UUKI_kommenterad_dagordning_30_31_maj
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2015/16:4459D4
Ku2016/01237/KI
Kommenterad dagordning Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott)
| Kulturdepartementet | 2016-05-23 |
| Utbildningsdepartementet | |
| Socialdepartementet |
Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 30-31 maj 2016
Kommenterad dagordning inför samråd med riksdagens EU-nämnd den 27 maj 2016
1.Godkännande av den preliminära dagordningen
Lagstiftningsöverläggningar
(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
2.(ev.) Godkännande av A-punktslistan
Icke lagstiftande verksamhet
3.(ev.) Godkännande av A-punktslistan
UNGDOM
4.Utkast till slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om ungdomssektorns roll i ett integrerat och sektorsövergripande tillvägagångssätt för att förebygga och bekämpa radikalisering som leder till våldsbejakande extremism bland ungdomar
-Antagande
Dok. 9041/16 JEUN 35 EDUC 145 SPORT 20 CULT 43 EMPL 161 JAI 393 FRMP 84
2
Beslutspunkt
Tidigare behandling i EU-nämnden
Frågan har inte behandlats i EU-nämnden tidigare. Överläggning med Kulturutskottet skedde den 17 maj 2016.
Bakgrund och innehåll
Den senaste tidens terroristattacker i Bryssel, Paris och Köpenhamn har markerat behovet av att förebygga och motverka marginalisering och våldsbejakande radikalisering av unga.
Det övergripande temat för den nuvarande ordförandeskapstrion är:
Enabling all young peope to engage in a diverse, connected and inclusive Europe – Ready for Life, Ready for Society. Det nederländska ordförandeskapet har inom ramen för detta övergripande tema valt att fokusera på ungdomssektorns roll när det gäller att förebygga och bekämpa våldsbejakande radikalisering.
Medlemsstaterna inbjuds att bland annat:
-Främja ett effektivt samarbete mellan ungdomssektorn, utbildningssektorn och andra sektorer för att utveckla verktyg som kan hantera fall av radikalisering.
-Främja utbildning av ungdomsledare så att de får förutsättningar att hantera frågor som rör våldsbejakande extremism och terrorism t.ex. vad gäller att identifiera symboler och retorik som kan vara kopplade till våldsbejakande extremism.
-Främja kompetensutveckling av ungdomsledare så att de får verktyg att ha dialog med ungdomar som t.ex. har antidemokratiska åsikter.
Kommissionen inbjuds att bland annat:
-Initiera och stödja fortsatt forskning om radikalisering som syftar till utökad kunskap om radikaliseringens omfattning, ursprung och skyddsfaktorer så att medlemsstaterna kan utforma politik och metoder som är evidensbaserade.
-Överväga hur befintliga EU-program bäst kan utnyttjas och stärka ungdomsarbetets kapacitet för att förebygga våldsbejakande radikalisering.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar och stödjer ordförandeskapets val av tema för rådsslutsatser.
Regeringen har framfört att det är viktigt att det förebyggande arbetet riktar sig mot alla former av våldsbejakande radikalisering och våldsbejakande extremism.
3
Regeringen har vidare framfört att en nyckel till ett framgångsrikt förebyggande arbete dels handlar om metoder för att inkludera unga som lever i utanförskap och dels handlar om fungerande samverkan mellan relevanta myndigheter och organisationer. Samverkan är nödvändig för att på ett tidigt stadium identifiera personer som är i riskzonen att dras till våldsbejakande extremistiska miljöer och för att stödja personer som är aktiva inom sådana miljöer att hoppa av samt för att motverka att våldsbejakande extremistiska miljöer uppkommer, etablerar eller breder ut sig.
Regeringen framhåller vikten av att motverka polarisering samt betona vikten av arbete, utbildning och bostad som verktyg för att stärka integration och bryta segregering.
Regeringen anser även att det är viktigt att poängtera att rådsslutsatserna inte är juridiskt bindande utan ska uppfattas som rekommendationer till medlemsländerna.
Regeringen föreslår att Sverige stödjer förslaget till rådsslutsatser.
5.Ungdomspolitikens och ungdomssektorns roll i en integrerad strategi för att stödja ungdomar i deras identitetsutveckling
-Riktlinjedebatt
[Offentlig debatt enligt artikel 8.2 i rådets arbetsordning (på förslag av ordförandeskapet)]
Dok. 8365/16 JEUN 32 EDUC 121 SPORT 18 CULT 32 EMPL 127 JAI 330
Diskussionspunkt
Tidigare behandling i EU-nämnden
Frågan har inte behandlats i EU-nämnden tidigare. Kulturutskottet fick information den 17 maj 2016.
Bakgrund och innehåll
Rådsmötet den 23 november 2015 uppmärksammade vikten av en sektorsövergripande strategi där ungdom, utbildning, kultur och idrott måste stå sida vid sida för att uppnå interkulturell förståelse och inkluderande samhällen. Under ungdomsdelen av det kommande rådsmötet den 30 maj vill det nederländska ordförandeskapet ta diskussionen ett steg vidare. Därför bjuds ungdomsministrarna in att diskutera ungdomspolitikens möjligheter när det gäller att stödja ungdomars positiva utveckling, utifrån ett tvärsektoriellt samarbete,
4
mellan skolor, fritidsaktiviteter, vårdsektorn inklusive ungdomarna själva, deras familjer och vänner.
Ministrarna ombeds att under diskussionen ta sin utgångspunkt i följande frågeställningar:
1.Vilken typ av villkor och stöd har ni inrättat (bör inrättas) inom ramen för nationell ungdomspolitik för att genomföra pedagogiska nätverk med ett integrerat tillvägagångssätt kring ungdomar? Om möjligt, kan ni illustrera detta med konkreta exempel som grundar sig på praxis och problem ni står inför vid genomförandet av ett integrerat tillvägagångssätt i ert land?
2.Hur kan samarbetet mellan medlemsstaterna på EU-nivå organiseras på ett sådant sätt att det bidrar till att främja uppbyggnaden av pedagogiska nätverk med ett integrerat tillvägagångssätt?
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar det underlag som ordförandeskapet lagt fram som vägledning för ministrarnas diskussion.
Regeringens kommer vid debatten utgå från målet för den nationella ungdomspolitiken dvs. att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen.
Ungdomspolitiken blir därmed ett av flera olika verksamhetsområden som ska bidra till måluppfyllelsen för ungdomspolitiken. Regeringen kommer vid debatten framhålla att för att uppnå goda levnadsvillkor krävs ett helhetstänk och att unga framför allt har tillgång till utbildning, arbete, och bostad liksom inflytande, god hälsa och en bra fritid.
På frågan hur samarbetet mellan medlemsstaterna och EU kan bidra så kommer regeringen framföra att det på detta område vore värdefullt med ett erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan medlemsländerna till exempel genom EU-programmet Erasmus+ samt via särskilda initiativ som initieras av Kommissionen.
5
UTBILDNING
6.Utkast till rådets slutsatser om uppbyggande av mediekompetens och kritiskt tänkande genom utbildning
-Antagande
Dok. 9068/16 EDUC 147 JEUN 37 AUDIO 63 SOC 265
Beslutspunkt
Tidigare behandling i EU-nämnden
Rådsslutsatsen har tidigare inte behandlats i EU-nämnden. Överläggning med Utbildningsutskottet skedde den 10 maj 2016.
Bakgrund och innehåll
Utgångspunkten för rådsslutsatsen är att följa upp Paris-deklarationen om främjande av aktivt medborgarskap och gemensamma demokratiska värderingar, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning som antogs våren 2015. Rådsslutsatsen betonar vikten av mediekompetens i dagens samhälle. Det blir allt viktigare för barn och unga att utveckla egenskaper för att hitta, analysera och värdera innehållet i medier. Egenskaper som också är relaterade till kritiskt tänkande i relation till medier och källkritik. Rådsslutsatsen tar även upp betydelsen av att andra aktörer såsom civilsamhället för främjandet av mediekompetens och kritiskt tänkande.
Medlemsstaterna inbjuds att bland annat:
-Uppmuntra att mediekompetens är tillgodosedd i utbildningssystemens olika nivåer.
-Stödja lärare i utvecklandet av deras pedagogiska kunskaper för att utnyttja tekniska hjälpmedel.
-Fullt ut utnyttja de finansieringsmöjligheter som erbjuds i bland annat Erasmus+.
Kommissionen inbjuds att bland annat:
-Främja ett fortsatt arbete med frågan om mediekompetens inom Utbildning 2020-ramverket.
-Stärka samarbetet med UNESCO och OECD och beakta deras genomförda arbete relaterat till dessa frågor.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar rådsslutsatsen och föreslår att Sverige ställer sig bakom antagandet av slutsatsen. Regeringen har framfört att det är viktigt att EU tar hänsyn till det arbete som redan genomförts inom detta område inom bland annat UNESCO. Regeringen anser också att
6
det är viktigt att adressera betydelsen av andra aktörer såsom civilsamhället i rådsslutsatsen. Regeringen anser slutligen att det är viktigt att poängtera att rådsslutsatserna inte är juridiskt bindande för medlemsstater och inte har några budgetära konsekvenser.
7.Vidare arbete med moderniseringsagendan för högre utbildning i Europa
-Riktlinjedebatt
[Offentlig debatt enligt artikel 8.2 i rådets arbetsordning (på förslag av ordförandeskapet)]
Dok. 8635/1/16 REV 1 EDUC 131 COMPET 209 RECH 126 SOC 223 EMPL 134
Diskussionspunkt
Tidigare behandling i EU-nämnden
Riktlinjedebatten har tidigare inte behandlats i EU-nämnden. Överläggning med Utbildningsutskottet skedde den 10 maj 2016.
Bakgrund och innehåll
Kommissionen presenterade 2011 ett program för modernisering av den högre utbildningen, den s.k. moderniseringsagendan. Agendan har fungerat som ett ramverk och fyllt en funktion i det europeiska samarbetet inom den högre utbildningen.
För att få synpunkter till en uppdatering av agendan genomförde kommissionen under vintern en bred konsultation där alla berörda parter gavs möjlighet att ge sin syn på framtida utmaningar för högskolan, vilka frågor som är viktigast och vilka områden som bör prioriteras i samarbetet på EU-nivå.
Vid rådsmötet den 30 maj kommer utbildningsministrarna att diskutera moderniseringsagendan. Utifrån resultatet av konsultationen har ordförandeskapet föreslagit att diskussionen ska fokusera på följande tre utmaningar:
1.Ökad arbetsmarknadsrelevans i utbildningen genom ökad kompetens och ökat samarbete mellan högskolan och näringslivet
Ordförandeskapet poängterar att den högre utbildningen spelar en viktig roll i att förbereda studenterna för den snabba strukturella förändring av
7
arbetsmarknaden som redan börjat. Det kommer bli viktigare att professionskunskap kombineras med kunskaper och förmågor såsom kreativitet, entreprenörskap, problemlösningsförmåga och förmåga att samarbeta över disciplingränser. Att individen kontinuerligt uppdaterar sin kunskap och kompetens har blivit allt viktigare och möjligheterna till ett livslångt lärande måste tillförsäkras alla och nätbaserad utbildning i olika former är en viktig komponent i detta. Universitet och högskolor bör tillgodose arbetsmarknadens behov bland annat genom att aktivt samarbeta med näringsliv och andra relevanta aktörer och genom att öka inslaget av arbetsplatsbaserat lärande. En stark regional förankring är av vikt för innovation och ekonomisk utveckling inom ett geografiskt område.
2.Fostra engagerade medborgare genom större fokus på inkludering och sociala och medborgerliga kompetenser.
Ordförandeskapet för fram att relevansen av högre utbildning sträcker sig längre än till att förbereda studenterna för arbetslivet. Högre utbildning bidrar också till den personliga utvecklingen och välbefinnandet hos individen, liksom till att överföra grundläggande värden och att utveckla engagerade medborgare som bidrar till samhället i stort.
Särskilt i ljuset av den stora flyktingströmmen till Europa bör den högre utbildningen stärka sitt bidrag till inkludering och sammanhållning i samhället. Validering, som även bör inkludera icke formellt lärande, är ett viktigt redskap för att ge nyanlända möjlighet att studera vid högskolan.
3. Högskolelärarnas förändrade roll
Ordförandeskapet för fram att lärarnas arbetsuppgift blir alltmer komplex. Förutom att bidra med ämneskunskap, spelar högskoleläraren en viktig roll i studenternas utveckling av generiska kunskaper och förberedelse för en aktiv roll i samhället i stort. Kompetenta lärare är därför en av de viktigaste förutsättningarna för en högre utbildning av hög kvalitet. Karriärvägarna för lärare bör ses över och mer bör göras för att förbättra och belöna högkvalitativ undervisning.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar att kommissionen tagit initiativ till en uppdatering av moderniseringsagendan. Även om den grundläggande inriktningen fortfarande är relevant har omvärlden förändrats och agendan behöver anpassas till de nya förutsättningar som råder. De föreslagna prioriteringarna och beskrivningar i det dokument som ordförandeskapet presenterat sammanfaller i stor utsträckning med de
8
svenska nationella politiska prioriteringarna och regeringen kan stödja denna inriktning som bland annat har ett fokus på det livslånga lärandet. Viktiga ämnen i diskussionen är betydelsen av den högre utbildningens för att utveckla grundläggande gemensamma värden och att utveckla engagerade samhällsmedborgare. Detta särskilt i en situation där vårt samhälle står inför stora utmaningar, både i form av stora flyktingströmmar men även i form av en arbetsmarknad där digitaliseringen kommer att vara en omvälvande kraft. Förutom att det är viktigt för samhället i stort kommer sociala och samhälleliga färdigheter tillsammans med generiska kunskaper att i högre grad efterfrågas på arbetsmarknaden och främja anställningsbarheten för individen. I diskussionen är det också viktigt att medlemsstaterna nationella självbestämmande beaktas.
Övriga frågor
8.Utbildning
a)En ny kompetensagenda för Europa
Information från kommissionen
b)Ministermöten som kommer att anordnas i Cypern
i)Handlingsplanen för Medelhavstrategin för utbildning för hållbar utveckling (Nicosia, den 8-9 december 2016)
ii)Konferens om medborgarutbildning, främjande av demokrati och motverkande av extremism (Nicosia, den 22-23 mars 2017)
Information från den cypriotiska delegationen
Bakgrund och innehåll
Regeringen har inte någon information om det specifika innehållet i de övriga frågorna i dagsläget.
c)Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram
Information från den slovakiska delegationen
9
KULTUR OCH AUDIOVISUELLA FRÅGOR
Lagstiftningsöverläggningar
(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
9.(ev.) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2010/13/EU om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster med anledning av ändrade marknadsförhållanden
-Föredragning av kommissionen
Informationspunkt
Tidigare behandling i EU-nämnden
Kommissionens kommande förslag om en revidering av det s.k. AV-direktivet har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.
Bakgrund och innehåll
AV-direktivet är ett inremarknadsdirektiv som syftar till att skapa en sammanhållen europeisk marknad för tv och beställ-tv-tjänster. Direktivet innehåller regler för vilken medlemsstat som ska reglera en transnationell tjänst och vissa minimiregler för t.ex. reklamutformning, skydd av minderåriga och innehåll som uppammar hat, liksom främjande av europeisk produktion och tillgång till evenemang av stort allmänintresse och korta nyhetsutdrag.
Revideringen av AV-direktivet är en del i den strategi för en digital inre marknad som presenterades av kommissionen våren 2015. Revideringen syftar till att uppdatera direktivet med anledning av den snabba tekniska utvecklingen och hur det har påverkat tittarmönster och vanor.
Revideringen är också ett led i det förenklingsarbete som den nuvarande kommissionen åtagit sig.
10
Icke lagstiftande verksamhet
10.Översyn av direktivet om audiovisuella medietjänster och främjande av europeiskt audiovisuellt innehåll
-Riktlinjedebatt
[Offentlig debatt enligt artikel 8.2 i rådets arbetsordning (på förslag av ordförandeskapet)]
Dok. 8668/16 AUDIO 53 CULT 35 DIGIT 45
Diskussionspunkt
Tidigare behandling i EU-nämnden
Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden. Kulturutskottet informerades den 17 maj och konstitutionsutskottet den 19 maj 2016.
Bakgrund och innehåll
Ordförandeskapet har föreslagit en riktlinjedebatt om behovet av och möjligheter att stärka den gränsöverskridande rörligheten för europeiskt audiovisuellt innehåll. Det diskussionsunderlag som tagits fram utgår från frågan om vilka politiska verktyg som är mest lämpade på nationell och europeisk nivå för att stödja en ökad rörlighet för europeiskt audiovisuellt innehåll över nationsgränserna.
Om kommissionens tidsplan håller och ett förslag till reviderat direktiv har publicerats före rådsmötet ges ministrarna också möjlighet att lämna inledande kommentarer om förslagets huvudlinjer.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att frågeställningen är relevant och välkomnar att diskussioner förs om AV-direktivet som helhet i förhållande till den europeiska audiovisuella sektorns konkurrenskraft och möjligheter. Det är en grundläggande förutsättning för europeisk konkurrenskraft att den digitala inre marknaden forsätter att utvecklas. AV-direktivet är viktigt för den inre marknadens funktionssätt och regeringen välkomnar därför en översyn av direktivet. Samtidigt är det centralt att bevaka att kommande förslag inte strider mot yttrandefriheten och svenska grundlagar.
11
11.Utkast till rådets slutsatser om Europeanas roll för digital tillgång till, synlighet för och användning av det europeiska kulturarvet
-Antagande
Dok. 9008/16 CULT 42 AUDIO 61 DIGIT 52 TELECOM 83 PI 58
Beslutspunkt
Tidigare behandling i EU-nämnden
Rådsslutsatserna har inte tidigare behandlats i EU-nämnden. Överläggning med Kulturutskottet skedde den 17 maj 2016.
Bakgrund och innehåll
Europeana är en digital plattform för europeiskt kulturarv som etablerades genom rådets slutsatser om det europeiska digitala biblioteket Europeana 2008 och bekräftades i nya rådsslutsatser 2010. Europeana kopplar samman och förmedlar information om mer än
50 miljoner objekt från ca 3 700 kulturarvsinstitutioner över hela Europa. Sverige är den femte största leverantören av objekt. Digitala tjänster för exempelvis turism och utbildning kan byggas på plattformen. Europeana förvaltas av en nederländsk stiftelse, Europeana Foundation.
Grundfinansiering av Europeana lämnas via EU:s Fond för ett sammanlänkat Europa (Connecting Europe Facility). År 2014 beviljades Europeana 8,9 miljoner euro, vilket kompletteras med andra projektmedel samt nationella bidrag. Sverige har sedan 2012 bidragit med totalt 46 000 euro till Europeana. Riksarkivet är bemyndigat att betala det nationella bidraget och bestämmer bidragssumma.
Det nederländska ordförandeskapet har föreslagit rådsslutsatser om Europeanas roll för att tydliggöra ramar och inriktning för den framtida utvecklingen. Slutsatserna behandlar dels principiella utgångspunkter och motiv för verksamheten, dels strukturen för verksamhetens långsiktiga hållbarhet både avseende ekonomi och styrform. Rådet föreslår att kommissionen tar över ansvaret för kärnverksamheten enligt sin upphandlingsmodell (s.k. ”procurement”). Detta innebär att kommissionen upphandlar tjänsten att förvalta Europeana och står för kostnaderna för detta. Bidrag från medlemsstaterna till utvecklingsarbeten föreslås vara frivilliga. En ökad transparens föreslås avseende styrformen med ökad insyn för medlemsstaterna.
12
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige har i förhandlingarna genomgående drivit en budgetrestriktiv hållning och verkat för ett mindre expansivt Europeana med begränsade krav på operatören i syfte att minska risken för krav på ökad finansiering från medlemsstaterna. Det har funnits en samstämmighet bland medlemsstaterna att Europeana ska bevaras med en tydligt markerad respekt för subsidiaritetsprincipen och utan att kostnaderna för medlemsstaterna ökar. Sverige har framgångsrikt verkat för att Europeanas funktion som plattform och kulturarvsinstitutionernas medverkan betonas.
Regeringen vill också betona att EU, enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, endast har en stödjande kompetens på kulturområdet och att detta inte får innebära någon harmonisering av medlemsstaternas regelverk. Regeringens bedömning är att slutsatserna med god marginal ryms inom ramen för EU:s stödjande kompetens och att subsidiaritetsprincipen därmed respekteras.
Regeringen föreslår att Sverige med detta ställer sig bakom antagandet av slutsatserna.
IDROTT
Icke lagstiftande verksamhet
12.Utkast till slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om förstärkt integritet, transparens och god styrning i samband med större idrottsevenemang
Antagande
Dok. 9069/16 SPORT 21 SOC 266 ECOFIN 407 JUR 227 FISC 80
Beslutspunkt
Tidigare behandling i EU-nämnden
Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden. Överläggning med Kulturutskottet skedde den 19 maj 2016.
Bakgrund och innehåll
Det nederländska ordförandeskapet har som en prioritet inom idrottsområdet valt att fokusera på att förbättra förutsättningarna för att kandidater till stora idrottsevenemang ska få sin kandidatur prövad på öppna och likvärdiga villkor där idrottsevenemanget präglas av en god styrning i dess olika faser. Medlemsstaterna, kommissionen och idrottsrörelsen uppmanas till insatser för att på olika sätt främja
13
idrottens utveckling inom detta område. I beredningen har synpunkter inhämtats från Riksidrottsförbundet som förklarat sig nöjda med utkastet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom antagandet av slutsatserna. Regeringens bedömning är att slutsatserna är godtagbara och ryms inom ramen för EU:s stödjande kompetens och att subsidiaritetsprincipen därmed respekteras.
Regeringen anser det bra att utkastet innehåller tydliga skrivningar som bl.a. tar tillvara barns och arbetstagares rättigheter, samt jämställdhet mellan könen och förebyggande av alla former av diskriminering. Det är även bra att fokus finns på evenemangs hållbarhet och inbjudan till den internationella idrottsrörelsen, att inom ramen för sin självständighet, vid organiseringen av stora idrottsevenemang följa erkända internationella standarder och initiativ som Förenta Nationernas Global Compact.
13.Förbättra styrningen inom idrotten
-Riktlinjedebatt
[Offentlig debatt enligt artikel 8.2 i rådets arbetsordning (på förslag av ordförandeskapet)]
Dok. 8367/1/16 REV 1 SPORT 19 SOC 206 ECOFIN 332 JUR 183 FISC 62
Diskussionspunkt
Tidigare behandling i EU-nämnden
Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden. Kulturutskottet fick information den 19 maj 2016.
Bakgrund och innehåll
Det nederländska ordförandeskapet planerar hålla en riktlinjedebatt på temat förbättra styrningen inom idrotten. För att samordna diskussionen önskar ordförandeskapet diskutera frågor relaterade tillstyrningen av idrotten och främjandet av idrottens integritet på nationell nivå. Vidare olika integritetsutmaningar som idrotten möter, samt vad som kan göras gemensamt inom EU.
14
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar denna möjlighet till erfarenhetsutbyte mellan medlemsstaterna och kommer i diskussionen att betona, i enlighet med den statliga idrottspolitiken, att Sverige vill värna och utveckla idrottsrörelsens självständighet och ansvarstagande som en demokratisk folkrörelse och att den övergripande svenska hållningen om att idrottspolitiken först och främst är en nationell angelägenhet kvarstår.
Liksom många andra är regeringen orolig över utvecklingen i delar av den internationella idrottsrörelsen. Det gäller såväl i den interna demokratiska styrningen, korruption, dopning och andra viktiga etiska frågor inom idrotten. Därför är det viktigt att på olika sätt bistå de goda krafter som finns inom idrottsrörelsen, i syfte att stärka idrottens interna demokrati och goda styrning.
Regeringen avser särskilt lyfta rättighetsperspektivet på idrottsområdet, dvs. både barns och arbetstagares rättigheter, samt jämställdhet mellan könen och förebyggande av diskriminering i alla dess former. I detta ingår att internationella idrottsförbund framöver endast bör tilldela mästerskap till arrangörer i länder där ILO:s kärnkonventioner respekteras.
Övriga frågor
14.Kultur och Audiovisuella frågor
d)(ev.) Gemensamt meddelande från kommissionen och den höga representanten om kultur i internationella förbindelser
– Föredragning av kommissionen
Bakgrund och innehåll
Kommissionen har meddelat att denna punkt ska strykas från dagordningen då meddelandet inte kommer att presenteras innan rådsmötet den 30-31 maj.
e)Europaåret för kulturarv (2018)
–Information från kommissionen
f)Det digitala innehållets driftskompatibilitet
–Information från den franska delegationen
Dok. 8813/16 AUDIO 57 CULT 39 DIGIT 47 PI 54 TELECOM 78
15
14.Idrott
a)Möten inom Världsantidopningsbyrån (Wada) (Montreal, 10-11 maj 2016)
Information från EU:s medlemsstaters företrädare (BE/UK/MT) inom Wada.
Bakgrund och innehåll
Delegationerna från Belgien, Storbritannien och Malta informerar om möte inom Världsantidopningsbyrån (Wada).
b)Europeiska idrottsveckan
Information från kommissionen
Bakgrund och innehåll
Kommissionen förutsätts informera om planerna för den europeiska idrottsveckan 2016.
c)Nya rapporter från kommissionen
i)Idrottens särart
ii)Idrottens bidrag till regional utveckling genom EU:s strukturfonder
Information från kommissionen
Bakgrund och innehåll
Kommissionen förutsätts informera om nyligen publicerade rapporter.
g)Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram
– Information från den slovakiska delegationen