UUKI, Kommenterad dagordning 25 november

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2014/15:2FA79C

	Ku2014/1877/MFI
Kommenterad dagordning
Rådet (Utbildning, ungdom, kultur och idrott)
2014-11-17

Kulturdepartementet

Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 25 november 2014

Kommenterad dagordning inför samråd med riksdagens EUnämnd den 21 november 2014

1. – Godkännande av den preliminära dagordningen

Lagstiftningsöverläggningar

(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

2. – (ev.) Godkännande av A-punktslistan

Icke lagstiftande verksamhet

3. – (ev.) Godkännande av A-punktslistan

KULTUR OCH AUDIOVISUELLA FRÅGOR

4. – Utkast till rådets slutsatser om europeisk audiovisuell politik i den digitala eran

- – Antagande

–

– Dok. 15317/1/14 AUDIO 65 TELECOM 199 PI 125

Tidigare behandling i EU-nämnden

Rådsslutsatserna har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Rådsslutsatserna är medlemsstaternas svar på den nya kommissions-ordföranden Jean-Claude Junckers vision om en digital inre marknad där audiovisuellt innehåll kan distribueras oberoende av gränser. Denna vision syftar till att skapa arbetstillfällen och tillväxt i den kreativa sektorn.

Rådsslutsatserna välkomnar en översyn av hur väl anpassad den europeiska regleringen är till den digitala eran. Kommissionen inbjuds att se över jurisdiktionsreglerna baserade på ursprungslandsprincipen för nya globaliserade tjänster, samt hur väl uppdelningen i linjära och icke-linjära tjänster svarar mot den önskade teknik-neutraliteten. Vidare välkomnas en analys av dagens regler för att främja europeisk produktion liksom nödvändiga förslag för att modernisera den europeiska upphovsrätten.

Medlemsstaterna uppmanas att se över sina egna stöd till bl.a. medie- och filmkunnighet, innovativa sätt att distribuera och marknadsföra film samt digitalisering av filmarvet, men också att se till så att nationella stöd och stöd från de europeiska fonderna kompletterar varandra.

Svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar en diskussion om den europeiska audiovisuella politiken i relation till den digitala inre marknaden. Att skapa goda förutsättningar för en inre marknad också för audiovisuellt medieinnehåll är en viktig gemensam europeisk fråga. Samtidigt har regeringen arbetat för att slutsatserna inte ska föregripa kommissionens analysarbete och ställningstagande när det gäller ett eventuellt behov av förändrad reglering.

Regeringen föreslår att Sverige stödjer antagandet av rådslutsatserna om europeisk audiovisuell politik i den digitala eran.

Rådets slutsatser bifogas.

5. – Utkast till slutsatser av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om en arbetsplan för kultur (20152018)

- – Antagande

–

Dok. 15319/14 CULT 126 AUDIO 66 MI 869 RELEX 907 STATIS 121

Tidigare behandling i EU-nämnden

Rådsslutsatserna har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Rådets arbetsplan för kultur anger de fokusområden som rådet avser att arbeta med under åren 2015-2018 samt de arbetsmetoder som ska nyttjas i arbetet. Arbetsplanen knyter an till och bygger vidare på det som uppnåtts i den nuvarande arbetsplanen för perioden 20112014. Samtidigt har en mer strategisk dimension lagts till i syfte att stärka kopplingen mellan arbetsplanen och rådets och de roterande ordförandeskapens arbete.

Arbetsplanen tar liksom de föregående sin utgångspunkt i den europeiska agendan för kultur från 2007 och dess strategiska mål: Främjande av kulturell mångfald och interkulturell dialog, främjande av kultur som en drivkraft för kreativitet samt främjande av kultur som ett väsentligt inslag i unionens internationella förbindelser. En annan utgångspunkt är målen i programmet Kreativa Europa och i Europa 2020-strategin om att främja smart och hållbar tillväxt för alla.

Prioriteringarna som medlemsstaterna enats om är:

Tillgänglig kultur för alla,

kulturarv,

den kulturella och kreativa sektorn, kreativ ekonomi och innovation,

främjande av kulturell mångfald, kulturens roll i EU:s yttre förbindelser samt rörlighet.

Den huvudsakliga arbetsmetoden är den s.k. öppna samordnings-metoden, ofta förkortad OMC (från engelskans ”Open Method of Coordination”). Denna innebär att arbetsgrupper, s.k. OMC-grupper, organiseras för att utbyta erfarenhet och goda exempel samt analysera särskilda områden eller frågeställningar utifrån de prioriteringar som läggs fast i arbetsplanen. OMC-grupperna består av experter utsedda av medlemsstaterna. Deltagandet är frivilligt för medlemsstaterna men innebär ett effektivt utbyte av erfarenheter och kunskapsuppbyggande. Medlemsstaterna avgör själva om och hur de vill använda resultatet av arbetet i de olika OMC-grupperna. Arbetet för varje OMC-grupp pågår normalt sett under minst ett år.

Andra arbetsmetoder som nämns i arbetsplanen är bl.a. informella möten mellan tjänstemän från kulturministerier, konferenser och särskilda expertgrupper, tematiska seminarier eller utvärderingsmöten anordnade av kommissionen.

Svensk ståndpunkt

Regeringen föreslår att Sverige stödjer antagandet av rådslutsatserna om rådets arbetsplan för kultur för perioden 2015-2018.

Rådets slutsatser bifogas.

6. – Utkast till rådets slutsatser om delaktighetsbaserad styrning (participatory governance) av kulturarvet

- – Antagande

–

– Dok. 15320/14 CULT 127 TOUR 24 REGIO 123 RELEX 908

Tidigare behandling i EU-nämnden

Rådsslutsatserna har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Det italienska ordförandeskapet har mot bakgrund av tidigare rådslutsatser om kulturpolitisk styrning (cultural governance) från november 2012 och om kulturarvet som en strategisk resurs för ett långsiktigt hållbart Europa från maj 2014, samt kommissionens meddelande ”En integrerad kulturarvsstrategi för Europa” från juli 2014, valt att presentera ett utkast till rådslutsatser om delaktighetsbaserad styrning av kulturarvet (participatory governance of cultural heritage).

Rådsslutsatserna lyfter fram betydelsen av kulturarvet som utvecklingsfaktor - digitalt, socialt, ekonomiskt och historiskt.

Rådslutsatserna fokuserar på vikten att involvera relevanta intressenter, medborgarna, det civila samhället, privata aktörer och de olika offentliga beslutsnivåerna för att på bästa sätt ta vara på den potential som kulturarvet besitter. En delaktighetsbaserad styrning av kulturarvet bidrar till demokratiskt deltagande, hållbarhet och social sammanhållning.

Medlemsstaterna uppmanas att stärka banden mellan lokal, regional, nationell och EU-nivå samt ge relevanta aktörer möjlighet att delta i förvaltningen av kulturarvet. Medlemsstaterna uppmanas också att stärka kopplingarna mellan hållbar turism och lokala kulturella och kreativa näringar som involverar lokalbefolkningen. Rådsslutsatserna betonar också vikten av kunskapsöverföring mellan generationer.

Slutligen uppmanas kommissionen att främja evidensbaserad forskning och statistik inom området och dessutom överväga att föreslå ett europeiskt kulturarvsår.

Svensk ståndpunkt

Regeringen föreslår att Sverige stödjer antagandet av rådslutsatserna om delaktighetsbaserad styrning av kulturarvet.

Rådets slutsatser bifogas.

7. – Förstärkning av bidraget från den kulturella och den kreativa sektorn, inbegripet kulturarvet, till Europa 2020-strategins mål

- – Riktlinjedebatt

(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [förslag från ordförandeskapet])

Dok. 14752/14 CULT 121 AUDIO 64 SOC 758 COMPET 605 EMPL 149 TOUR 23 TELECOM 197

–

Tidigare behandling i EU-nämnden

Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Det italienska ordförandeskapet har valt att hålla en riktlinjedebatt om kulturens roll i Europa 2020-strategin. Det finns två frågeställningar som ministrarna ombeds reflektera kring:

Hur kan den kulturella och den kreativa sektorn praktiskt bidra till att uppnå en "smart och hållbar tillväxt för alla" i enlighet med Europa 2020-strategin?

Hur kan medlemsstaterna tillsammans med sina berörda aktörer samverka för att stimulera social och ekonomisk innovation genom den kulturella och den kreativa sektorn?

Svensk ståndpunkt

Regeringen avser att bekräfta kulturens roll för social sammanhållning, hållbar tillväxt och attraktionskraft. Sverige kommer framhålla den konstnärliga frihetens betydelse för att nå målen i Europa 2020-strategin samt kulturens egenvärde.

Diskussionsunderlaget bifogas.

IDROTT

8. – Utkast till slutsatser från rådet och företrädarna för medlems-staternas regeringar, församlade i rådet, om idrott som drivkraft för innovation och ekonomisk tillväxt

- – Antagande

–

Dok. 14954/14 SPORT 52 SOC 745 RECH 421 IND 311 COMPET 596

Tidigare behandling i EU-nämnden

Rådsslutsatserna har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Det italienska ordförandeskapet har de ekonomiska effekterna av idrott som ett prioriterat område. Slutsatserna lyfter på olika sätt fram idrottens betydelse för ekonomisk tillväxt och innovation samt den potential som finns att ytterligare förstärka detta. Medlemsstaterna, kommissionen och intressenter inom idrotten uppmanas till ett brett fält av insatser.

Svensk ståndpunkt

Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom antagandet av slutsatserna. I förhandlingarna har Sverige dock ifrågasatt lämpligheten i att rådsslutsatserna i så stor utsträckning fokuserar på idrottsindustrin då detta mer rör näringspolitik än idrottspolitik (art 165). Sverige har därigenom uppnått vissa justeringar av texten varför bedömningen nu är att den bör kunna accepteras.

Rådets slutsatser bifogas.

9. – Idrott och fysisk aktivitet i skolåldern

- – Riktlinjedebatt

(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [förslag från ordförandeskapet])

Dok. 14956/1/14 SPORT 53 EDUC 314 JEUN 100 SAN 411

–

Tidigare behandling i EU-nämnden

Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Enligt det italienska ordförandeskapet finns det allt mer forsknings-belägg som indikerar en upplevd minskning eller marginalisering av idrott och fysisk aktivitet bland barn i skolåldern. Mot denna bakgrund vill det italienska ordförandeskapet ha en diskussion om orsakerna till denna minskning och vad medlemsstaterna kan göra för att vända utvecklingen.

Svensk ståndpunkt

Sverige avser i diskussionen framhålla att svensk statistik inte entydigt visar på minskande fysisk aktivitet i skolåldern. Vi kan se en stabil nivå av fysisk aktivitet i åldersgruppen 7-14 år och en svag minskning i åldersgruppen 15-19 år. Det finns dock oroande skillnader mellan olika socioekonomiska grupper och vissa studier visar på en kraftig nedgång av fysisk aktivitet i gruppen unga män.

Vi kan också se ett minskat deltagande i idrottsföreningar bland tonåringar. Istället för att idrotta i föreningar väljer de att göra det på egen hand eller i olika kommersiella alternativ.

Utifrån svenska förhållanden är det viktigt att idrottsrörelsen har ett starkt samhällsstöd och att föreningsidrotten har en inkluderande verksamhet som passar för alla barn och ungdomar. Detta gäller såväl idrottsverksamhetens inriktning som familjernas kostnader för deltagandet. Det är också viktigt att det finns idrottsvänliga skolgårdar och bostadsområden som inbjuder till fysisk aktivitet. Även inom skolan måste idrotten vara anpassad för alla och vara inkluderande. Ett av de huvudsakliga syftena med svensk idrottsundervisning är att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen.

Diskussionsunderlaget bifogas.

Övriga frågor

10. – Kultur/audiovisuella frågor

Förhandlingar om ett omfattande handels- och investeringsavtal, kallat det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar, mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater

Information från kommissionen

10. – Idrott

Världsantidopningsbyråns (Wadas) möte

(Paris, den 1516 november 2014)

Information från EU:s medlemsstaters företrädare (BE/LU/MT)

*

Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Information från den lettiska delegationen