7_Cecilia Skingsley_FiU_ang kontantanvandning_ 150319
Bilaga
Riksbankens roll på betalningsmarknaden
Cecilia Skingsley, vice riksbankschef
Utmaningarna på betalningsmarknaden måste lösas
En mångårig minskning av kontantanvändningen
Värdet på utelöpande sedlar och mynt, miljarder kronor och som andel av BNP
Källa: Riksbanken och SCB.
Kortbetalningar och automatuttag sett till värde i miljarder kronor
| 1000 | |||||||||||||||
| 900 | |||||||||||||||
| 800 | |||||||||||||||
| 700 | |||||||||||||||
| 600 | |||||||||||||||
| 500 | |||||||||||||||
| 400 | |||||||||||||||
| 300 | |||||||||||||||
| 200 | |||||||||||||||
| 100 | |||||||||||||||
| 0 | |||||||||||||||
| 1998 | 1999 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 |
| Uttag Värde | Kortköp Värde | ||||||||||||||
Källa: Riksbanken
Kort och kontanter vanligaste betalningssätten
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
| Kort | Kontanter Internetbank Autogiro | Mobil etc. Blankettgiro | |||
| Har tillgång till | Har använt sista månaden | ||||
Källa: Riksbanken
Kontanter fungerar överlag väl
Hur ofta har du inte kunnat betala med kontanter/kort?
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
| En eller några | En till tre | Mer sällan än en | Aldrig | Vet ej |
| ggr/vecka | ggr/månad | ggr/månad |
Kontanter Kort
Källa: Riksbanken
Utvecklingen är positiv
Nya tjänster förenklar människors vardag – enklare och snabbare
Kontanter ersätts med ur ett samhällsperspektiv mer kostnadseffektiva betalningsmedel
Färre kontanter minskar risken för fysiska rån
Utmaningar på betalningsmarknaden och i kontantanvändningen
Tillgängligheten till kontantservice har minskat
Förändringsprocessen inom betalningsområdet går inte i takt med allmänhetens betalningsvanor
Prismekanismerna mot hushåll fungerar inte för kontanttjänster eller andra betaltjänster
Samverkan för att säkerställa att betalningsmarknaden fungerar
PTS och
Länsstyrelserna
Riksbanken
Handel
Kommuner
| Konsumenter, | Banker | |
| föreningar | ||
Riksdagen
Finansinspektionen
Vårt arbete på betalningsmarknaden
Riksbankens uppdrag enligt Riksbankslagen….
Ansvara för kontantförsörjningen
Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende
innebär i praktiken att vi…
Ger ut sedlar och mynt
Samordnar aktörer för samverkan
Kontanthanteringsråd och nyetablerat Betalningsråd
Genomför och publicerar studier och undersökningar för att
bidra till en objektiv bild av betalningsmarknaden och kontantanvändningen
påverka till förbättringar där vi ser behov
Slutsatser och sammanfattning
Fördelar med utvecklingen
Breddat utbud av enkla, billiga och snabba tjänster underlättar människors och företags vardag
Resursanvändningen mer effektiv med minskad kontantanvändning
Nackdelar med utvecklingen
Skapar problem för de grupper och vid de situationer där kontanter fortfarande är enda betalningsalternativet
Utvecklingen är positiv men utmaningarna på betalningsmarknaden måste lösas genom samverkan
Extrabilder
Avstånd till närmaste kontanthantering skiljer sig åt i landet
| Dagskassehantering | kontantuttag |
Källa: Tillväxtanalys
Kontanter som lagligt betalningsmedel
Riksbankslagen: sedlar och mynt är lagliga betalningsmedel
”var och en är skyldig att ta emot sedlar och mynt som betalning”
Avtalsfrihet = ej bindande skyldighet att acceptera kontanter
Vissa undantag från ”skyldigheten” och avtalsfriheten finns
Sällan bindande skyldighet att acceptera kontanter i praktiken
Ej prövat i Högsta Domstolen
Liten användning av kontanter i Sverige
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
övrigt
kort kontant
Källa: Bagnall, J. et al. (2013) och (*) uppskattning av Sveriges Riksbank.
Sverige är teknikvänligt
World Economic Forum Network Readiness Index
6
5,9
5,8
5,7
5,6
5,5
5,4
5,3
5,2
5,1
5
Anm: Indexet visar 54 indikatorer för 142 länder inom: marknad, politiska, lagar & reglering och infrastruktur;
Förmågan hos företag, hushåll och myndigheter; Användningen av IT hos företag, hushåll och myndighter
Källa: .se, Svenskarna och internet 2013
Sveriges kostnader för kontanter är låga
| 2009 | 2007 | ||||||
| Sverige | Danmark | Italien | Ungern | EU-snitt | Norge | ||
| Kontanter Samhällsek. kostnad (mnr kr) | 8592 | 8 260 | 83 900 | 7 911 | 4248 | ||
| Andel av BNP (%) | 0,28 | 0,38 | 0,52 | 0,80 | 0,49 | 0,15 | |
| Samhällsek. styckkostnad (kr) | 8,32 | 10,50 | 3,50 | 2,79 | 4,35 | 8,59 | |
| Kort, totalt* Samhällsek. kostnad (mnr kr) | 8749 | 5 166 | 17 800 | 1 886 | 6513 | ||
| Andel av BNP (%) | 0,28 | 0,24 | 0,11 | 0,19 | 0,21 | 0,23 | |
| Samhällsek. styckkostnad (kr) | 5,55 | 5,89 | 12,59 | 10,78 | 14,23 | 7,21 | |
*Inkluderar kortbetalningar vid inköpsstället och på distans med bank- och kreditkort.
Källa: Banca d'Italia (2012), Danmarks nationalbank (2012), Gresvik och Haare (2009), Schmiedel m fl. (2012), Segendorf och Jansson (2012) och Turján et al. (2011).