UUKI_kommenterad_dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2016/17:46FC34
| Kommenterad | |
| dagordning | |
| Rådet | |
| (utbildning, | |
| Utbildningsdepartementet | ungdom, kultur |
| och idrott) | |
| 2017-02-06 |
Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 17 februari 2017
Kommenterad dagordning inför samråd med riksdagens EU-nämnd den 10 februari 2017.
1. Godkännande av dagordningen
Lagstiftningsöverläggningar
(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
2. (ev.) Godkännande av A-punktslistan
Icke lagstiftande verksamhet
3. (ev.) Godkännande av A-punktslistan
UTBILDNING
4.Utkast till rådets slutsatser om att investera i Europas unga med särskilt avseende på den europeiska solidaritetskåren
- Antagande
Dok. 5627/17 JEUN 7 EDUC 16 SOC 42 EMPL 31
Beslutspunkt
Tidigare behandling i EU-nämnden
Rådsslutsatserna har inte tidigare behandlats i EU-nämnden. Överläggning med Utbildningsutskottet den 2 februari.
2
Bakgrund och innehåll
Idén om en Europeisk solidaritetskår lanserades den 14 september 2016 av EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i talet om tillståndet i unionen. Meddelandet om den europeiska solidaritetskåren (KOM(2016) 942) presenterades den 7 december 2016 som en del av kommissionens nya initiativ riktade till ungdomar. Initiativet syftar till att investera i ungdomar för att ge dem bättre möjligheter, bland annat genom att stödja ungas engagemang i samhället och förbättra deras möjligheter på arbetsmarknaden. Syftet med solidaritetskåren är att ge unga i EU fler möjligheter till lärande, arbete, rörlighet och att engagera sig i samhället. Solidaritetskåren föreslås bestå av två delar. Den första delen, som lanserades samtidigt med meddelandet, ska fokusera på volontärarbete och bygga vidare på den europeiska volontärtjänsten. Den andra delen ska fokusera mer på arbete, praktik- eller lärlingsplatser. Tanken är att både de unga som deltar och de myndigheter, organisationer och företag som får del av de ungas arbete ska gynnas.
Från och med den 7 december 2016 kan unga mellan 17 och 30 år anmäla sig för att delta i solidaritetskåren. Anmälan görs via en ny webbportal som kommissionen har upprättat. Genom denna databas kan organisationer välja ut deltagare till olika insatser. Aktiviteterna kan till exempel innebära att dela ut mat eller bygga skydd i krisdrabbade områden, naturskyddande insatser eller stöd till asylsökande och flyktingar. Målet är att 100 000 unga ska ha gått med i solidaritetskåren till slutet av 2020.
En fakta-PM har skickats till riksdagen (2016/17:FPM52) om meddelandet.
Genom rådsslutsatserna uppmanas kommissionen bl.a. att under första halvan av 2017 göra följande.
oPresentera ett lagstiftande och evidensbaserat förslag för hur den Europeiska solidaritetskårens eventuella andra fas ska fungera. Förslaget ska inkludera både volontärdelen och den professionella delen, vara kostnadseffektivt och ta hänsyn till
subsidiaritetsprincipen. Förslaget ska följa en konsultation med medlemsstater, relevanta aktörer och ungdomar.
oFörslaget ska inkludera ett tydligt ramverk för genomförandet som både inkluderar finansiering, hur verksamheten är tänkt att fungera och hur den ska utvärderas
3
oFörsäkra att kvalitén i insatserna är god och utvecklande för ungdomar samt att det inte hindrar skapandet av jobb för ungdomar.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar kommissionens intentioner att fortsatt minska ungdomsarbetslösheten i medlemsstaterna genom insatser riktade till ungdomar. Regeringen delar också kommissionens ambition att öka ungdomars engagemang i samhället.
Regeringen har framfört att det är viktigt att tydlig information ges kring ansvarsfördelning och att nationell kompetens beaktas vid utformningen av den europeiska solidaritetskåren. Regeringen har pekat på vikten av att förslaget klargör hur solidaritetskåren är tänkt att komplettera redan existerande aktiviteter. Regeringen har även drivit skrivningar om kostnadseffektivt i förslaget för att säkerställa en effektiv användning av EU-medel och därtill bl.a. klargöra de administrativa kostnaderna kopplade till förslaget. Först när en sådan analys presenterats kan regeringen slutligt ta ställning till förslaget.
Regeringen föreslår att Sverige stödjer förslaget till rådsslutsatser.
5.Utkast till slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om mångfaldspräglad inkludering i syfte att uppnå högkvalitativ utbildning för alla
- Antagande
Beslutspunkt
Dok. 5741/17 EDUC 25 JEUN 12 SOC 54 EMPL 40
Tidigare behandling i EU-nämnden
Rådsslutsatserna har inte behandlats i EU-nämnden tidigare. Överläggning med Utbildningsutskottet den 2 februari.
Bakgrund och innehåll
Utgångspunkten för rådsslutsatserna är att följa upp bland annat Paris-deklarationen om främjande av aktivt medborgarskap och gemensamma demokratiska värderingar, tolerans och ickediskriminering. Rådslutsatserna betonar vikten av ett jämlikt utbildningsväsen där alla elever och studenter inkluderas oavsett bl.a. etnicitet, kön och sexuell läggning.
4
Medlemsstaterna inbjuds att bland annat:
-Främja ett allomfattande arbetssätt, som hela skolvärlden ("whole school approaches") och andra relevanta aktörer inbegrips i, för att främja en inkluderande högkvalitativ utbildning.
-Uppmuntra fler möjligheter för ungdomar och vuxna att utveckla deras färdigheter inom bland annat yrkesutbildningar.
-Uppmuntra en högkvalitativ förskola för att minska ojämlikheter genom hela skolgången.
EU-kommissionen inbjuds att bland annat:
-Främja ett fortsatt erfarenhetsutbyte mellan medlemsstaterna om hur de skapar en mångfald och en inkluderande utbildning.
-Organisera en konferens på temat inkludering och mångfald
-Fördjupa förståelsen av inkludering genom att utveckla bland annat eTwinning och School Education Gateway 1
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar rådsslutsatserna som ligger i linje med en av Sveriges huvudprioriteringar: att skapa en jämlik och högkvalitativ utbildning för alla. Regeringen anser också att det är viktigt att poängtera att rådsslutsatserna inte är rättsligt bindande och inte medför några budgetära konsekvenser.
6. Utbildningens bidrag till social sammanhållning och främjande av gemensamma europeiska värden inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2017
- Riktlinjedebatt
(offentlig debatt i enlighet med artikel 8 i rådets arbetsordning)
Diskussionspunkt
Dok. 5740/17 EDUC 24 JEUN 11 SOC 53 EMPL 39
Tidigare behandling i EU-nämnden
Riktlinjedebatten har inte behandlats i EU-nämnden tidigare. Överläggning med Utbildningsutskottet den 2 februari.
Bakgrund och innehåll
Det maltesiska ordförandeskapet har föreslagit att riktlinjedebatten ska fokusera på utbildningsrelaterade frågor inom den europeiska terminen. Inspelen ska beröra bland annat likvärdighet, digital kompetens och demokratiska värderingar.
1 Europas online plattform för skolutbildning
5
Det maltesiska ordförandeskapet efterfrågar medlemsstaternas erfarenheter och goda exempel utifrån en eller båda av de två följande frågeställningar:
1.Utbildning måste vara inkluderande och främja respekt för mångfalden inom EU. Vilka åtgärder vidtas i medlemsstaterna för att främja EU:s gemensamma grundläggande värderingar i utbildningsväsendet?
2.Det finns ett behov av mer skräddarsydda utbildningsprogram som stödjer ett individualiserat stöd till unga människor. Vilka typer av program existerar i medlemstaterna och hur kan de utvecklas?
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar inriktningen på riktlinjedebatten. Det är viktigt att utbildningsministrarna får en möjlighet att diskutera dessa frågor innan EU:s stats- och regeringschefer ger vägledning till medlemsländerna i genomförandet av och rapporteringen inom den europeiska terminen och EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi Europa 2020 bl.a. med utgångspunkt i den årliga tillväxtöversikten2.
Sverige föreslås ta upp vikten av att samarbeta på europeisk nivå inom utbildningsområdet genom i huvudsak erfarenhetsutbyte inom ramen för den nationella kompetensen. Det är viktigt att framhålla att fokus bör vara på följande:
-Utbildningens bredare roll i samhället utöver att vara ett verktyg för en väl fungerande arbetsmarknad.
-En snabb etablering av vuxna utrikes födda genom bland annat vuxenutbildningen.
-Nyanlända i skolan är fortsatt en viktig fråga för integration och etablering i samhället.
-Vikten av en sammanhållen skola där likvärdigheten främjas.
Regeringen avser att i det svenska inlägget särskilt betona de frågor om grundläggande värderingarna som berörs i fråga 1. I Sverige så arbetar den svenska grundskolan, gymnasieskolan och även förskolan med grundläggande värderingar på många olika sätt. I läroplanerna understryks att utbildning ska förmedla respekt för mänskliga rättigheter och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Demokrati finns med som ett centralt innehåll i både kurs- och ämnesplaner. Den 1 januari 2017 ändrades även reglerna om aktiva åtgärder mot diskriminering i skolan.
2 Den europeiska terminen inleds med att kommissionen antar den årliga tillväxtöversikten vid årets slut. I tillväxtöversikten föreslår kommissionen prioriteringar för den ekonomiska politiken inom EU för det kommande året.
6
Vad gäller fråga 2 så är det viktigt att framföra att individer inom till exempel vuxenutbildning kan studera inom flera olika delar av vuxenutbildningen samtidigt och kombinera utbildning med andra aktiviteter om individen har ett behov av detta.
Övriga frågor
7.Utbildning
a)Utbildningsministrarnas konferens om att säkerställa demokration genom utbildning (Nicosia den 22-23 mars 2017) = Information från den cypriotiska delegationen