Bil 2 till prot nr 4
Bilaga
CIVILUTSKOTTET
Monica Hall
PM
2012-10-23
Bilaga 2
till protokoll 2012/13:4
Fråga om förenklad motionsberedning i CU under 2012/13
Riksdagens beslut om förenklad motionsberedning
Våren 2006 godkände riksdagen riktlinjer för förenklad motionsberedning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, prot. 2005/06:133). De innebär bl.a. följande.
Allmänna motioner inom ett ämnesområde bör behandlas traditionellt minst två gånger under en valperiod. Första gången för en allmän genomgång under det första riksmötet och andra gången under något av de följande riksmötena. När utskottet i övrigt behandlar motioner under valperioden kan en förenklad beredning komma i fråga.
Förenklad beredning ska i första hand kunna tillämpas på två slag av motionsförslag: dels sådana som till sin huvudsakliga innebörd överensstämmer med motionsförslag som behandlats tidigare under valperioden, dels sådana som berör förhållanden där beslutanderätten inte ligger hos riksdagen enligt gällande ordning.
Med förenklad motionsberedning menas att ett utskott avstyrker ett motionsförslag utan att pröva det materiellt. Beredningstvånget i 4 kap. 1 § RO anses uppfyllt om utskottet har gett kammaren ett förslag till beslut när det gäller motionsförslag.
Enligt de principer som riksdagen lagt fast för förenklad motionsberedning bör som minoritetstext endast särskilda yttranden användas i detta sammanhang. En annan princip är att det i betänkandetexten inte ska förekomma någon argumentering i sak vare sig i majoritetstexten eller i minoritetstexten, utan texterna ska begränsas till ett minimum.
Ett betänkandes förenklade delar bör inte debatteras i kammaren.
Förenklad motionsberedning i CU
Under riksmötena 2010/11 och 2011/12 har samtliga motioner från de allmänna motionstiderna behandlats traditionellt med undantag för fem motionsyrkanden om en utvärdering av sjöfyllerilagstiftningen. Mot denna bakgrund har utskottets presidium väckt frågan om förenklad beredning av motioner från allmänna motionstiden 2012.
En grundförutsättning för förenklad motionsberedning är att det finns en bred acceptans inom utskottet (i princip enighet) om beredningsmodellen. Ett lämpligt tillvägagångssätt för beredningen av frågan i CU kan vara följande.
Kansliet presenterar ett motionsregister för utskottet där yrkandena är indelade i ämnesområden. Indelningen i ämnesområden innebär samtidigt en grov indelning i möjliga motionsbetänkanden (motionsregistret skickades ut till sammanträdet den 23 okt.)
Frågan om förenklad motionsberedning diskuteras i utskottet. De olika partiföreträdarna redovisar sin inställning till om beredningsmodellen bör användas. Utskottet fattar ett principbeslut.
Om utskottet beslutat att använda förenklad motionsberedning går beredningen i utskottet till på följande sätt. Kansliet föredrar motionsbetänkanden.
Av föredragningspromemorian ska det tydligt framgå vilka motioner som uppfyller förutsättningarna för förenklad beredning och vilka som inte gör det. Vid beredningstillfället i utskottet kan det bli aktuellt med vissa omflyttningar från/till beredning i förenklad form. Efter eventuella omfördelningar vid beredningstillfället ligger uppdelningen till grund för utskottets fortsatta beredning. Några omfördelningar bör därefter inte göras.
Monica Hall
PM
2012-10-23
Bilaga 2
till protokoll 2012/13:4
Fråga om förenklad motionsberedning i CU under 2012/13
Riksdagens beslut om förenklad motionsberedning
Våren 2006 godkände riksdagen riktlinjer för förenklad motionsberedning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, prot. 2005/06:133). De innebär bl.a. följande.
Allmänna motioner inom ett ämnesområde bör behandlas traditionellt minst två gånger under en valperiod. Första gången för en allmän genomgång under det första riksmötet och andra gången under något av de följande riksmötena. När utskottet i övrigt behandlar motioner under valperioden kan en förenklad beredning komma i fråga.
Förenklad beredning ska i första hand kunna tillämpas på två slag av motionsförslag: dels sådana som till sin huvudsakliga innebörd överensstämmer med motionsförslag som behandlats tidigare under valperioden, dels sådana som berör förhållanden där beslutanderätten inte ligger hos riksdagen enligt gällande ordning.
Med förenklad motionsberedning menas att ett utskott avstyrker ett motionsförslag utan att pröva det materiellt. Beredningstvånget i 4 kap. 1 § RO anses uppfyllt om utskottet har gett kammaren ett förslag till beslut när det gäller motionsförslag.
Enligt de principer som riksdagen lagt fast för förenklad motionsberedning bör som minoritetstext endast särskilda yttranden användas i detta sammanhang. En annan princip är att det i betänkandetexten inte ska förekomma någon argumentering i sak vare sig i majoritetstexten eller i minoritetstexten, utan texterna ska begränsas till ett minimum.
Ett betänkandes förenklade delar bör inte debatteras i kammaren.
Förenklad motionsberedning i CU
Under riksmötena 2010/11 och 2011/12 har samtliga motioner från de allmänna motionstiderna behandlats traditionellt med undantag för fem motionsyrkanden om en utvärdering av sjöfyllerilagstiftningen. Mot denna bakgrund har utskottets presidium väckt frågan om förenklad beredning av motioner från allmänna motionstiden 2012.
En grundförutsättning för förenklad motionsberedning är att det finns en bred acceptans inom utskottet (i princip enighet) om beredningsmodellen. Ett lämpligt tillvägagångssätt för beredningen av frågan i CU kan vara följande.
Kansliet presenterar ett motionsregister för utskottet där yrkandena är indelade i ämnesområden. Indelningen i ämnesområden innebär samtidigt en grov indelning i möjliga motionsbetänkanden (motionsregistret skickades ut till sammanträdet den 23 okt.)
Frågan om förenklad motionsberedning diskuteras i utskottet. De olika partiföreträdarna redovisar sin inställning till om beredningsmodellen bör användas. Utskottet fattar ett principbeslut.
Om utskottet beslutat att använda förenklad motionsberedning går beredningen i utskottet till på följande sätt. Kansliet föredrar motionsbetänkanden.
Av föredragningspromemorian ska det tydligt framgå vilka motioner som uppfyller förutsättningarna för förenklad beredning och vilka som inte gör det. Vid beredningstillfället i utskottet kan det bli aktuellt med vissa omflyttningar från/till beredning i förenklad form. Efter eventuella omfördelningar vid beredningstillfället ligger uppdelningen till grund för utskottets fortsatta beredning. Några omfördelningar bör därefter inte göras.