UUKI, kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2013/14:2C8423

	Dnr U2014/1015/IS
Kommenterad dagordning
rådet
2014-02-17

Utbildningsdepartementet

Internationella sekretariatet

Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 24 februari 2014

Kommenterad preliminär dagordning inför samråd med riksdagens EU-nämnd den 21 februari 2014.

UTBILDNING

1. – Godkännande av den preliminära dagordningen

Lagstiftningsöverläggningar

(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

2. – (ev.) Godkännande av A-punktslistan

Icke lagstiftande verksamhet

3. – (ev.) Godkännande av A-punktslistan

4. – Utkast till rådets slutsatser om effektiv och innovativ utbildning för att investera i kompetens – till stöd för den europeiska planeringsterminen för 2014

– - Antagande

Dok. 6285/14 EDUC 44 SOC 98 ECOFIN 129

Tidigare behandling i EU-nämnden

Rådsslutsatserna har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Den 13 november 2013 presenterade kommissionen sin årliga tillväxtrapport för 2014 (Annual Growth Survey, AGS). I tillväxtrapporten konstaterar kommissionen att den största utmaningen inför 2014 blir att upprätthålla reformtakten för att förbättra konkurrenskraften och säkra en varaktig återhämtning. Den årliga tillväxtrapporten diskuteras vid Europeiska rådets möte i mars 2014. Rapporten kommer dessförinnan att diskuteras i berörda rådskonstellationer.

Rådsslutsatserna syftar dels till att ge en signal om nödvändiga reformer på utbildningsområdet inom ramen för den europeiska terminen, dels till att lyfta fram budskapen i kommissionens meddelande om öppna utbildningsresurser. I slutsatserna konstateras att det är fortsatt viktigt att fokusera på insatser för att motverka ungdomsarbetslöshet och att utbildningsområdet är centralt i detta arbete. Därför bör EU och medlemsstaterna även fortsättningsvis arbeta för att förbättra och investera i utbildning.

I rådsslutsatserna enas utbildningsministrarna om att fokusera på att

- främja effektiv och kvalitativ investering i utbildning,

- stärka det livslånga lärandet,

- underlätta övergången från utbildning till arbete, och att

- fortsätta arbetet med att modernisera och förbättra inlärningsmetoder.

Medlemsstaterna inbjuds i rådsslutsatserna bl.a. att vidareutveckla processerna för erkännande av utbildning för att anpassa dem till lärande genom nya inlärningsformer och att, för vidare utveckling och modernisering inom utbildningsområdet, nyttja de EU-medel som står till buds, framför allt ifråga om Erasmus+ och strukturfonderna.

Medlemsstaterna och kommissionen inbjuds bl.a. att stärka utbildningsområdets bidrag till EU-agendan för arbete och tillväxt och att uppmuntra samarbeten på nationell och europeisk nivå för att öka tillgången till öppna utbildningsresurser av god kvalitet.

Svensk ståndpunkt

Sverige har under förhandlingarna arbetat för att rådsslutsatserna ska fokusera på de utmaningar och prioriteringar som finns inom utbildningsområdet relaterade till målen i Europa 2020 och Utbildning 2020. Sverige har nått framgång i detta arbete.

Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom antagandet av slutsatserna.

Rådets slutsatser bifogas.

5. – Utveckling av kompetens och förbättrad anställbarhet mot bakgrund av resultaten från PIAAC- och PISA-undersökningarna

– - Riktlinjedebatt

Dok. 6085/14 EDUC 37 SOC 77

Tidigare behandling i EU-nämnden

Temat för riktlinjedebatten har inte diskuterats tidigare i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Debatten kommer att inledas av två externa talare.

Utgångspunkten för riktlinjedebatten vid rådsmötet är utbildnings-områdets centrala roll i att bidra till ökad tillväxt i Europa. I diskussionsunderlaget för debatten pekar det grekiska ordförandeskapet på att PISA- och PIAAC-undersökningarna som publicerades 2013 visar på behovet av fortsatta investeringar i kunskap och färdigheter, att Europa har alltför många lågutbildade vuxna och att det är viktigt att flera aktörer samarbetar för att åstadkomma en förändring.

Ministrarna ombeds att fokusera på en av, eller om de så önskar båda, följande frågor:

Mot bakgrund av den nya information som ges i de senaste Pisa- och PIAAC-undersökningarna, vilken är den enskilt viktigaste kompetensutmaning som invånarna i ert land står inför och vilka åtgärder vill ni vidta för att möta denna?

Hur kan arbetet på EU-nivå (politiskt samarbete och finansieringsinstrument) bidra till era insatser att möta utmaningen? Vilka är konsekvenserna av Pisa- och PIAAC-undersökningarna för det framtida europeiska samarbetet inom den strategiska ramen för Utbildning 2020?

Svensk ståndpunkt

Sverige välkomnar det underlag som ordförandeskapet lagt fram som vägledning för ministrarnas diskussion. Diskussionsämnet är mycket angeläget och både PISA- och PIAAC-undersökningarna ger en mycket god evidensbas för fortsatt arbete, både nationellt och på europeisk nivå. Sverige anser att det är viktigt att vidare analysera det som framkommit i undersökningarna och att, tillsammans med andra analyser, använda dessa underlag i det framtida arbetet.

Resultaten från PIAAC är mycket positiva för Sverige på en övergripande nivå. Sverige är ett av fyra länder som presterar signifikant över OECD-genomsnittet inom samtliga tre områden. Sverige avser därför att i det svenska inlägget fokusera på lärdomar från PISA-undersökningen.

Det svenska inlägget bör dels ge en bakgrund till de svenska resultaten i PSIA-undersökningen, dels ge lyfta fram ett antal exempel på insatser som Sverige gjort för att ändra på situationen. Nedgången i resultaten för Sverige är allvarlig men var förväntad. Proven genomfördes i årskurs nio för nära två år sedan, under läsåret 2011/12, med elever som tillhörde den sista årskullen som följde de gamla läroplanerna genom hela sin grundskoleutbildning. Sverige har nu genomfört ett antal reformer för att förbättra den svenska skolan.

Sverige avser under riktlinjedebatten att lyfta lärarnas viktiga roll för utvecklingen i skolan och förbättrade läranderesultat. Sverige har gjort ett antal satsningar för att göra läraryrket mer attraktivt och för att stärka lärarnas kompetens, bl.a. genom en reformerad lärarutbildning, karriärtjänstereformen och fortbildning för lärare, t.ex. genom de s.k lärarlyften.

Sverige ser positivt på möjligheterna att utnyttja befintliga medel inom EU:s olika program som kan vara relevanta för insatser på området. Sverige har också mycket goda erfarenheter av erfarenhetsutbyte mellan länder och ömsesidigt lärande.

Diskussionsunderlag bifogas. Bifogat underlag behandlades vid mötet i Coreper I den 12 februari.

Övriga frågor

6. Konferens: ”Att behålla ungdomar i sysselsättning och/eller utbildning: gemensamma utmaningar – delade lösningar (Bukarest den 10-11 mars 2014)

– - Information från den rumänska delegationen

Dok. 6188/14 EDUC 42 JEUN 21 SOC 92