Bilaga 2 till protokoll 7

Bilaga

PAGE 6

	Bilaga 2
PM Till Riksdagen
2010-11-18

Utbildningsdepartementet

Näringsdepartementet

Forskningspolitiska enheten

Enheten för Forskning, Innovation och Näringsutveckling

Dp 5 och DP 8: Innovationsunionen

Dokumentbeteckning

Senast kända: 16091/10

Sammanfattning

Slutsatserna tar sin utgångspunkt i de förslag som EU-kommissionen presenterar i meddelandet ”Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin: Innovationsunionen”. Slutsatserna handlar om hur forskning, innovation och utbildning kan bidra till Europas konkurrenskraft samt förmågan att hantera olika samhällsutmaningar fram till 2020.

Regeringen menar att Forskning, innovation och utbildning är avgörande för EU:s ekonomiska tillväxt. Att stärka samverkan mellan forskning, innovation och utbildning på olika sätt är positivt. Sverige driver en budgetrestriktiv linje som innebär att förslagens ekonomiska konsekvenser begränsas både på statsbudgeten och EU-budgeten. Sverige erinrar om att skattepolitik utgör nationell kompetens. Sverige kan välkomna ordförandeskapets presentation av rådslutsatserna. Sverige kan ställa sig bakom ordförandeskapets förslag till slutsatser.

I Förslaget

1. Innehåll

1.1 Del I: Fyra prioriteringar till grund för åtgärder

Utkastet till slutsatser inleds med fyra prioriteringar som ska ligga till grund för åtgärder.

- Använda ett strategiskt och integrerat angreppssätt för innovation i Europa. Alla relevanta politikområden och instrument ska utformas så att de bidrar till innovation.

- Skapa villkor för en globalt konkurrenskraftig innovationsmiljö i Europa. Det gäller att skapa rätt ramvillkor för FoU och innovation samt att underlätta kunskapsöverföring.

- Maximera inverkan och effektivitet vad gäller satsade resurser. Även i tider av budgetbegränsningar är det viktigt att säkra medel för framtida tillväxt och jobb, t.ex. genom att satsa på utbildning, FoU, innovation och nyckelteknologier. Rådet stöder förslaget om europeiska innovationspartnerskap.

- Förbättra styrningen och uppföljningen av utvecklingen. Förbättrad styrning på olika nivåer och horisontell koordinering samt uppföljning på högsta politiska nivå krävs för framgång, särskilt vad gäller innovationspartnerskapen. En indikator som mäter andelen av ekonomin som består av snabbväxande innovativa företag behöver tas fram.

1.2 Del II: Åtgärder för att göra Innovationsunionen framgångsrik

Utkastet understryker att flaggskeppsmeddelandet är en integrerad strategi av avgörande betudelse för att nå målen i den Europeiska tillväxtstrategin – EU2020. Understryker även behovet av att EU och medlemsstaterna tar krafttag på kort, mellan och lång sikt.

Utkastet betonar behovet av en bred innovationsansats, inkluderande såväl teknologisk som icke teknologisk innovation. Behovet av att inkludera alla aktörer framhålls. Även behovet av regelförenkling och bättre och effektivare system på alla nivåer framhålls.

Vidare understryks vikten av konkurrens, regional och sammanhållningspolitikens bidrag till innovation.

Betydelsen av goda ramvilkor för företagande tillställs inte minst små och medelstora företag utifrån ett tillväxt och innovationsperspektiv. Inte minst framhålls tillgång till kapital som högprioriterat .

Eko-innovation framhålls som en nyckelkomponent i innovationspolitiken för att möta mål i relation till miljö, klimat energi och resursfrågor. Slutsatserna ges även ett könsmässigt perspektiv och framhåller vikten av lika villkor för att främja kvinnors åtagande och kreativitet till stöd för innovation och konkurrenskraft.

Slutsatserna uppmanar till borttagande av hindren för att förverkliga den inre marknaden och framhåller betydelsen av att nå en överenskommelse i frågan om ett EU-patent.

Utkastet understryker betydelsen av att snabbt vidta alla nödvändiga åtgärder för att skapa ett välfungerande Europeiskt forskningsområde (ERA) där kunskap och olika aktörer (t.ex. forskare) kan cirkulera över gränser utan hinder. Det är viktigt att fler duktiga personer lockas till - och behålls - inom europeisk forskning.

Vidare bör framtida EU-program, framförallt ramprogrammet för FoU, fokusera mer på olika samhällsutmaningar. Programmet bör förenklas radikalt vad gäller regelsystem och det behövs en bättre balans mellan ett kontrollbaserat och förtroendebaserat system.

Rådet understryker behovet att stimulera kreativitet och vetenskap och erkänner därför en multidisciplinär natur i innovation. Kreativa och kulturella näringar tillsammans med social innovation och innovation inom offentlig sektor har stor betydelse.

I syfte att effektivisera innovationssystemen på alla nivåer betonas sammanhållning och koordination inom olika politikområden och nivåer. Slutsatserna uppmanar till bättre användande av tillgängliga medel och anser att forskning och innovation fortsatt ska vara en nyckelprioritering under nästa programperiod. Vikten av konkurrenskraftiga kluster för såväl SME som av ”världsklass” understrykes.

Slutsatserna välkomnar förslaget om Europeiska innovationspartnerskap som ett sätt att skapa synergier och mobilisera expertis och resurser inom EU, samtidigt som de agerar inom hela forsknings- och innovationskedjan. Kommissionens förslag om ett pilot-partnerskap inom området ”Aktivt och hälsosamt åldrande välkomnas och rådet ber kommissionen att utvärdera detta pilotförsök.

Vidare efterfrågar rådet också kommissionens förslag om hur de praktiska aspekterna av innovationspartnerskapen kan utvecklas ytterligare, t.ex. gällande selektionskriterier och styrning. Detta bör ske i nära samarbete med rådet och MS.

Slutsatserna betonar att globaliseringen av marknader och kunskap innebär att EU och MS bör hantera vetenskapligt samarbete med tredje land som en fråga av gemensamt intresse och utveckla gemensamma metoder.

Slutsatserna stöder förslaget om att hålla ett Innovationsråd inom KKR och därigenom föra samman forsknings- och industriministrar, men även ministrar från andra berörda områden.

1.3 Del III: Planering av åtgärder

Slutsatserna de beaktar de åtgärder som EU-kommissionen föreslagit i sitt flaggskeppsinitiativ Innovationsunionen. Rådet framhåller även vikten av att prioritera och fokusera ansträngningarna på de mest nödvändiga och viktiga åtgärderna.

Avsnitt III innehåller därefter en ”road map” med olika prioriterade åtgärder där kommissionen, medlemsstaterna, regioner och andra berörda intressenter inviteras att vidta olika åtgärder.

2. Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Inga direkta effekter på gällande svenska regler. Det går dock inte att utesluta vissa effekter på svenska regler när de förslag som nu aviseras på en övergripande nivå preciseras mer utförligt i den fortsatta processen.

3. Budgetära konsekvenser

Meddelandet innehåller inte några förslag av sådan specifik karaktär att en bedömning kan göras av ev. budgetära och andra konsekvenser i detta skede. Däremot så bedöms vissa förslag medföra ekonomiska konsekvenser efter att de konkretiserats ytterligare och vid ett ev. genomförande. I den mån förslagen medför utgiftsökningar för den svenska budgeten ska dessa finansieras inom befintliga ramar för berörda utgiftsområden.

II Ståndpunkter

1. Svensk ståndpunkt

Forskning, innovation och utbildning är avgörande för EU:s ekonomiska tillväxt. Att stärka samverkan mellan forskning, innovation och utbildning på olika sätt är positivt. Sverige driver en budgetrestriktiv linje som innebär att förslagens ekonomiska konsekvenser begränsas både på statsbudgeten och EU-budgeten. Sverige erinrar om att skattepolitik utgör nationell kompetens. Sverige kan välkomna ordförandeskapets presentation av rådslutsatserna. Sverige kan ställa sig bakom ordförandeskapets förslag till rådslutsatser.

Initiativen ska enligt regeringen ha en tydlig målsättning att stärka Europas långsiktiga konkurrenskraft och hållbara tillväxtpotential. Förslag som genomförs på EU-nivå skall ha ett klart europeiskt mervärde jämfört med om de utförs på nationell/regional nivå. Vidare ska de enskilda naturligtvis fullständigt respektera den nationella kompetens som gäller inom vissa områden, t.ex. inom utbildningsområdet.

Vad gäller frågan om ett nytt Innovationsråd menar regeringen att det inom ramen för Konkurrenskraftsrådet finns ett mervärde att samlas kring innovationsfrågor. Regeringen stöder dock inte en inriktning där ett Innovationsråd bryts loss som egen rådskonstellation eller separeras från Konkurrenskraftsrådet.

Generellt arbetar regeringen bl.a. för att forskning i ökad utsträckning bör resultera i innovation och tillämpning i näringslivet, särskild uppmärksamhet bör ägnas små och medelstora företags förutsättningar. Minskade administrativa bördor och enhetliga regelverk är exempel där fortsatt arbete krävs. Tillgång till kapital är också en viktig fråga. Det är viktigt att uppmärksamma den stora betydelse för innovationer som IT och Internet har.

Innovation behöver beaktas i alla relevanta politikområden och vi behöver erkänna att alla former av innovation, teknisk såväl som icke-teknisk, forskningsbaserad såväl som entreprenörsdriven, kan bidra till europeisk tillväxt och konkurrenskraft.

Ett ökat samspel mellan olika nivåer – EU, nationell och regional nivå och mellan de tre delarna av kunskapstriangeln - utbildning, forskning och innovation är viktig. Skärningspunkten med regional tillväxt är viktig för att ge förutsättningar för alla människor att utnyttja sin inneboende innovationsförmåga - dvs. människors entreprenörskap är viktigt för konkurrenskraft och tillväxt.

Regeringen driver en budgetrestriktiv linje som innebär att förslagens ekonomiska konsekvenser begränsas både på statsbudgeten och EU-budgeten. Viktigt att sätta skrivningsförslagen i ljuset av att alla åtgärder på gemenskapsnivå måste visa på ett tydligt mervärde samt att inte nästa finansiella perspektiv föregrips.

EU-patentet och en gemensam patentdomstol bör skyndsamt ges en lösning.

Standardisering är ett viktigt instrument som bidrar till ekonomisk utveckling och ökad konkurrenskraft. Det är positivt att kommissionen betonar att standarder spelar en viktig roll för spridning av innovation, samt att en dynamisk standardisering är en förutsättning för EU att upprätthålla och stärka dess inverkan på globala standarder. Ett öppet handelssystem gör det möjligt för EU: s företag att ta tillvara dessa möjligheter, och dessutom sporrar det innovation och främjar modernisering.

Utvecklingen av det europeiska forskningsområdet är av grundläggande och avgörande betydelse för Europas utveckling fram till 2020. Det fria flödet av kunskap och forskare behöver stödjas och utvecklas

Regeringen ser positivt på förslaget om att gemenskapens framtida forsknings- och innovationsprogram bör fokusera mer på stora samhällsutmaningar inklusive klimatförändringar, miljöpåverkan, energi- och resursknapphet, hälsa och åldrande befolkning.

Regeringen anser även att Europeiska forskningsrådet har en mycket viktig funktion genom att stimulera forskarinitierade projekt. Det är i det fria sökandet efter ny kunskap som revolutionerande upptäckter ofta görs, vilket kan bidra till innovation och lösningar på de samhälleliga utmaningarna.

Vad gäller utformningen av de europeiska innovationspartnerskapen är det viktigt att Kommissionen har en aktiv dialog med medlemsstaterna och att det ges tillräcklig med tid för att lansera dessa.

III Övrigt

1. Fortsatt behandling av ärendet

-

2. Rättslig grund och beslutsförfarande

Rådslutsatser – Enligt rådets praxis - Enhällighet

Artikel 170-190 i EU-fördraget.