Egenföretagande och manna från himlen : rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi
Departementsserien 1997:71
Departementsserien
Departementsserien, Ds, är en serie av förslag som olika utredningar har lämnat till regeringen. Serien innehåller utredningar som regeringens departement har gjort.
5
1 Sammanfattning
Varför startarmaneget?Och vad är det somgör att manväljer att fortsätta som egenföretagare?Vår rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandetsbetydelse i OECD-länderna.Det andrasyftet är att ge en översikt av dennationalekonomiskaforskningensresultatpå området.
Under perioden 1950-1980minskadeandelenegenföretagare bland de sysselsattai OECD-länderna.Detta sammanföllmed att städernaväxte ochstorskaligaindustrierväxte fram.
Sedan 1980-talethar andelenegenföretagarebörjat öka i de flesta OECD-länderna.Ökningen berorbl.a. på att denekonomiska strukturenstyngdpunktskiftar från industriproduktiontill produktion avtjänster.
Vår översiktkoncentrerarsigpå deekonomiskafaktorersomär viktiga för denenskildesval att startaeget.Frågor om ekonomins struktur, somt.ex. utrymmetför små företag i ekonomin,tar vi endastupp sombakgrundsinformation.
Den internationella nationalekonomiskaforskningen om vad som gör att människorväljer att bli och att förbli egnaföretagare har länge varit försummad.Det har dock skettett uppsvingunder senareår.
Samtidigthar också det politiska intressetför egenföretagarna ökat. Deras entreprenörsförmågaansesvara betydelsefull för att främja tillväxt ochsysselsättning.
Den svenskanationalekonomiskaforskningenom egenföretagandeär fortfarandemycketbegränsad.Det är därför angelägetatt göra de internationellaforskningsrönentillgängliga för enbredare publik.
6
Egenföretagare och entreprenörer
Enegenföretagareär en personsomär sysselsattmeninte anställd. Bland egenföretagarekan vi finna såväl obetaldamedhjälparei familjeföretaget som direktörer för större familjeföretag. Den lokale pizzabagarenoch barnvakten,liksom högt betaldamanagementkonsulterochframgångsrikaforskare,kanocksåvaraegenföretagare.De är alla i någon meningentreprenörer,menderasbidragtill produktionenskiljer sig åt i mångaavseenden.
Ibland hör man åsikten att fler egenföretagarealltid är bättre. Detta stämmerinte. Länder sominte har nått så långt i denekonomiska utvecklingen har ofta många egenföretagare.Turkiet och Grekland har exempelvisde högsta andelarnaav egenföretagare bland OECD-länderna.Många av dessaföretagare sysslarmed småskaligochrelativt ineffektiv produktion.
Att startaegetkan ibland vara en utväg för dem sominte kan, vill eller har möjlighet att arbeta som anställda. Det finns dynamiska, självständiga,initiativrika och kreativa entreprenörersom väljer att bli egenföretagareMen. detfinns ocksåpersonersomblir egenföretagareför att de inte kan få en anställning.Tidigare anställda som blivit egenföretagarehar somanställdaofta haft relativt låga löner. Inkomstspridningenbland egenföretagareär också större änblandanställda.
Samtidigtkan många som vill bli egenföretagareinte förverkliga sin ambitionereftersomde inte kanmobiliseradenegnakapitalinsats och det riskkaPital som krävs. Om inte denna tröskel fanns skulle fler kunna starta eget. Lotterivinster och gåvor ger därför individer enchansatt bli egenföretagaresomde annarsinte skullehafått.
Däremotär det inte säkertatt antaletegenföretagareverkligen skulle bli högre om det inte fanns en tröskel. Om tröskeln utestängerdem som är olämpliga somegenföretagare,skulle endast omsättningenpå egenföretagareöka om tröskelnförsvann.
7
Egenföretagandetsbestämningsfaktorer
Forskningenvisar att beslutetatt startaegettill stordelhar att göra med psykologiskaoch socialafaktorer. Dessutomkan möjligheternatill högre inkomsterspeJaenvissroll.
Egenföretagareär i högregrad än andraövertygadeom sin förmågaatt styrasinaegnaliv. De är ocksåmindreräddaatt ta risker. Många harnära släktingarsomär egenföretagareDe. tillhör också ofta sociala och etniska grupper som är mindre välintegreradei samhället,t.ex. invandrare.
Möjligheterna till högre inkomsterinnebär att de som startar egetharhögre inkomst somegenföretagareän vad en personmed sammabakgrundoch egenskaperhypotetisktskulle ha haft som anställd. Men det är fullt mfJjligt att anställda i allmänhetskulle kunna ha haft högre inkomst somegenföretagareän de personer somfaktiskt är egenföretagareMånga. studierfinner att så är fallet.
Hur stor denuppskattadepersonligainkomstökningenav egenföretagandeär beror på vilka bakgrundsfaktoreroch egenskaper man tar hänsyntill. Ofta är de skattadeinkomstökningarnasmå. Psykologiskaoch sociala faktorer är mycket mer betydelsefulla. Det verkar vara så att en stor del av denpersonliganyttan av att vara sin egeninte har med pengaratt göra. Medianinkomstenför egenföretagareär ocksålägre än för anställdai deflestaländer.
Man kan dock utifrån de studiersomvi har granskatinte säga bestämtom egenföretagarehar detbättre än anställda.De fördelar sominte harmed pengarattgöra är svåraattmäta.
Det går inte heller att dra klara slutsatserom skattemasinverkan. Vissa resultat tyder emellertid på att höga marginalskatter tenderaratt öka egenföretagandetOrsaken.kanvara att egenföretagandeger möjlighet att sänka skattenpå egnaarbetsinkomster. Detta står inte i motsättningtill att högre marginalskatterskulle kunnaminska benägenhetenatt anställa arbetskrafti det egnaföretaget.Tendensenatt andelenensamföretagarei OECD ökar kan varaen indikationpå detta.
En del makroekonomiskastudier finner ett positivt samband mellan arbetslöshetoch andelenegenföretagareDet. är dock inte
8
klart om detta helt enkelt beror på att antaletanställda minskar snabbareän antaletegenföretagarei konjunkturnedgångar.
I studierpå regionaloch individuell nivå finner man i regel ett negativtsambandmellan arbetslöshetoch andelenegenföretagare. Det lokala efterfrågelägetverkarvaraviktigare för egenföretagandets utveckling än de arbetslösashögre sannolikhetatt bli egenföretagare.
Likviditets ransonering
Om man har en egen förmögenhetär det mer sannolikt att man beslutarsig för att bli egenföretagareDetta. antyderatt egenföretagareinte kan låna upp egetkapital och attraherariskkapital i den utsträckningde skulle behöva.I dennationalekonomiskalitteraturen brukar man då tala om likviditetsransonering.Om de inte kan användaegnatillgångar direkt eller som säkerhetharde inte möjlighet att startaeget.Dennatolkning stöds starktav att de somhar fått arv och lotterivinster, som inte gärna kan bero på individens lämplighet somegenföretagare,ocksåär egenföretagarei betydligt högre utsträckningän andra.Det är såledesmöjligt, menknappast effektivt, att öka företagandetgenom att slumpvis dela ut större summorpengartilllikviditetsransoneradepersoner.
Är detdå ett samhällsekonomisktproblemattvissa, i avsaknad av egnatillgångar, hindras från att starta egettrots att de skulle göra en mer produktiv insatssomegenföretagare?
Likviditetsransoneringenhar sin grund i ett informationsproblem. Det är svårt för enlångivare eller investerareatt bedöma riskernamed ett visst projekt. Ett viktigt skäl till detta är att projektets framgångi hög grad är beroendeav egenföretagarenspersonligaegenskaperoch engagemangDet. är också svårt att i efterhandkontrollera om denneuppfyller sinaåtaganden,eller helt enkelt använderlån och riskkapital för att underentid finansieraett lättjefyllt liv eller ett omfattandereseprogramför att däreftergöra konkurs.
Den nuvarandeforskningenkan inte avgöra om långivareoch investerare gör en effektiv avvägning då extern finansiering
9
kopplastill egnatillgångar av olika slag.Det är möjligt att denoffentliga sektornkanha vissafördelar,jämfört medprivataaktörer, i den mån den mer effektivt kan samlain mer information om de tekniskaförutsättningarnaför olika projekt ochomenskildapersonerskreditvärdighet.Om detvore möjligt att i högre utsträckning fördela riskerna,t.ex. genomatt återförsäkrakreditertill egenföretagare,skulle marknadenocksåkunnaeffektiviseras.
Mot dettatalar att handläggningenav återförsäkringenunderen offentlig huvudmanlätt kan bli mindre effektiv än hosprivatamotsvarighetereftersomoffentliga tjänstemäni allmänhetinte har ett lika direkt personligtansvarför sinabeslut.
Hushållensförmögenheterär mycket ojämnt fördelade. Detta gör att mångaär avskurnafrån möjlighetenatt startaeget.Låt oss föreställa ossatt personerutanegenförmögenhethar lika storsannolikhetatt lyckas somegenföretagaresompersonermedegnatillgångareller familjetillgångar. I så fall skulle mångakunnaförbättra sin situation, och samtidigtekonominsfunktion, om dentröskel somlikviditetsransoneringenorsakarvore lägre.
..
Departementsserien
Departementsserien, Ds, är en serie av förslag som olika utredningar har lämnat till regeringen. Serien innehåller utredningar som regeringens departement har gjort.