgningsfrågorna kan regeringen stödja ordförandeskapets förslag vad gäller Bulgarien och Rumänien. Vi förväntar oss att Europeiska rådet välkomnar förhandlingsslut med båda länderna. Det är också bra att den tidigare angivna tidpunkten för inträde i unionen, det vill säga januari 2007, bekräftas samtidigt som det betonas att det förutsätter fortsatta reformansträngningar.

Även när det gäller Kroatien stöder regeringen ordförandeskapets förslag. Vi anser att Europeiska rådet bör ange en tidpunkt för förhandlingsstart men att det är viktigt, och det föreslår också ordförandeskapet, att det klargörs att en förutsättning för att förhandlingar kan påbörjas är att rådet har bekräftat att Kroatien fullt ut samarbetar med ICTY.

Beträffande Turkiet anser regeringen att Europeiska rådet bör besluta om att inleda förhandlingar med Turkiet och att en tidpunkt anges för förhandlingsstart. Regeringen anser att målet för förhandlingarna givetvis är fullvärdigt turkiskt medlemskap. Vi kommer att verka för att det reflekteras i slutsatserna från toppmötet.

När det gäller terrorism är det bra att Europeiska rådet i enlighet med vad som beslutades vid junitoppmötet följer upp de initiativ som under året har tagits för att förbättra EU:s förmåga att effektivt förhindra och bekämpa terrorism. Det är bra att kampen mot terrorismen på det sättet ges fortsatt hög prioritet vid Europeiska rådets möten.

Vi välkomnar också att Europeiska rådet väntas anta en narkotikastrategi för perioden 2005–2012. Jag har förstått att justitieministern samrådde med nämnden för två veckor sedan och då berörde både terroristfrågan och narkotikastrategin.

Vad gäller det finansiella perspektivet förutses decembertoppmötet inte bli tillfälle för en mer substantiell behandling av det. Det kommer att diskuteras vissa principer och riktlinjer för det fortsatta arbetet. Det textförslag ordförandeskapet nu presenterar är en bra utgångspunkt för det fortsatta arbetet, tycker vi.

I avsnittet om yttre förbindelser i det senaste textutkastet har jag med tillfredsställelse noterat att vissa viktiga frågor som vi har föreslagit från svensk sida förs upp på agendan nu. Det finns med i ordförandeskapets dokument. Det gäller bland annat en referens till rapporten från FN:s generalsekreterares högnivåpanel om hot, utmaningar och förändring som nyligen presenterades. Regeringen anser att det är viktigt att de frågor som rapporten behandlar, inte minst det nödvändiga reformarbetet för ett modernt och effektivare FN, uppmärksammas av Europeiska rådet.

Vidare är det positivt att slutsatserna som vi föreslagit avses uppmärksamma frågan om det viktiga arbetet med uppföljning av millennieutvecklingsmålen. Regeringen kommer vid toppmötet att aktivt verka för att toppmötet tillsätter en särskild MR-representant. Det är en idé som Sverige hade med när vi tog det folkrättsliga initiativet för att främja utvecklingen av en världsordning grundad på regler. Det var en lansering jag gjorde i rådet i våras.

Det är också positivt att antagandet av Civilian Headline Goal 2008 särskilt uppmärksammas med tanke på att det reflekterar den för regeringen viktiga frågan om EU:s ambitioner för civil kapacitetsutveckling.

Slutsatserna innehåller även en allmän orientering om en rad aktuella utrikespolitiska frågor som bland annat berör läget i Iran, Irak och Afghanistan, också frågor som rör säkerheten i unionens närområde och EU:s arbete med strategiska partner.

Vid toppmötet förväntas särskilda deklarationer om fredsprocessen i Mellanöstern och Ukraina antas.

Textutkastet om den europeiska utrikestjänsten handlar om att ge vissa riktlinjer för arbetet med att förbereda inrättandet av utrikestjänsten. Regeringen ser inga problem med att frågan diskuteras och att ett förberedande arbete inleds. Vi vill betona att medlemsstaterna deltar i det här arbetet på jämbördig fot med den höga representanten och kommissionen och att inrättandet av utrikestjänsten givetvis är avhängigt en ratifikation av det nya fördraget.

Jag tänkte också säga något om Kina, men jag tror att jag stannar här. Det blir alldeles för många andra frågor. Jag inser att Kinafrågan också är av stort intresse. En samlad redovisning inför Europeiska rådets möte lämnas av statsministern till nämnden den 14 december i alla de frågor som jag hittills har berört.

Anf.  21  MATS ODELL (kd):

Först vill jag säga att vi stöder regeringens ståndpunkt när det gäller de punkter som är uppe så här långt. Men jag har ett par frågor. De rör utvidgningsfrågorna och framför allt Rumänien.

Det har nyligen hållits ett parlamentsval i Rumänien. Där rapporteras det om att det har varit valfusk. Det finns också vittnesbörd. Bland andra EPP:s president Wilfried Martens besökte valrörelsen, och han upplevde att det fanns direkta censurinslag i medierapporteringen under själva valrörelsen.

Jag ser i protokollet från föregående möte, där jag inte var med, att frågan togs upp av Gunilla Carlsson att hålla isär Bulgarien och Rumänien. Har utrikesministern några informationer om hur valrörelsen genomfördes och om detta kommer att påverka vid sidan av alla de förhandlingsfrågor som tycks löpa framåt, också med en viss långsamhet? Kan detta på något sätt komma att påverka Rumäniens förhandlingsstart?

Anf.  22  BJÖRN HAMILTON (m):

Herr ordförande! Det är positivt att man bestämmer sig för att inleda förhandlingar med Turkiet. Jag hoppas bara att alla de reservationer som fanns i tidigare utkast är helt bortstädade och att det är en förhandling på samma villkor som alla andra nya länder har haft så att man inte gömmer sig bakom reservationer och försöker försvåra den här förhandlingen som är så viktig.

Jag har en fråga angående Rumänien. Hur bedömer utrikesministern det? Tror utrikesministern att man måste försena inträdet av Rumänien på grund av att de inte har mött kriterierna ännu? Det är viktigt att man inte gör några speciella undantag för Rumänien i den här situationen.

I Ukraina har det hänt en hel del. EU:s deltagande har skett via nya EU-länder, Polen och Litauen är det väl. Men EU som sådant har inte gjort speciellt mycket. Jag undrar hur vi ser på det. En annan fråga: Hur arbetar Sverige för att få en representation i Ukraina över huvud taget? Det har talats om att man skulle ha någon EU-representation, men vad gör Sverige? Har vi planer på någon diplomatisk representation där nere?

Man borde kanske avvakta en aning med ENP-fördraget med Ukraina tills man vet hur situationen ser ut och hur den utvecklas.

Anf.  23  CECILIA WIGSTRÖM (fp):

Det är oerhört viktigt att Turkiet får ett positivt beslut på toppmötet. Jag förstår att det finns många krafter i EU som är tveksamma till Turkiet och vill avstyra det hela. Det är positivt att regeringen nu verkligen vill verka för att Turkiet ska bli medlem.

Vilka länder ser utrikesministern som möjliga koalitionspartner, som vi kan jobba med för att se till att Turkiet får börja sina medlemskapsförhandlingar och att man inte får permanenta undantag i slutändan?

Anf.  24  YVONNE RUWAIDA (mp):

Låt mig börja med Turkiet. Jag tycker att skrivningarna är ganska bra i huvudsak, men jag skulle vilja att man lyfte upp minoritetsfrågorna på något sätt i texten. Det tittas väldigt noggrant på varje del i en sådan här slutsats. Man skriver någonting om full respect of human rights, men jag tycker inte att det tillräckligt lyfter upp minoritetsfrågorna och minoritetsskyddet. Jag vore tacksam om man kunde ta upp det.

När det gäller terrorism tycker jag att det är bra att man betonar att man ska göra någonting åt rötterna eller orsakerna till terrorismen. Däremot handlar inte åtgärderna om action plan, det vill säga handlingarna. Man betonar att man ska göra något åt orsakerna till terrorism, men det som tas upp i EU:s arbetet är inte en plan för hur man ska ta upp den frågan. Jag tycker att man skulle kunna komplettera med detta framöver.

Anf.  25  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

När det först gäller valen i Rumänien anser OSSE att de huvudsakligen har gått rätt till. Det är inte så illa som det kanske har befarats från en del håll.

När det gäller förhandlingsstarten med Rumänien och Bulgarien är det möjligt att man kan försena med ett år. Vi hoppas att det ej ska ske, och vi vill bistå länderna så långt som möjligt nu framöver så att de uppfyller alla kraven och inte behöver uppskjuta medlemskapet.

När det gäller Ukraina vill jag säga att vi har en mycket god representation där. Sverige har ju en ambassad där, och EU är representerat. Jag tror att det här gäller Vitryssland; det är där vi ligger på om att vi måste få en bättre representation. Men Ukraina är nog väl omhändertaget.

Vad gäller Turkiet får jag säga att vi har tuffa förhandlingar framför oss. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

I minoritetsfrågan är det långtgående krav som ställs. Det är inget tvivel om att det är en viktig fråga i sammanhanget, men det gäller också att hålla något slags balanserad linje här. Om man går hårt fram i minoritetsfrågan är det någonting som kan utnyttjas av dem som tycker att man över huvud taget inte kan tänka sig att Turkiet kan leva upp till de krav som vi ställer och därigenom bli medlem i EU.

När det gäller terrorismen är den handlingsplan som vi har mycket konkret vad gäller polisiära frågor och liknande. Det finns även med att det är viktigt att bekämpa orsakerna till terrorismen. Jag vill också erinra om att EU har en särskild säkerhetsstrategi. Av den framgår att EU har en rad olika instrument att använda i det sammanhanget. Hela utvecklingssamarbetet handlar om att också bekämpa sådana orsaker som finns bakom en hel del av terrorismen.

Jag tror att jag har besvarat alla frågorna.

Anf.  26  MATS ODELL (kd):

När det gäller valfusk i Rumänien vet vi, som utrikesministern säger, att OSSE anser att valen gick ganska bra till. Men många andra menar att det fanns valfusk. Jag tycker bara att man kanske inte ska glida över det där så lätt med tanke på hur man behandlar Kroatien. Där finns det en person kvar, general Gotovina, som inte har levererats medan den nya regeringen har levererat inte mindre än nio misstänkta – tror jag att det är. Om Kroatien skulle snubbla på detta medan Rumänien bara glider över tycker jag att den svenska regeringen borde bevaka det. Det måste bli någon sorts balans i detta.

Anf.  27  BJÖRN HAMILTON (m):

Herr ordförande! Jag är ledsen om jag har haft fel om representationen i Ukraina. Är det verkligen så? Jag är ju ny i de här sammanhangen. Är Sverige representerat med en ambassad i Minsk? Okej – jag förstår att det är så.

Anf.  28  CARL B HAMILTON (fp):

Det gäller Turkiet. Om man ser i utkastet till slutsatser vid toppmötet hittar man ett avsnitt som heter framework for negotiations. Där står att man kan tänka sig långa övergångstider, avvikelser, speciella arrangemang och permanenta skyddsklausuler som kan övervägas. Det var det som Cecilia Wigström tog upp tidigare. Det gäller till exempel sådana områden som fri rörlighet för personer.

Vi hade ju det här uppe med till exempel Göran Persson senast. Sverige är emot den här typen av klausul; det är helt klart. Det finns också en majoritet i nämnden för det. Men om det här skulle stå kvar efter toppmötet – innebär det att kommissionen ska ha som ambition att införa sådana här permanenta undantag? Eller hur ska man uppfatta en sådan här skrivning om den skulle gå igenom?

Anf.  29  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Först gäller det Rumänien och Kroatien. Det finns skyddsklausuler även för Rumänien. Vi behandlar länderna lika på det viset. När det gäller Kroatien kan man visserligen säga att man har levererat ett antal krigsförbrytare, men Gotovina är oerhört viktig. Det är viktigt att han också förs till tribunalen inte minst mot bakgrund av det nätverk som vi har anledning att tro att han ingår i. Det har betydelse för utvecklingen av det politiska livet i Kroatien.

När det gäller de speciella arrangemangen för Turkiet kommer det att bli tuffa förhandlingar, som jag sade. Vi tycker att det är oacceptabelt med så långtgående speciella krav som dem man ställer på Turkiet. Vi kommer att göra allt vi kan tillsammans med de andra länder som delar vår uppfattning för att få bort detta.

Jag tycker inte att vi behöver ägna oss åt att tolka vad som menas med de förslag som kommer från andra i dag, annat än möjligtvis när man kommer in i diskussionen med dem. Då kan man naturligtvis försöka dra ut långtgående negativa konsekvenser av deras krav. Men det kommer att bli en del av diskussionen.

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

Innan vi går in på informationen om Kina och det aktuella läget där konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i de frågor som är uppe till beslut.

Utrikesministern vill berätta lite om Kina.

Anf.  31  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Ja, och det kommer att framgå varför. Men låt mig börja med att beröra det toppmöte med Kina som genomfördes den 8 december. Enligt ordförandeskapet ägnades en stor del av det mötet åt olika MR-aspekter. Det var mot bakgrund av att Kina lade så stor vikt vid att EU bör lyfta vapenembargot. Det har nu antagits en gemensam deklaration av EU och Kina. Jag tänkte erinra om några av de punkter som framgår av den gemensamma deklarationen:

Man ska undersöka möjligheten att sluta ett ramavtal som täcker ett brett fält av politikområden.

En deklaration om icke-spridning och nedrustning undertecknades.

MR-dialogen och samarbetsprogram för rättsutveckling är värdefulla instrument för att uppnå förbättringar för mänskliga rättigheter i Kina.

Det är viktigt att respektera de internationella MR-reglerna och att samarbeta med FN:s MR-mekanismer.

Kina förbinder sig att så snart som möjligt ratificera konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

Kina fäster stor vikt vid den internationella brottsmålsdomstolen.

Båda parter framhåller vikten av konkreta åtgärder på MR-området och båda parter bekräftar sin vilja att fortsätta och utveckla samarbetet när det gäller mänskliga rättigheter.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  32  ORDFÖRANDEN:

Det innebär alltså att det finns en liten chans att den dyker upp på Europeiska rådet. Vi har ett samråd inplanerat på tisdag, men det är ett öppet samråd. Frågan är om vi kanske behöver ha beredskap för ett ytterligare samråd om vi nu ska gå in på diskussioner om hur olika länder ställer sig och så vidare.

Anf.  33  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Herr ordförande! Får jag föreslå att jag, om frågan kommer upp på rådsmötet på måndag, får komma till nämnden före det samråd som ska ske inför toppmötet för att redovisa vad som har förekommit vid rådsmötet på måndagen.

Anf.  34  ORDFÖRANDEN:

Det är ju ingen beslutspunkt, men den kan föras upp på dagordningen för Europeiska rådet och då måste vi ha ett samråd. Men jag tror inte att vi klarar det samrådet öppet om vi ska gå in och diskutera hur enskilda länder har förhållit sig, om Sverige är ensamt kvar och så vidare. Vi behöver ha en beredskap för det.

Men nu får vi reagera på utrikesministerns föredragning.

Anf.  35  CARL B HAMILTON (fp):

Det var mycket på en gång. Detta får bli en första preliminär reaktion. Låt mig börja i det formella. Det gäller det formella beslut som ni utrikesministrar ska fatta om huruvida frågan ska upp eller inte ska upp på toppmötet. Förutser utrikesministern dessutom en stor diskussion i själva sakfrågan? Det beror ju lite på vad det är för mandat som vi diskuterar här. Är frågan en beslutspunkt eller är det inte en beslutspunkt ur nämndens synpunkt? Det är viktigt att vi får det klart för oss.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Det är eventuellt en beslutspunkt på Europeiska rådet, om jag har uppfattat det rätt.

Anf.  37  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag svarar direkt för att klara ut det här. Man kan aldrig veta vad det är som något land tar upp vid ett rådsmöte. Det kan vara fråga om att frågan ska komma upp på Europeiska rådet, men det kan också vara en begäran om att diskutera frågan i sak.

Regeringens ståndpunkt är att om det skulle komma upp på det viset är regeringens inställning oförändrad; frågan är inte beredd och för tidigt väckt. Det är inte möjligt, anser vi, att ta ställning till om embargot ska hävas mot bakgrund av att vi inte har uppnått någon enighet i det arbete som pågår i arbetsgrupper om ändringar av code of conduct och när det gäller det verktyg man ska kunna använda efter ett hävande av ett embargo. Det var ju detta som jag särskilt framhöll tidigare. Den frågan är mer generell. Den handlar inte bara om Kina utan över huvud taget i en post-embargosituation.

Eftersom det arbetet inte är avslutat är det regeringens uppfattning att det inte är möjligt att i sak diskutera hävandet av embargot.

Anf.  38  CARL B HAMILTON (fp):

Då ska vi bara göra klart en sak här. Såsom diskussionen har gått i nämnden många gånger uppfattar jag det som helt klart att det inte finns något mandat i nämnden för Sverige att ta ställning i sakfrågan vid ett möte. Om det skulle tas upp av Frankrike eller något annat land vid bordet på måndag finns det inget mandat för Sverige att gå in i och ta ställning i själva sakfrågan. Det är väldigt viktigt. Då måste utrikesministern säga: Jag kan inte ta ställning i sakfrågan därför att det inte finns något mandat från Sveriges riksdag.

Anf.  39  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag vill bara göra ett förtydligande. Eftersom frågan inte är anmäld och inte finns på dagordningen för måndag kan det inte bli fråga om att fatta beslut i sak då.

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Bra – då har vi rett ut det.

Anf.  41  CARL B HAMILTON (fp):

Okej – då förefaller det som att den frågan tills vidare är beredd. I och för sig kvarstår frågan om hur man kan ta upp en sådan här viktig fråga utan att den står på dagordningen. Det verkar väldigt konstigt, men jag hoppar över det nu.

Anf.  42  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Man kan ju alltid diskutera.

Anf.  43  CARL B HAMILTON (fp):

Ja, precis, det kan man alltid göra. Men den diskussionen får inte – som jag har sagt – glida över till en diskussion i sakfrågan där man landar på en i praktiken politisk slutsats. Utrikesministern håller ju med om det.

Utrikesministern redovisade vad man kom överens om vid EU–Kina-toppmötet: MR-frågorna och en dialog om dem, ramavtal om olika politikområden och internationella MR-regler, Förenta nationernas konvention och mänskliga och politiska rättigheter. Det var många saker på en gång som jag inte riktigt kan ta ställning till.

Det är bättre att Kina är involverat i detta än att man inte är det; så långt är det klart. Men vad det faktiskt i praktiken innebär får man diskutera vidare. Kina är ändå Mittens rike, också enligt sin egen uppfattning, och har en växande styrka. Kina har hittills aldrig visat något större intresse för vad omvärlden tycker om landets interna angelägenheter.

Anf.  44  MATS ODELL (kd):

Vi har fått själva formfrågan utredd. Något beslut kan alltså inte fattas på det möte som nu förestår. Men det är klart att det kommer att föras en diskussion, och den kommer att föra frågan i någon riktning. Det är inget tvivel om det. Jag vill upprepa vad som har sagts tidigare.

Men detta är naturligtvis också ett tillfälle att sätta press på detta och få en kraftfullare hantering av MR-frågorna i Kina. Jag tycker att Sverige ska vara det land som går i bräschen för att utnyttja det. Vi vet ju att det finns andra länder som har starka kommersiella intressen av att så snabbt som möjligt få bort detta.

Anf.  45  YVONNE RUWAIDA (mp):

Rent spontant tycker inte jag att det som framkommer av överläggningarna mellan EU och Kina är tillräckliga insatser på MR-området för att häva vapenembargot, att döma av det som utrikesministern sade. Men om man får det hela skriftligt kan man naturligtvis studera det vidare.

Jag vill bara betona att detta är en process; det är som det är i förhandlingar. Jag är lite van vid förhandlingar från budgeten och jag vet att det är viktigt hur man uttrycker sig. I och med att vi inte är riktigt överens regeringen och EU-nämnden emellan vill jag betona att det är olyckligt om man från regeringens sida låser sig i ett hörn och sedan kanske inte har EU-nämnden med sig på båten.

Jag upplever inte att de förändringar som man kan göra av code of conduct är av sådan karaktär att man kan byta dem mot ett vapenembargo. Code of conduct är ju inte något bindande, utan bygger snarare på rekommendationer. Men om man kan ändra på frågan och göra code of conduct bindande, som någon sorts minimiregler, vore det kanske mer intressant beroende på var reglerna hamnar.

Anf.  46  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Herr ordförande! Rent historiskt har Kina tidigare skrivit på konventioner men inte följt dem. Det var till exempel det som hände vid Himmelska fridens torg. Man skrev ju på en hel del konventioner på 80-talet.

Jag tycker i och för sig att det är bra att EU för en dialog med Kina. Det är som utrikesministern säger här – man ska försöka förbättra samarbetet när det gäller det rättsliga och samarbetet med FN. Det tror jag är oerhört betydelsefullt för framtiden.

Men man måste också titta på den reella situationen i Kina och utgå från den. När jag har pratat med till exempel Falun gong-utövare här i Sverige säger de att hundratals människor har blivit dödade i deras förening. Tiotusentals människor har kastats i arbetsläger, många är fängslade och många blir torterade och misshandlade. Det är den reella situationen.

Det gäller också tibetaner till exempel, som får utstå mycket förtryck. Vi har ett nätverk här i riksdagen för Sverige–Tibet och vi får också information om att verkligheten är alltför grym. Jag tycker därför att man måste titta på verkligheten innan man ändrar ett vapenembargo.

Anf.  47  BJÖRN HAMILTON (m):

Herr ordförande! Jag har en fråga angående USA:s roll i det här och vapenembargot. Vad har man för kontakter från EU-sidan med USA? USA står ju ändå som garant för Taiwans säkerhet på något sätt. Kan utrikesministern kommentera det?

Anf.  48  CARL B HAMILTON (fp):

Jag håller faktiskt med Sven-Erik Sjöstrand på den här punkten. Själva inställningen måste vara att man inte bara ska se till att Kina skriver under deklarationer och säger sig vara berett att ingå i dialoger, utan att det faktiskt gäller förändringar på marken i Kina som är levererade inne i Kina i form av en ändrad politik.

Situationen är naturligtvis den att tiden inte är mogen. Tiden kan inte vara mogen, som jag ser det, förrän det har skett förändringar på marken i den faktiskt förda politiken på de här områdena i Kina. Det ligger inte i korten att den situationen kommer att uppstå vare sig i december år 2004 eller i mars 2005 eller något sådant. Det är inte sannolikt.

Min fråga är lite i samma anda som om man refererar till vad utrikesministern sade beträffande Turkiet och de permanenta undantaget. Utrikesministern sade: Vi ska bygga allianser och samråda med länder som är likasinnade. Vad gör då Sverige beträffande likasinnade länder i frågan om vapenembargot mot Kina? Det gäller Storbritannien, Danmark och de östeuropeiska länderna. De är ju under ett betydande tryck att säga nej till att häva vapenembargot. Vad gör Sverige där? Vilka initiativ tar Sverige och vilket engagemang visar vi?

För Folkpartiets del kan vi alltså säga att förändringarna måste synas och levereras på marken i Kina för att tiden ska vara mogen, och det är den uppenbarligen inte.

Anf.  49  JAN ANDERSSON (c):

När det gäller utvecklingen kan man säga att den går fortare på andra områden än på MR-området i Kina. Liksom andra har sagt här tycker inte vi att det är läge att lyfta vapenembargot i nuläget.

Anf.  50  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Yvonne Ruwaida tog upp code of conduct och att den inte är tillräcklig utan att det måste bli mer av bindande minimiregler. När det gäller code of conduct, och även när det gäller de särskilda instrument som man kan ta till efter det att ett embargo lyfts – det som kallas för en verktygslåda – är naturligtvis gränsen för hur långt man kan gå i att träffa överenskommelser om hanteringen att detta är en fråga som är undantagen när det gäller reglerna för handel inom EU. Detta är i stället en nationell fråga, och det sätter något slags yttersta gräns för hur långt man kan komma i ett gemensamt åtagande av hanteringen av vapenhandelsfrågor.

Det är därför tyngdpunkten i de diskussioner som pågår läggs på att öka öppenheten, skyldigheten att redovisa vad man gör, för att därigenom skapa transparens och förhindra en utveckling som inte är i överensstämmelse med vad EU är enat om.

När det gäller förändringar på marken tror jag att det kanske skulle vara värdefullt om vi till nämnden gjorde en skriftlig redovisning av de förändringar som ändå har skett i Kina, inte minst på grund av de faktiskt väldigt omfattande insatser som vi har gjort från svensk sida när vi har utvecklat vårt bilaterala samarbete med Kina på MR-området. Jag har tidigare nämnt en del om hur vi deltar i utbildningen av tjänstemän inom rättsväsendet i MR-frågor och annat. Jag erbjuder gärna att vi gör en sammanställning över det så att man faktiskt konkret har klart för sig vad som har gjorts och vad det har lett till, samtidigt som det naturligtvis är viktigt att redovisa i vilken omfattning det förekommer sådant som är helt oacceptabelt från vår sida såsom bland annat Sven-Erik Sjöstrand och Carl Hamilton nämnde.

När det gäller hur vi agerar i den här frågan, eftersom det finns olika uppfattningar i den, är det så att under hela den här processens gång, ända sedan frågan första gången dök upp, har vi hela tiden regelbundna kontakter och överläggningar med andra länder. Situationen är den, måste jag ärligt säga, att antalet likasinnade länder, de länder som tycker som Sverige, oavbrutet krymper. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

Anf.  51  CARL B HAMILTON (fp):

Jag tycker i och för sig att det är bra om vi kan få den där redogörelsen. Det välkomnar vi.

Jag vet inte riktigt i vilken utsträckning utrikesministern och UD kan offentliggöra det, men det finns ju också en utredning som EU:s ambassadör gjorde i Peking. Man kan ju också titta på vilka delar av den som också kan överlämnas till nämnden. Sedan, om vi nu ska ha ett fullständigt beslutsunderlag, bör väl förslagen till hur koden skulle revideras också inkluderas i en sådan redovisning liksom frågan om hur rättsligt bindande koden kan göras. Om vi nu liksom ska försöka ha ett öppet sinne och få allt beslutsunderlag så är det väl det som krävs.

Nu föreställer jag mig att det är omöjligt att leverera allt detta till nästa vecka, men det borde ju vara det som vi skulle ha i så fall.

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

Det ligger också i linje med det som nämnden har sagt tidigare, att vi vill fortsätta diskutera frågan och alternativet till det här. Men det är som sagt kanske på lite längre sikt.

Det här var en informationspunkt. Vi godkänner informationen. Sedan får vi väl återkomma till om vi behöver ha något extra samråd på tisdag före det öppna samrådet.

Anf.  53  HENRIK VON SYDOW (m):

Jag vill ta upp en fråga som jag inte hörde utrikesministern närmare utveckla eller kommentera inför mötet, och den gäller situationen i Darfur och Sudan och hur den kommer att diskuteras på mötet.

Anf.  54  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det återkommer jag till senare på dagordningen.

Anf.  55  HENRIK VON SYDOW (m):

Utmärkt. Tack.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Då går vi över till punkt 5 om rådets årsprogram för 2005.

Anf.  57  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Rådet informeras av de två inkommande ordförandeskapen om arbetsprogrammet för 2005. En utförligare presentation av årets arbete väntas göras av Luxemburg när deras ordförandeskapshalvår inletts.

Anf.  58  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi den informationen.

Nästa punkt handlar om Europeiska unionens officiella språk.

Anf.  59  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det är ju så att iriska är ett så kallat fördragsspråk, det vill säga att EU-fördragen finns i officiell översättning till det språket. Däremot har det hittills inte varit ett av unionens officiella språk och arbetsspråk. Nu vill Irlands regering ändra på det.

Samtliga övriga 20 fördragsspråk är officiella språk och arbetsspråk, och förändringen skulle därigenom få begränsade följder, eftersom översättning inledningsvis endast skulle avse förordningar beslutade av rådet och Europaparlamentet.

Men Irlands inställning har föranlett Spanien att hävda att en reform av regleringen av officiella språk och arbetsspråk även bör innefatta baskiska, katalanska, valencianska och galiciska. Vid mötet på måndag kan Spanien och Irland förväntas lägga fram sina synpunkter i den här frågan.

Regeringens uppfattning är att iriska, som är ett fördragsspråk, mycket väl också skulle kunna vara ett officiellt språk och arbetsspråk. Däremot att tänka sig att man inför helt nya språk, som inte tidigare är fördragsspråk, skulle leda alldeles för långt.

Anf.  60  LENNART HEDQUIST (m):

Regeringens ståndpunkt förefaller ju helt riktig. Jag har närmast en fråga beträffande de här språken: baskiska, katalanska och så vidare. I vilken utsträckning är de officiella språk i Spanien så att samtliga dokument med mera i Spanien översätts till de språken?

Anf.  61  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

De här språken är officiella språk i Spanien, men de har aldrig erkänts av EU såsom officiella språk i EU.

Vi får höra hur argumenteringen går från Spaniens sida. Jag kan ju alltid vinkla det så att vi kan fundera över romani och tornedalsfinska, och jag tror att det finns flera länder som har möjlighet till att vidga perspektivet i en sådan här diskussion.

Anf.  62  ORDFÖRANDEN:

Jag uppfattar det närmast som så från Spaniens sida, alltså ett sätt att föra in nya språk för att stoppa iriskan. Men det kanske inte är så. Det kanske är allvarligt menat. Det återstår att se!

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Då går vi till punkten om yttre förbindelser, och börjar med Iran.

Anf.  63  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Rådet kommer att diskutera uppföljningen av överenskommelsen med Iran från den 15 november. I den har Iran åtagit sig att suspendera all anrikning av uran. IAEA har bekräftat att Iran har stoppat den verksamheten. Suspenderingen ska gälla till dess att den kan ersättas av ett mer långtgående arrangemang som ger garantier för att Irans kärntekniska program har fredligt syfte. Förhandlingar om det inleds inom kort. Samtidigt kommer ett utökat konkret samarbete på olika områden också att diskuteras under förutsättning att Iran vidtar åtgärder på för EU viktiga områden. Allt detta återspeglas i utkastet till rådsslutsatser.

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Då gäller det fredsprocessen i Mellanöstern.

Anf.  65  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Regeringen anser att förutsättningarna för en återupptagen fredsprocess nu har förbättrats. Att presidentval kommer till stånd som planerats den 9 januari 2005 är av central betydelse. Ett legitimt palestinskt ledarskap skulle ha större möjlighet att utöva kontroll på området och skapa bredare stöd för samarbete med Israel.

Enligt de senaste uppgifterna kommer lokalvalen att påbörjas som planerat den 23 december, och parlamentsval kommer eventuellt att äga rum i maj.

Regeringen välkomnar det här och avser att stödja förberedelserna för parlamentsvalen.

Presidentvalet kommer att genomföras enligt den vallag som finns från 1995, men den har modifierats något. Presidentens mandatperiod har ändrats till fyra år. Vidare anger lagen nu att den centrala valkommissionens valregister ska kunna kompletteras med inrikesministeriets civilregister. Syftet med det är att de väljare som ännu inte har registrerat sig ändå ska kunna rösta. Av 1,8 miljoner röstberättigade har ca 21 % registrerat sig.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <<<

EU kommer att sända en observatörsmission för presidentvalet om sammanlagt ca 200 personer. De svenska observatörerna kommer att ingå i den missionen, och det kommer att vara observatörer från en rad olika länder, bland annat USA, Japan, Kanada, Norge och Schweiz. Regeringen har även beslutat att stödja förberedelserna för valen genom ett ekonomiskt bidrag till den oberoende centrala valkommissionen på 10 miljoner kronor.

EU-missionen kommer att bestå av 32 långtidsobservatörer, verksamma från den 14 december till den 27 januari, och 128 korttidsobservatörer, verksamma från den 4 januari till den 14 januari.

Jag vill också säga att en positiv utveckling under de närmaste månaderna förutsätter en rad saker. Israel måste infria sitt löfte om att agera konstruktivt i samband med valet. Palestinierna måste genomföra valet på ett korrekt sätt. Israel måste bidra till att skapa legitimitet och stöd för det nya ledarskapet, bland annat genom att agera på ett sätt som kan förbättra levnadsförhållandena i de palestinska områdena. Den nya palestinska regeringen måste klart ta avstånd från terrorism och påskynda reformprocessen, i synnerhet vad gäller konsolidering och omstrukturering av säkerhetsstyrkorna.

Om de här förutsättningarna uppfylls kommer grunden att vara lagd för ett närmare samarbete mellan parterna och för ett genomförande av kvartettens färdplan.

Anf.  66  YVONNE RUWAIDA (mp):

Jag vill bara fokusera på en aspekt av det här, och det är möjligheten att hålla val, alltså förutsättningarna för väljare och kandidater att mötas. De rapporter som jag har fått visar ju inte på att det hittills från israelisk sida har getts sådana möjligheter, utan att man däremot ibland har gjort saker som inte är lämpliga. Jag har hört att presidentkandidaten Mustafa Barghuti från Gaza blev slagen av israeliska militärer vid en checkpoint nu häromdagen. Mustafa Barghuti är ju en erkänd demokrat och en väldigt trevlig, bra och lugn människa som naturligtvis som många andra blir illa behandlad vid checkpoints.

Möjligheten att hålla val bygger ju på att man kan ha en valrörelse. Redan nu finns funderingar: Kommer det ens att kunna vara möjligt att hålla det här presidentvalet i januari? Jag hoppas alltså verkligen att man kan fokusera på den frågan och verkligen sätta press på Israel att skapa de förutsättningarna. Utan ett val kommer ju ingen framtida process att kunna bli av över huvud taget. Då blir det bara ett läge som består av förtvivlan och inget framtidshopp.

Anf.  67  BJÖRN HAMILTON (m):

Det börjar talas om en så kallad färdplan 2 i de här sammanhangen. Jag vet inte om utrikesministern kunde kommentera det och hur den står i relation till den ursprungliga färdplanen, vad den innehåller och vad den i så fall har för tidsplan.

Anf.  68  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Jag tycker en hel del av de åtgärder som utrikesministern har informerat om som EU sätter upp på dagordningen nog är bra för att försöka skapa legitimitet för en långsiktig fredsprocess. Men det avgörande är naturligtvis att valet går bra, och då är det väl viktigt att det också blir många valobservatörer – kanske till och med fler än de som EU ämnar skicka.

Det jag tänker på är att när man skapar legitimitet måste man också försöka klargöra och undanröja alla de konflikter som finns och har funnits. Jag tänker på att det tidigare var så att det EU-bistånd som till viss del gick till Palestina var avsett för byggnader till palestinska myndigheter. En hel del av de här byggnaderna har ju bombats och skadats. Då undrar jag: Har EU rest krav på att Israel ska stå för kostnaderna så att de kan byggas upp igen? Det skulle nog vara en väldigt viktig signal för att få legitimitet och för att få en bra fredsprocess.

Anf.  69  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Vi har också fått rapporter om en del negativa incidenter. Det är naturligtvis väldigt viktigt att sätta press på Israel. Man har från regeringens håll försäkrat att man avser att medverka så att valet kan genomföras, men det gäller ju nu att reagera på varje sådan här negativ incident och säkerställa att regeringen har kontroll över även vad som sker ute på marken, så att säga, vid checkpoints. Den typ av händelser som Yvonne Ruwaida redovisar måste man se oerhört allvarligt på och reagera på.

Jag vet inte vad som avses med färdplan 2. Det är många som deltar i diskussionerna kring att få fredsprocessen i gång. Möjligtvis syftar man på att den färdplan som finns behöver justeras. Den är ju inaktuell vad gäller till exempel datum. Det är alltså möjligtvis det man syftar på, det vill säga den diskussion som kvartetten har om de förändringar i färdplanen som verkligheten kräver på grund av att det har tagit tid. Jag vet inte om det finns något annat som man avser med färdplan 2.

När det gäller mycket av den infrastruktur som bland annat EU har medverkat till att finansiera på det palestinska området har ju EU ställt krav på Israel att Israel ska medverka till återuppbyggnad av de här byggnaderna. Det är ju ett av de svåraste förhållanden som EU har haft att hantera, detta förhållande att vi investerade i infrastruktur som sedan förstörs inom ramen för de våldshandlingar som genomförs på det palestinska området.

Mina medarbetare påstår – jag är inte alls säker på att de har rätt, men det får ni avgöra! – att jag sade att det var 21 % som hade registrerat sig. Jag trodde att jag sade 71 %. Det är alltså 71 % som gäller!

Anf.  70  ORDFÖRANDEN:

Det är noterat i de stenografiska uppteckningarna.

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Då går vi över till Ukraina.

Anf.  71  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Ukraina är en högt prioriterad fråga av naturliga skäl. Det är av stor vikt att EU har ett tydligt och starkt engagemang i lösandet av den kris som nu utspelar sig i landet. Ukraina är ett av EU:s största och viktigaste grannländer, och det som nu sker där är en utmaning för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Sverige beklagar naturligtvis det uppenbara fusket i presidentvalet. Valet levde uppenbarligen inte upp till kraven på fria och rättvisa val och kan inte sägas ha återspeglat väljarnas vilja. Mot den bakgrunden välkomnar vi Högsta domstolens utslag, som innebär att en ny valomgång ska genomföras den 26 december.

Sverige avser att bidra med minst 30 valobservatörer till det valet, 20 utsända och tio lokalt anmälda. Förra gången bidrog vi med 16 utsända, och därutöver deltog nio lokalt anmälda observatörer.

Samtidigt som vi beklagar genomförandet av valet noterar vi också, får man väl säga, med tillfredsställelse att den politiska och juridiska process som det gav upphov till har hållit sig inom lagens råmärken och hållit sig till demokratiska spelregler. Särskilt hoppfullt är det att ingendera sidan har tillgripit våld för att få sin vilja igenom. Det här vittnar om en politisk mognad som bådar gott för framtiden.

Jag vill gärna framhålla den betydelsefulla roll som EU:s utrikespolitiske talesman Solana tillsammans med Polens och Litauens presidenter och det holländska ordförandeskapet har spelat för att finna en politisk kompromisslösning som alla parter har kunnat acceptera.

Det livaktiga och fredliga medborgarengagemang som vi nu ser, bland annat på Kievs gator, vittnar om ett oväntat robust civilt samhälle, och det tycker vi är mycket glädjande. Om valet den 26 december genomförs i enlighet med internationellt vedertagna demokratiska normer och resulterar i en klar och tydlig ekonomisk och politisk reformvilja så bör det här få tydligt positiva effekter för EU:s förbindelser med Ukraina. Sverige ska verka för att Ukraina får lika gynnsamma villkor i förhållande till EU som andra europeiska partnerländer, till exempel Ryssland, och det gäller inom områden som handelsavtal, viseringslättnader med mera. Sverige har alltid framhållit att Ukraina är ett land i Europa, och unionen varken kan eller bör utesluta ett medlemskapsperspektiv för Ukraina, även om den dag då detta land blir medlem kan kännas avlägsen i dag.

Anf.  72  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går över till den europeiska grannskapspolitiken.

Anf.  73  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Den punkten har blivit en A-punkt, men jag ska kanske ändå ta upp den.

Sverige var en av initiativtagarna till ENP och har varit pådrivande under hela processen. Därför är det särskilt glädjande för oss att handlingsplanerna nu har blivit antagna.

Jag vill framhålla två saker när det gäller Ukraina: dels att de rådsslutsatser som antas måste vara klara när det gäller kopplingar mellan den demokratiska utvecklingen i Ukraina och EU:s relationer till landet, dels att vi vill verka för att kunna komma tillbaka till planen och revidera den i ljuset av den demokratiska utvecklingen i Ukraina.

Vad gäller handlingsplanen med Israel har nu det kompromissförslag som fanns antagits. Vi har fått till stånd skärpningar av skrivningarna när det gäller massförstörelsevapen. Det är nog det som har påpekats, men nu är handlingsplanerna klara.

Anf.  74  YVONNE RUWAIDA (mp):

Det här är alltså samma fråga som A-punkt 10. Jag ville bara dubbelkolla det. Jag tycker att det är lite otillfredsställande att vi fick det här på bordet i dag. I utskicket stod det att det fanns utestående frågor rörande handlingsplanen för Israel, och sedan på bordet i dag får vi uppgifter om att handlingsplanen är färdig. Vi har ju inte haft möjlighet att läsa handlingsplanen för att kunna ge relevanta kommentarer. Det är naturligtvis en väldigt otillfredsställande situation, tycker jag. Det är väldigt svårt att ställa frågor utifrån ett dokument som man inte har kunnat läsa, om man har velat läsa det.

Jag får då fråga så här: De här utestående frågorna, rörde de bara massförstörelsevapen, eller rörde de även andra frågor? Jag vet att man tidigare har diskuterat frågan om ursprungsmärkning. Hur finns det med i den här handlingsplanen? Den tredje frågan får väl då gälla om man på något sätt tar upp frågan om hur Israel följer internationella konventioner och hur det påverkar den här handlingsplanen.

Anf.  75  MATS ODELL (kd):

Det här är en oerhört viktig process som pågår och som påverkar vår säkerhet och väldigt mycket i EU på många plan.

Jag har egentligen bara en fråga. Flera av de här länderna ingår ju också i den så kallade Barcelonaprocessen. Hur förhåller sig de här två olika processerna till varandra?

Anf.  76  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Det som var utestående frågor var det som har att göra med massförstörelsevapen.

Ursprungsmärkning är ju något som sköts av associationsrådet. I avtalet sägs bara att varor från bosättningar inte åtnjuter tullfrihet.

Barcelonaprocessen är det generella samarbetet. Det här är då en fördjupning av det samarbetet där man bilateralt med varje enskilt land utvecklar ett avtal med större detaljeringsgrad. Det är alltså individuellt hanterat medan Barcelonaprocessen är den mera generella ramen för samarbetet runt Medelhavet.

Anf.  77  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går över till Storasjöregionen.

Anf.  78  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Rådet kommer att anta rådsslutsatser som berör den pågående krisen i området, och det är för att motverka en eskalering av motsättningarna mellan den demokratiska republiken Kongo och Rwanda. Slutsatserna kommer också att slå fast att en lösning på konflikten i Storasjöområdet kräver en regional ansats och understryka vikten av fortsatt framsteg inom ramen för den internationella konferensen om fred, säkerhet, demokrati och utveckling i Storasjöregionen.

EU är ju en viktig politisk aktör i regionen, och Sverige anser att det är viktigt att EU utövar diplomatiska påtryckningar på Kongo och Rwanda för att uppnå en lösning på den pågående krisen. Sverige delar uppfattningen att en regional ansats måste anläggas för att lösa konflikten. Därför är processen inom ramen för den internationella konferensen så central. Det är viktigt att EU stöder den konferensen.

Anf.  79  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går över till Sudan.

Anf.  80  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

FN har ett särskilt sändebud till Sudan, och han har nu presenterat ännu en rapport till säkerhetsrådet. Tyvärr har säkerhetsläget, särskilt i norra Darfur, fortsatt att förvärras, och i dagsläget är närmare 2,3 miljoner människor påverkade av konflikten och i behov av humanitärt stöd.

På måndag väntar vi att det kommer att antas rådsslutsatser, vilket är bra. Det är angeläget att skärpa trycket på samtliga parter, inklusive rebellerna i Darfur, för de har vid upprepade tillfällen under de senaste månaderna brutit mot vapenvilan. Lika viktigt är det förstås att poängtera att regeringen måste respektera sitt åtagande att inte genomföra flygbombningar och raider.

Samtidigt har Afrikanska unionen gjort stora framsteg genom att på kort tid och i en oerhört komplicerad situation etablera sin utökade mission, och det har man fått stöd från det internationella samfundet för. Missionen blir nu successivt alltmer operativ och följer upp inrapporterade incidenter på olika sätt, men betydande kapacitetsproblem finns det fortfarande.

Jag ser med förhoppning på de förhandlingar som har återupptagits den här veckan både om situationen i Darfur och när det gäller fredsprocessen mellan regeringen och SPLM/A i södra Sudan. På sikt är en förhandlad politisk överenskommelse den enda möjligheten att få en lösning på frågan och att komma framåt.

Anf.  81  HENRIK VON SYDOW (m):

Det är just om dessa rapporter från FN:s speciella sändebud som jag har några frågor. Jag vet inte vad han kommer att presentera nu. Däremot kan man se vad han har rapporterat tidigare under hösten och vintern. Bland annat pekar han på hur både regeringen och rebelltrupperna alltmer tappar kontrollen över de egna styrkorna och att det är lokala krigsherrar som har kontroll över områdena. Som han skriver finns det en överhängande risk för att detta urartar i ett större kaos än vad det redan är.

FN:s speciella sändebud pekar också på att det enda sättet att förhindra detta kaos och den situation som råder är att en internationell fredsbevarande styrka agerar i Sudan för att förhindra det folkmord som pågår.

Jag vet att utrikesministern tidigare har pekat på de insatser som Sverige har gjort och det engagemang som finns för detta. Inför mötet i nästa vecka skulle jag vilja fråga hur förutsättningarna är. Jag vet att det tidigare inte har varit aktuellt att titta på vad man faktiskt kan göra för att skicka dit trupper tillsammans med Afrikanska unionen just för att stoppa det lidande och den humanitära situation som råder. Vad ska till för att det så att säga blir en punkt på dagordningen?

Utrikesministern har tidigare sagt att det inte finns något intresse för att diskutera detta med andra EU-länder. Men finns det någon öppning i den riktningen, eller vilka andra verktyg är det som man i så fall ser för att på allvar bidra till ett mycket effektivare tryck i den här frågan?

Det är enkelt att konstatera att man har varit hoppfull ganska många gånger under den här hösten. Men situationen har inte blivit bättre, trots förhoppningar om det. Det är faktiskt snarare tvärtom.

Jag vore tacksam om utrikesministern kunde kommentera detta.

Anf.  82  CECILIA WIGSTRÖM (fp):

Jag vill ta upp samma sak som Henrik von Sydow. Jag undrar om det inte är dags att man inom EU börja lyfta fram frågan om att EU ska delta med fredsbevarande trupp på plats. Tiden rinner i väg, och vi vet att Afrikanska unionen har problem med att över huvud taget få till stånd en ordning i landet, och folkmordet fortgår. Det riskerar snart att bli ett nytt Rwanda. Min fråga är om det inte är dags att ta upp denna fråga inom EU nu?

Anf.  83  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Först och främst är det som återges om FN:s speciella representant helt riktigt. Men under senare tid har vi fått klart för oss att det numera är rebellgrupperna som står för attackerna och att den ökade närvaron av AU:s styrkor faktiskt har haft effekt och har effekt på flera håll. Det har man kunnat registrera.

Jag fick frågan om vilka andra verktyg som kan tas till. Det viktiga är att få i gång förhandlingarna om fredsprocessen och få den politiska grunden lagd, att AU sedan får hela sin styrka på plats eftersom hela den fortfarande inte är där och att omvärlden, bland annat EU, ger det stöd som man har lovat och som är på väg. Det är ju inte fråga om att det är några hinder här när det gäller finansiering, transportstöd, logistik och annat sådant.

När det gäller frågan om EU-trupp där är situationen sådan att Afrikanska unionens uppfattning är att det är helt och hållet den som måste stå för den fysiska närvaron. Den begär omvärldens krav för att kunna uppfylla sitt åtagande på ett bra sätt, men inte att det deltar trupper från andra kontinenter än den afrikanska.

Anf.  84  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Sedan har vi övriga frågor.

Anf.  85  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Portugal har begärt en diskussion om EU–Afrika-dialogen vid GAERC som en övrig dagordningspunkt. På grund av situationen i Zimbabwe och EU:s riktade sanktioner mot landet ställdes det planerade toppmötet mellan Afrika och EU, som skulle ha ägt rum i april i år, in. Portugal har sedan dess verkat för att toppmötet ska genomföras. Men med tanke på den politiska situationen i Zimbabwe kan Sverige inte acceptera att president Mugabe medverkar på ett toppmöte mellan EU och Afrika. I stället har det genomförts en EU–Afrika-dialog på ministernivå i trojkaformat. Enligt vår bedömning har dessa trojkamöten varit både effektiva och resultatinriktade.

Anf.  86  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi den informationen.

Anf.  87  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Under övriga dagordningspunkter har Italien också begärt att man ska föra upp ärendet om migrationsströmmarna från Libyen. En expertgrupp avslutar just nu sitt arbete i Libyen, och vi förmodar att Italien vill främja ett gemensamt beslut om EU-pengar för att avhjälpa situationen i Libyen.

Alla medlemsstater delar uppfattningen att flyktingsituationen i Nordafrika och Libyen är svår och att den kräver ett gemensamt EU-agerande. Men vi bör avvakta missionens slutsatser och eventuella rekommendationer.

Anf.  88  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi den informationen.

Sedan har vi A-punkterna.

Anf.  89  YVONNE RUWAIDA (mp):

Jag ska ta upp ungefär samma fråga som tidigare, men jag behöver inte ha svar på den i dag. När det gäller flera frågor, till exempel om Euratom, om avtalet mellan EU och Kroatien och om avtalet med Israel, får vi vid bordet en kort sammanfattning av A-punkter, men vi har haft möjlighet att läsa underlaget. Därför kan vi inte heller ge några vettiga synpunkter inför mötet. Jag tycker att det vore väldigt bra om man kunde se till att ett sådant underlag finns åtminstone dagen innan.

Du behöver inte svara på frågan nu, utan du får gärna återkomma till den.

Anf.  90  ORDFÖRANDEN:

Detta är en fråga som ständigt kommer upp, nämligen hur vi ska hantera A-punkterna. Nu har vi hittat en rutin som innebär att vi lägger ut dem så fort de är beslutade. Det kan möjligtvis underlätta en del. Men vi får återkomma till om vi kan göra ytterligare förbättringar.

Anf.  91  CARL B HAMILTON (fp):

Jag tänkte för ordningens skull ställa en fråga. Det fanns en eventuell A-punkt om revidering av uppförandekoden för vapenexport. Finns det någonting att tillägga under den punkten förutom det som har sagts tidigare när vi diskuterade Kina? Hur går det till?

Hur är själva processen för att ändra denna kod? Kommer papper att cirkulera? Och i så fall: Kommer det att diskuteras här i EU-nämnden? Ja, det kommer det att göra. Men hur tänker man sig sedan att det slutliga beslutet ska tas?

Anf.  92  YVONNE RUWAIDA (mp):

Jag ska bara kommentera det som ordföranden sade. Det handlar om vilken process man har inom EU. När väljer man att lägga Corepermötena? Som jag har uppfattat det är det så att när man har haft Corepermötena kanske man måste göra justeringar i texter. Det tar naturligtvis ytterligare tid.

Jag tycker att man ska ta upp den här frågeställningen från svensk sida på EU-nivå. Hur ska vi se till att ha ett underlag som vi kan ta upp hemmavid i tid? Det handlar om en halv eller en dag tidigare. Jag skulle uppskatta om man diskuterade den frågeställningen. Men jag behöver inget svar på det nu.

Anf.  93  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Jag håller med Yvonne Ruwaida om att man ibland kan bli frustrerad av hanteringen. Vi kan inte skicka ut någonting förrän vi får det. Ibland går det att göra det i god tid, ibland inte. Jag befinner mig i samma situation som ni. Jag har inte ens A-punktslistan. Bara därför att jag var på resande fot i går fick jag den inte. Vi lever alla under hopplösa förhållanden ibland. Ibland tycker jag nog att det fungerar väl. Men ibland blir det för tajt. Och detta är naturligtvis något som vi har anledning att fundera över och ta upp i Bryssel.

Code of conduct är inte färdig än. När vi blir ense om den någon gång, då kan den mycket väl tas i en tyst procedur, och då får nämnden kännedom om det. Det är den ordning som vi brukar ha när det gäller den tysta proceduren.

Anf.  94  CARL B HAMILTON (fp):

Jag vill för ordningen skull fråga: Är det en A-punkt?

Anf.  95  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):

Nej.

Anf.  96  CARL B HAMILTON (fp):

Den blev alltså struken.

Anf.  97  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i de aktuella A-punkterna.

Då är vi klara och tackar utrikesministern med medarbetare.

Innehållsförteckning

1 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 1

Anf.  3  BJÖRN HAMILTON (m) 2

Anf.  4  CARL B HAMILTON (fp) 2

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  6  CARL B HAMILTON (fp) 3

Anf.  7  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  8  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 3

Anf.  9  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  10  MATS ODELL (kd) 3

Anf.  11  YVONNE RUWAIDA (mp) 3

Anf.  12  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  13  JAN ANDERSSON (c) 4

Anf.  14  BJÖRN HAMILTON (m) 4

Anf.  15  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 4

Anf.  16  CECILIA WIGSTRÖM (fp) 5

Anf.  17  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  18  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 5

Anf.  19  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  20  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 6

Anf.  21  MATS ODELL (kd) 7

Anf.  22  BJÖRN HAMILTON (m) 7

Anf.  23  CECILIA WIGSTRÖM (fp) 8

Anf.  24  YVONNE RUWAIDA (mp) 8

Anf.  25  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 8

Anf.  26  MATS ODELL (kd) 9

Anf.  27  BJÖRN HAMILTON (m) 9

Anf.  28  CARL B HAMILTON (fp) 9

Anf.  29  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 10

Anf.  30  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  31  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 10

Anf.  32  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  33  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 11

Anf.  34  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  35  CARL B HAMILTON (fp) 12

Anf.  36  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  37  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 12

Anf.  38  CARL B HAMILTON (fp) 12

Anf.  39  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 13

Anf.  40  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  41  CARL B HAMILTON (fp) 13

Anf.  42  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 13

Anf.  43  CARL B HAMILTON (fp) 13

Anf.  44  MATS ODELL (kd) 13

Anf.  45  YVONNE RUWAIDA (mp) 13

Anf.  46  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 14

Anf.  47  BJÖRN HAMILTON (m) 14

Anf.  48  CARL B HAMILTON (fp) 14

Anf.  49  JAN ANDERSSON (c) 15

Anf.  50  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 15

Anf.  51  CARL B HAMILTON (fp) 16

Anf.  52  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  53  HENRIK VON SYDOW (m) 16

Anf.  54  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 16

Anf.  55  HENRIK VON SYDOW (m) 16

Anf.  56  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  57  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 17

Anf.  58  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  59  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 17

Anf.  60  LENNART HEDQUIST (m) 17

Anf.  61  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 17

Anf.  62  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  63  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 18

Anf.  64  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  65  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 18

Anf.  66  YVONNE RUWAIDA (mp) 19

Anf.  67  BJÖRN HAMILTON (m) 19

Anf.  68  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 19

Anf.  69  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 20

Anf.  70  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  71  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 20

Anf.  72  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  73  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 21

Anf.  74  YVONNE RUWAIDA (mp) 21

Anf.  75  MATS ODELL (kd) 22

Anf.  76  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 22

Anf.  77  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  78  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 22

Anf.  79  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  80  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 23

Anf.  81  HENRIK VON SYDOW (m) 23

Anf.  82  CECILIA WIGSTRÖM (fp) 24

Anf.  83  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 24

Anf.  84  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  85  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 24

Anf.  86  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  87  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 25

Anf.  88  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  89  YVONNE RUWAIDA (mp) 25

Anf.  90  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  91  CARL B HAMILTON (fp) 25

Anf.  92  YVONNE RUWAIDA (mp) 25

Anf.  93  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 26

Anf.  94  CARL B HAMILTON (fp) 26

Anf.  95  Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s) 26

Anf.  96  CARL B HAMILTON (fp) 26

Anf.  97  ORDFÖRANDEN 26