UUKI, Kommenterad dagordning (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2B9414)


Kommenterad dagordning
Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott)
2013-05-02

Kulturdepartementet

Utbildningsdepartementet

Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 16-17 maj 2013

Kommenterad dagordning inför samråd i riksdagens EU-nämnd den 8 maj 2013

TORSDAGEN DEN 16 MAJ 2013

1. Godkännande av dagordningen

UTBILDNING

Lagstiftningsöverläggningar

(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

2. (ev.) Godkännande av A-punktslistan

Icke lagstiftande verksamhet

3. (ev.) Godkännande av A-punktslistan

4. Den högre utbildningens sociala dimension

– Antagande av rådets slutsatser

Dok. 8574/13 EDUC 111 SOC 252

Tidigare behandling i EU-nämnden

Rådsslutsatserna har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

I ett antal tidigare rådsdokument har den sociala dimensionen i utbildning, och även specifikt högre utbildning, lyfts fram. Bland annat i Utbildning 2020 lyfts frågor om rättvisa, social sammanhållning och aktivt medborgarskap fram. I maj 2010 antogs rådsslutsatser om den sociala dimensionen i utbildning och yrkesutbildning och i november 2011 antogs rådsslutsatser om modernisering av högre utbildning. Inom ramen för Bolognaprocessen är den sociala dimensionen framträdande och vid ministermöten inom processen har målsättningen att sammansättningen i studentpopulationen ska motsvara sammansättningen i samhället i stort slagits fast.

Medlemsstaterna åtar sig i rådsslutsatserna bl.a. att

vidta åtgärder för att stärka underrepresenterade gruppers tillgång till, deltagande i och fullbordande av högre utbildning,

uppmuntra samarbete mellan utbildningsanordnare på alla nivåer och andra relevanta aktörer,

stödja transparenta system för olika vägar genom utbildningssystemet och mellan utbildningsformer, t.ex. genom etablerandet av ramverk kopplade till det europeiska ramverket för kvalifikationer, och

se vilka effekter finansiering till både institutioner och studenter har på underrepresenterade gruppers deltagande i högre utbildning.

Rådet välkomnar kommissionens avsikter att stärka evidensbasen för uppföljningen av Europa 2020-strategin genom att

initiera en kartläggning av olika policys för hur medlemsstaterna arbetar med tillgång, tillträde, avhopp och genomförandegrad i högre utbildning,

stärka datainsamlingen i fråga om studietid och genomförandegrad, och

utveckla en studie i fråga om olika finansieringsmodeller inom högre utbildning.

Svensk ståndpunkt

Sverige har under förhandlingarna välkomnat rådsslutsatserna och vikten av att belysa den sociala snedrekryteringen till högskoleutbildning. Möjligheterna att gå vidare till högre utbildning ska inte avgöras av individens bakgrund. Reformer för att förbättra kvaliteten och höja kunskapsresultaten i grundskolan och gymnasieskolan har stor betydelse också för att bredda rekryteringen till högskolan.

Sverige har under förhandlingarna arbetat för att ställningstagandena i rådsslutsatserna ska vara förenliga med både den nationella kompetensen inom utbildningsområdet och med universitets och högskolors självständighet.

Rådets slutsatser bifogas.

5. Säkerställande av ett läraryrke av högsta kvalitet till stöd för bättre läranderesultat

Riktlinjedebatt

(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [förslag från ordförandeskapet])

Dok. 8573/13 EDUC 110 SOC 251

Tidigare behandling i EU-nämnden

Vid samråd med riksdagens EU-nämnd den 23 november 2012 redogjordes för utbildningsministrarnas rådsmöte den 26-27 november 2012 då det hölls en riktlinjedebatt med rubriken ”Att förbättra lärarkvalitet och lärarstatus i en tid av knappa ekonomiska resurser”. Riktlinjedebatten som ska hållas i vid utbildningsministrarnas möte i rådet den 16 maj tangerar samma frågor.

Bakgrund och innehåll

Det irländska ordförandeskapet har föreslagit att utbildningsministrarna ska hålla en policydiskussion under rådsmötet som fokuserar på hur lärarna på bästa sätt ska kunna fullgöra det viktiga uppdrag de har att tillse att unga personer på bästa sätt tillgodogör sig de kunskaper och kompetenser som behövs på dagens och framtidens arbetsmarknad.

Titeln på det diskussionsunderlag som skickats ut är Säkerställande av ett läraryrke av högsta kvalitet till stöd för bättre läranderesultat.

Diskussionen kommer att inledas av två externa talare och under debatten uppmanas ministrarna att lyfta fram ett nationellt exempel.

I diskussionsunderlaget konstaterar ordförandeskapet att väl kvalificerade och duktiga lärare är nyckeln till en god utbildning samt att det är oerhört viktigt att läraryrkets status och kvaliteten i undervisningen stärks. Tre faktorer lyfts fram som särskilt viktiga för att åstadkomma detta:

attrahera de bästa till läraryrket och behålla dem i yrket,

förse lärare med rätt kompetenser, och

tillse att lärarna får regelbunden återkoppling, utvärdering och utveckling.

Frågan ministrarna föreslås fokusera på är What major, practical initiatives have Member States taken in recent years to improve quality in the teaching professions to underpin the achievement of better learning outcomes?

Under policydiskussionen uppmanas ministrarna att lyfta fram en specifik nationell åtgärd inom området.

Svensk ståndpunkt

Sverige välkomnar det underlag som ordförandeskapet lagt fram som vägledning för ministrarnas diskussion, ett ämne som har många beröringspunkter med viktiga processer som också för närvarande pågår nationellt. Det är viktigt att alla elever får möta kunniga, motiverade och pedagogiskt skickliga lärare i klassrummet.

Sverige avser att i det svenska inlägget ta avstamp i de reformer som för närvarande genomförs inom området i Sverige, t.ex. i fråga om karriärvägar, lärarlegitimation, en reformerad lärarutbildning och lärarlyftet.

Diskussionsunderlag bifogas.

UNGDOM

Icke lagstiftande verksamhet

6. Maximera ungdomspolitikens potential att bidra till målen i Europa 2020-strategin

Antagande av rådets slutsatser

Dok. 8576/13 JEUN39 EDUC113 SOC254

Tidigare behandling i EU-nämnden

Rådslutsatserna tar sin utgångspunkt i ramverket för det ungdomspolitiska samarbetet i EU (2010-2018), vilket behandlades i EU-nämnden den 20 november 2009.

Bakgrund och innehåll

Rådslutsatserna har som målsättning att förtydliga arbetet med att uppnå de uppställda målen (gällande ungdom) i förhållande till Europa 2020-strategin och inom andra relevanta områden när det gäller det ungdomspolitiska samarbetet inom EU..

Slutsatserna understryker behovet av att eftersträva en politik som främjar ungdomars sysselsättning, minskar antalet unga som varken studerar, arbetar eller praktiserar och som minimerar risken för unga att hamnar i långvarigt utanförskap.

Det handlar om att använda ett tvärsektoriellt angreppssätt där styrkorna och möjligheterna i utbildnings-, arbetsmarknads-, ungdoms- och socialpolitiken optimeras. Ungdomsministrarna förväntas, inom ramen för EU-samarbetet på ungdomsområdet, få en koordinerande roll när det gäller att stärka synergierna mellan det europeiska ramverket på ungdomsområdet, Europa 2020-strategin och andra EU-initiativ som berör ungdomar.

Svensk ståndpunkt

Sverige anser att det är viktigt att eftersträva en kraftfull politik som främjar ungdomars sysselsättning och möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Regeringen välkomnar därför detta breda initiativ som fokuserar på att samordna ansträngningar för att stärka ungas tillgång till utbildning, sysselsättning och social delaktighet.

Rådets slutsatser bifogas.

7. Det högkvalitativa ungdomsarbetets bidrag till ungdomars utveckling, välbefinnande och sociala integration

Antagande av rådets slutsatser

Dok. 8575/13 JEUN 38 EDUC 112 SOC 253

Tidigare behandling i EU-nämnden

Ungdomsarbete (Youth work) togs senast upp i EU-nämnden inför rådsmötet den 12 november 2010.

Bakgrund och innehåll

Att stödja och utveckla ungdomsarbete har i ramverket för EU-samarbetet på det ungdomspolitiska området (2010-2018) identifierats som en sektorsövergripande fråga. Ungdomsarbete är en av det irländska ordförandeskapets huvudprioriteringar på ungdomsområdet.

Med ungdomsarbete avses aktiviteter utanför skolan för, av och med ungdomar, i första hand på lokal nivå. Verksamheten kan ledas av såväl professionella som av ideella aktörer.

Genom texten enas EU MS om att på olika sätt stödja och utveckla ungdomsarbetet och att undersöka hur ungdomsarbetet kan bidra till att uppnå de övergripande målen för det ungdomspolitiska samarbetet i EU. Fokus läggs också på frågor som exempelvis att öka genomslagskraften av ungdomsarbete och erkännande av ungdomsledares kunskaper och kompetens genom lämpliga europeiska och nationella instrument. Här föreslås att en europeisk tematisk expertgrupp inrättas för att undersöka hur gemensamma indikatorer eller ramar inom ungdomsarbete kan utvecklas.

Svensk ståndpunkt

Sverige har kunnat ge ett övergripande stöd till textens inriktning och har fått gehör för de synpunkter som har förts fram. Viktigast rent principiellt har varit att visa på värdet av mångfald vad gäller sätt att organisera och stödja det lokala arbetet för ungdomar liksom att kommunernas och ideella organisationers självständighet ska respekteras.

Rådets slutsatser bifogas.

8. Europas ungdomar: Hur kan ett högkvalitativt ungdomsarbete bidra till att hantera dagens utmaningar?

– Riktlinjedebatt

Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning

[på förslag av ordförandeskapet]

Dok. 8578/13 JEUN 40 EDUC 114 SOC 255

Tidigare behandling i EU-nämnden

Ungdomsarbete bidrar till att uppnå målsättningarna i ramverket för det ungdomspolitiska samarbetet i EU (2010-2018), vilket behandlades i EU-nämnden den 20 november 2009.

Bakgrund och innehåll

Det irländska ordförandeskapet har som ovan nämnts särskilt fokuserat på kvalitativt ungdomsarbete som ett medel för att förbättra ungas möjligheter på arbetsmarknaden och deltagande i samhället. Ungdomsarbete och icke-formellt lärande framhålls som möjligheter för unga att skaffa sig erfarenheter och kompetens som gynnar kreativitet, entreprenörskap och ökar anställningsbarheten. För att möta de utmaningar som unga står inför och i förlängningen uppfylla målsättningarna i Europa 2020-strategin så har ungdomsministrarna bjudits in att reflektera kring följande fråga:

Vilka omedelbara och praktiska åtgärder kan ungdomsministrarna vidta för att tillvarata det högkvalitativa ungdomsarbetets potential att bättre möta dagens utmaningar för Europas ungdomar?

Svensk ståndpunkt

Att på olika sätt stimulera ungdomars etablering på arbetsmarknaden, kreativitet och innovation är prioriterade områden för regeringen.

Regeringen välkomnar diskussionen som en möjlighet att ta del av goda exempel på arbete på området från andra länder och att diskutera hur några av de utmaningar ungdomar står inför kan bemötas.

Diskussionsunderlag bifogas.

FREDAGEN DEN 17 MAJ 2013

KULTUR OCH AUDIOVISUELLA FRÅGOR

Lagstiftningsöverläggningar

(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

9. Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av en unionsinsats för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad för åren 2020 till 2033 (första behandlingen)

Interinstitutionellt ärende: 2012/0199 (COD)

Allmän riktlinje

Dok. 8737/13 CULT 35 CODEC 872

Tidigare behandling i EU-nämnden

Frågan har tidigare behandlats i EU-nämnden den 23 november 2012 inför rådets (utbildning, ungdom, kultur och idrott) möte den 26-27 november 2012.

Bakgrund och innehåll

Evenemanget Europas kulturhuvudstad inrättades 1985 som ett mellanstatligt initiativ. Det omvandlades officiellt till en EU-insats 1999 för att få större genomslagskraft. Man fastställde nya kriterier och urvalsförfaranden, upprättade en kronologisk förteckning över medlemsstater med en turordning enligt vilken de skulle stå värdar för evenemanget och en europeisk jury med oberoende experter tillsattes för att bedöma ansökningarna. Reglerna förnyades 2006 (Beslut nr 1622/2006/EG). Detta beslut löper ut 2019. Tävlingen om titeln startar för närvarande sex år före evenemanget för att städerna ska få tillräcklig tid för att förbereda sig inför det år de innehar kulturhuvudstadstiteln. Enligt förslaget kommer Sverige att ha kulturhuvudstad år 2029.

Av föreslagna förändringar kan följande nämnas:

Kriterierna har gjorts tydligare för att ge mer handledning åt de sökande städerna och mer mätbara för att hjälpa expertjuryn vid urvalet.

Villkoren har skärpts för beviljandet av Melina Mercouripriset (EU:s ekonomiska stöd till kulturhuvudstadsevenemanget som för närvarande är 1,5 miljoner euro per kulturhuvudstad). Detta för att säkerställa att städerna håller sina åtaganden, särskilt vad gäller finansiering, programplanering och EU-synlighet. Priset kommer att betalas ut senast i slutet av mars efter det att kulturhuvudstadsåret har påbörjats, istället för som tidigare några månader innan årets början.

Verksamheten öppnas igen för deltagande av kandidatländer och potentiella kandidatländer.

En expertjury med oberoende experter inrättas för att genomföra urvals- och övervakningsförfarandena. Juryn består av tio experter utsedda av EU-institutioner och organ. För urvalet av stad från medlemsstat har dessutom berörd medlemsstat rätt att utse två experter.

Rådet ska efter kommissionens rekommendation utse de europeiska kulturhuvudstäderna.

I rådsarbetsgruppen för kultur (CAC) har det varit diskussion främst kring kommissionens ursprungliga förslag till tvådelad juryorganisation och kommissionens föreslagna rätt att fatta det slutgiltiga beslutet om kulturhuvudstad. Efter stark opinion från ett flertal medlemsstater bejakade inte rådet kommissionens förslag på nämnda punkter.

Svensk ståndpunkt

Sverige stödjer lagda förslag.

Underlag bifogas.

Icke lagstiftande verksamhet

10. (ev.) Förslag till rådets beslut om den ståndpunkt som Europeiska unionen ska inta i den kommitté för kulturellt samarbete som inrättas genom frihandelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan, vad gäller kommitténs antagande av dess arbetsordning

- Ordförandeskapet har den 30 april meddelat att punkten kommer att tas bort från dagordningen

Tidigare behandling i EU-nämnden

Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Det frihandelsavtal mellan Korea och EU som förhandlades fram redan 2008-2009 och som trädde i kraft den 1 juli 2011 innehåller ett så kallat kulturprotokoll om kulturellt samarbete. Det är ett ramavtal som syftar till att underlätta kulturutbytet mellan parterna. Kommissionen har lämnat ett förslag till rådsbeslut om EU:s ståndpunkt avseende utformandet av en kommitté för kulturprotokollet. Kommittén ska tillvarata och stå för kompetens vad gäller kulturella aspekter i avtalet.

Svensk ståndpunkt

Sverige har inga invändningar mot förslaget.

Sverige har betonat vikten av att kommittén ska ha en tydlig och ändamålsenlig utformning. Kulturprotokollet med Korea är det första där en särskild kommitté etableras och konstruktionen kommer därför att bli vägledande för framtiden. Förslaget innebär inga ekonomiska åtaganden för svensk del men möjliggör ett deltagande i kommitténs arbete.

11. (ev.) Förslag till rådets rekommendation om utnämnande av europeisk kulturhuvudstad för år 2017 i Danmark och Cypern och för år 2018 i Malta

- Antagande av rådets beslut

Underlag för beslut har ännu inte presenterats

Tidigare behandling i EU-nämnden

Kulturhuvudstadsfrågan har regelbundet tagits upp i EU-nämnden. Det senaste tillfället var inför rådsmötet den 10-11 maj 2012.

Bakgrund och innehåll

Kulturhuvudstäderna för år 2017 nomineras enligt tidigare beslut av Danmark och Cypern. Kulturhuvudstad för första halvåret 2018 nomineras enligt tidigare beslut av Malta.

Svensk ståndpunkt

Beslutet är en formalitet.

12. Kulturell mångfald i samband med det transatlantiska handels- och investeringspartnerskapet

- Diskussion

Underlag har ännu inte presenterats

Tidigare behandling i EU-nämnden

Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Frankrike har föreslagit att ta upp frågan om kulturell mångfald i relation till det transatlantiska handels- och investeringspartnerskapet (EU-USA) som nu förbereds. För närvarande behandlas kommissionens mandat inför förhandlingarna. Kommissionen har uttryckt viljan att inte ha med den sedvanliga skrivningen om att EU inte ska göra några åtaganden om audiovisuella tjänster utan vill ha ett så brett mandat som möjligt.

Frågan behandlas av handelsministrarna. Syftet med diskussionen är att ge kulturministrarna en chans att kommentera de pågående förhandlingarna. Frankrike vill dessutom att kommissionär Joaquin Almunia ska delta så att denne får höra kulturministrarnas syn på frågan.

Svensk ståndpunkt

Sveriges hållning är att kommissionens mandat bör vara brett och därför också inkludera audiovisuella tjänster. Man bör inte på förhand utesluta möjligheten att göra begränsade åtaganden på det audiovisuella området.

13. Användning av kultur som ett icke-bindande alternativ i EU:s yttre förbindelser

- Riktlinjedebatt

(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [förslag från ordförandeskapet])

Dok. 8235/13 CULT 31 AUDIO 43 RELEX 275

Tidigare behandling i EU-nämnden

Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Kulturen i utrikes förbindelser är en av prioriteringarna i Rådets arbetsplan för kultur 2011-2014 och är också identifierad som ett avgörande inslag i unionens internationella kontakter enligt Europeiska agendan för kultur (strategisk målsättning nr 3). Det handlar bland annat om kultur som bärare av värderingar, kulturens roll i biståndet, kulturen i handelsfrämjande och kulturen som verktyg i diplomatin.

Inom ramen för Rådets handlingsplan har hittills tre gemensamma möten (under ordförandeskapen för Ungern, Polen och Danmark) hållits mellan tjänstemän från kultur- och utrikesministerierna. Som ett exempelfall satte kommissionen dessutom upp en expertgrupp om en strategi för förbindelserna på kulturområdet mellan EU och Kina. Expertgruppen redovisade i sin rapport i november 2012 både specifika och generella förslag på riktlinjer och rekommendationer. De generella förslagen ska vara möjliga att applicera på relationerna med andra länder och regioner.

Syftet med debatten är att diskutera EU:s roll och på vilket sätt ovan nämnda expertrapport kan vara till nytta i ett strategiskt tillvägagångssätt för arbetet med kultur i EU:s förbindelser med tredje land generellt. Frågan om vilka specifika rekommendationer avseende relationen EU-Kina som är mest relevanta på kort sikt reses också.

Svensk ståndpunkt

Sverige välkomnar uppföljningen av Rådets arbetsplan avseende kulturens roll i EU:s utrikes förbindelser och konstaterar att arbetet inkluderar även EU:s utrikestjänst vilket är en viktig del i en förankringsprocess.

Sverige avser att i det svenska inlägget lyfta kulturens betydelse som bärare av yttrandefrihet och demokratiska värderingar och markera den ökande betydelse som kulturen har i andra samhällssektorer generellt.

Diskussionsunderlag bifogas.

IDROTT

Icke lagstiftande verksamhet

14. Rekommendation till rådets beslut om godkännande av Europeiska kommissionens deltagande på EU:s vägnar i förhandlingarna om en internationell konvention från Europarådet mot manipulation av resultat inom idrott

- Lägesrapport

Tidigare behandling i EU-nämnden

Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Frågan om uppgjorda matcher har varit på den europeiska idrottspolitiska agendan under senare år och under det polska ordförandeskapet 2011 antogs rådsslutsatser mot uppgjorda matcher. De mer omfattande slutsatserna som det planerades för på rådsmötet i november 2012 välkomnades också av Sverige men dessa blockerades tyvärr av en oenighet mellan andra medlemsstater.

Vid sidan av unionens arbete har det under Europarådets paraply inletts förhandlingar om en ny eventuell konvention mot uppgjorda matcher. Förhandlingarna har föregåtts av en relativt stor oenighet om behovet och lämpligheten av en konvention på området och Sverige har ännu inte anslutit sig till förhandlingarna. Regeringen tar dock uppgjorda matcher och annan korruption inom idrotten på största allvar och gav i december 2012 uppdrag med direkt bäring på frågorna till såväl Lotteri-inspektionen som till Centrum för idrottsforskning.

Den rekommendation som det nu planeras för inom rådet gäller ett mandat för kommissionen att för unionens räkning delta i konventionsförhandlingarna under Europarådet. Förhandlingarna om mandatets utformning har hittills varit besvärliga och detta har främst kommit att gälla den rättsliga grunden för beslutet. Det irländska ordförandeskapets förhoppning är att beslut ska kunna tas före halvårsskiftet.

Svensk ståndpunkt

Sverige har välkomnat att kommissionen ges ett mandat att delta i konventionsförhandlingarna för unionens räkning för att säkerställa konventionens förenlighet med EU-rätten. I likhet med flertalet medlemsstater har Sverige verkat för att mandatet tydligt ska vara begränsat till områden där EU har rättslig kompetens.

15. Utkast till slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om dubbla karriärer för idrottare

- Antagande

Tidigare behandling i EU-nämnden

Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Frågan om idrottares dubbla karriärer är prioriterad i den arbetsplan för idrott 2011-2014 som rådet antog i maj 2011. Enligt arbetsplanen skulle ett förslag till Europeiska riktlinjer för dubbla karriärer förberedas. I anslutning till arbetsplanen formerades därför en expertgrupp som i december 2012 överlämnade ”EU-riktlinjer för idrottares dubbla karriärer” till rådet. I expertgruppen ingick en representant från Riksidrottsförbundet.

Svensk ståndpunkt

Sverige kan välkomna att rådsslutsatser tas på detta område och vi har med framgång arbetat för att barnrättsperspektivet tas in i slutsatserna. Däremot finns det skrivningar om ”högnivå”-idrott för barn och om tidig specialisering som enligt svensk uppfattning kan uppfattas som indirekt stöd för sådan verksamhet och som Sverige därför arbetat för att stryka.

En annan problematisk fråga för Sverige är om expertgruppens ”EU-riktlinjer för idrottares dubbla karriärer” ska stödjas i slutsatserna. Förutom svenska invändningar mot vissa delar av dessa riktlinjer är det också otillfredsställande att ett dokument från en expertgrupp lyfts upp till en nivå där det kan uppfattas som fastlagd unionspolitik. Sverige har också invändningar mot att kommissionen ska inbjudas att lämna förslag till en rådsrekommendation på området.

16. Antidopning

(a) Möte inom Världsantidopningsbyrån (Wada) (Montreal den 11-12 maj 2013)

- Information från ordförandeskapet

(b) (ev.) EU:s representation i Wadas stiftelsestyrelse 2013–2015

- Utnämning av en minister med expertkunskap

Bakgrund och innehåll

Det internationella arbetet mot dopning inom idrotten leds och koordineras av Världsantidopningsbyrån WADA som är en stiftelse med säte i Schweiz. Stiftelsestyrelsen är sammansatt av representanter från idrottsrörelsen och världens regeringar. Europas regeringar har fem platser i styrelsen varav tre hämtas ur kretsen av unionens medlemsstater. På rådsmötet i november 2012 utsågs tre nya ledamöter från unionens medlemsstater. En av dessa, den portugisiske statssekreteraren Alexandre Miguel MESTRE, är inte längre tillgänglig för uppdraget varför en ny ledamot behöver utses. Det irländska ordförandeskapet har tagit fram en ny kandidat i Philippe MUYTERS, belgare och flamländsk minister för bl.a. idrott.

Svensk ståndpunkt

Sverige stödjer den föreslagna kandidaten.

Riktlinjedebatt

(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [förslag från ordförandeskapet])

Dok. 8795/13 SPORT 37 DOPAGE 8 SAN 137

Tidigare behandling i EU-nämnden

Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Mot bakgrund av att dopning i vissa fall blivit alltmer sofistikerat och att det finns tecken på ökad kriminell inblandning inom dopningen har ordförandeskapet föreslagit en diskussion om vad regeringarna kan göra för att stoppa denna utveckling. En annan frågeställning gäller hur balansen mellan ett effektivt antidopningsarbete och skyddet av idrottares personliga rättigheter ska kunna upprätthållas.

Svensk ståndpunkt

Sveriges inlägg i debatten kommer att peka på att ett effektivt antidopningsarbete måste kunna bedrivas med ett fullgott beaktande av enskilda idrottares personliga integritet och rättssäkerhet.

Diskussionsunderlag bifogas.

Övriga frågor

Utbildning

17. (a) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Erasmus för alla: unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott (första behandlingen)

Interinstitutionellt ärende: 2011/0371 (COD)

- Information från ordförandeskapet

(b) Ungdomssysselsättningsinitiativet

- Information från den österrikiska delegationen

8979/13 EDUC 126 JEUN 46 SOC 286

Kultur och audiovisuella frågor

- Information från ordförandeskapet

(d) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet Kreativa Europa (första behandlingen)

Interinstitutionellt ärende: 2011/0370 (COD)

- Information från ordförandeskapet

(e) Förslag till rådets förordning om inrättande av programmet Ett Europa för medborgarna för perioden 2014–2020 (första behandlingen)

Interinstitutionellt ärende: 2011/0436 (APP)

- Information från ordförandeskapet

(f) Bättre förbindelser för ett bättre Europa

- Information från den portugisiska delegationen

7983/13 CULT 36 AUDIO 35

(g) Meddelande från kommissionen om statligt stöd till filmer och andra audiovisuella verk

- Information från den tyska delegationen

(h) Reformering av det statliga stödet – allmänt undantag från anmälningskrav för kultur

- Information från den tyska delegationen

(i) Arbetsprogram för det tillträdande ordförandeskapet

- Information från den litauiska delegationen