Metoder i forskning om produktivitet och effektivitet med tillämpningar på offentlig sektor

Departementsserien 1991:20 Dokumentet är ofullständigt

97

9 AVSLUTANDE SYNPUNKTER

Forskningenom offentlig tjänsteproduktionbefinnersig ännu i ett inledande,men samtidigtsnabbtexpanderande,stadium.Forskningsinsatserna skerpå bred front såvälvad avserteori ochmetod somempiri.

I vissaavseendenär naturligtvissvårigheternaatt mäta produktivitet och effektivitet inom offentlig sektorstörre än för detprivata näringslivet.Till dessasvårigheterhör:

*Medan studier av industriproduktionoch privat tjänsteproduk-

tion vanligenkanbaseraspå förutsättningarom vinstmaximering eller kostnadsminimeringgäller detta mera sällan i offentlig tjänsteproduktion.Endastinom konkurrensutsattaområden kan manförvänta sig att sådanaantagandenär uppfyllda.

Avsaknadenavklara målsättningarinnebär att vissarestriktioner ej kaninföras i modellen,vilket i och för sig förenklar den tekniska analysenmenpå bekostnadav säkerheteni skattningarna.Ofta måste modellvaletbegränsastill analyserbaserade direkt på enproduktionsfunktion.

*Offentlig tjänsteproduktionhar ofta flera produktionsfaktorer ochflera produkter. Medan det existerarett stort antal olika typer av produktionsfunktionerför analysavenvaruproduktion, existerardet endastett fåtal hanterbaratyper avanalytiska produktionsfunktionersomkanutnyttjasvid produktion av flera varor ochtjänster.Icke-parametriskametoderhar därför

	98
	snabbtblivit populära,framför allt Farrell-DEA-metoden.
	Samtidigtsomkunskapernaom teknologinredan i utgångsläget
	är begränsademinskardessarestriktionerpå modellvaletockså
	möjligheterna att mera förutsättningslöststuderateknologin
	inom offentlig tjänsteproduktion.
.De	metodersomstår till förfogandeär i mångafall icke-statis-
	tiska vilket såväl begränsarmöjligheternaatt genomföraspeci-
	fikationstestsomatt få en uppfattningom precisioneni para-
	meterskattningar.Gradenav osäkerheti skattningarav effekti-
	vitet ochproduktivitetsutvecklingär därför okänd.
.De	empiriska resultatengällande effektivitetsskillnadermellan
	enheteroch produktivitetsutvecklingenför dessaär relativt
	känsligaför modellensdimension,dvsantaletprodukterplus
	antaletproduktionsfaktorer,när vissaicke-statistiskametoder
	utnyttjas.Om antaletprodukterplus produktionsfaktorerär
	stort i förhållande till antalet observationerblir oftast antalet
	fullt effektiva enheterstort och struktureffektivitetenhög.
	Detta gäller framför allt DEA-metodenför beräkning av effek-
	tivitet samt,i viss utsträckning,tillhörande Malmquist-indexför
	beräknillg avproduktivitetsutveckling.

Punkternaovangerockså en indikation om önskvärdaforskningsinsatserpå teori- ochmetodsidan.Följande punkter anserjag angelägnaur forskningssynpunkt:

.Teoriförankring avde modellersomidag saknarsådanmen

ändå i stor utsträckningutnyttjas,dvs en närmare koppling mellan teorier för beteendeinom offentlig sektor ochrelationerna i denproduktionsteoretiskamodellen.

.Introduktion av osäkerhetochstatistiskaskattningsmetoder

de icke-statistiskamodellerna.

99

Kriterier för avgränsningoch definition av effektivitet i modeller med många produkter ochproduktionsfaktorer. Analyserav robusthet,dvs i vilken utsträckningsomde empiriska resultatenär känsligaför valet avmodell.

På denempiriskasidan finns ocksåangelägnaforskningsinsatser:

.Vi	har idag en lång rad exempelpå relativt enkla kostnads-
	ochnyckeltalsanalyserMera. metodmässigtavancerade,pro-
	duktionsteoretiskaanalyserär därför av stort intresse.Detta
	gäller inte minst denoffentliga sektorni Sverige.
.Eftersom	många aktiviteter inom denoffentliga sektorndrivs
	som monopol (post,järnväg,tele etc) är internationellajäm-
	förelser mycketangelägna.Sådanaprojekt är mycketresurskrä-
	vande menbör geshög prioritet.
.Eftersom	teknologinär mindre väldefinierad ochkänd i offent-
	lig tjänsteproduktionär analyserav stabilitetenöver tid i
	effektivitetsfördelningenav stort intresse.
.Analys	avorsakernabakomvariationer i effektivitet mellan
	enheterinom en sektor samtorsakertill variationer i enheter-
	nasproduktivitetsutvecklingär också av stort intresse.Jag
	tänker här t expå betydelsenavorganisatoriskaförhållanden
I	och incitamentsstrukturjämfört med denfysiskakapitalstocken
r	för uppnådd produktivitet, budgetprocessensutformning samti
	vilken grad en hög kvalitet i produktionensamvarierarmed en
	hög effektivitet.