Fredagen den 1 november

EU-nämndens uppteckningar 2024/25:6

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Elisabeth Svantesson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 8 oktober 2024

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 5 november 2024

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Klockan är 9, och EU-nämnden inleder sitt sammanträde. Vi hälsar finansminister Elisabeth Svantesson välkommen och går rakt in på punkt 1 på föredragningslistan, Ekonomiska och finansiella frågor. Vi börjar med en återrapport.

Anf.  2  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Ni har ju fått den skriftliga rapporten, och det finns inte så mycket att tillägga. Jag ska bara tala om att när vi ses nästa vecka är det på måndag eftermiddag ett inkluderande eurogruppsmöte, som vi har haft ganska många av det senaste året, där vi fortsätter att prata om kapitalmarknadsunionen och sedan återigen har en diskussion om konkurrenskraft, som vi har haft väldigt många gånger. Tanken är att vi i ett uttalande ska sammanfatta de diskussioner som har varit under det senaste året.

Sedan har vi också, som alltid i november, ett möte med Efta, där länder som inte är med i EU – Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz – träffas tillsammans med oss under någon timme. Där ska vi också prata konkurrenskraft. De kommer alltid en gång per år.

Anf.  3  MATILDA ERNKRANS (S):

Ordförande! Jag tänker att jag kanske kan ta min fråga här lika gärna som under en senare dagordningspunkt. Det står i återrapporten när det gäller ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands angrepp mot Ukraina att press sattes på Ungern, det enda medlemsland som inte stöder förlängningen av perioden för immobilisering av ryska tillgångar. Det kan väl vara intressant för nämnden att veta exakt hur man konkret sätter press på Ungern och hur Sverige konkret agerar för att se till att Ungern rättar in sig i ledet. Samma diskussion kanske återkommer senare på dagordningen, men detta kan väl vara intressant att få veta.

Anf.  4  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Tack för frågan! Jag ska börja med att backa tillbaka till det första Ekofinmöte vi hade med Ungern som ordförande, när de gick igenom sitt arbetsprogram. Det brukar sällan vara diskussion om arbetsprogram, utan det handlar mer om reklam för vad man tänker prioritera. Vid det tillfället tog jag till orda först av alla och utgöt mig från hjärtat, höll jag på att säga. Jag var både arg, upprörd och lite ledsen, kan man lugnt säga, över att Orbán då hade besökt Putin. Sedan hölls en bordsrunda när alla kom in, och ordföranden fick en väldigt skarp tillsägelse under detta möte. Så brukar det som sagt var inte vara när man pratar arbetsprogram.

När det gäller relationen till Ryssland finns det en stor enighet bland oss övriga 26 kring bordet om att Ungern under sitt ordförandeskap har misskött detta. Även på denna punkt har vi satt tryck, och det gör man med ord. Man är väldigt rak. Vi träffas ofta och känner varandra hyfsat väl nu, även om det har kommit många nya. Man är brutalt rak och ärlig mot dem, och de vet var vi står.

Nu har det dessbättre blivit så – som Matilda Ernkrans nämnde kommer vi att komma in på detta under den andra punkten – att USA har gått med på att ställa sig bakom ett lån. De vill ha en förlängning, som ni vet och som vi sa förra gången, till tre år. De har ändå gått med på detta nu, >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<Nu står Ungern helt ensamma kvar – förut använde de USA:s val som något slags argument.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Vi får alltså se. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<men det är bekymmersamt, kan man lugnt säga. Vi är alla väldigt raka.

Anf.  5  MATILDA ERNKRANS (S):

Ordförande! Tack, finansministern, för återrapporten! Jag stöder naturligtvis alla hårda ord som yttras av både finansministern och andra moderata företrädare, men jag tillhör dem som tycker att det börjar bli dags att gå från ord till handling och bli lite mer konkret i pressen på Ungern.

Tack för rapporten från senaste mötet!

Anf.  6  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar så mycket för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 3 a–c, EU:s paket om mervärdesskatteregler för den digitala tidsåldern.

Anf.  7  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Denna fråga har varit uppe här – vi har pratat om den både i maj och i juni. Det som nu har hänt är att vi tror att vi ska kunna gå in för landning och fatta beslut på tisdag. Som ni vet och som jag sagt tidigare är det Estland som har haft synpunkter. Nu har ordförandeskapet kommit med ett kompromissförslag som vi tror att Estland kan leva med.

Två av dessa delar kan alla ställa sig bakom, som jag också nämnde förra gången. Det handlar dels om digital rapportering och e-fakturering, dels om att förenkla för företag. Där är vi överens.

Den tredje delen om de digitala plattformarna, som Uber och Airbnb, har Estland inte kunnat acceptera. Nu finns ett kompromissförslag där väldigt lite egentligen ändras i sak. Det handlar om två delar. Den ena är att detta ska implementeras från den 1 juli 2028, och implementeringen är frivillig fram till 2030 – man har alltså tid på sig. Den andra delen handlar om att detta görs lite enklare för de allra minsta, under en beloppsgräns, som kan ansöka om undantag.

Detta tror vi att Estland kan gå med på. Vi ser att det är väldigt små förändringar i förhållande till tidigare, så vi menar att vi ändå kan ställa oss bakom även detta. Vi kan också acceptera att EU-parlamentet hörs på nytt så att en överenskommelse kan nås.

Anf.  8  MATHIAS TEGNÉR (S):

Ordförande! Tack, finansministern, för redogörelsen! Precis som finansministern säger har vi haft denna fråga uppe både i skatteutskottet och här i EU-nämnden. De två punkter som vi har varit eniga om är att vi ska arbeta hårdare för att förhindra skattebedrägerier och samtidigt också se till att de administrativa kostnaderna inte ökar på ett oproportionerligt sätt.

När denna typ av diskussioner dyker upp och undantagen blir fler är det klart att riskerna blir större. Reglerna blir mer komplexa, vilket kan driva administrativa kostnader och öka möjligheterna för skattebedrägerier. Skulle finansministern kunna säga något om den här kompromissen och hur den stämmer överens med vad vi har kommit överens om, där vi har varit eniga om grunddragen? Kan finansministern se risker kopplade till skattebedrägerier eller administrativa kostnader, med tanke på de eftergifter man gör till Estland?

Anf.  9  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Tack så mycket för en klok fråga! Huvudsyftet med hela förslaget anser vi inte alls förändras i någon större utsträckning. Det handlar om att de riktigt små företagen kan få undantag vilket anmäls hos EU:s momskommitté; man kan alltså inte själv välja hur som helst. Det andra handlar om implementeringen. Detta ska börja gälla från den 1 juli 2028, men man får tid på sig fram till 2030 att implementera det.

Vi gör inte alls bedömningen att det blir mer fusk och bedrägerier, utan det rör sig om små justeringar för att gå Estland till mötes. Det verkar som att de kan köpa detta.

Anf.  10  MATHIAS TEGNÉR (S):

Tack för svaret! Precis som finansministern säger är dessa frågor viktiga, och om man kan hitta en bra kompromiss finns det skäl att stå bakom den.

Jag tror att vi i skatteutskottet precis som regeringen får fortsätta att följa båda dessa frågor. Vi vet ju att skattebedrägerier och administrativa kostnader kopplade till moms är de två stora posterna när det gäller både bedrägerier och administrativa kostnader. Det känns som att vi oavsett detta får återkomma till frågan, men jag känner mig trygg när det gäller denna fråga med tanke på finansministerns svar.

Anf.  11  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 4, Övriga frågor – Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.

Anf.  12  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Ni vet vid det här laget att detta är en återkommande punkt där ordförandeskapet helt enkelt berättar om vad som har hänt sedan sist och ger en rapport om det. Jag har inget övrigt att tillägga.

Anf.  13  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi så mycket för den informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5, Den ekonomiska återhämtningen i Europa. Det gäller både 5 a, Genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens, och 5 b, Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.

Anf.  14  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Vi kommer även här att som vanligt få en uppdatering om hur det går med genomförandet av faciliteten. Det vi ska anta är två förändringar som Nederländerna och Tjeckien har kommit med, som görs på grund av objektiva omständigheter. Vi kan ställa oss bakom de ändrade genomförandebesluten.

Detta kommer nog att komma på varje möte: olika länder som gör vissa förändringar. Det beror på att det var länge sedan detta infördes och det händer saker, och vi kan ställa oss bakom detta.

Anf.  15  JAN ERICSON (M):

Jag funderade på under vilken punkt jag skulle få in det jag tänkte fråga. Jag tror att jag väljer den här; man får vara kreativ och hitta en bra punkt.

EU:s revisionsrätt kom ju nyligen med en väldigt allvarlig rapport, där man, om jag minns rätt, konstaterar att det handlar om de största felen och avvikelserna på åtminstone tio år. Sverige har tidigare, oavsett regering, varit väldigt tydliga med att vi inte har velat bevilja ansvarsfrihet för kommissionen, men vi har varit ganska ensamma.

Just återhämtningsfonden är kanske inte den största skurken, för det är en variant där det ändå ställs ganska tydliga krav. Det går alltså inte att utläsa av revisionsrättens rapport att detta är den största skurken, utan det är helheten i EU man anmärker på.

Men jag känner ändå att det är ganska intressant. Kan detta, att det har förekommit så stora och allvarliga fel, göra att Sverige får en starkare ställning i denna diskussion, att fler länder i EU kan inse att det är ohållbart att det går till på det här viset och att vi också kan få stöd från fler länder när det gäller att sätta sig på tvären mot ansvarsfrihet? Och, i en förlängning, kan detta påverka diskussionerna i bland annat Draghirapporten om att man vill ha nya fonder och nya varianter av olika slag? Kommer finansministern att bana väg för att kritiken från revisionsrätten används för att få fler länder att förstå att vi inte ska öka mängden fonder och gemensam upplåning och för att vi på något sätt kan använda detta för att stärka den svenska positionen?

Det var en lång, komplicerad och snårig fråga, men jag tror att finansministern förstår vart jag vill komma.

Anf.  16  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Tack, Jan Ericson, för frågan! I det här rummet tycker vi, helt ärligt, väldigt lika om detta, tror jag. Varje gång revisionsrättens rapport har kommit och vi ska fatta beslut om ansvarsfrihet har vi alltid, är min bild, en väldigt bred majoritet här. Det tror jag att vi kommer att fortsätta ha. Att felprocenten ökar generellt är ett problem, och vi kommer att komma tillbaka till den frågan när vi ska behandla detta.

Vi är några stycken som alltid driver detta på det här sättet, men man kan såklart önska att fler länder gjorde det. Totally blunt: Det är inte så, tror jag, att vi har en jättemycket starkare ställning, men vi kan använda detta som ytterligare argument. Ju mer man gör och ju mer komplicerat det blir att följa upp på ett vettigt sätt, desto svårare blir det. Detta använder vi. Stärker det Sveriges ställning? Det stärker nog Sveriges ställning att vi är enade och att vi har en ganska tydlig linje, men många tycker inte att detta är ett jätteproblem, tyvärr. Jag kanske inte ska säga vilka för protokollet; det är lite olika.

Anf.  17  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 6, Ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands angrepp mot Ukraina.

Anf.  18  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Här kommer vi att få en uppdatering både av det ekonomiska läget i Ukraina och av hur det går med de olika stöden.

När jag var här senast – också med tanke på vad Matilda Ernkrans sa tidigare – berättade jag om kommissionens förslag för hur EU ska genomföra G7-överenskommelsen om stöd till Ukraina. Det har gått ganska fort sedan sist: Två delar av paketet antogs i förra veckan, och det handlar både om EU:s lån och om den här mekanismen. Det är såklart väldigt glädjande eftersom vi vet att Ukraina har stora behov av pengarna.

Den sista delen handlar om förlängningen av perioden för immobilisering. Den har varit väldigt viktig för USA, men den blockerades av Ungern. Nu har USA ändå sagt ja till att ställa ut ett lån på 20 miljarder dollar, vilket är mycket glädjande. Nu har vi alltså stöd från EU och från G7, och därför är det inte lika bråttom i tiden med den tredje delen. Nu kommer Ukraina nämligen att få pengar. Vi står dock självklart fast vid tanken att förlänga, >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  19  MATILDA ERNKRANS (S):

Ordförande! Tack för redogörelsen, finansministern!

Jag har en kontrollfråga: Betyder det här alltså att USA har rett ut det som är EU:s problem med Ungern så att Ukraina kommer att kunna få de pengar, i deras helhet, som har utlovats? Det är bara en kontrollfråga.

EU-länderna går alltså gemensamt vidare med att förlänga perioden för immobilisering. Det beslutet antas med enhällighet, och åtminstone statsministern hävdade i något meningsutbyte att det inte var enbart Ungern som var ett problem utan också exempelvis Slovakien. Därför vill jag ställa frågan till finansministern: Är det Ungern som återstår här?

Jag vill också återigen ställa frågan vad som konkret görs för att sätta press på Ungern. Hårda ord verkar nämligen inte flytta Orbán speciellt mycket; han fortsätter ju att trampa på EU så fort han får tillfälle. Är det alltså inte dags att börja ta till lite andra medel för att få det här landet, som faktiskt inte följer det vi gemensamt har kommit överens om, att rätta in sig i ledet?

Anf.  20  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Ordförande! Tack för frågorna, Matilda Ernkrans!

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Nu har vi varit tydliga, och nu har vi det här på plats. Det hade vi inte förra gången vi träffades, men nu är det på plats. USA har bestämt sig för att säga ja, >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Om de inte gör det måste vi såklart diskutera på vilket sätt vi ska sätta ytterligare press, och precis som Matilda Ernkrans säger kanske det då inte räcker med bara ord. Då får vi i stället göra andra saker, precis som vi har gjort tidigare med Ungern. Men enhällighet här visar att det så att säga kan vara klurigt. Vi tycker om enhällighet, men det visar också vilka problem vi kan få i den här typen av frågor.

Anf.  21  JOAR FORSSELL (L):

Vi är såklart jätteglada för att det här händer. Vi har hela tiden tyckt att Ukraina borde få alla resurser som är ryska – att man borde konfiskera dem och se dem som en förskottsbetalning på ett krigsskadestånd.

Nu är det naturligt att pengarna går till den ukrainska staten, eftersom det såklart är den som bedriver försvarskriget. Men ett medskick till diskussionerna lite så där vid kaffemaskinen är att jag tror att det är viktigt att börja lyfta frågan om ersättning till privatpersoner och företag.

Det finns ju ett register över skador på privat egendom som Ryssland har åsamkat Ukraina. Det registret fylls faktiskt på delvis med hjälp av svenska biståndspengar. Det är alltså något som Sverige liksom har tagit på sig. Efter kriget tror vi att det är viktigt att pengar från de ryska tillgångarna också går till ukrainska privatpersoner i enlighet med det här registret – till människor som har fått sina hus bombade, till företag som har fått sina fabriker förstörda och så vidare – och inte alltid kanaliseras genom den ukrainska staten. Det borde också vara en rimlig borgerlig ståndpunkt att ha.

Det var alltså ett medskick till diskussionerna vid kaffemaskinen!

Anf.  22  ORDFÖRANDEN:

Ja, det här med register är som bekant en svensk specialitet!

Anf.  23  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Tack för medskicket, Joar! Jag tror att register också är en väldigt svensk idé, och jag tror att det är många som kan ställa sig bakom just detta.

Utan att gå in på för mycket detaljer: >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<Men det kanske jag inte ska säga; jag vet inte hur mycket jag kan säga och vad som kan döljas. Kan jag vara väldigt öppen? Ja – okej.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar då att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 7, Europeiska finanspolitiska nämndens årsrapport.

Anf.  25  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Det här är lite grann på Jan Ericsons tema, men jag tror att vi alla tycker att detta är bra.

Europeiska finanspolitiska nämnden, som brukar förkortas EFB, kommer alltså med sin årsrapport. Man välkomnar de nya regler som vi har infört, och man trycker även på det som vi i det här rummet också är väldigt noga med, nämligen att länderna ska få ordning på statsfinanserna och hålla sig till de regler som finns samt att det ska finnas transparens och förutsägbarhet.

EFB lyfter exempelvis och är kritisk till att kommissionen inte valde att öppna ett underskottsförfarande mot Spanien trots att landet hade ett underskott över referensvärdet på 3 procent. Kommissionen tyckte dock att de hade anledning att inte göra det – det var ingen större mening, för Spanien kommer i alla fall att få ned sitt underskott, sa man. EFB markerade dock mot detta, och det tycker vi är bra. Det har även vi gjort i diskussionerna.

Sedan kritiserar EFB kommissionen vad gäller hur den hanterade reglerna i samband med pandemin och den allmänna undantagsklausulen, som var aktiverad från 2020 till 2023. Den kritiken håller vi också med om.

Det vi inte håller med EFB om är detta med en finanspolitisk kapacitet. Det är någonting EFB har tjatat om väldigt länge och som vi och många andra länder inte tycker behövs.

Anf.  26  GUNILLA CARLSSON (S):

Ordförande! Tack för redogörelsen, finansministern!

Socialdemokraterna har ingen annan ståndpunkt. Vi tycker att det är bra att man lyfter fram det här med att länderna ska följa det ramverk som EU har kommit överens om. Ordning och reda i finanserna är bra, och vi tänker att det är bra att man lyfter fram det.

Den fråga jag tänkte ställa handlar om att regeringen lyfter fram att man inte stämmer in i EFB:s syn på en gemensam finanspolitik. Jag är bara lite nyfiken på vilka andra länder det är som står enade med Sverige i just den frågan.

Anf.  27  CHARLOTTE QUENSEL (SD):

Herr ordförande! Stort tack för dragningen, finansministern! Det här har ju inte varit uppe i finansutskottet, och vi är fler som har undringar. Jag håller med Gunilla om att det verkligen är intressant.

Jag har inga andra ståndpunkter än regeringen, men jag undrar lite över en sak. Vi ser att varje medlemsland ska ansvara för sin egen finanspolitik, vilket är helt rätt. Men finns det en risk att respektive medlemsland inte uppfyller det kravet och att det kommer att försämra EU:s läge i stort vid nästa kris?

Sedan finns det alltså kritik mot EU-kommissionen i rapporten med anledning av undantagsklausulen och att den har tillämpats alldeles för brett och länge. Man anser att det har underminerat budgetdisciplinen i EU. Nu har vi nya regler, och vi har övergångsregler. Det finns ju redan i dag medlemsländer som har problem. Finns det en risk att undantagsreglerna förlängs, alltså att man är lite för snäll? Eller kommer man att säga ”enough is enough – nu måste vi alla upp på banan”?

Anf.  28  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Stort tack för frågorna!

Jag börjar med Gunilla Carlssons fråga. Vi är några länder som inte tycker att vi ska ha en gemensam finanspolitik –>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<vi är ett gäng länder.

Nu har man bytt ganska många ministrar och regeringar – och ibland har man bytt ministrar utan att byta regeringar – så det är 17 nya som har kommit in efter mig. Men några av dem är nog mer frugala än sina företrädare, så det finns ingen majoritet för någon gemensam finanspolitik eller för det som EFB ofta menar här, nämligen gemensamma fonder för detta syfte. Jag upplever inte att vi just nu är färre som tycker på detta sätt än vad vi var för ett år sedan, utan vi är kanske fler.

Den andra delen är otrolig viktig, och vi lyfter fram den. Ni vet att statssekreterare Johanna Lybeck Lilja har EFK-mötena varje månad, och både på den nivån och på vår nivå pratar vi mycket om att vi nu såklart måste hålla oss till de nya spelreglerna. När det gäller undantagsklausulen är den stängd, så den kommer inte att förlängas. Det uppfattar jag inte över huvud taget kommer att göras – eller, det kommer inte att göras.

Anf.  29  JOAR FORSSELL (L):

Jag har en pytteliten följdfråga. Förutom att flera har bytt så att det är några till som är frugala, skulle du säga att den allmänna diskursen – riktningen på diskussionen – är mer åt det frugala hållet nu än tidigare?

Anf.  30  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Ja, i vissa frågor. Vissa finansministrar är definitivt mer frugala.

Jag ska ta ett exempel: >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<Nu är jag väldigt öppen: >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

En sak som däremot oroar mig är den höga skuldsättningen i så många länder. Som många andra var jag på IMF:s och Världsbankens årsmöten i förra veckan, och den stora frågan för IMF var skulderna. De sa: Ni måste få ned skulderna, för om nästa kris kommer snart kommer de att bli ett jätteproblem. Vi har ju länder med väldigt hög skuldsättning i EU – och de är tyvärr inte de mest frugala, av naturliga skäl.

Visst finns det alltså oro, och det oroar mig att länderna inte får ned skulderna. Det ramverk som vi nu har fått på plats ska ju hjälpa till här, och nu är det upp till bevis för alla oss länder som har kommit överens om detta att också följa det. Men det finns absolut en oro.

Anf.  31  MATILDA ERNKRANS (S):

Tack för redogörelsen, finansministern! Jag vill bara fylla i den sista frågan som kom här, även om finansministern kanske i och för sig kom in på den.

Sverige har hållit i en linje som i EU-kretsar kallas frugal, men egentligen har det handlat om att vi vill hantera utgifter på EU-nivå på samma sätt som vi gör på nationell nivå. Vi vill att allt ska gå rätt till och att det ska skötas med omsorg, för det är skattebetalarnas pengar – inte några pengar som liksom faller från himlen – och man måste ha ordning och reda. Det är ett sätt, en grundidé, som vi driver i EU-arbetet, och det är alldeles utmärkt om fler ansluter sig till den idén.

Kan det inte också vara så att det runt bordet av ministrar sitter företrädare för regeringar och länder som har riktigt stora problem med sin skuldsättning, vilket gör att de av denna anledning kommer att hålla emot det som handlar om nya fonder och medel på EU-nivå eftersom de inte har ekonomin för att göra på något annat sätt? Det är alltså lite skillnad. Vill du utveckla det lite?

Anf.  32  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Jag tackar Matilda Ernkrans för frågan. Vissa länder har det väldigt tufft, men det är ändå samma länder som är frugala. Ett exempel är Finland som har haft en växande statsskuld under 15 år, men man är fortfarande frugal och försöker få ned sin statsskuld. Det finns lite olika politiska kulturer, och i Sverige är kulturen sedan 30 år tillbaka att det ska vara ordning och reda. Den kulturen har inte alla länder, och alla är kanske inte heller alltid frugala. De frugala är dock överens om att man måste hålla igen när det gäller exempelvis ny upplåning och nya typer av fonder och använda det som finns. Här finns en stor samstämmighet oavsett om man har låg eller lite högre statsskuld. Det är min bild.

Anf.  33  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 8, Slutsatser om EU-statistik.

Anf.  34  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Vi har sparat det bästa till sist. Varje år ställer Sverige sig bakom slutsatser om EU-statistik. Utvecklingen av statistiken följs upp och sedan pekas riktningen ut för arbetet med hela det europeiska statistiksystemet. Det är inga konstigheter i slutsatserna, och vi menar att vi kan ställa oss bakom dem.

Anf.  35  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Så till dagordningspunkt 9, Uppföljning av G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer den 23–24 oktober 2024.

Anf.  36  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Kommissionen och ordförandeskapet kommer att kort berätta om vad som hände på G20-mötet i Washington. Vi välkomnar informationen.

Anf.  37  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går till dagordningspunkt 10, Övriga frågor.

Anf.  38  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M):

EU-nämnden vet att vi gav Konjunkturinstitutet i uppdrag att skriva en rapport om rysk ekonomi. Låt oss hjälpas åt att sprida den när vi är i andra länder, för den visar en annan bild av den ryska ekonomin än den officiella. Putin vill givetvis ge sitt narrativ om den ryska ekonomin för att vi andra ska tröttna på sanktioner med mera. Men rapporten är tydlig, och jag delade den i EU-kretsen och hade också med mig den till Washington. Sprid den gärna när ni är utomlands och träffar kollegor, så hjälps vi åt att ge en motbild. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<Jag rekommenderar rapporten, som finns på nätet. Det är Torbjörn Becker med flera forskare som har skrivit den.

Anf.  39  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi önskar finansministern med medarbetare trevlig helg.

Innehållsförteckning

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor

Anf.  1  ORDFÖRANDEN

Anf.  2  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  3  MATILDA ERNKRANS (S)

Anf.  4  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  5  MATILDA ERNKRANS (S)

Anf.  6  ORDFÖRANDEN

Anf.  7  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  8  MATHIAS TEGNÉR (S)

Anf.  9  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  10  MATHIAS TEGNÉR (S)

Anf.  11  ORDFÖRANDEN

Anf.  12  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  13  ORDFÖRANDEN

Anf.  14  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  15  JAN ERICSON (M)

Anf.  16  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  17  ORDFÖRANDEN

Anf.  18  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  19  MATILDA ERNKRANS (S)

Anf.  20  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  21  JOAR FORSSELL (L)

Anf.  22  ORDFÖRANDEN

Anf.  23  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  24  ORDFÖRANDEN

Anf.  25  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  26  GUNILLA CARLSSON (S)

Anf.  27  CHARLOTTE QUENSEL (SD)

Anf.  28  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  29  JOAR FORSSELL (L)

Anf.  30  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  31  MATILDA ERNKRANS (S)

Anf.  32  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  33  ORDFÖRANDEN

Anf.  34  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  35  ORDFÖRANDEN

Anf.  36  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  37  ORDFÖRANDEN

Anf.  38  Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)

Anf.  39  ORDFÖRANDEN