Rapport om tillväxtavtalen : första året - del 5

Departementsserien 2001:15

4Så vidareutvecklas arbetsformen

– trender och tendenser

4.1 IAKTTAGELSER OM TILLVÄXTAVTALENS GENOMSLAGSKRAFT

TillvŠxtavtalen innebŠr att mŒnga invanda rutiner och sŠtt att organisera arbete pŒverkas eller fšrŠndras. Regeringen har introducerat tillvŠxtavtalen och utfŠrdat anvisningar och fšrslag om arbetsprocessen. De 21 lŠnsstyrelserna och sjŠlvstyrelseorganen har accepterat att leda och utveckla processen regionalt. Avtalsarbetet prŠglas i hšg grad av att de ursprungliga initiativen har kommit frŒn nationellt och regionalt statligt hŒll. Anvisningar och rŒd om arbetet har tagits fram i en myndighetskultur och kan av mŒnga utanfšr denna uppfattas som formell och oengagerande. Avtalen gšr ocksŒ i princip halt pŒ ŒtgŠrdsnivŒn, dvs. avsikten Šr inte att detaljerade projekt och aktiviteter skall lŒsas i avtalet utan att det skall precisera innehŒllsmŠssiga och Þnansiella ramar. Men det Šr nŠr projekt och aktiviteter genomfšrs som det blir synligt att nŒgot konkret verkligen hŠnder. Perspektivet i tillvŠxtavtalen Šr frŒn švergripande till mer preciserat Ð inte utgŒende ifrŒn hur konkreta projekt Ópassar inÓ i de šverordnade ramarna. ÿven om detta inte beršrs med direkta frŒgor i uppfšljningen, kan man anta att det har betydelse fšr hur avtalen engagerar och vŠrderas av olika parter.

Kommuner, fšretag eller individer som stŒr fšr projekt och aktiviteter, beÞnner sig alltid ÓlokaltÓ och Šr ofta frŠmst intresserade av vad som sker i deras nŠrhet. Som avtalsarbetet hittills har formats och styrts Šr det mycket troligt att mŒnga Ólokala aktšrerÓ har svŒrt att se nyttan med avtalen fšr egen del. Deras initiativ och fšrslag i planeringsfasen Šr ofta osynliga i det fŠrdiga avtalet. Fšr mŒnga verkar det ocksŒ vara oklart hur man skall gŒ till vŠga fšr att fŒ nytta av avtalet nŠr ett konkret projekt skall formas och genomfšras. Det kan vara vŠrt att ta upp i kommande uppfšljningar om det behšvs mer systematiska metoddiskussioner och fšrslag till projektŠgare om hur man kan arbeta med tillvŠxtavtalet ur ett lokalt perspektiv.

I mŒnga lŠn har man tagit frŒgan om att utveckla dialogen mellan offentlig sektor och nŠringsliv pŒ stšrsta allvar. MŒnga regionala samordnare anfšr att samspelet med den lokala nivŒn mŒste bli bŠttre. …stergštland och Sšdermanland Šr exempel pŒ lŠn som arbetar med att fšrdjupa kontakterna med lokala partnerskap. PŒ det sŠttet kommer man i nŠrkontakt med bŒde kommunerna, de lokala organisationerna, fšretagare och engagerade privatpersoner. En annan trend Šr, som redan nŠmnts, att olika regionala aktšrer fšrsšker att integrera sina fšretagsfrŠmjande verksamheter genom s.k. ÞnansieringssamrŒd eller en-dšrr-in-lšsningar fšr att pŒ sŒ sŠtt fšrbŠttra servicen

till fšretagarna. Ett annat omrŒde som utvecklas Šr de tvŠrsektoriella uppfšljnings- och utvŠrderingssystem som etableras pŒ ßera platser.

Processen med tillvŠxtavtal Šr mŒngfacetterad och innehŒller ßera olika dimensioner. De tolkningar och analyser som gšrs i den hŠr rapporten gšr inte ansprŒk pŒ att vara fullstŠndiga. DŠrfšr Šr det av stor vikt att diskussionen kring de centrala frŒgorna i arbetet fortsŠtter, i sŒvŠl seminarier eller liknande fora som fortsatta uppfšljningar.

4.2 NYA GREPP FÖR ATT FÖRBÄTTRA SAMSPELET MELLAN OFFENTLIGT OCH PRIVAT – EN KLUSTERPOLITIK VÄXER FRAM

Samverkan mellan olika parter, sŒvŠl offentliga som privata, Šr faktorer som bidrar till att ška regional dynamik och konkurrenskraft. Sedan ßera Œr tillbaka arbetar ßera lŠnder/regioner mŒlmedvetet med att utveckla en klusterpolitik. Syftet Šr att identiÞera metoder att stŠrka sŒdana nŠtverk av fšretag, forskning och relevanta delar offentlig fšrvaltning som bedšms vara sŠrskilt betydelsefulla fšr landets/regionens ekonomiska utveckling. Viktiga inslag i denna politik Šr att stimulera och ška utbytet av kunskap och information mellan dessa strategiska aktš- rer och pŒ sŒ vis ocksŒ stŠrka dynamiken i nŠtverken.

Fakta Kluster

Kluster är en grupp aktörer med beroendeförhållanden mellan sig, som benämns länkar. Länkar utgörs av flöden av varor och tjänster samt kunskaper mellan aktörer. Ett kluster består alltså av aktörer som både har vertikala och/eller horisontella länkar mellan sig. Vertikala länkar är beroendeförhållanden mellan företag i olika led i en förädlingskedja, det vill säga ekonomiska aktiviteter från ax till limpa. Horisontella länkar kan exempelvis finnas mellan företag och relaterade företag samt forskningsaktörer, sådana verksamheter som kompletterar varandra teknologiskt och marknadsmässigt. Kluster kan bestå av olika kombinationer av aktörer. Vanliga avgränsningar är efter teknologi eller geografisk närhet.

Källa: ”Starka Regioner” NUTEK.

Den internationella trenden att arbeta med kluster har fŒtt fotfŠste pŒ lokal och regional nivŒ i Sverige. De regionala tillvŠxtavtalen har bidragit till detta. I de diskussioner som pŒgick under analys- och programarbetet upp-

3 2	N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

muntrades lŠnen att fšrdjupa studierna av kluster och att bedšma mšjligheter att understšdja klusterbildningar. Sšdermanland, …stergštland, SkŒne, VŠrmland, Stockholm och VŠstra Gštaland Šr regioner som arbetar med ett sŒdant synsŠtt.

Exempel – klusteranalys av tung fordonsindustri i Södermanland

I Södermanland har en arbetsgrupp för tunga fordon bildats. Den består av ett antal företag samt länsstyrelsen, ALMI, länsarbetsnämnden och Eskilstuna kommun. Tillsammans med företagen har de offentliga aktörerna gått igenom hur de olika länkarna i klustret ser ut. Respektive part analyserar klustret utifrån sitt kompetensområde. För t.ex. länsarbetsnämndens del har insatsen bestått i att identifiera företagens behov av arbetskraft och kompetensutveckling. Tillsammans gör de olika parterna en sammanvägd bedömning av klustrets svagheter och styrkor samt identifierar eventuella åtgärder för att förbättra förutsättningarna för tung fordonsindustri att utvecklas i regionen.

Det Þnns ßera orsaker till det škade intresset fšr kluster:

¥De risker och mšjligheter som globaliseringen och ett tilltagande internationellt konkurrenstryck innebŠr blir tydliga fšr allt ßer. Motiven fšr att utveckla samarbete škar dŠrmed fšr sŒvŠl fšretag som offentlig sektor. Det Šr en šverlevnadsfrŒga fšr sŒvŠl fšretag som ÓregionÓ att kunna utnyttja och utveckla sina speciÞka konkurrensfšrdelar allt bŠttre.

¥De olika parternas roller och motiv fšr att delta i samarbetet fšrtydligas. Trots att kluster ofta utgšr komplexa, dynamiska system med ett stort antal olika aktšrer sŒ Šr avgrŠnsningarna ŠndŒ mšjliga att klargšra.

¥Offentliga aktšrer fŒr lŠttare att prioritera sina insatser och koncentrera dessa till sŒdant som bedšms sŠrskilt betydelsefullt fšr den regionala ekonomins utveckling. PŒ samma gŒng blir det lŠttare att motivera inriktningarna fšr omgivningen.

¥De som beršrs i nŠringslivet kan bedšma om de bšr engagera sig i samarbetet och Šven bedšma vilka resultat som kan fšrvŠntas av det.

¥Mšjligheten att kombinera insatser frŒn ßera politikomrŒden och olika offentliga organ škar. Samarbetet har ett gemensamt syfte men ingen behšver gšra avkall pŒ sina respektive sektorsmŒl.

Det tilltagande intresset fšr kluster kan komma att pŒ- verka den nationella tillvŠxt- och sysselsŠttningspolitiken. Fortfarande Þnns det begrŠnsade kunskaper sŒvŠl i

Sverige som utomlands om effektiviteten i klustersamverkan. Det pŒgŒr mŒnga kartlŠggningar och studier av kluster och det Šr viktigt att systematisera, analysera och dra slutsatser av de erfarenheter som uppnŒs runt om i landet och internationellt. Kluster som utvecklas i geograÞskt avgrŠnsade omrŒden kan riskera att utvecklas till isolerade ÓšarÓ, dŠr inlŒsningseffekter kan uppstŒ. NŠr regionala statliga organ deltar i ŒtgŠrder som syftar till att stŠrka lokala och regionala kluster, bšr de sŠkra ett nationellt perspektiv pŒ ŒtgŠrder och resurser och pŒ de samverkansvinster som kan gšras genom kontakter utanfšr omrŒdet. Allt fšr ensidiga satsningar frŒn samhŠllets sida pŒ vissa kluster kan ocksŒ leda till škad sŒrbarhet vid kommande strukturfšrŠndringar.

4.3 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER

¥Det regionala tillvŠxtavtalets idŽ fšrefaller Šnnu vara frŠmmande fšr mŒnga lokala aktšrer och projektŠgare. Metoder fšr hur man kan agera ur ett lokalt perspektiv fšr att fŒ nytta av tillvŠxtavtalet bšr eventuellt diskuteras och spridas.

¥En klusterpolitik vŠxer fram pŒ lokal och regional nivŒ. Arbetet med tillvŠxtavtal har bidragit till detta. Klusterpolitiken framstŒr fšr mŒnga som attraktiv, eftersom den bildar ett tydligt ramverk fšr samverkan mellan sŒvŠl privat och offentligt som mellan olika offentliga sektorsorgan. Den kan ocksŒ underlŠtta prioriteringar av insatser som Šr viktiga fšr att stŠrka regionens internationella konkurrenskraft.

¥Staten har en viktig roll i den klusterpolitik som utvecklas. Kunskaperna om klusters effektivitet Šr begrŠnsade. Staten bšr medverka till att analysera och dra slutsatser av de erfarenheter som uppnŒs runt om i landet och internationellt. De statliga aktšrer som Þnns pŒ regional nivŒ, och som medverkar aktivt i ŒtgŠrder fšr att stŠrka geograÞskt avgrŠnsade kluster, bšr sŠkerstŠlla ett nationellt perspektiv och beakta riskerna fšr geograÞska inlŒsningseffekter.

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

3 3

3 4	N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T