Rapport om tillväxtavtalen : första året - del 11

Departementsserien 2001:15

Västerbottens län

Introduktion

Västerbotten är ett av de län som vid förra avstämningen1 ansågs ha tagit fram ett av de mest färdiga avtalen. Tyngdpunkten ligger inom utbildning, kompetensutveckling och forskning. Sammanlagt består avtalet av fem insatsområden.

8Utbildning, kompetens samt forskning och utveckling

8Infrastruktur, teknikutveckling och teknikspridning

8Omvärld och marknad

8Affärsutveckling, finansiering och riskkapitalförsörjning

8Livsmiljöfaktorer: service och kultur för tillväxt

Beslutade medel 2000-09-15	ca 211 mkr
Planerad budget för år 2000	ca 925 mkr
Antal beslutade projekt 2000-09-15	82

Fördelning av beslutade medel per insatsområde

Utbildning, kompetens, forskning, 51%

Affärsutv., finansiering, riskkapitalförsörjning, 26%

Infrastruktur, teknikutv., teknikspridning, 13%

Övriga, 7%

Service, kultur för tillväxt, 2%

Omvärld, marknad, 1%

LÄGESRAPPORT

TillvŠxtavtalet togs fram i ett brett samarbete mellan mŒnga olika aktšrer. LŠnsstyrelsen, kommunerna, landstinget, Fšretagarnas Riksorganisation och universitetet var enligt partnerskapet de fem mest aktiva aktšrerna under planeringen. FrŒn nŠringslivet deltog Œtta olika branschgrupper.

Bedšmningen Šr att VŠsterbotten Šven fortsŠttningsvis hŒller ett bra tempo i arbetet. Engagemanget ligger kvar pŒ ofšrŠndrad nivŒ i samband genomfšrandet. LŠnsstyrelsen i VŠsterbotten Šr den samordnare som avsŠtter mest personella resurser i samband med genomfšrandet. Detta ger ocksŒ positiva avtryck i processen. Parterna anser att intensiteten i kontakterna har škat under Œr 2000. LŠnsstyrelsen bedšmer dock att nŠringslivets engagemang minskar.

LŠnsarbetsnŠmnden, ALMI och universitet har tagit pŒ sig ledande roller i arbetet. Samtliga av dessa anser att processen har inneburit ett klart mervŠrde och ett gemensamt agerande fšr regionens bŠsta framhŒlls som betydelsefullt. VŠsterbotten har tidigare redovisat att mŒnga olika aktšrer har lagt ned ett omfattande arbete pŒ avtalet. Den bilden bekrŠftas ocksŒ i den hŠr undersškningen.

1 Ds. 2000:7 ÓRapport om tillvŠxtavtalen, TillvŠxt i hela SverigeÓ.

I stort sett samtliga av de svarande anser att arbetsformen krŠver stšrre insatser Šn att arbeta pŒ traditionellt vis. Samtidigt anser en majoritet av partnerskapet att det har varit vŠrt det. Merparten bedšmer ocksŒ att samarbetet i lŠnet har škat, att tillvŠxtavtalen kommer att leda till fšrbŠttringar fšr nŠringslivet samt att arbetsformen har tillfšrt ett mervŠrde. VŠsterbotten har anlitat externa konsulter fšr att fšlja upp och utvŠrdera den pŒgŒende processen.

LŠnet har av regeringen utsetts till pilotlŠn fšr att tillsammans med bl.a. NaturvŒrdsverket utveckla metoder fšr ekologisk hŒllbar utveckling. Sedan tidigare arbetar lŠnet aktivt med att integrera sŒvŠl miljš- som jŠmstŠlldhetsperspektiven i de projekt som Þnansieras via avtalen. Utbildningsinsatser, riktade till projektŠgare och handlŠggare, genomfšrs ocksŒ fšr att ška kunskapsnivŒn om de horisontella mŒlen.

Det fšljande Šr exempel pŒ nya projekt i VŠsterbotten.

¥Infrastruktursatsningar fšr turismutveckling i TŠrnafjŠllen.

¥Georange i MalŒ med inriktning pŒ geovetenskap inom modern gruvteknik.

6 6	N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

Diagram 32. Resultat av enkätundersökningen i Västerbottens län

KŠlla: SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen. Fšr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.

¥Akademi Norr, med syfte att lokalisera hšgre utbildning till inlandet.

¥Utveckling av ledningskompetens i smŒ tillvŠxtfšretag.

¥NŠtverk fšr Kooperativt fšretagande. Utveckling av fšretag i glesbygd.

¥Ungdomsprojekt fšr att utveckla entreprenšrskap i lŠnet.

LŠgesrapporten Šr baserad pŒ redovisningar frŒn: LŠnsstyrelsen, LŠnsarbetsnŠmnden, ALMI Fšretagspartner AB, UmeŒ universitet samt SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen.

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

6 7

Västernorrlands län

Introduktion

Länet satsar på fem insatsområden inom tillväxtavtalet.

8Kunskaps- och kompetensutveckling och forskning

8Samverkan, attityder, information, marknadsföring

8Näringslivsutveckling

8Västernorrland – ett län att leva i

8Infrastruktur och tillgänglighet

Beslutade medel 2000-09-15	ca 126 mkr
Planerad budget för år 2000	ca 853 mkr

Fördelning av beslutade medel per insatsområde

	Näringslivsutv., 49%
	Kunskap, komp. utv.,
	forskning, 35%
	Infrastruktur och tillg, 9%
	Västernorrland
	– ett län att leva i, 4%
	Samv. attityd info.,
	marknadsf, 3%
Finansiärer	tkr
Länsarbetsnämnden	54 279
Kommuner	18 066
Länsstyrelsen	16 581
Privata	11 496
Staten nationellt	8 765
EU	7 706
Övriga	5 250
Landstinget	2 311
Universitet/ högskola	858
ALMI	500

LÄGESRAPPORT

TillvŠxtavtalet och MŒl 1-programmet har starka kopplingar sinsemellan och de Šr till stora delar integrerade med varandra. ÓSamordningsgruppen fšr regional utvecklingsplaneringÓ, det ÓlillaÓ partnerskapet, har det švergripande ansvaret fšr att koordinera arbetet med tillvŠxtavtalet och MŒl 1-programmet. TillvŠxtavtalet fšrefaller vara vŠl fšrankrat bŒde i det regionala partnerskapet och pŒ lokal nivŒ. MŒnga av kommunerna uppges ha varit aktiva under planeringsfasen. Enligt lŠnsstyrelsen har engagemanget frŒn nŠringsliv och samhŠlle varit stšrre Šn nŠr man i tidigare sammanhang har fšrsškt mobilisera lŠnets krafter i frŒgor som ršr regional utveckling. Som framgŒr av enkŠtundersškningen rŒder det dock delade meningar i partnerskapet om nŠringslivets engagemang verkligen har škat.

EnkŠtundersškningen visar ocksŒ att intensiteten i kontakterna mellan olika parter sjunker i samband med genomfšrandet. Den troliga orsaken Šr att lŠnsstyrelsen avsŠtter mindre tid till avtalsarbetet Šn vad man gjorde under planeringsfasen. Detta beror i sin tur pŒ att arbetet med det nya strukturfondsprogrammet har tagit de mesta

resurserna i ansprŒk. Myndighetens roll som en av motorerna i det regionala nŠtverket har fŒtt stŒ tillbaka.

De regionala organisationerna, som lŠmnade lŠgesrapporter i oktober, Šr relativt positiva till arbetet. De anser att processen har lett till nya kontakter, att den har skapat ett mervŠrde och att samverkan och samordningen av resurser fšr regional utveckling i lŠnet har fšrbŠttrats. Partnerskapet Šr mer avvaktande i sin instŠllning. Majoriteten av dem anser att arbetssŠttet Šr mer krŠvande Šn att arbeta pŒ traditionellt vis. Samtidigt ifrŒgasŠtter de ßesta som besvarade enkŠten om det Šr vŠrt det extra arbete som avtalen har medfšrt. Man Šr ocksŒ splittrade i frŒgan om arbetsformen tillfšr ett mervŠrde. Merparten anser att avtalet omfattar de mest betydelsefulla omrŒdena fšr att skapa tillvŠxt men det rŒder delade meningar om resultaten kommer att fšr- bŠttra fšrutsŠttningarna fšr nŠringslivet.

Flertalet av de som besvarade enkŠten anser inte att de horisontella mŒlen om jŠmstŠlldhet och miljš har beaktats i nŒgon stšrre utstrŠckning i avtalsarbetet. LŠnsstyrelsen skriver att miljšfrŒgorna kom in sent i tillvŠxtavtalsarbetet och att de insatser som gšrs inom det omrŒ-

6 8	N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

Diagram 33. Resultat av enkätundersökningen i Västernorrlands län

KŠlla: SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen. Fšr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.

det Šr mer av granskande karaktŠr. JŠmstŠlldhetsfrŒgorna kom visserligen in tidigare i processen men har sedan fŒtt stŒ tillbaka fšr annat. Under hšsten 2000 har dock ßera utbildningsinsatser gjorts inom det omrŒdet.

Det fšljande Šr exempel pŒ nya projekt som har kommit fram genom tillvŠxtavtalen.

¥NŠtverk TrŠ Šr ett brett samarbete mellan ca 100 trŠ- bearbetande, oftast smŒ, fšretag i lŠnet. Projektet

drivs helt av beršrda fšretag med stšd frŒn olika samhŠllsorgan.

¥Utveckling av kšttproduktionen i lŠnet. Projektet omfattar kompetensutveckling, nŠtverksbyggande och

erfarenhetsutbyte genom bl.a. benchmarking.

LŠgesrapporten Šr baserad pŒ redovisningar frŒn: LŠnsstyrelsen, LŠnsarbetsnŠmnden, ALMI Fšretagspartner AB, Mitthšgskolan samt SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen.

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

6 9

Västmanlands län

Introduktion

Tillväxtavtalet i Västmanland syftar främst till att utveckla länets kunskapsintensiva företag. Detta skall ske genom att skapa god tillgång till tjänster med högt kunskapsinnehåll och välutbildad arbetskraft. Avtalet består av två övergripande insatsområden. Under dessa finns sex olika åtgärdsområden.

Tillväxt genom insatser för individer

8Entreprenörskap

8Utbildning och kompetensutveckling

8Kultur/attityder för kreativitet och tillväxt

Tillväxt genom insatser för företag och näringsliv

8Produkt-, tjänster och processutveckling

8Breddade marknader

8Strategisk infrastruktur

Beslutade medel 2000-09-15	ca 309 mkr
Planerad budget för år 2000	ca 533 mkr
Antal beslutade projekt 2000-09-15	238

Fördelning av beslutade medel per insatsområde

	Kunskap, kompetens, 64 %
	Utv. av produkter, tjänster,
	processer, 10 %
	Entreprenörskap, 9 %
	Kultur, attityder, 7 %
	Strategisk infrastruktur, 5 %
	Breddade marknader, 5 %
Finansiärer	tkr
Länsarbetsnämnden	140 045
Staten nationellt	75 865
Privata	41 315
Kommuner	20 040
Länsstyrelsen	18 595
ALMI	8 840
Landstinget	2 570
EU	1 185

LÄGESRAPPORT

Avtalet beskrivs som ett ramprogram som anger inriktning och prioriteringar. De EU-program som Þnns i lŠnet utgšr medlen fšr att genomfšra avtalet. Enligt lŠnsstyrelsen kŠnnetecknas processen i VŠstmanland av ett underifrŒnperspektiv dŠr man har strŠvat efter att skapa en bred fšrankring pŒ lokal och regional nivŒ. Ett femtontal organisationer Šr engagerade pŒ regional nivŒ. DŠrtill kommer de lokala partnerskapen i lŠnets alla kommuner. NŠringslivet och dess fšretrŠdare uppges ha regelbundna kontakter med partnerskapet i lŠnet, samtidigt som det huvudsakliga arbetet genomfšrs pŒ lokal nivŒ. NŠringslivets Þnansiella deltagande uppgŒr till drygt 41 miljoner kronor vilket motsvarar 13 % av avtalet som helhet.

Fšr att samordna gemensamma insatser har nŒgra nya konstellationer bildats i lŠnet. Till dessa hšr SUV Ð Samverkan fšr Utveckling av VŠstmanland Ð som beskrivs som en utvidgad lŠnsstyrelsens styrelse med samtliga kommunstyrelseordfšranden i lŠnet. DŠrtill Þnns en LŠnsutvecklingsgrupp med tjŠnstemŠn som fšretrŠder partnerskapet. En regional fšretagargrupp har ocksŒ etablerats med syfte att ška nŠringslivets medverkan. FinansiŠrerna av VŠstmanlands tillvŠxtavtal avser att hŒlla regelbundna ÓÞnansieringssamrŒdÓ med syfte att gemensamt diskutera

aktuella projektansškningar. Ett fšrfarande som ocksŒ skall underlŠtta fšr de som ansšker om medel.

LŠnsstyrelsen Šr en central aktšr i arbetet. Under planeringsfasen av tillvŠxtavtalet avsatte myndigheten šver tre Œrsarbetskrafter fšr att driva processen. I genomfš- randefasen drar dock myndigheten ned pŒ de personella resurserna betydligt, frŒn drygt tre heltidstjŠnster till en halvtidstjŠnst. Troligtvis pŒverkar detta intensiteten i kontakterna mellan olika aktšrer. EnkŠtundersškningen visar att intensiteten Šr betydligt lŠgre under genomfšrandefasen Šn vad den var under planeringsfasen.

VŠstmanland visar, Œ ena sidan, pŒ en omfattande mobilisering av Þnansiella resurser (308 miljoner kronor) fšr ŒtgŠrder inom ramen fšr tillvŠxtavtalet. Betydande insatser, i form av tid och engagemang, gjordes under planeringsfasen fšr att skapa ett program fšr tillvŠxt. • andra sidan, rŒder det delade meningar i lŠnet om vad tillvŠxtavtalet i realiteten bidragit till. LŠnsstyrelsen menar att mŒnga insatser som genomfšrs inte kan tillskrivas tillvŠxtavtalet Ð de skulle ha utfšrts ŠndŒ. LŠnsarbetsnŠmnden Šr ocksŒ avvaktande. ALMI och MŠlardalens hšgskola Šr kritiska till arbetsformen och menar att egentliga fšrŠndringar endast kan uppnŒs med nya,

7 0	N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

Diagram 34. Resultat av enkätundersökningen i Västmanlands län

KŠlla: SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen. Fšr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.

organisatoriska, ingrepp. ÿven partnerskapet uttrycker en skepsis till arbetsformen och de resultat som uppnŒtts. Huvuddelen av de svarande anger att arbetsformen Šr krŠvande. Samtidigt rŒder det delade meningar om det var vŠrt insatsen. Majoriteten anser att arbetsformen inte har tillfšrt ett mervŠrde.

LŠgesrapporten Šr baserad pŒ redovisningar frŒn: LŠnsstyrelsen, LŠnsarbetsnŠmnden, ALMI Fšretagspartner AB, MŠlardalens hšgskola samt SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen.

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

7 1