Rapport om tillväxtavtalen : första året - del 8

Departementsserien 2001:15

Jönköpings län

Introduktion

I Jönköpings län arbetar man med en långsiktig regional utvecklingsstrategi som har en tidshorisont på tio år. Instrumentet för att förverkliga denna strategi utgörs av tillväxtavtalet. Fyra övergripande områden är prioriterade i detta arbete.

8Utbildning

8Attraktivitet

8Näringsliv

8Infrastruktur

Jönköpings län har ej lämnat någon finansiell redovisning.

LÄGESRAPPORT

TillvŠxtavtalet i Jšnkšping Šr i fšrsta hand processinriktat och under perioden 2000Ð2002 skall man arbeta med att ta fram underlag fšr gemensamma mŒl och prioriteringar. I Jšnkšpings lŠn har olika geograÞska lŠnsdelar formulerat egna ÓavtalÓ. Det delregionala arbetet fortskrider under tiden som ett lŠnsšvergripande programarbete utvecklas. Ambitionen Šr att avtalet Œr 2002 skall ha en form och funktionalitet som kan mšta de krav som lokala, regionala och centrala aktšrer gemensamt kan stŠlla upp pŒ.

Delaktighet och engagemang i partnerskapet fšrdelar sig olika inom lŠnet och inom olika delar av partnerskapet. Partnerskap Þnns bŒde pŒ Hšglandet1 och i GGVV-regio- nen2. Den dynamik och mŒngfald som kŠnnetecknar lŠnets arbete bidrar samtidigt till att processen till vissa delar Šr svŒr att šverblicka. Regionen strŠvar dŠrfšr efter att Þnna gemensamma mŒlsŠttningar med lokal och regional uppbackning.

SamverkansrŒdet leder arbetet med tillvŠxtavtalet. I rŒdet ŒterÞnns fšretrŠdare fšr landsting, kommunfšr- bund, lŠnsstyrelsen, hšgskolan, lŠnsarbetsnŠmnden, Fšretagarnas Riksorganisation, SAF, TCO, LO och

1 Aneby, Eksjš, NŠssjš, SŠvsjš, Vetlanda, TranŒs

2 Gnosjš, Gislaved, VŠrnamo, Vaggeryd

Handelskammaren. Ett sekretariat har tillskapats pŒ lŠnsstyrelsen fšr att koordinera arbetet, driva processen framŒt och hŒlla partnerskapet informerat. Hšgskolans engagemang i avtalsarbetet Šr mycket starkt och ßera ledande personer inom utbildningsvŠsendet medverkar i SamverkansrŒdet.

LŠnsstyrelsen uppfattar sŒvŠl samordningsrollen som det nŠtverksbetonade arbetet som positivt och nyskapande. Arbetet i Jšnkšpings lŠn Šr tydligt inriktat pŒ tillvŠxt i fšretag, framfšr allt smŒfšretag. Fšretagens delaktighet i processen framhŒlls av lŠnsstyrelsen som mycket viktigt. NŠringslivet deltar i sŒvŠl lokala som regionala partnerskap. I GGVV-arbetet Þnns enskilda fšretagare och fackliga fšretrŠdare pŒ alla nivŒer. I Jšnkšpings lŠn har man kommit mycket lŒngt med att utveckla dialogen mellan offentligt och privat.

Aktšrerna i Jšnkšpings lŠn har ett brett kontaktnŠt med nationella myndigheter. Partnerskapet deltar i NUTEK:s arbete med dialog- och handlingsgrupper. NŠr inriktningen i avtalet blir tydligare rŠknar lŠnet med att svara upp mot det positiva intresse som mŒnga myndigheter visat.

LŠnsstyrelsen och hšgskolan anser att processen har lett till ett mervŠrde. LŠnsarbetsnŠmnden och ALMI Šr

4 8	N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

På grund av alltför få svar kan inga resultat från enkäten presenteras.

mer tveksamma och menar att processen drivits av ett fŒtal personer varfšr mŒnga lŠmnats utanfšr. LŠnsstyrelsen och hšgskolan anser att arbetet bidragit till ett fšrdjupat samarbete bŒde inom det beÞntliga partnerskapet men ocksŒ mellan de olika grupperingar som Þnns i lŠnet. En- ligt lŠnsstyrelsen har kontakterna med nŠringslivet och kommunerna ytterligare fšrdjupats, enskilda fšretagares engagemang har škat och kommunernas nŠringslivsfunktioner deltar mer aktivt.

Hšgskolans delaktighet och centrala roll i processen utmŠrker lŠnet. Hšgskolan menar att dess roll som drivkraft fšr utvecklingen har stŠrkts och inom mŒnga av de insatser som sker sŒ utnyttjar man den kompetens och drivkraft som Þnns inom den hšgre utbildningen. Ett exempel pŒ detta Šr projektet Science Park System, en teknikby som skapas i anslutning till hšgskolan dŠr entreprenšrer skall erbjudas att verka i en kunskapsintensiv miljš tillsammans med forskare, studenter och nŠringsliv.

NŒgra konkreta fšrŠndringar i det beÞntliga avtalet har inte gjorts fšr att fšrbŠttra/underlŠtta mšjligheterna fšr uppfšljning och utvŠrdering. DŠremot pŒgŒr ett antal aktiviteter som syftar till att fšrbŠttra mŒl och insatser. LŠnsstyrelsen Þnansierar bl.a. ett projekt som skall ška kunskapen om miljšdriven tillvŠxt. Hšgskolan har

engagerats fšr att belysa genusperspektivet och tillvŠxten.

LŠgesrapporten Šr baserad pŒ redovisningar frŒn: LŠnsstyrelsen, LŠnsarbetsnŠmnden, ALMI Fšretagspartner AB samt Stiftelsen Hšgskolan i Jšnkšping.

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

4 9

Kalmar län

Introduktion

Kalmars arbete utgår ifrån det regionala utvecklingsprogrammet – RUPEN – vilket är den övergripande strategin för länet. Tillväxtavtalet betraktas som ett av flera verktyg för att genomföra RUPEN. Tillväxtavtalet är koncentrerat till fem insatsområden. Vissa av dem kan närmast liknas vid stora projekt. De fem insatsområdena är:

8Lokala utvecklingscentrum (olika former av öppna mötesplatser för näringslivet)

8Musik- och upplevelseindustrin

8Östersjön som handelsplats/Baltic Business School

8Kunskapsförsörjning och affärsutveckling i samverkan mellan näringsliv, högskola och institut

8Design

Kalmar län har ej lämnat någon finansiell redovisning.

LÄGESRAPPORT

Regionfšrbundet Kalmar fungerar som motor och samordnare av bŒde tillvŠxtavtalet och RUPEN. Eftersom utvecklingsarbetet i Kalmar bedrivs inom ramen fšr bŒda dessa processer Šr det svŒrt att skilja den ena frŒn den andra. Regionfšrbundet bedšmer att de mŒste synkronisera de bŒda processerna bŠttre. Vid en kommande revidering av RUPEN skall det bŠsta frŒn respektive del sammanfšras till en gemensam helhet, dŠr en samordning med planeringen av transportinfrastrukturen ocksŒ kommer att ske.

Partnerskapet har en allmŠnt positiv instŠllning till processen. NŠringslivets engagemang har varit stšrre Šn vad som Šr normalt i arbete som ršr regional utveckling. Fšretagens engagemang har dock mattats av. MŒnga av dem anser att det har varit en alltfšr utdragen process. EnkŠtstudien visar att intensiteten i kontakterna mellan olika parter har škat nŒgot under genomfšrandefasen jŠmfšrt med planeringsfasen. Regionfšrbundet pekar pŒ att det processinriktade arbete som har bedrivits, med ett perspektiv som utgŒr ifrŒn den lokala nivŒn, bšrjar bŠra frukt. Den švervŠgande majoriteten av partnerskapet anser att tillvŠxtavtalet leder till bŠttre samverkan om regionala resurser. LŠnsarbetsnŠmnden anser att fšrŠndringar av regelverket fšr arbetsmarknadspolitiken fšrsvŒ-

rar deras medverkan och som en fšljd av detta har de minskat sitt engagemang i samband med genomfšrandet av avtalet. Hšgskolan har spelat en aktiv roll och uppskattar den gemensamma kraftsamling som gšrs kring vissa hšgskolesatsningar. Partnerskapet tycker att detta arbetssŠtt Šr mer krŠvande Šn traditionella arbetsformer. Samtidigt anser merparten att det Šr mšdan vŠrt. Merparten bedšmer att tillvŠxtavtalet kommer att leda till fšrbŠttrade fšrutsŠttningar fšr nŠringslivet. Det švergripande omdšmet Šr att avtalsarbetet har tillfšrt ett mervŠrde.

Fšr att integrera jŠmstŠlldhetsaspekterna i den regionala utvecklingsprocessen planeras ett stort utvecklingsprojekt riktat till kommuner och myndigheter i lŠnet.

Syftet Šr att Œstadkomma en ÓjŠmstŠlldhetssŠkringÓ. LŠnsstyrelsen och Regionfšrbundet samordnar projektet. FrŒgor avseende miljš och hŒllbar utveckling hanteras inom RUPEN.

Kalmar har kommit igŒng med genomfšrandet av avtalet. Det fšljande Šr exempel pŒ projekt som har initierats.

¥Baltic Business School (BBS) Ð en internationell handelshšgskola i Kalmar med inriktning mot affŠrer, turism samt musik- och upplevelseindustrin i …steuropa och …stersjšregionen.

5 0	N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

Diagram 24. Resultat av enkätundersökningen i Kalmar län

KŠlla: SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen. Fšr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.

¥Rock City Ð i Hultsfred etableras ett musikindustricentrum som Šgs gemensamt av den svenska musik-

industrin. BBS bedriver utbildningar med motsvarande inriktning.

¥Uppbyggnad av Designskolan i Nybro-Kalmar.

LŠgesrapporten Šr baserad pŒ redovisningar frŒn: Regionfšrbundet Kalmar (sjŠlvstyrelseorgan), LŠnsstyrelsen, LŠnsarbetsnŠmnden, ALMI Fšretagspartner AB, Hšgskolan i Kalmar samt SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen.

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

5 1

Kronobergs län

Introduktion

Tillväxtavtalet i Kronobergs län utgår från fem insatsområden.

8Lärande

8Företagsutveckling

8Attraktivitet

8Samverkan och samsyn

8Geografiska strukturfondsinsatser

Beslutade medel 2000-09-15	ca 93 mkr
Planerad budget för år 2000	ca 247 mkr
Antal beslutade projekt 2000-09-15	55

Fördelning av beslutade medel per insatsområde

Finansiärer

Lärande, 59%

Företagsutveckling, 35%

Attraktivitet, 4%

Samverkan och samsyn, 2%

tkr

Länsarbetsnämnden	44 487
Privata	20 875
Övriga	11 298
Länsstyrelsen	5 691
EU	3 702
Kommuner	2 698
Stiftelser	1 867
Landstinget	1 300
ALMI	779

LÄGESRAPPORT

Kronoberg har utvecklat nya samverkanskonstellationer fšr att planera och genomfšra tillvŠxtavtalsprocessen. Arbetet leds av Ledningsgruppen som bestŒr av fšretrŠ- dare fšr bl.a. lŠnsstyrelsen, lŠnsarbetsnŠmnden, universitetet, lŠnets kommunfšrbund och landstinget. NŠringslivet Šr vŠl representerat i gruppen (5 av 14 platser). Ett sekretariat bestŒende av tjŠnstemŠn frŒn ßera organisationer ansvarar fšr det operativa arbetet. Ett ÞnansieringssamrŒd har bildats med syfte att skapa bŠttre samordning av respektive organisations projektbeslut.

LŠnsstyrelsen, ALMI, lŠnsarbetsnŠmnden och universitetet deltar aktivt i arbetet. LŠnsstyrelsen beskriver sin roll som Óatt vara smšrjmedel i processenÓ. I detta ingŒr att underlŠtta kontakter mellan aktšrer och inspirera andra deltagare. ALMI har axlat en ledande roll i genomfšrandet fšr de frŒgor som ršr fšretagsutveckling.

LŠnsstyrelsen pekar bl.a. pŒ problematiken med att fŒ genomslag fšr tillvŠxtavtalet i dess nuvarande geograÞska utformning och betonar vikten av att lŒta andra Ð funktionella samband Ð utvecklas. Ett exempel pŒ detta Šr Aluminiumriket, som Šr ett lŠnsšverskridande projekt fšr att utveckla ett industriellt kluster. Projektet syftar till att skapa en regional utvecklingsmiljš och marknads-

plats fšr ett nŠringsliv kring aluminium, med varor och tjŠnster i vŠrldsklass.

Universitetet anser att ßera viktiga projekt har prioriterats tack vare tillvŠxtavtalet. Exempel Šr utveckling av distansutbildning, satsningar pŒ designutbildning och ett samarbete med Ljungby kommun om utbildning i informationslogistik.

De regionala organisationerna, som lŠmnade lŠgesrapporter i oktober, anser att processen har skapat ett mervŠrde och att samverkan och samordning vunnit pŒ arbetet. De uppger ocksŒ att avtalsarbetet har bidragit till škade kontakter, har lett till fšrverkligandet av nya projekt och att fokuseringen pŒ tillvŠxtorienterade omrŒden har fšrstŠrkts. Partnerskapet Šr betydligt mer avvaktande i sitt omdšme om processen. En knapp majoritet anser att nya typer av insatser har kommit till stŒnd och att det har bidragit till fšrnyelse av utvecklingsarbetet. Den švervŠgande delen Šr dock skeptisk till om de ŒtgŠr- der som genomfšrs kommer att leda till fšrbŠttringar fšr nŠringslivet. Fler Šn hŠlften ifrŒgasŠtter om arbetsformen har tillfšrt ett mervŠrde. De regionala organisationerna vittnar ocksŒ om att det har funnits svŒrigheter att kommunicera syftet med tillvŠxtavtalen och att detta Šven

5 2	N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

Diagram 25. Resultat av enkätundersökningen i Kronobergs län

KŠlla: SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen. Fšr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.

fortsŠttningsvis kommer vara en av de mest betydelsefulla uppgifterna.

Kronoberg gšr medvetna satsningar pŒ att bygga in ett kontinuerligt lŠrande i processen. Dels anlitas externa konsulter som har till uppgift att vŠrdera processen utifrŒn, dels har lŠnet varit vŠgledande i arbetet med att utveckla Internetbaserade uppfšljningssystem. Syftet med systemet Šr att pŒ ett enkelt sŠtt kunna ta tillvara och fšrmedla information om de ŒtgŠrder som genomfšrs inom tillvŠxtavtalet. Det unika med systemet Šr att det Šr tvŠrsektoriellt, dvs. att informationen om olika aktšrers Þnansiella insatser Þnns samlad och tillgŠnglig pŒ ett och samma stŠlle.

LŠgesrapporten Šr baserad pŒ redovisningar frŒn: LŠnsstyrelsen, LŠnsarbetsnŠmnden, ALMI Fšretagspartner AB, VŠxjš universitet samt SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen.

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

5 3