UUKI, kommenterad dagordning (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2021/22:4E3721)

Kommenterad dagordning

Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott)

2022-03-28

U2022/01521

Utbildningsdepartementet

Kulturdepartementet

Justitiedepartementet

Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 4–5 april 2022

Kommenterad dagordning

MÅNDAG DEN 4 APRIL

1.Godkännande av dagordningen

2.Godkännande av A-punkterna

a)Icke lagstiftande verksamhet

b)Lagstiftning (offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Icke-lagstiftande verksamhet

KULTUR, AUDIOVISUELL POLITIK OCH MEDIER

3.Slutsatser – Förstärkt interkulturellt utbyte genom konstnärers och kulturarbetares rörlighet och genom flerspråkighet i den digitala tidsåldern

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande

Ansvarigt statsråd: Jeanette Gustafsdotter

Förslagets innehåll: Förslaget innebär att interkulturellt utbyte genom rörlighet för kulturskapare och genom flerspråkighet i den digitala världen uppmuntras, inte minst i spåren av covid-19-pandemin och den kris den inneburit för kultursektorn. Syftet med rådsslutsatserna är dels att understryka vikten av flerspråkighet, och språkkompetens i en globaliserad och digital värld. Betydelsen av digitala plattformar och annan teknologi i arbetet med spridningen av kultur globalt lyfts även fram. Vidare understryks betydelsen av rörlighet och utbyte mellan europeiska konstnärer, kulturorganisationer och kulturella och kreativa yrkesverksamma både på nationell och europeisk nivå.

Under förhandlingarna har regeringen, med respekt för subsidiaritetsprincipen och budgetär återhållsamhet, pekat på vikten av att värna den kulturella mångfalden både avseende språk och avseende kulturella utbyten.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringens bedömning är att de föreslagna rådsslutsatserna om att stärka interkulturellt utbyte genom rörlighet för kulturskapare och genom flerspråkighet i den digitala världen håller sig inom EU:s kompetens på kulturområdet så som den är uttryckt i artikel 167 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom utkastet till rådsslutsatser.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning i kulturutskottet den 22 mars 2022.

Fortsatt behandling av ärendet: Medlemsstaterna väntas anta rådsslutsatserna på rådsmötet den 4 april.

Faktapromemoria: –

4.Slutsatser – Utformning av en europeisk strategi för de kulturella och kreativa näringarnas ekosystem

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande

Ansvarigt statsråd: Jeanette Gustafsdotter

Förslagets innehåll: Förslaget innebär en möjlig inriktning för medlemsstaterna och kommissionen att främja och stärka de kulturella och kreativa näringarna på ett genomgripande sätt. Det handlar exempelvis om

2 (16)

att främja kompetensutveckling och entreprenörskap, stärka exportmöjligheterna och uppmuntra ansvarstagande företagande. I rådsslutsatserna lyfts även vikten av att aktörer inom de kulturella och kreativa näringarna lätt ska kunna få information om olika finansieringsmöjligheter och att deras tillgång till exempelvis lånegarantier och riskkapital ska underlättas.

Medlemsstaterna uppmuntras också att stödja forskning och utveckling, bland annat genom att på nationell nivå ta vara på initiativ genom forskningsfinansieringsprogrammet Horisont Europa. Vidare uppmuntras medlemsstaterna och kommissionen att stödja modeller och metoder för att öka upptäckbarheten för europeiskt kulturellt innehåll online, också för att stärka känslan av tillhörighet till Europa genom att främja allas tillgång till det kulturella utbudet.

Regeringen har under förhandlingarna pekat på vikten av att värna den inre marknadens funktionssätt och av att ta hänsyn till de kulturella och kreativa näringarnas oberoende samt betydelsen av internationellt samarbete för såväl inspiration som ekonomiska möjligheter. I detta har vi fått gott gehör.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringens bedömning är att de föreslagna rådsslutsatserna håller sig inom EU:s kompetens på kulturområdet så som den är uttryckt i artikel 165 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom utkastet till rådsslutsatser.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning i kulturutskottet den 22 mars 2022.

Fortsatt behandling av ärendet: Medlemsstaterna väntas anta rådsslutsatserna på rådsmötet den 4 april.

Faktapromemoria: –

3 (16)

5.Riktlinjedebatt om insatser för att skydda den kultursektorn och dess aktörer i Ukraina

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Jeanette Gustafsdotter

Förslagets innehåll: Det franska ordförandeskapet förväntas under vecka 13 fatta beslut om att ändra innehållet riktlinjedebatten för kulturministrarna under rådsmötet. Uppdaterat underlag för den nya riktlinjedebatten och information om förslag på svensk ståndpunkt kommer.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information om den ursprungliga riktlinjedebatten, som nu ändrats, i kulturutskottet den 22 mars 2022.

Fortsatt behandling av ärendet: –

Faktapromemoria: –

IDROTT

Icke-lagstiftande verksamhet

6.Slutsatser – Idrott och fysisk aktivitet som lovande verktyg för beteendeförändring för hållbar utveckling

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande

Ansvarigt statsråd: Anders Ygeman

Förslagets innehåll: Det franska ordförandeskapet har under våren valt att fokusera på frågan om idrott och fysisk aktivitet som ett lovande verktyg för att förändra beteendet för hållbar utveckling och ta fram förslag till rådsslutsatser på temat. Slutsatserna ligger i linje med Europeiska unionens arbetsplan för idrott (2021–2024) som antogs i november 2020.

I slutsatserna uppmanas medlemsstaterna bland annat att ge alla medborgare tillgång till säker, inkluderande och hållbar idrottsverksamhet och

4 (16)

evenemang, till exempel genom miljövänliga och lokala idrottsanläggningar som är tillgängliga.

Vidare uppmanas kommissionen att bland annat säkerställa och främja möjligheten att utveckla projekt om grön idrott och gröna färdigheter inom Erasmus+ Idrottsprogrammet och att uppmuntra utbyte av kunskap och bästa praxis mellan medlemsstaterna på området grön idrott, i enlighet med EU:s arbetsplan för idrott 2021–2024.

Idrottsorganisationerna och andra intressenter uppmanas bland annat att finna sätt att främja utbildning om hållbar utveckling och uppbyggnaden av en känsla av miljö- och samhällsansvar bland idrottsklubbar, förbund och andra intressenter inom idrottsområdet.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen anser att utkastet till rådsslutsatser om idrott och fysisk aktivitet, en lovande hävstång för att förändra beteendet för hållbar utveckling är balanserat och att idrottsfrågor främst är en nationell angelägenhet. Regeringens bedömning är att de föreslagna rådsslutsatserna håller sig inom EU:s kompetens på idrottsområdet så som den är uttryckt i artikel 165 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår därför att Sverige ställer sig bakom antagandet av slutsatserna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning i kulturutskottet den 22 mars 2022.

Fortsatt behandling av ärendet: –

Faktapromemoria: –

7.Främjande av Europeiska unionens värden genom idrott och idrottsorganisationer

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Anders Ygeman

Förslagets innehåll: Det franska ordförandeskapet har valt en generell rubrik för riktlinjedebatten. Däremot har ännu inget underlag eller

5 (16)

frågeställningar presenterats av ordförandeskapet. Sannolikt kommer situationen i Ukraina att beröras.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser att i riktlinjedebatten beröra situationen i Ukraina. Regeringen har tillsammans med andra företrädare för flera nationer, däribland medlemsstater i EU, gemensamt ställt sig bakom ett uttalande till stöd för idrottsorganisationernas bojkott av idrottsutbyte med Ryssland så länge den ryska militära aggressionen mot Ukraina pågår.

Det viktigaste är att Rysslands aggressioner upphör. En internationell idrottsbojkott kan bidra till att uppnå det målet. Regeringen avser att på nytt föra fram denna ståndpunkt vid rådsmötet och uppmana alla medlemsstater i EU att enas om detta.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till kulturutskottet den 22 mars 2022.

Fortsatt behandling av ärendet: –

Faktapromemoria: –

8. Övriga frågor

Kultur och audiovisuella frågor

a) Val av europeisk kulturhuvudstad 2026 –Trenčín

Information från den slovakiska delegationen

b)Konferensen för kulturministrarna i Europa- Medelhavsområdet i Neapel – första mötet mellan EU:s kulturministrar inom det södra partnerskapet

(Neapel den 16–17 juni 2022)

Information från den italienska delegationen

6 (16)

c) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Information från den tjeckiska delegationen

Idrott

d) Inverkan av kriget i Ukraina på idrottssektorn i Europa

Föredragning av den polska delegationen

e) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Information från den tjeckiska delegationen

TISDAG 5 APRIL

UTBILDNING

Icke-lagstiftande verksamhet

9.Rådets rekommendation om brobyggande för ett effektivt europeiskt samarbete om högre utbildning

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Antagande

Ansvarigt statsråd: Anna Ekström

Förslagets innehåll: Kommissionen presenterade den 18 januari 2022 ett förslag till rådsrekommendation med titeln om brobyggande för ett effektivt europeiskt samarbete om högre utbildning.

Motivet till rekommendationen är att bidra till att upprätta det europeiska området för utbildning senast 2025 vilket i korthet innebär skapandet av ett europeiskt område för lärande som gynnar studerande, akademiker och annan personal.

7 (16)

I förslaget till rådsrekommendation lyfts gränsöverskridande samarbete som viktigt för den europeiska högre utbildningens inkludering, kvalitet, mångfald, attraktionskraft och globala konkurrenskraft.

Förslag till svensk ståndpunkt: EU är central för svensk ekonomi, välfärd och kompetensförsörjning. Sverige ska fullt ut delta i och forma EU- samarbetet på ett sätt som värnar både svenska och europeiska intressen. Det gäller även inom utbildningsområdet. Regeringen har en uttalad önskan om att högre utbildning ska ha en stark internationell prägel och att mobiliteten ska öka.

Regeringen välkomnar kommissionens satsning på Europauniversitet och ser det som en intressant del i att på sikt upprätta det europeiska utbildningsområdet och länka det till det europeiska forskningsområdet (ERA).

En annan fråga som regeringen ser som prioriterad är relationen mellan det europeiska utbildningsområdet och det europeiska området för högre utbildning, en fråga som kommissionen måste ta i beaktning vid utformandet av rådsrekommendationen. Regeringen anser att Bolognaprocessen, som bygger på frivillighet och förtroende mellan olika länders utbildningssystem, är framgångsrik och ska värnas. Även förhållandet mellan det europeiska forskningsområdet och det europeiska utbildningsområdet behöver utvärderas. Regeringen anser att mervärdet av att utveckla ett ramverk för extern kvalitetssäkring i och med att det redan finns ett inom ramen för Bolognaprocessen inte tillräckligt har motiverats.

Regeringen ställer sig inte bakom förslag om juridisk form och europeisk examen.

Regeringen vill understryka att den nationella befogenheten på utbildningsområdet ska respekteras och att de föreslagna initiativen inte får vara kostnadsdrivande. Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom rådsrekommendationen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning i utbildningsutskottet den 22 mars 2022.

Fortsatt behandling av ärendet: Medlemsstaterna väntas anta rådsrekommendationen på rådsmötet den 5 april.

8 (16)

Faktapromemoria: 2021/22:FPM63.

10.Slutsatser – en europeisk strategi för förstärkning av de högre lärosätena för Europas framtid

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande

Ansvarigt statsråd: Anna Ekström

Förslagets innehåll: Kommissionen presenterade den 18 januari 2022 ett meddelande om en universitetsstrategi. Rådsslutsatser har tagits fram av det franska ordförandeskapet som en uppföljning av kommissionens meddelade.

Syftet med rådslutsatserna är att

1.stärka den europeiska dimensionen av högre utbildning, forskning och innovation, liksom synergier mellan dessa områden

2.stärka Europas globala roll och ledarskap

3.stödja Europas återhämtning och bidra till den digitala och gröna omställningen

4.fördjupa den europeiska känslan av en gemensam värdegrund.

Förslag till svensk ståndpunkt: EU är centralt för svensk ekonomi, välfärd och kompetensförsörjning. Sverige ska fullt ut delta i och forma EU- samarbetet på ett sätt som värnar både svenska och europeiska intressen. Det gäller även inom utbildningsområdet. Regeringen har en uttalad önskan om att högre utbildning ska ha en stark internationell prägel och att mobiliteten ska öka.

Regeringen välkomnar kommissionens satsning på Europauniversitet och ser det som en intressant del i att på sikt upprätta det europeiska utbildningsområdet och länka det till ERA.

En annan fråga som regeringen ser som prioriterad i det övergripande arbetet med universitetsstrategin är relationen mellan det europeiska utbildningsområdet och det europeiska området för högre utbildning, en fråga som behöver utvärderas.

9 (16)

Regeringen anser att Bolognaprocessen, som bygger på frivillighet och förtroende mellan olika länders utbildningssystem, är framgångsrik och ska värnas. Även förhållandet mellan det europeiska forskningsområdet och det europeiska utbildningsområdet behöver utvärderas.

Regeringen anser inte att mervärdet av att utveckla ett ramverk för extern kvalitetssäkring i och med att det redan finns ett inom ramen för Bolognaprocessen är tillräckligt motiverat.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning i utbildningsutskottet den 22 mars 2022.

Fortsatt behandling av ärendet: Medlemsstaterna väntas godkänna rådsslutsatserna på rådsmötet den 5 april.

Faktapromemoria: –

11.Slutsatser – förbättrad rörlighet för lärare och utbildare, särskilt den europeiska rörligheten, i deras grundutbildning och fortbildning

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande

Ansvarigt statsråd: Anna Ekström

Förslagets innehåll: Bakgrunden till rådsslutsatserna, som presenterades den 22 december 2021, är bland annat rådsslutsatser från juni 2020 om europeiska lärare och utbildare inför framtiden och rådsresolutionen från februari 2021 om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning 2021 till 2030.

Syftet med rådsslutsatserna är att underlätta europeisk rörlighet för lärare, utbildare och skolledare. Ökad rörlighet väntas bidra till lärares personliga och akademiska utveckling och förbättra lärares professionella utövande och pedagogiska kunskaper, samt bidra till att läraryrket blir mer attraktivt.

10 (16)

En rad insatser kan användas för ökad rörlighet. Det kan handla om olika typer av stöd till lärarstudenter, lärare och utbildare, exempelvis genom att underlätta erkännande av utlandsstudier och att ge möjlighet till språkstudier i ett tidigt stadium i utbildningsprogram, bland annat för lärarstudenter.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen stödjer arbete som främjar fri rörlighet, vilket är en grundläggande princip för det europeiska samarbetet.

Regeringen menar att fri rörlighet inom utbildningsområdet är viktigt för att främja fri spridning av kunskap, värderingar och idéer.

Särskilt viktigt är fri rörlighet för lärare, då de kan sprida sina erfarenheter vidare genom sitt arbete. Regeringen stödjer därför arbete som syftar till att underlätta mobilitet för alla studenter, inte minst lärarstudenter.

Regeringen stödjer samarbete som syftar till att öka språkkunskaper hos lärarstudenter och andra studenter och delar uppfattningen att det är av värde att studenter kan tillgodogöra sig studieresultat även från kurser från universitet och högskolor i andra medlemsstater i EU.

Regeringen anser att det är viktigt att medlemsstaternas befogenheter på utbildningsområdet respekteras. Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom rådsslutsatserna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning i utbildningsutskottet den 22 mars 2022.

Fortsatt behandling av ärendet: Medlemsstaterna väntas godkänna rådsslutsatserna på rådsmötet den 5 april.

Faktapromemoria: –

12.Stärkt krishantering och planering inom det europeiska området för utbildning

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Anna Ekström

Förslagets innehåll: Bakgrunden till diskussionen är covid-19-pandemins effekter på utbildningssystemen och hur nedstängningar till följd av

11 (16)

pandemin framtvingade snabba förändringar för att säkerställa barns och ungdomars tillgång till kvalitativ utbildning. Även den militära konflikten i Ukraina, som pågår i europeiska unionens närhet, påverkar såväl barn och ungdomar som personal.

Inför mötet mellan utbildningsministrarna har det franska ordförandeskapet presenterat ett diskussionsunderlag.

Följande frågor ställs i underlaget

1.Vilka är fördelarna och begränsningarna med det europeiska området för utbildning, vid kriser?

2.Vilken samordningsmekanism bör inrättas för att stödja medlemsstaterna redan från början av en kris, särskilt genom EU och dess institutioner? Vilken typ av solidaritet bör utvecklas i krissituationer?

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen stödjer EU-samarbete som stärker krishanteringsarbetet genom att medlemsstaterna kan dra nytta av varandras arbete genom utbyte av erfarenheter och bästa praxis.

Sverige strävar efter att EU-enighet ska upprätthållas. I den mån det är aktuellt på utbildningsområdet och med hänsyn till de nationella förutsättningarna verkar Sverige för ett gemensamt, effektivt och tydligt EU- agerande.

Regeringen motsätter sig inte koordinering på EU-nivå så länge deltagande är frivilligt, inte kostnadsdrivande och ryms inom medlemsstaternas befogenheter på utbildningsområdet.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till utbildningsutskottet den 22 mars 2022.

Fortsatt behandling av ärendet: –

Faktapromemoria:–

12 (16)

UNGDOMSFRÅGOR

Icke-lagstiftande verksamhet

13.Rådets rekommendation om unga volontärers rörlighet i Europeiska unionen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Antagande

Ansvarigt statsråd: Jeanette Gustafsdotter

Förslagets innehåll: Utkastet till rådsrekommendation understryker att volontärutbytet i EU varit framgångsrikt men att det finns behov av uppdaterade rekommendationer för att ytterligare underlätta gränsöverskridande utbyten, särskilt för unga med begränsade möjligheter. Detta motiveras bland annat mot bakgrund av att programmet Europeiska solidaritetskåren tillkommit och att flera nya nationella initiativ för volontärer presenterats de senaste åren. En ny rekommendation motiveras även av behoven av att stärka unga volontärers trygghet och säkerhet i ljuset av de kriser som drabbat Europa det senaste decenniet. Kommissionens förslag bygger på en rapport som utvärderat utvecklingen av unga volontärers situation och som visar att de senaste årens kriser fört med sig flera utmaningar för unga volontärer runt om i Europa. I utkastet uppmuntras medlemsstaterna och kommissionen att tillhandahålla användarvänlig information om volontärers rättigheter och status, samt att utforma administrativa system som underlättar för gränsöverskridande volontäraktiviteter. Medlemsstaterna uppmuntras även att fortsätta den framgångsrika samordningen av social trygghet inom unionen och att bidra till tydliga juridiska ramverk för volontärers hälsa, trygghet och säkerhet.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringens bedömning är att den föreslagna rådsrekommendationen om unga volontärers rörlighet inom EU håller sig inom EU:s kompetens på ungdomsområdet så som den är uttryckt i artikel 165 och 166 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom rådsrekommendationen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning i kulturutskottet den 22 mars 2022.

13 (16)

Fortsatt behandling av ärendet: Medlemsstaterna väntas godkänna rådsslutsatserna på rådsmötet den 5 april.

Faktapromemoria: –

14.Slutsatser – Främja ungdomars engagemang som drivkrafter för positiva förändringar inom miljöskyddet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande

Ansvarigt statsråd: Jeanette Gustafsdotter

Förslagets innehåll: Ordförandeskapet har presenterat ett utkast till rådsslutsatser om att främja engagemanget bland unga som förändringsaktörer för att skydda miljön. Syftet är att ge rekommendationer till aktörer på alla nivåer om hur unga kan stärkas i sitt engagemang för miljö och hållbarhet samt hur de bättre kan inkluderas i samhällets beslutsprocesser. Rådsslutsatserna betonar vikten av att alla unga, oberoende av bland annat utbildningsnivå, ekonomisk bakgrund eller geografisk hemvist förstår utmaningarna med hållbar utveckling och har nödvändig kunskap om hur de kan engagera sig för klimatet. I utkastet läggs vikt vid att unga bör ha tillgång till pålitlig vetenskaplig information så att de kan göra informerade bedömningar och utveckla kritiskt tänkande. I utkastet till rådsslutsatser uppmuntras medlemsstaterna att stödja ungdomsorganisationer, experter och andra aktörer som tillhandahåller pålitlig information till unga. Vidare uppmuntras medlemsstaterna och kommissionen att ta ungas behov och åsikter i beaktande vid utformningen av miljö- och klimatpolitik på alla nivåer.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringens bedömning är att de föreslagna rådsslutsatserna om att främja engagemang bland unga som förändringsaktörer för att skydda miljön håller sig inom EU:s kompetens på ungdomsområdet så som den är uttryckt i artikel 165 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom utkastet till rådsslutsatser.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning i kulturutskottet 22 mars 2022.

14 (16)

Fortsatt behandling av ärendet: Medlemsstaterna väntas godkänna rådsslutsatserna på rådsmötet den 5 april.

Faktapromemoria: –

15….Rörlighet för unga europeiska volontärer: nationella och

transnationella erfarenhetsuttryck för levandegörande av EU- medborgarskapet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Jeanette Gustafsdotter

Förslagets innehåll: Det franska ordförandeskapet har presenterat ett diskussionsunderlag om unga volontärers rörlighet i EU. Ordförandeskapet understryker vikten av att unga européer ges möjlighet att skaffa sig erfarenheter av gränsöverskridande volontäraktiviteter för att stärka känslan av en europeisk tillhörighet och medborgerlighet.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar ordförandeskapets val av ämne för riktlinjedebatten. Sverige avser i diskussionen under rådsmötet lyfta att frivilliginsatser och engagemang från Europas befolkningar i respons till den ryska invasionen av Ukraina är tydliga bevis på att solidariteten i EU är stark. Genom programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren ges goda möjligheter för unga att få utlopp för sitt demokratiska engagemang och vilja att bidra till unionens utveckling. Programmens styrkor ligger i att de ger unga från olika bakgrunder möjligheter att upptäcka Europa, lära sig nya språk och kulturer samt knyta kontakter över landsgränser. Utvärderingar som gjorts visar att programmen bidrar till ökad inkludering och kulturell mångfald. Regeringen arbetar för att fler unga i Sverige ska nyttja de möjligheter som EU-programmen erbjuder. Det finns flera exempel på samarbetsprojekt där aktörer på lokal och regional nivå använder sig av insatser som möjliggörs genom programmen. Utvärderingar har visat att projekten även bidrar till deltagarnas personliga utveckling och ökad kompetens.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till kulturutskottet 22 mars 2022.

Fortsatt behandling av ärendet: –

15 (16)

Faktapromemoria: –

16. Övriga frågor

Utbildning

a)Utbildningsministrarnas tredje högnivåmöte inom ramen för den nionde ministerkonferensen Miljö för Europa (Nicosia den 5–7 oktober 2022)

Information från den cypriotiska delegationen

b) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Information från den tjeckiska delegationen

Ungdomsfrågor

c) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Information från den tjeckiska delegationen

16 (16)