Rapport om tillväxtavtalen : första året - del 9

Departementsserien 2001:15

Norrbottens län

Introduktion

I tidigare uppföljning av tillväxtavtalen konstaterades att Norrbotten arbetat fram ett relativt väl förankrat avtal med ett brett utbud av åtgärder. Delar av avtalet är starkt inriktade på tillväxt och fokuserar bl.a. på den fortsatta utvecklingen av miljö- och rymdverksamheten i Kiruna.1 Avtalet omfattar fem insatsområden.

8Kunskap och kompetensutveckling

8Kunskapsintensiva verksamheter och nätverk

8Tillgänglighet och goda kommunikationer

8Kultur, kulturmiljö och kulturarv

8Rennäring och samekultur

Beslutade medel 2000-09-15	ca 67 mkr
Planerad budget för år 2000	ca 803 mkr
Antal beslutade projekt 2000-09-15	191

Fördelning av beslutade medel per insatsområde

Kunskapsintensiva verksamheter, nätverk, 93%

Kunskap- och kompetensutveckling, 7%

Kultur, kulturmiljö, kulturarv, < 1%

Tillgänglighet, goda kommunikationer, < 1%

LÄGESRAPPORT

TillvŠxtavtalet i Norrbotten framstŠlls som ett strategidokument som ligger till grund fšr EU:s MŒl 1-program. LŠnsstyrelsen beskriver arbetet med att ta fram avtalet som en visionsdriven process snarare Šn ett formellt programarbete. LŠnet beršrs av ßera olika program som syftar till utveckling och tillvŠxt, framfšr allt MŒl 1, Interreg och tillvŠxtavtalet. LŠnsstyrelsen pŒpekar att just denna mŒngfald av insatser fšrsvŒrar mšjligheten att samordna arbetet och ÓhŒlla ßera olika processer igŒngÓ. NŒgot sŠrskilt sekretariat fšr tillvŠxtavtalet Þnns inte i Norrbotten och dŠrfšr Þnns inte heller nŒgon samordning pŒ sekretariatsnivŒ mellan de samverkande parterna. De inslag i tillvŠxtavtalet som ej ingŒr i MŒl 1-program- met har dŠrfšr inte sŒdan dokumentation i dagslŠget att de kan fšljas sammantaget. Exempel pŒ sŒdana Šr de ŒtgŠrder som genomfšrs av universitetet, lŠnsarbetsnŠmnden och kommunerna.

LŠnsstyrelsen och lŠnsarbetsnŠmnden anser att arbetet har tillfšrt ett mervŠrde, inte minst vad avser fšrbŠttrad samverkan mellan olika, i fšrsta hand, offentliga aktšrer. Universitet anser inte att processen har tillfšrt nŒgot stšrre mervŠrde men pekar samtidigt pŒ att arbetet med avtalet har inneburit ett vidgat kontaktnŠt och en mšjlig-

het att skapa nya former samarbete. NŠringslivets medverkan i processen anses ha varit lŒgt.

TillvŠxtavtalet anses ha lagt grunden till ßera strategiska utvecklingsprojekt som fšrverkligas med hjŠlp av medel frŒn strukturfonderna. Exempel pŒ detta Šr Acusticum i PiteŒ, biltestverksamheten samt fortsatta satsningar pŒ Filmpool Nord.

Partnerskapets bedšmning av arbetet sammanfattas av diagrammet.

LŠgesrapporten Šr baserad pŒ redovisningar frŒn: LŠnsstyrelsen, LŠnsarbetsnŠmnden, LuleŒ tekniska universitet samt SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen.

1 Ds 2000:7. ÓRapport om tillvŠxtavtalen, TillvŠxt i hela SverigeÓ.

5 4	N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

Diagram 26. Resultat av enkätundersökningen i Norrbottens län

KŠlla: SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen. Fšr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

5 5

Skåne län

Introduktion

Region Skåne har samordningsansvaret för tillväxtavtalet. Strategidokumentet ”Skånsk livskraft” utgör den gemensamma plattformen för utvecklingsarbetet i länet. Tillväxtavtalet utgör ett av flera redskap för att uppnå de mål som finns uppställda i ”Skånsk livskraft”. Innehållet i Skånes tillväxtavtal är indelat i tre tillväxtpaket och tre klusterområden.

Insatsområden/tillväxtpaket

8Tillväxt i samverkan/ lokal företagsservice

8Kompetensutveckling

8Investeringsfrämjande insatser

Klusterområden 8 Livsmedel

8 Bioteknik/biomedicin

8 Besöksnäringar och kultur

Beslutade medel 2000-09-15	ca 90 mkr
Planerad budget för år 2000	ca 504 mkr

LÄGESRAPPORT

Fördelning av beslutade medel per insatsområde

	Tillväxt i samv./lok.
	företagsservice, 77%
	Besöksnäring, kultur, 10%
	Investeringsfrämjande
	insatser, 9%
	Kompetensutveckling, 2%
	Livsmedel, 2%
Finansiärer	tkr
Övriga	42 850
Självstyrelseorgan	31 216
Kommuner	7 753
Privata	3 958
Länsarbetsnämnden	2 370
Staten nationellt	1 334
Länsstyrelsen	525
Universitet/ högskola	100
ALMI	40

Processen med att ta fram tillvŠxtavtalet var bred. Ett 60- tal fšretag, kommuner, organisationer, m.ß. lŠmnade nŠr- mare 300 fšrslag pŒ tillvŠxtfrŠmjande projekt. Det innebar att planeringen tog lŒng tid men medfšrde samtidigt att ett stort antal aktšrer bšrjade samarbeta. Region SkŒne anser att diskussionen Šr šppen och konstruktiv och de bedšmer att engagemanget i processen škar i samband med genomfšrandet av tillvŠxtavtalet. Partnerskapet trŠffas regelbundet och nŠringslivet Šr representerat genom ett ßertal fšretagsorganisationer. NŠringslivsrepresentanter medverkar ocksŒ som ordfšrande i olika temagrupper. Region SkŒne anser, Œ ena sidan, att det Šr svŒrt att Þnna metoder fšr samverkan med nŠringslivet nŠr antalet fšretag Šr stort och spritt pŒ mŒnga branscher. • andra sidan, framgŒr det av redovisningen frŒn regionen att ett ßertal privata fšretag Šr med och Þnansierar SkŒnes tillvŠxtavtal, t.ex.Telia, Fšreningssparbanken, Fructifer, SkŒnekanalen AB.

Hšgskolan Kristianstad Šr det enda av lŠrosŠtena som anser att arbetsformen har tillfšrt ett mervŠrde. Malmš Hšgskola tycker dock att processen har varit kreativ och att vissa tidigare projektidŽer har kunnat konkretiseras i arbetet med tillvŠxtavtalet. Lunds universitet pekar pŒ

att arbetet fšr deras del har lett till fšrdjupade kontakter med sŒvŠl tidigare som nya samarbetspartners.

Generellt kan sŠgas att SkŒne satsar bŒde pŒ bred utveckling och sŠrskilda spetsomrŒden. De tre insatsomrŒdena Ð TillvŠxt i samverkan, Kompetensutveckling, InvesteringsfrŠmjande insatser Ð stŒr fšr bredden. De tre klustren Ð Livsmedel, Bioteknik, BesšksnŠringar Ð stŒr fšr spets och Šr identiÞerade som omrŒden dŠr fšrutsŠttningarna fšr fšretagande Šr sŠrskilt goda.

LŠnet har av regeringen utsetts till pilotlŠn fšr att tillsammans med bl.a. NaturvŒrdsverket utveckla metoder fšr ekologisk hŒllbar utveckling. Ett ÓskŒnskt centrum fšr miljšdriven nŠringslivsutvecklingÓ planeras. Fšr att vidareutveckla arbetet kring jŠmstŠlldhet har medel anslagits fšr kunskaps- och metodstšd inom omrŒdet. LŠnsstyrelsens jŠmstŠlldhetsexpert deltar i arbetet.

Det fšljande Šr exempel pŒ pŒgŒende ŒtgŠrder och projekt.

5 6	N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

Diagram 27. Resultat av enkätundersökningen i Skåne län

KŠlla: SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen. Anm. I lŠnet har ett fŒtal individer deltagit i undersškningen. Resultaten skall ej betraktas som representativt fšr partnerskapets uppfattning. Fšr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.

¥Bredband fšr alla i SkŒne (samtliga kommuner deltar).

¥SkŒnsk entreprenšrsfond (riskkapitalfšrsšrjning och det offentliga stšdet till nyfšretagande).

¥KartlŠggning och analys av hur den offentliga fšretagsservicen ser ut i lŠnets kommuner.

¥Projekt med facklig fšrankring om hur man pŒ olika sŠtt kan hšja arbetskraftskompetensen.

LŠgesrapporten Šr baserad pŒ redovisningar frŒn: Region SkŒne (sjŠlvstyrelseorgan), LŠnsstyrelsen, LŠnsarbetsnŠmnden, Malmš hšgskola, Lunds universitet och Hšgskolan i Kristianstad.

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

5 7

Stockholms län

Introduktion

Stockholms läns tillväxtavtal är helt inriktat på näringslivsutveckling i Östersjöregionen. Det övergripande målet är att Stockholmsregionen skall utvecklas till ett centrum i Östersjöområdet. Insatserna koncentreras till följande områden:

8IT

8Miljöexport och miljödriven tillväxt

8Hälso- och sjukvård

Beslutade medel 2000-09-15	ca 44 mkr
Planerad budget för år 2000	ca 50 mkr
Antal beslutade projekt 2000-09-15	12

Fördelning av beslutade medel per insatsområde

Hälso- och sjukvård, 38%

IT, 33%

Miljöexport m.m., 29%

Finansiärer	tkr
Övriga	20 443
Staten nationellt	13 850
Privata	4 988
Kommuner	2 400
Landstinget	1 500
Länsstyrelsen	400

LÄGESRAPPORT

I partnerskapet ingick inledningsvis lŠnsstyrelsen, landstinget, Stockholms stad, lŠnets kommunfšrbund samt Handelskammaren som representant fšr nŠringslivet. Sedan hšsten 2000 ingŒr Šven universitet och hšgskolor samt LO-distriktet. Det sistnŠmnda skall bl.a. svara fšr en folkbildningskampanj om grannlŠnderna pŒ andra sidan …stersjšn. Kungliga Tekniska Hšgskolan deltar i arbetet och ser tillvŠxtavtalet som en mšjlighet att utveckla formerna fšr samverkan med lŠnets politiker. LŠnsstyrelsen bedšmer att nŠringslivet uppfattar processen med tillvŠxtavtal som tungrodd och inte direkt relevant fšr deras verksamhet. LŠnsstyrelsen tror dock att nŠringslivets roller kommer att klarna lŠngre fram nŠr projekten och exportmšjligheterna blivit mer tydliga.

LŠnsstyrelsen skall med hjŠlp av sina olika experter fungera som stšd sŒ att alla projekt inom tillvŠxtavtalen fšljer de horisontella mŒlen. En checklista har utarbetats fšr att tillgodose detta inom omrŒdena jŠmstŠlldhet, miljš och integration.

Stockholms avtal var redan frŒn bšrjan avgrŠnsat till ett fŒtal omrŒden. Denna strategi fullfšljs under genomfšrandefasen. Intrycket Šr att projekten Šr fŠrre men stšrre Šn vad de Šr i andra lŠn. Regeringens …stersjšmiljard 2 utgšr ett viktigt inslag i Þnansieringen. Stockholm

Šr fšr švrigt ett av de lŠn som uppvisar stšrst blandning av olika ÞnansiŠrer.

Genomfšrandet har kommit igŒng och lŠnsstyrelsen bedšmer att engagemanget i processen škar. Ett av projekten i Stockholms tillvŠxtavtal Šr att medverka i utvecklingen av en lokal hŠlso- och sjukvŒrdsplan i Liepaja, Lettland. Genom detta skapas fšrutsŠttningar fšr ett konsortium av svenska fšretag att lŠmna anbud fšr ett komplett hŠlso- och sjukvŒrdssystem fšr Liepaja-regio- nen men Šven fšr andra delar av Lettland.

LŠgesrapporten Šr baserad pŒ redovisningar frŒn: LŠnsstyrelsen, LŠnsarbetsnŠmnden, ALMI Fšretagspartner AB samt Kungliga Tekniska Hšgskolan.

5 8	N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

Diagram 28. Resultat av enkätundersökningen i Stockholms län

KŠlla: SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen. Anm. I lŠnet har ett fŒtal individer deltagit i undersškningen. Resultaten skall ej betraktas som representativt fšr partnerskapets uppfattning. Fšr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

5 9