Rapport om tillväxtavtalen : första året - del 12

Departementsserien 2001:15

Västra Götalands län

Introduktion

I Västra Götaland är den regionala utvecklingsstrategin vägledande för allt utvecklingsarbete. Tillväxtavtalet, som utgör ett av de viktiga verktygen i denna strategi, tar sin utgångspunkt i åtta delregionala avtal enligt följande: Göteborgsregionen, Mellansjöregionen, Dalsland, Fyrstad, Västra Skaraborg, Norra Bohuslän, Sjuhärad samt Skärgården. Tillväxtavtalet skall leda till förnyelse av näringslivet. De delregionala avtalen utgår ifrån fyra övergripande teman enligt nedan, inom denna gemensamma ram har respektive delregion utvecklat egna insatsområden.

8 Kompetensförsörjning

8 Förnyelse

8 Social förnyelse

8 Tillgänglighet

Beslutade medel 2000-09-15	ca 312 mkr
Planerad budget för år 2000	ca 991 mkr
Antal beslutade projekt 2000-09-15	61

Fördelning av beslutade medel per insatsområde

Finansiärer

Förnyelse, 83%

Kompetensförsörjning, 10%

Social förnyelse, 5%

Tillgänglighet, 2%

tkr

Privat	80 048
Självstyrelseorgan	67 604
EU	63 500
Kommuner	36 781
Staten nationellt	25 442
Universitet/ högskola	12 624
Övriga	8 383
Länsarbetsnämnden	5 752
Stiftelser	5 751
Länsstyrelsen	4 577
ALMI	1 990

LÄGESRAPPORT

VŠstra Gštalandsregionen har ansvaret fšr att samordna och driva processen i lŠnet. I partnerskapet ingŒr bl.a. lŠnsstyrelsen, lŠnsarbetsnŠmnden, ALMI, ßera lŠrosŠten, Handelskammaren, Fšretagarnas Riksorganisation, fackliga organisationer, kommunfšrbundet i regionen och LRF. Regionen har gjort betydande framsteg i sitt arbete. I juni 2000 presenterades en reviderad version av tillvŠxtavtalet. Den innehšll bl.a. Þnansiering, fšrslag till uppfšljning och utvŠrdering samt avsiktsfšrklaringar mellan delregionala, regionala och nationella aktšrer.

Rapporterna frŒn lŠnet prŠglas av optimism och en positiv instŠllning till arbetet. Fšrankringsarbetet med de Œtta delregionerna har varit omfattande och tagit mycket tid i ansprŒk. Detta har dock varit nšdvŠndigt fšr nŠringslivets och kommunernas direkta medverkan i processen. NŠringslivets fšretrŠdare Šr med i respektive delregionalt partnerskap samt i enskilda projekt. VŠstra Gštaland, tillsammans med Stockholm och Uppsala, Šr de lŠn som har stšrst blandning av olika ÞnansiŠrer i sitt tillvŠxtavtal. Privata aktšrer stŒr procentuellt sett fšr den stšrsta delen. Kommunernas Þnansiella engagemang ligger sammanlagt

pŒ šver 10 %. VŠstra Gštaland tillhšr de fŒ lŠn dŠr den viktiga kommunala utbildningssektorn Šr med. Flera samarbetsprojekt har startat kring livslŒngt lŠrande, distansutbildning samt samverkan mellan nŠringsliv och skola om entreprenšrsutbildningar. Sammantaget lŠgger VŠstra Gštalandsregionen ned ßer Œrsarbetskrafter under genomfšrandefasen Šn under planeringsfasen.

VŠstra Gštaland Šr ett av tre pilotlŠn fšr jŠmstŠllda tillvŠxtavtal. Ett projekt fšr att utarbeta ett jŠmstŠlldhetsindex har inletts. Indexet skall kunna anvŠndas fšr att jŠmfšra graden av jŠmstŠlldhet i olika myndigheter och organisationer. Resultaten frŒn arbetet presenteras under Œr 2001.

I regionen pŒgŒr ocksŒ ett intressant metodutvecklingsarbete kring ÓhŒllbar tillvŠxtÓ. UtgŒngspunkten Šr att tillvŠxten mŒste vara hŒllbar utifrŒn ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv. Analysmetoder och fšrslag pŒ praktiska tillŠmpningar har tagits fram och sammanstŠllts i en rapport.

Under Œr 2001 kommer regionen att fokusera pŒ ett antal strategiska projekt inom vissa kluster/branscher.

7 2	N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

Diagram 35. Resultat av enkätundersökningen i Västra Götalands län

KŠlla: SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen. Anm. I lŠnet har ett fŒtal individer deltagit i undersškningen. Resultaten skall ej betraktas som representativt fšr partnerskapets uppfattning. Fšr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.

En hel del av detta sker i nŠra samarbete med nationella myndigheter. Det fšljande Šr exempel pŒ projekt som har startat.

¥Industriellt distrikt Ð Skaraborg

¥Framtidens livsmedelfabrik - utvecklingscentrum fšr livsmedel

¥Centrum fšr miljšdriven fšretagsutveckling

¥FLEXUM Ð metodutveckling fšr distansutbildning

¥Green Market Sweden Ð insatser fšr att vidga marknader

LŠgesrapporten Šr baserad pŒ redovisningar frŒn: VŠstra Gštalandregionen (sjŠlvstyrelseorgan), LŠnsstyrelsen, LŠnsarbetsnŠmnden, ALMI Fšretagspartner AB, Hšgskolan i BorŒs, Hšgskolan i Skšvde samt Hšgskolan i TrollhŠttan/ Uddevalla.

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

7 3

Örebro län

Introduktion

Örebro läns tillväxtavtal är främst inriktat på små och medelstora företag. De fyra övergripande insatsområdena är:

8 Kompetens

8 Näringslivsutveckling

8 Kompletterande satsningar

8 Lokal utveckling

Beslutade medel 2000-09-15	ca 119 mkr
Planerad budget för år 2000	ca 414 mkr
Antal beslutade projekt 2000-09-15	68

Fördelning av beslutade medel per insatsområde

Näringslivsutv., 42%

Kompetens, 41%

Lokal utv., 9%

Kompl. sats., 8%

Finansiärer	tkr
Länsarbetsnämnden	42 615
Staten nationellt	30 870
Länsstyrelsen	30 431
Landstinget	5 831
Kommuner	4 915
Övriga	3 621
Privata	540
ALMI	65

LÄGESRAPPORT

I Örebro län finns det s.k. Utvecklingsrådet. Det är en mötesplats för aktörer i länet som samverkar för att öka regionens konkurrenskraft. Utvecklingsrådet utgör även partnerskapet för tillväxtavtalet. Länsstyrelsen, länets 12 kommuner, länsarbetsnämnden, Örebro universitet, kommunförbundet, landstinget, LO, TCO, SAF, Företagarnas Riksorganisation, Handelskammaren, ALMI, LRF och Hushållningssällskapet ingår.

Länets kommuner deltog mycket aktivt i framtagandet av tillväxtavtalet vilket betyder att det är väl förankrat på den lokala nivån. Näringslivet har också haft ett stort in- flytande på programmets utformning. Att många parter har varit med i arbetet med att ta fram avtalet har sannolikt medverkat till att programmet är ganska brett till sin karaktär. Örebro universitet är positivt till arbetet men anser inte att några nya typer av insatser är synliga ännu.

Örebro förefaller ha kommit igång väl med genomförandet. Finansiärerna på den regionala nivån har vidtagit åtgärder för att koordinera genomförandet. Projektanalysgruppen (PANG) träffas varannan vecka för att diskutera regionala projektansökningar. Gruppen består av potentiella finansiärer som gemensamt bedömer projektens relevans för tillväxtavtalets mål och inriktning. Samtidigt blir

PANG en-dörr-in till samtliga finansiärer för de som skall ansöka om medel. PANG har också utarbetat en gemensam blankett för att underlätta ansökningsförfarandet. När gruppen är färdig med sin bedömning fattar respektive aktör sitt beslut. Örebro förefaller också ha kommit ganska långt när det gäller uppföljning och utvärdering.

I likhet med några andra län så finns det en förteckning över beslutade projekt på Utvecklingsrådets hemsida. Örebro har också tagit fram ett antal indikatorer på regional tillväxt som skall användas i uppföljnings- och utvärderingsarbetet. NUTEK, Invest in Sweden Agency (ISA) och Riksantikvarieämbetet är exempel på nationella myndigheter som är med och finansierar Örebros tillväxtavtal. Länsstyrelsen bedömer att engagemanget bibehålls på oförändrad nivå under genomförandet.

Arbetet med tillväxtavtalet bedrivs i samråd med länsstyrelsens jämställdhetsexpert. Utbildningar, kommun- och företagsbesök genomförs på temat jämställdhet. För att integrera ekologisk hållbar utveckling samverkar länsstyrelsen med kommunernas lokala investeringsprogram.

LŠgesrapporten Šr baserad pŒ redovisningar frŒn: LŠnsstyrelsen, LŠnsarbetsnŠmnden samt …rebro universitet.

7 4	N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

Diagram 36. Resultat av enkätundersökningen i Örebro län

KŠlla: SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen. Anm. I lŠnet har ett fŒtal individer deltagit i undersškningen. Resultaten skall ej betraktas som representativt fšr partnerskapets uppfattning. Fšr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

7 5

Östergötlands län

Introduktion

Östergötlands tillväxtavtal ansågs vid förra avstämningen vara ett av de mest färdiga och kompletta.1 Avtalet omfattar följande sex insatsområden:

8Entreprenörskap och nyföretagande

8Utveckling av befintliga företag

8Attrahera utländskt kapital

8Utbildning och kompetens

8Starka industriella kluster

8Informationsteknisk infrastruktur

Östergötlands län har ej lämnat någon finansiell redovisning. Däremot anger Länsstyrelsen att kostnaderna för år 2000 kommer att i stort överensstämma med planerad budgetram.

LÄGESRAPPORT

Under tillvŠxtavtalets genomfšrande fortsŠtter partnerskapet att ha det sammanhŒllande ansvaret fšr arbetet. Ge- nomfšrandet av de olika insatsomrŒdena Šr delegerat till olika organisationer. Samtliga rapporterande aktšrer vittnar om ett starkt engagemang fšr den gemensamma processen.

Universitetet i Linkšping, ALMI, nŠringslivets organisationer och lŠnsarbetsnŠmnden Šr, tillsammans med lŠnsstyrelsen, exempel pŒ nŒgra aktšrer som deltar mycket aktivt i genomfšrandet. KompetensrŒdet Šr nŠra knutet partnerskapet och svarar fšr i stort sett samtliga insatser inom kompetensomrŒdet.Av aktšrernas enskilda rapporter Ð frŠmst lŠnsstyrelsens,ALMI:s och universitetets Ð framgŒr att det Þnns en šmsesidig švertygelse hos dessa parter om arbetssŠttets fšrdelar. Det Þnns en stark vilja att strŠva i samma riktning. Flera av dem avsŠtter stšrre personella resurser under genomfšrandet Šn i planeringsarbetet. Detta tycks i sin tur fŒ en positiv inverkan pŒ partnerskapet som uppger att intensiteten i kontakterna dem emellan škar. Samtidigt som ßera av de regionala parterna tycks ha stŠrkt banden sinsemellan sŒ beskrivs relationerna till kommunerna som svaga. Detta har ocksŒ uppmŠrksammats. Resultatet Šr att ett utvecklingsarbete om Ólokala

1 Ds 2000:7 ÓRapport om tillvŠxtavtalen, TillvŠxt i hela SverigeÓ.

tillvŠxtavtalÓ har inletts med bl.a. Mjšlby kommun. Majoriteten av de som har besvarat enkŠten Šr positivt

instŠllda till arbetet. Flertalet av dem anser att arbetsformen har tillfšrt ett mervŠrde och att den leder till bŠttre samordning av insatser fšr regional tillvŠxt. De ßesta tycker att samarbetet har škat. Merparten anser ocksŒ att arbetssŠttet Šr mer krŠvande men att det samtidigt Šr vŠrt en eventuellt škad resursŒtgŒng. Ett frŒgetecken Þnns kring nŠringslivets engagemang. Majoriteten anser inte att detta har škat som ett resultat av avtalsarbetet.

Partnerskapet Šr ocksŒ delat i sin uppfattning huruvida de horisontella mŒlen har beaktats i arbetet. JŠm- stŠlldhet har dock hanterats bŠttre Šn miljš enligt de svarande. Enligt lŠnsstyrelsens rapport skall miljšaspekter integreras i avtalen frŒn hšsten 2000. Myndigheten bedšmer att vissa utbildningsinsatser kommer att krŠvas. BetrŠffande jŠmstŠlldhetsomrŒdet Þnns det nyckeltal inom varje planerad ŒtgŠrd. Utbildningsinsatser om jŠm- stŠlldhet planeras ocksŒ.

Det fšljande Šr exempel pŒ ŒtgŠrder i …stergštlands tillvŠxtavtal.

¥Grow Link. Samarbete mellan universitetet, teknikparker, fšretagarfšreningar, teknikbrostiftelsen m.ß.

7 6	N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

Diagram 37. Resultat av enkätundersökningen i Östergötlands län

KŠlla: SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen. Fšr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.

Syftet Šr att erbjuda goda fšrutsŠttningar fšr etablering och utveckling av kunskapsbaserade fšretag. Under fšrsta halvŒret 2000 startades 29 kunskapsintensiva fšretag. …ver hundra entreprenšrer har utnyttjat det nŠtverk som Grow Link erbjuder.

¥ÓFramtid EÓ. Ett Œrligt lŠnsevenemang dŠr politiker, nŠringsliv, opinionsbildare och skolfolk fŒr tillfŠlle att diskutera utbildnings- och kompetensfrŒgor.

LŠgesrapporten Šr baserad pŒ redovisningar frŒn: LŠnsstyrelsen, LŠnsarbetsnŠmnden, ALMI Fšretagspartner AB, Linkšpings universitet samt SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen.

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

7 7