Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Kommissionens arbetsprogram 2020 En ambitiösare union

EU-dokument COM(2020) 37

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 29.1.2020

COM(2020) 37 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Kommissionens arbetsprogram 2020

En ambitiösare union

SV

SV

1.En ambitiösare union

EU:s invånare gjorde sina röster hörda i rekordstort antal vid fjolårets val till Europaparlamentet. De gav EU:s institutioner och ledare ett tydligt uppdrag att djärvt och beslutsamt ta itu med vår generations stora utmaningar. De förväntar sig att EU ska ge resultat där det bäst behövs. Europeiska kommissionen är fast besluten att lösa denna uppgift. Att bygga en ambitiösare union.

Under nästa år och nästa decennium har vårt EU en unik möjlighet att leda omställningen till ett rättvist, klimatneutralt och digitalt EU. Miljöomställningen och den digitala omställningen påverkar oss alla: varje land, varje region, varje människa. De kommer att påverka alla delar av samhället och ekonomin. Men för att de ska bli framgångsrika måste de vara rättvisa, så att alla kan vara med. Europeiska unionen kan endast dra full nytta av de möjligheter som de här omställningarna medför om vi utnyttjar alla våra starka sidor och vår mångfald. När vi gör det måste vi alltid kämpa för jämlikhet, värna våra värderingar och försvara rättsstatsprincipen.

Detta är drivkraften bakom den här kommissionens första årliga arbetsprogram. Det innehåller de viktigaste initiativ som kommissionen avser att ta under sitt första år, däribland åtagandena för de första 100 dagarna. Det är uppställt runt de sex viktigaste målen i

ordförande Ursula von der Leyens politiska riktlinjer. Det återspeglar också Europaparlamentets viktigaste prioriteringar, liksom prioriteringarna i Europeiska rådets strategiska agenda 2019–2024.

Det finns gott om utrymme för optimism och stolthet. Efter åratals krishantering kan EU nu blicka framåt igen. Det här arbetsprogrammet är en ram för det fortsatta arbetet och gör det möjligt för oss att finna lösningar på problem som tidigare har splittrat oss.

När vi nu skrider till verket sker det i ett alltmer instabilt sammanhang. Sjudande spänningar, ekonomisk osäkerhet, briserande konflikter och skiftande geopolitiska grundvalar utgör dagens världsordning. Den osäkra situationen i vår omvärld är inte begränsad till andra världsdelar utan förekommer också på vår kontinent. Behovet av ett starkt och enat EU, som sätter in alla diplomatiska, ekonomiska och politiska resurser, är tydligare och viktigare än någonsin. Detta återspeglas i denna geopolitiska kommissions arbetsprogram. Alla planerade åtgärder och initiativ kommer att ha en stark inriktning på yttre åtgärder.

Om EU ska kunna leva upp till medborgarnas höga förväntningar och de mål vi har föresatt oss kommer vi att behöva resurser i motsvarande mån. EU behöver en ny långtidsbudget som är flexibel och anpassad till våra prioriteringar och utmaningar. De förslag som kommissionen redan lagt fram utgör en god grund för att uppnå detta, och vi tänker anpassa dem där det behövs för att vi ska kunna leva upp till våra ambitioner. Kommissionen är beredd att stödja Europaparlamentet och rådet så att vi har en balanserad och ambitiös långtidsbudget klar den 1 januari 2021. Då kan våra investerings- och utgiftsprogram vara i gång redan från början.

Det kommer också att finnas utmaningar utan motstycke framöver. Vi måste förhandla om ett nytt partnerskap med Förenade kungariket, ett land som kommer att förbli en partner, en allierad och en vän utanför EU. Vi är beredda att göra detta till ett partnerskap som sträcker sig långt utöver handel och är av rekordstor omfattning. Vi får inte underskatta denna uppgifts storlek. Liksom under förhandlingarna om utträdesavtalet tänker kommissionen verka för största möjliga insyn för de övriga EU-institutionerna, medlemsstaterna och allmänheten under hela förhandlingsprocessen.

1

När vi sätter vår ambitiösa agenda i verket kommer vi att vägledas av FN:s 2030-agenda för hållbar utveckling. Därför kommer vi att sätta FN:s mål för hållbar utveckling i centrum för det politiska beslutsfattandet. De målen blir vägledande för arbetet på alla områden, både i och utanför EU, och kommer att visa vårt engagemang för hållbar utveckling både hemma och borta. Som en del av detta kommer vi lägga om den europeiska planeringsterminen genom att bygga in målen för hållbar utveckling i den och lägga fram vår strategi för den övergripande styrningen och uppfyllelsen av målen.

Att omsätta åtgärderna i det här arbetsprogrammet i praktiken blir ett gemensamt ansvar för EU-institutionerna. Som nämns i de politiska riktlinjerna är den här kommissionen fast besluten att bygga upp ett särskilt förhållande med Europaparlamentet och stöder därför initiativrätt för parlamentet.

Slutligen bygger detta arbetsprogram på den nödvändiga och alltmer framträdande användningen av strategiska framtidsfrågor. Detta återspeglar behovet av bättre insikter om långsiktiga tendenser och stora omvälvningar som formar våra liv och framtidens arbete, ändrar ekonomins, miljöns och samhällets sammansättning och påverkar de globala maktstrukturerna och vårt strategiska oberoende.

Genom att bättre förstå och förutse vad som är på väg kan vi utforma och genomföra en politik som hjälper EU att ta täten. Vi måste till exempel förbereda oss för de konsekvenser som en längre förväntad livslängd och den globala befolkningstillväxten får för tillgång till naturresurser, migrationsflöden, pensioner och hälso- och sjukvård. Samtidigt måste vi uppmärksamma den demografiska nedgången i stora delar av EU, bl.a. avfolkningen av landsbygden.

Det finns många fler talande exempel som visar hur viktigt det är att vi rustar oss med bästa möjliga kunskap om nya risker och möjligheter, samt om drivkrafterna bakom och sammanhangen mellan dem. Arbetet med framtidsfrågor hjälper oss att inta en mer pragmatisk och långsiktig hållning för att befästa vårt globala ledarskap och vägleda vår politik under de kommande åren.

De större initiativ som anges nedan och i bilagorna till det här arbetsprogrammet visar vad vi vill uppnå. Det är inte någon uttömmande eller slutgiltig förteckning, och för tydlighetens skull har de ställts upp efter sex mål. Var ett initiativ placerats ändrar inte ansvarsfördelningen i de uppdragsbeskrivningar som ordförande Ursula von der Leyen skickat till varje kommissionsledamot. Fler utmaningar och tillfällen kommer att uppstå under året, och kommissionen är beredd att agera snabbt.

2.Resultat med de sex huvudmålen

2.1.En europeisk grön giv

EU:s mest akuta utmaning, ansvar och möjlighet är att hålla planeten och mänskligheten frisk. Det är vår tids viktigaste uppgift. Den globala uppvärmningen, utarmningen av naturresurser och den fortsatta förlusten av biologisk mångfald undergräver tillsammans med tilltagande skogsbränder, översvämningar och andra naturkatastrofer vår säkerhet och vårt välstånd.

Den europeiska gröna given är svaret på detta. Med hjälp av den ska vi ha nått klimatneutralitet 2050, samtidigt som vi har fokus på anpassning. Den ska bidra till att skydda och bevara den biologiska mångfald, det naturarv och de oceaner som ger oss så mycket välstånd. Och det ska ske genom att vår ekonomi och industri blir mer innovativa, resurseffektiva, cirkulära och konkurrenskraftiga. Den europeiska gröna given är vår nya

2

tillväxtstrategi. Den ska bidra till fler jobb och ska göra EU mer konkurrenskraftigt i världen. Den nya industristrategin blir avgörande för att få detta gjort, eftersom den ska möjliggöra både miljöomställningen och den digitala omställningen.

Den europeiska gröna given utgör en färdplan med politiska strategier och åtgärder för att åstadkomma den omvälvande förändring som vi behöver på alla fronter. Många av dem kommer att genomföras under den här kommissionens första år och utgör en viktig del av det här arbetsprogrammet.

Den centrala delen är den första europeiska klimatlagen, med ett bindande klimatneutralitetsmål för 2050. På grundval av en heltäckande konsekvensbedömning och vår analys av de nationella energi- och klimatplanerna tänker kommissionen föreslå en ny EU- satsning för minskning av utsläppen av växthusgaser fram till 2030. Och i och med att EU sätter sina egna ambitiösa mål blir vi också fortsatt ledande i de internationella förhandlingarna om höjd ambitionsnivå för de stora utsläpparna inför FN:s klimatkonferens 2020 i Glasgow.

Den europeiska gröna given omfattar åtgärder i hela ekonomin. Därför avser kommissionen att lägga fram en strategi för smart sektoriell integration och en renoveringssatsning. Som en del av satsningarna på en hållbar blå ekonomi kommer kommissionen också att föreslå en ny strategi för att ta vara på EU:s potential för förnybar energi till havs. Det ger allmänheten tillgång till ren energi till ett överkomligt pris och bidrar till en tryggad energiförsörjning. Kommissionen tänker också föreslå en övergripande strategi för hållbar och smart rörlighet för att modernisera transportsektorn och göra den miljövänlig.

Omställningen innebär även en förändring av hur vi använder, producerar och konsumerar saker och ting. Den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin ska bidra till att ställa om våra produktions- och konsumtionsmönster för att minska dess miljöpåverkan och koldioxidutsläpp.

Den europeiska gröna given går också ut på att ta itu med den alarmerande förlusten av biologisk mångfald och sunda ekosystem som hotar vår naturs, vårt välbefinnandes och vår ekonomis motståndskraft. För att åtgärda detta tänker kommissionen lägga fram en ny EU- strategi för biologisk mångfald för 2030 för att se till att vi kan bevara och skydda den naturliga miljö som vi alla befinner oss i. Strategin från jord till bord för hela livsmedelskedjan ska hjälpa jordbrukare att ge människor i EU bra, näringsrika, prisvärda och säkra livsmedel på ett mer hållbart sätt.

EU:s höga ambitionsnivå och den omfattande omställning som stundar måste vara ordentligt finansierad. EU:s nästa långtidsbudget är viktig när det gäller att investera där det bäst behövs och bidra till att få fram de privata och offentliga investeringar som EU behöver. I början av detta år föreslog kommissionen en investeringsplan för den europeiska gröna given för att frigöra minst 1 biljon euro i hållbara investeringar under nästa årtionde. InvestEU-garantin ska stödja detta genom att minska riskerna för privata medel. För att hållbara investeringar ska integreras i hela finanssystemet ska en förnyad strategi för hållbar finans leda om privat kapital till gröna investeringar. Det är också viktigt att bygga in en kultur av hållbar företagsstyrning i det privata näringslivet.

Omställningen till en klimatneutral världsdel kan bara bli av om den är rättvis för alla. Ingen får hamna på efterkälken. Vissa delar av EU och den europeiska ekonomin kommer att behöva göra större omställningar än de flesta. EU måste stödja medlemsstaterna med de riktade investeringar som behövs för omställningen. Mekanismen för en rättvis omställning och den tillhörande fonden för en rättvis omställning, om vilka förslag lades fram i början

3

av 2020, ska stödja de regioner och sektorer som påverkas mest. Den ska hjälpa dem att modernisera och diversifiera sina ekonomier och lindra de sociala och ekonomiska kostnaderna för omställningen.

Att skydda klimatet och miljön är ett gemensamt ansvar. Vi har alla en skyldighet att gripa in, och européerna har visat sin fasta vilja att delta i förändringen. Alla dessa insatser ska samlas i den europeiska klimatpakten och involvera regionerna, lokalsamhällena, det civila samhället, skolorna, näringslivet och enskilda.

2.2.Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern

Den digitala omställningen påverkar redan nu alla delar av vår vardag och våra yrkesliv. Den skapar nya möjligheter att knyta kontakter, kommunicera, lösa samhällsproblem och göra affärer. EU har alla resurser som krävs för att ta vara på den här omställningen och bli en digital ledare över hela linjen. EU måste vara först på bollen med den framtidsteknik som har störst potential, och samtidigt se till att den europeiska inställningen är human, etisk och värdebaserad.

Andra uppgifter än personuppgifter utgör en ständigt växande och återanvändbar tillgång i den digitala ekonomin och med en ny europeisk datastrategi ska göra det bli möjligt för oss att utnyttja detta enorma värde. Kommissionen tänker också lägga fram en vitbok om artificiell intelligens (AI) för att stödja dess utveckling och spridning och säkerställa full respekt för de europeiska värdena och de grundläggande rättigheterna. Genom ta vara på potentialen i AI kan vi hitta nya lösningar på gamla problem och minska den tid som krävs för att utföra många olika uppgifter. Vi måste dock bygga upp ett ekosystem av tillit för att se till att AI utvecklas inom tydligt utstakade etiska gränser.

En ny lag om digitala tjänster ska stärka den inre marknaden för digitala tjänster och hjälpa småföretagen med rättssäkerhet och lika villkor. Att skydda medborgarna och deras rättigheter, inte minst yttrandefriheten, ska stå i centrum för våra ansträngningar.

Digitalisering och cybersäkerhet är två sidor av samma mynt. För att ytterligare stärka cybersäkerheten i EU tänker kommissionen se över direktivet om nät- och informationssäkerhet. Vi tänker också lägga fram initiativ för att göra den digitala finanssektorn mer motståndskraftig mot cyberangrepp, däribland ett förslag om krypteringsresurser.

Att stärka EU:s digitala ledarskap och strategiska oberoende kräver en förstärkning av industrin och innovationskapaciteten. För att underlätta detta tänker kommissionen föreslå en heltäckande ny industristrategi för Europa som stöder miljöomställningen och den digitala omställningen, samtidigt som den upprätthåller rättvis konkurrens. Detta är tänkt att kompletteras med en särskild strategi för små och medelstora företag som ska göra det lättare för dem att verka, bygga ut och expandera. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt medierna och den audiovisuella sektorn.

En avgörande faktor för att rusta Europa för den digitala tidsåldern är att få marknaderna att fungera bättre för konsumenterna, företagen och samhället. Det är bara om reglerna följs i praktiken som vi kan ta vara på fördelarna med vår unika inre marknad. Kommissionen tänker därför rapportera om hinder på den inre marknaden och föreslå en handlingsplan för bättre genomförande och efterlevnad. Vi måste också trygga rättvis konkurrens och lika villkor på världsmarknaden. En vitbok om ett instrument om utländska subventioner ska inriktas på tänkbara nya verktyg för att hantera de snedvridande effekterna av utländska subventioner på den inre marknaden. Vitboken ska bidra till att bereda vägen för ett lagstiftningsförslag under 2021.

Tjänster som tillhandahålls via nätplattformar har skapat nya möjligheter för arbetstagarna, t.ex. flexibel arbetstid. Det råder dock en tilltagande osäkerhet om ett antal frågor för

4

plattformsbaserat arbete. Det rör sig bland annat om anställningsform, arbetsvillkor, tillgång till socialt skydd samt tillgång till företrädare och kollektiva förhandlingar. Vi tänker därför nästa år föreslå sätt att förbättra arbetsvillkoren för plattformsarbetstagare.

Investeringar i digital kompetens är avgörande för att ta itu med ett växande kompetensgap och förändrade arbetsmönster, liksom för att återfå EU:s kontroll över och ägande av central teknik. I kombination med förbättrad digital kompetens blir detta drivkraften bakom den uppdaterade handlingsplanen för digital utbildning. I ett meddelande om framtiden för forskning och innovation och det europeiska området för forskningsverksamhet ska vi undersöka hur vi bättre kan samla resurser och förstärka vår forsknings-, innovations- och kunskapskapacitet.

2.3.En ekonomi för människor

Den europeiska ekonomin har nu haft tillväxt för sjunde året i rad och väntas fortsätta att växa i år och nästa år. Sysselsättningen är rekordhög och arbetslösheten den lägsta som noterats sedan sekelskiftet. Arbetslösheten och fattigdomen är dock fortfarande alltför hög i vissa medlemsstater. Ojämlikheten kvarstår och de regionala skillnaderna inom länderna har ökat. I takt med att orosmoln tornar upp sig, särskilt på grund av en global ekonomisk avmattning, kommer betydande utmaningar att dyka upp.

EU har en unik social marknadsekonomi som låter oss kombinera social rättvisa, hållbarhet och ekonomisk tillväxt. Detta bidrar till vår konkurrenskraftiga hållbarhet. Att kombinera välfärdssamhället med marknadsekonomin blir viktigare än någonsin när vi tar oss an de två stora omställningarna. Genom meddelandet om ett starkt socialt Europa för en rättvis omställning inledde kommissionen en process med dialog och samråd inför en handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Samtidigt tänker kommissionen lägga fram ett rättsligt instrument om skäliga minimilöner för arbetstagare i EU, i samråd med arbetsmarknadens parter och alla andra berörda parter. Härvidlag kommer nationella traditioner och kollektiva förhandlingar att respekteras. Ett förslag till ett europeiskt system för arbetslöshetsåterförsäkring syftar till att stödja dem som arbetar och skydda dem som har förlorat sina jobb på grund av externa chocker, särskilt genom att stödja omskolning av dem.

En ny europeisk barngaranti, som är tänkt att läggas fram nästa år, ska bli ett viktigt verktyg för att bekämpa fattigdom och se till att barn har tillgång till grundläggande tjänster. Kommissionen kommer att stärka ungdomsgarantin för att hjälpa unga att få den utbildning och de arbetstillfällen de behöver.

Sedan den senaste finanskrisen har vi gjort tydliga framsteg för att stärka det gemensamma valutaområdet och göra EU:s ekonomiska och monetära union mer motståndskraftig. Men fortfarande behöver viktiga åtgärder vidtas. Kommissionen kommer att se över ramen för ekonomisk styrning och gå igenom hur de finanspolitiska reglerna har fungerat de senaste åren. Översynen blir startskottet för ett brett samråd med medlemsstaterna och andra berörda parter för att undersöka hur EU:s ram för ekonomisk styrning kan förbättras.

Kommissionen kommer att fortsätta att övervaka genomförandet av Bulgariens och Kroatiens politiska åtaganden i syfte att ansluta sig till växelkursmekanismen, vilket är ett viktigt steg mot införandet av euron.

Handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen syftar till att bättre integrera de nationella kapitalmarknaderna och säkerställa lika tillgång till investeringar och finansieringsmöjligheter

5

för enskilda och företag i hela EU, inbegripet ett initiativ för att stärka skyddet av investeringar inom EU. Detta arbete, tillsammans med färdigställandet av bankunionen, blir desto viktigare efter det brittiska utträdet och är ett viktigt verktyg för att bidra till att stärka eurons internationella roll.

För att skydda det europeiska finanssystemets integritet och minska riskerna för instabilitet syftar en ny handlingsplan mot penningtvätt till att förbättra tillsynen och efterlevnaden av reglerna.

Den tekniska utvecklingen och globaliseringen har möjliggjort nya affärsmodeller. Detta skapar möjligheter, men innebär också att den internationella ramen för bolagsbeskattning måste hållas aktuell. Kommissionen tänker lägga fram ett meddelande om företagsbeskattning för 2000-talet, med inriktning på de skatteaspekter som är relevanta på den inre marknaden. Meddelandet ska kompletteras med en handlingsplan mot skatteflykt och ska göra beskattningen lätt och enkel.

Kommissionen tänker anta en handlingsplan för tullunionen som ska stå på tre ben: säkerställa skyddet av gränserna, främja efterlevnaden av reglerna och förbättra styrningen av tullunionen. Kommissionen kommer också att anta ett lagstiftningsförslag om en enda kontaktpunkt för tullfrågor för att stärka gränsskyddet och förenkla administrationen för företagen.

2.4.Ett starkare Europa i världen

Den regelbaserade multilaterala världsordningen har varit avgörande för att upprätthålla fred och stabilitet sedan andra världskrigets slut. Trots att detta system har utmanats på ett aldrig tidigare skådat sätt de senaste åren kommer EU alltid att stå för att upprätthålla, uppdatera och uppgradera den regelbaserade världsordningen så att den passar dagens värld. Samtidigt måste EU bli mer geopolitiskt, mer enat och mer effektivt i fråga om hur vi tänker och agerar. EU måste satsa på allianser och koalitioner för att föra fram våra värderingar, främja och skydda EU:s intressen genom öppen och rättvis handel och stärka banden mellan vår inre och yttre politik.

Den europeiska diplomatin fortsätter att vara nödvändig på alla kontinenter, för att hjälpa oss att samarbeta med våra partner både bilateralt och i multilaterala sammanhang. Kommissionen kommer att spela sin roll fullt ut i detta, bland annat genom att förhandla om avtal inom ramen för sina befogenheter och mandat.

Ett starkare Europa i världen innebär att vi arbetar tillsammans med grannländer och partnerländer. I denna anda tänker kommissionen och utrikesrepresentanten utveckla en ny övergripande Afrikastrategi för att stärka de ekonomiska förbindelserna, skapa jobb i båda världsdelarna och fördjupa partnerskapet överlag. Samtidigt vill kommissionen slutföra förhandlingarna om ett nytt partnerskapsavtal mellan EU och länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, för att ersätta Cotonouavtalet som löper ut i slutet av februari 2020.

I närområdet har EU åtagit sig att fördjupa sitt partnerskap med västra Balkan – en region som EU har så mycket gemensamt med. Trovärdiga utsikter till EU-anslutning för regionen är av enorm strategisk betydelse för både EU och regionen. Detta är tänkt att bekräftas i kommissionens bidrag till toppmötet mellan EU och västra Balkan i Zagreb i maj 2020. Kommissionen kommer att fortsätta att verka för att anslutningsförhandlingar ska inledas med Nordmakedonien och Albanien. Samtidigt kommer kommissionen att sträva efter att hålla tempot uppe genom att föreslå olika sätt att förbättra anslutningsprocessen, bl.a. i fråga om metoderna för utvidgningen och i fråga om en förstärkt investeringsram.

6

EU har byggt upp ett starkt partnerskap med sina grannar i öst och skapat ett gemensamt område med demokrati, välstånd, stabilitet och ökat samarbete. För att upprätthålla och stärka dynamiken i dessa viktiga förbindelser tänker vi lägga fram ett nytt förslag om det östliga partnerskapet efter 2020 med en ny uppsättning långsiktiga politiska mål.

EU anser att fri, rättvis och öppen handel endast kan fungera om Världshandelsorganisationen (WTO) är stark och effektiv. Kommissionen har för avsikt att leda internationella insatser och samarbeta med partner för att reformera WTO. Vi tänker fortsätta att efterlysa rättvisa, effektiva och verkställbara regler som skapar lika villkor för alla handelspartner. Kommissionen tänker därför inleda ett brett initiativ om reformer av WTO efter WTO:s nästa ministerkonferens i juni 2020, i syfte att nå en övergripande överenskommelse.

Vi tänker också upprätthålla den regelbaserade världsordningen genom ett meddelande om att stärka EU:s ekonomiska och finansiella suveränitet. Detta kommer att bygga på eurons starkare internationella roll. Meddelandet är också tänkt att bana väg för en förstärkt sanktionsmekanism nästa år för att se till att EU blir mer motståndskraftigt mot tredjeländers exterritoriala sanktioner och att de sanktioner som EU påför efterlevs korrekt.

Kommissionen kommer att ha ett nära samarbete med rådet om en handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati, som ska inriktas på EU:s ledande roll när det gäller att fastställa normer för mänskliga rättigheter och upprätthålla internationell humanitär rätt. Kommissionen kommer också att lägga fram en handlingsplan för jämställdhet och ökat inflytande för kvinnor i de yttre förbindelserna.

2.5.Främjande av den europeiska livsstilen

Den europeiska livsstilen bygger på värdena solidaritet, jämlikhet och rättvisa. Det handlar om att känna sig säker och trygg och ha sinnesfrid, stödja de mest utsatta i samhället och kämpa för inkludering. Det handlar om att finna gemensamma lösningar på gemensamma utmaningar och förse människor med den kompetens de behöver och investera i deras hälsa och välbefinnande. Det handlar om att bygga starkare, mer sammanhållna och mer motståndskraftiga europeiska samhällen.

EU har en viktig roll när det gäller att hjälpa människor i EU att sköta sin hälsa. Vi vill att EU ska gå i spetsen för kampen mot cancer. Kommissionen avser att lägga fram en europeisk plan mot cancer för att stödja medlemsstaterna i deras insatser för att förbättra förebyggande och vård av cancer. Kommissionen tänker också lansera en läkemedelsstrategi för Europa för att även i fortsättningen trygga läkemedlens kvalitet och säkerhet och stärka sektorns konkurrenskraft på världsmarknaden. EU bör också se till att alla patienter kan dra nytta av innovation och samtidigt stå emot trycket från ökande läkemedelskostnader.

En del av den europeiska livsstilen handlar om att främja kompetens, utbildning och inkludering. Detta ger de verktyg och den kunskap som människor behöver för att utvecklas och delta fullt ut i de två omställningarna. Kommissionen är fast besluten att färdigställa det europeiska området för utbildning till 2025. Detta kräver ett helhetsgrepp från tidig ålder till vuxenlivet. Vi tänker lägga fram en ny kompetensagenda för Europa för att hjälpa till att kartlägga och fylla kompetensbrister och stödja omskolning. Vi vill också lägga fram en ny handlingsplan för integration och inkludering så att de mest utsatta i samhällena skyddas.

Att känna sig säker och trygg är en av de mest grundläggande och viktiga prioriteringarna för människor i EU. Ingenting kan vara viktigare för vårt levnadssätt än att skydda våra barn. Därför tänker kommissionen utforma en EU-strategi för effektivare bekämpning av sexuella övergrepp mot barn.

7

På senare tid har nya, alltmer komplexa, gränsöverskridande och sektorsövergripande säkerhetshot dykt upp, vilket visar på behovet av ett närmare säkerhetssamarbete på alla nivåer. Kommissionen avser att lägga fram en ny EU-strategi för säkerhetsunionen för att utpeka de områden där EU kan tillföra ett mervärde till stöd för medlemsstaterna i fråga om säkerhet, bl.a. när det gäller bekämpning av terrorism och organiserad brottslighet, förebyggande och upptäckt av hybridhot, cybersäkerhet samt ökad motståndskraft hos kritisk infrastruktur. Kommissionen kommer också att stärka Europols mandat för att bygga ut det operativa polissamarbetet.

EU har tagit stora steg i sitt arbete med migration och gränshantering sedan den europeiska migrationsagendan 2015. För att höja tempot och ge ny styrka till arbetet tänker kommissionen lägga fram en ny migrations- och asylpakt. Det blir ett helhetsgrepp över rutterna som helhet, eftersom de inre och yttre aspekterna av migration är oupplösligt förbundna med varandra. Reformen av den gemensamma europeiska asylpolitiken är och förblir en viktig del av detta helhetsgrepp. Kommissionen kommer att tillhandahålla ett mer motståndskraftigt, mer humant och effektivare migrations- och asylsystem, som också ligger till grund för förtroendet för Schengenområdet med fri rörlighet.

2.6.En ny satsning på demokrati i Europa

Att upprätthålla en stark och levande demokrati i Europa är en fråga om legitimitet och förtroende. Demokrati är ett grundläggande värde för EU, tillsammans med de grundläggande rättigheterna och rättsstatsprincipen. Den europeiska demokratin står dock inför flera utmaningar, både utifrån och inifrån.

Som svar på detta tänker kommissionen lägga fram en europeisk handlingsplan för demokrati för att bidra till att förbättra våra demokratiers motståndskraft och hantera hotet från extern inblandning i valet till Europaparlamentet. Syftet är att motverka desinformation och att anpassa sig till nya former av hot och manipulation, samt att stödja fria och oberoende medier.

För att bidra till att ytterligare stärka demokratin kommer medborgarna, EU-institutionerna och de nationella, regionala och lokala politikerna att gemensamt delta i debatten under konferensen om Europas framtid. Kommissionen lade fram sina idéer om konferensen i januari för att snabbt komma överens med Europaparlamentet och rådet om konferensens omfattning, utformning och mål.

En del av vår demokratis styrka är vår fasta föresats att upprätthålla rättigheterna och rättsstatsprincipen. Arbetet med att skydda dem upphör aldrig. Som en del av den nya rättsstatsmekanismen kommer kommissionen att lägga fram sin första årsrapport om rättsstatsprincipen, som omfattar alla medlemsstater. Detta kommer att bidra till att stärka kulturen av rättsstatlighet i EU. Kommissionen avser också att lägga fram en ny strategi för genomförandet av stadgan om de grundläggande rättigheterna, med inriktning på nationella informationsinsatser.

Jämlikhet är ett av EU:s kärnvärden och en drivkraft för ekonomisk tillväxt och socialt välbefinnande. Kommissionen tänker lägga fram en jämställdhetsstrategi för att ta itu med de största utmaningarna som kvinnorna står inför i dag, bl.a. könsrelaterat våld, ekonomiskt oberoende och tillträde till arbetsmarknaden. Förslag om lönetransparens kommer att läggas fram.

Kommissionen tänker också agera för att främja jämlikhet för och bättre inkludering av romer. En särskild strategi ska bidra till att säkerställa jämlikhet för hbti-personer i hela

8

EU. Särskild uppmärksamhet måste alltid ägnas åt att skydda de mest utsatta. Kommissionen avser att lägga fram en EU-strategi för brottsoffers rättigheter.

Som en del av arbetet för att bättre förstå och hantera dessa förändringar tänker kommissionen lägga fram en rapport om de demografiska förändringarnas effekter. I den ska kommissionen granska hur nya demografiska förhållanden påverkar allt från social- och regionalpolitik, hälsa, finans, digitala uppkopplingar, kompetens och integration. Kommissionen ämnar också lägga fram en långsiktig vision för landsbygdsområden och en grönbok om åldrande.

Kommissionens nya konsumentagenda är tänkt att anpassa konsumentskyddet till dagens villkor, särskilt gränsöverskridande transaktioner och transaktioner på nätet. Agendan ska göra det möjligt för konsumenterna att göra välgrundade val och spela en aktiv roll i miljöomställningen och den digitala omställningen.

3.Initiativ som föreslagits under tidigare mandatperioder men ännu inte godkänts av Europaparlamentet och rådet

För att arbetet ska vara inriktat på att nå resultat med de viktigaste prioriteringar som vi har fastställt för denna mandatperiod har kommissionen noggrant granskat alla förslag som väntar på att antas av Europaparlamentet och rådet för att bedöma om de bör kvarstå, ändras eller dras tillbaka1. I sin granskning kontrollerade kommissionen om de förslag som är under behandling överensstämmer med våra överordnade mål, om de fortfarande är ändamålsenliga för dagens utmaningar och kan genomföras framgångsrikt samt om de har rimliga utsikter att antas inom en nära framtid. Vi har också noggrant beaktat parlamentets och rådets synpunkter.

Efter den här ingående granskningen av de lagstiftningsförslag som ännu inte antagits av parlamentet och rådet konstaterade kommissionen att 32 av dem bör dras tillbaka.

Kommissionen är fast besluten att uppnå de viktigaste målen för många av de förslag som ska dras tillbaka. För att komma framåt med dessa ärenden behöver man dock ta ett steg tillbaka och fundera på hur målen för dem kan uppnås så effektivt som möjligt.

Alla förslag som kommissionen avser att dra tillbaka förtecknas i bilaga IV, med en förklaring av varför de dras tillbaka.

Innan kommissionen drar tillbaka förslagen kommer den att samråda med Europaparlamentet och rådet om förslaget till förteckning. Av de andra initiativen under behandling har kommissionen lyft fram de lagstiftningsinitiativ som bör prioriteras i lagstiftningsprocessen under 2020. De förtecknas i bilaga III.

1I enlighet med punkt 39 i ramavtalet mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen (EUT L304,

20.11.2010): ”När en ny kommission inleder sin mandattid ska den göra en översyn av alla förslag vars behandling ännu inte avslutats i syfte att politiskt bekräfta eller dra tillbaka dem, med vederbörlig hänsyn till parlamentets synpunkter.” Bestämmelser om tillbakadragande av förslag under behandling finns också i 2016 års interinstitutionella avtal om bättre lagstiftning (EUT L 123, 12.5.2016).

9

4.Bättre lagstiftning, beslutsfattande, genomförande och tillämpning av EU:s lagstiftning

Kommissionen har lagt fram en ambitiös agenda för att investera i människorna, planeten och ekonomin, i partnerskap med andra EU-institutioner, medlemsstater, regioner och aktörer i det civila samhället. Bättre lagstiftning kommer även fortsättningsvis att stå i centrum för vårt politiska beslutsfattande. Den här kommissionen är fast besluten att utforma och genomföra en politik som ger konkreta resultat i praktiken och gör livet lättare för människor och företag. Som en del av löftet i den europeiska gröna given ska initiativ följa den gröna eden om att ”inte göra någon skada”.

Som en del av de löpande insatserna för att förbättra beslutsfattandet kommer kommissionen att utarbeta sin första rapport om framtidsfrågor. Den ska kartlägga de viktigaste tendenserna och deras potentiella politiska konsekvenser. Den ska bidra till att utvidga den offentliga debatten om långsiktiga strategiska frågor och ge rekommendationer för att hjälpa oss att nå de mål som EU föresatt sig. Kommissionen kommer att lägga fram ett meddelande om bättre lagstiftning. Kommissionen strävar efter att stärka underlaget från utvärderingar, integrera framtidsfrågor i regleringsverktygen, tillämpa begreppet ”aktiv subsidiaritet” och utveckla mer resurseffektiva samråd med allmänheten.

Kommissionen kommer också att utveckla ett nytt instrument enligt metoden ”en in, en ut” så att nya bördor kompenseras genom att enskilda och företag – särskilt små och medelstora – befrias från motsvarande administrativa kostnader på EU-nivå på samma politikområde. Detta tillvägagångssätt sänker inte våra sociala krav och miljökrav och kommer inte att tillämpas på ett rent mekaniskt sätt. Tanken är att EU-lagstiftningen ska gynna slutanvändarna utan att onödiga bördor läggs på enskilda och företag, särskilt små och medelstora. För att detta ska bli verklighet måste vi utforma EU-lagstiftningen utifrån ett användarperspektiv och konsekvent tillämpa principen om digitalt som standard.

Förenkling och minskade bördor bygger på ett nära samarbete med parlamentet och rådet, medlemsstaterna, regionerna och de lokala myndigheterna. Kommissionen står fast vid sitt åtagande att skapa största möjliga nytta för enskilda och företag, och samtidigt undvika onödiga bördor, och inrättar därför en plattform för framtidssäkring. Den här plattformen ska bidra med sakkunskap från nationella förvaltningar, regioner, arbetsmarknadens parter, små och stora företag samt konsument-, hälso-, och miljöorganisationer och andra ideella organisationer. Plattformen ska överväga möjligheter till förenkling, minskade bördor, digitalisering och kontroller av om lagstiftningen är framtidssäkrad.

Lagstiftning kan endast tjäna sitt syfte om den tillämpas enhetligt. Därför tänker kommissionen fortsätta att noga övervaka införlivandet och tillämpningen av befintlig lagstiftning. Den kommer att sträva efter dialog med medlemsstaterna för att bättre förstå problem, hitta lösningar och i slutändan spara tid och skattepengar. Om dialogen inte ger resultat kommer kommissionen inte att tveka att vidta kraftfulla och effektiva åtgärder när det behövs.

5.Slutsatser

Det här arbetsprogrammet och det första året av denna mandatperiod handlar om att besluta om visionen, staka ut riktningen och slå an tempot för de nästa fem åren. De första 100 dagarna får avgörande betydelse som en avsiktsförklaring för människorna i EU om att EU kommer att leva upp till ambitionsnivån och resultatet i fjolårets val.

10

Vart och ett av initiativen i det här arbetsprogrammet handlar sist och slutligen om att tjäna EU:s folk. Att göra livet lättare och sundare, skapa rättvisare samhällen, större möjligheter för fler och modernare ekonomier inställda på bredare mål. Men de kan endast tjäna EU på detta sätt om EU:s medlemsstater och dess institutioner arbetar tillsammans för att omsätta förslagen i lagstiftning och sedan i påtagliga resultat. Kommissionen är fast besluten att arbeta i partnerskap med både Europaparlamentet och rådet för att få detta till stånd.

När kommissionen genomför det här arbetsprogrammet kommer den också att fokusera på att förklara vad vi gör och ta hänsyn till medborgarnas åsikter, bl.a. genom konferensen om Europas framtid. Tillsammans med arbetet med framtidsfrågor kommer detta åtagande att vara en viktig del av besluten om framtida prioriteringar, politik och arbetsprogram.

Genom att utnyttja alla EU:s starka sidor, genom att stärka kopplingen mellan medborgarna och dem som tjänar dem och genom att se till att våra institutioner samarbetar kan vi gemensamt ta vara på de möjligheter som ligger framför oss de närmaste fem åren men även därefter. Ett ambitiösare EU på hemmaplan för att ta ledningen i världen.

11