UUKI, EUN kommenterad dagordning EYCS inför överläggning 22 nov

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2013/14:2C38AA

DOCX

Kommenterad dagordning

Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott)

2013-11-18

Utbildningsdepartementet

Kulturdepartementet

Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 25-26 november 2013

Kommenterad preliminär dagordning inför samråd med riksdagens EU-nämnd den 22 november 2013.

UTBILDNING

1. – Godkännande av dagordningen

Lagstiftningsöverläggningar

(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

2. – ev. Godkännande av A-punktslistan

Icke lagstiftande verksamhet

3. – ev. Godkännande av A-punktslistan

4. – Effektivt ledarskap inom utbildning

– - Antagande av rådets slutsatser

Dok. 15587/13 EDUC 413 SOC 898

Tidigare behandling i EU-nämnden

Rådsslutsatserna har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Under det svenska ordförandeskapet i EU hösten 2009 lyfte Sverige fram skolledares viktiga roll i att bidra till kvalitativa utbildningssystem i medlemsstaterna. Det litauiska ordförandeskapet i EU under hösten 2013 har valt att åter rikta ljuset på frågan om ledarskap inom utbildning och en konferens på temat hölls i Vilnius den 9-10 september 2013.

Rådsslutsatserna tar bl.a upp utbildningsledares komplexa roll, vikten av stöd till ledare inom utbildning och vilka förutsättningar som bör finnas för att ett ledarskap inom utbildning ska kunna bli effektivt. Termen ledare inom utbildning omfattar i rådsslutsatserna ledare för för-, grund- och gymnasieskolor samt för yrkes- och vuxenutbildningsanordnare.

Medlemsstaterna inbjuds i rådsslutsatserna att, med utgångspunkt i nationella förhållanden och där så är lämpligt, bl.a. stödja initiativ som kan leda till att öka utbildningsanordnares och dess ledares effektivitet och ansvarstagande samt att göra ledarskap inom utbildning mer attraktivt.

Medlemsstaterna och kommissionen inbjuds att på olika sätt stödja utvecklingen av ett stärkt ledarskap inom utbildning. Detta skulle kunna göras bl.a. genom utbyte av erfarenheter och goda exempel mellan medlemsstater, utbildningsanordnare och ledare.

Svensk ståndpunkt

Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom antagandet av slutsatserna.

Rådets slutsatser bifogas.

5. – Den europeiska högre utbildningens globala dimension

– - Antagande av rådets slutsatser

Dok. 15117/13 EDUC 401 SOC 847 RECH 469 JEUN 98 RELEX 942 REV 1

Tidigare behandling i EU-nämnden

Rådsslutsatserna har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Kommissionen publicerade den 11 juli 2013 meddelandet ”Den europeiska högre utbildningen i världen” (se Faktapromemoria 2012/13:FPM146) . Meddelandet bygger vidare på det arbete som inleddes 2011 med dagordningen för modernisering av den högre utbildningen i EU, ”moderniseringsagendan”. Denna syftar till att stärka den högre utbildningen i Europa och göra den mer relevant så att unga människor får en adekvat kombination av färdigheter och kompetenser för arbetsmarknaden.

Medlemsstaterna inbjuds i rådsslutsatserna att, i samarbete med utbildningsanordnare och med beaktande till dessas självständighet, bl.a.

Sträva efter ett samlat strategiskt angreppssätt i fråga om internationalisering, särskilt avseende rörlighet, internationalisering av utbildning och digitalt lärande samt strategiskt samarbete.

Främja ömsesidig rörlighet för studenter mellan EU och tredje land.

Möjliggöra för personal att delta i rörlighet mellan EU och tredje land.

Främja internationalisering på hemmaplan och digitalt lärande i syfte att europeiska studenter som inte kan delta i internationell rörlighet ändå får möjlighet att utveckla internationella färdigheter.

Främja samarbeten både inom Europa och mellan Europa och tredje land i syfte att stärka institutionell kapacitet inom utbildning, forskning och innovation.

Rådet välkomnar kommissionens avsikter att

stödja medlemsstaternas och utbildningsanordnarnas arbete med internationalisering bl.a. genom möjligheterna till samarbete inom ramen för samarbetsprogram som Erasmus+ och Horizon 2020,

tillsammans med medlemsstaterna arbeta för att stärka attraktiviteten i europeisk högre utbildning gentemot övriga delar av världen, och att

främja samarbete mellan EU och andra samarbetspartners i övriga delar av världen.

Svensk ståndpunkt

Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom antagandet av slutsatserna.

Rådets slutsatser bifogas.

6. – Öppna utbildningsresurseroch digital inlärning

– - Riktlinjedebatt

(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [förslag från ordförandeskapet])

Dok. 15591/13 EDUC 414 AUDIO 106 TELECOM 279 PI 17 RECH 494

Tidigare behandling i EU-nämnden

Temat för riktlinjedebatten har inte diskuterats tidigare i EU-nämnden.

–

Bakgrund och innehåll

Kommissionen publicerade den 25 september 2013 meddelandet ”En öppen utbildning: Innovativ inlärning och undervisning med ny teknik och öppna utbildningsresurser för alla” (se Faktapromemoria 2013/14:FPM17). I meddelandet presenterar kommissionen en europeisk agenda för främjandet av högkvalitativa och innovativa inlärnings- och undervisningsmetoder genom ny teknik och digitalt innehåll.

Det litauiska ordförandeskapet har föreslagit att utbildningsministrarna ska hålla en riktlinjedebatt under rådsmötet som fokuserar på den potential som finns i ett ökat användande av ny teknik och öppna utbildningsresurser i utbildningen, särskilt inom den högre utbildningen. Ministrarna ombeds att dela med sig av den nationella synen på Open Educational Resources och Massive Open Online Courses (MOOCs)och relatera till frågor som kvalitetssäkring och erkännandefrågor. Ministrarna föreslås också diskutera hur EU skulle kunna bidra till en vidare utveckling inom detta område.

Diskussionen kommer att inledas av två externa talare.

Diskussionsunderlag bifogas.

UNGDOM

Icke lagstiftande verksamhet

7. – Förbättrad social integration av ungdomar som varken arbetar eller studerar

– - Antagande av rådets slutsatser

Dok. 15602/13 JEUN 100 EDUC 415 SOC 881 SPORT 94

Tidigare behandling i EU-nämnden

Rådslutsatserna tar sin utgångspunkt i ramverket för det ungdomspolitiska samarbetet i EU (2010-2018), vilket behandlades i EU-nämnden den 20 november 2009.

Bakgrund och innehåll

Det övergripande temat för innevarande trio-ordförandeskap är social delaktighet. LT ORDF har därför som huvudprioritering på ungdomsområdet valt att fokusera på rådslutsatser om en förbättrad social integration av ungdomar som varken arbetar eller studerar.

Slutsatserna understryker behovet av främjande insatser som förhindrar att unga hamnar utanför utbildning och arbete samt insatser som underlättar ungas väg tillbaka till utbildning och sysselsättning.

Rådslutsatserna pekar på att det krävs ett tvärsektoriellt samarbete mellan flera olika aktörer för att insatserna ska bli framgångsrika. Medlemsländerna uppmanas till exempel att ge fler unga möjlighet till en andra utbildningschans och att involvera ideella organisationer vilka skulle kunna bidra till en smidig övergång mellan utbildning och arbete.

Svensk ståndpunkt

Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom antagandet av slutsatserna.

Rådets slutstaser bifogas.

8. – EU:s framtida arbetsplan för ungdomar

– - Riktlinjedebatt

(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [förslag från ordförandeskapet])

– Dok. 15647/13 JEUN 103 EDUC 417 SOC 886 CULT 14

Tidigare behandling i EU-nämnden

Temat för riktlinjedebatten har inte diskuterats tidigare i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

I rådslutsatser om att Maximera ungdomspolitikens potential under det irländska ordförandeskapet (våren 2013) framförs idén om en medellång arbetsplan. Det litauiska ordförandeskapet utvecklar iden vid en informell diskussion i samband med ett generaldirektörsmöte i Vilnius den 12 september. För att förankra idén ytterligare inbjuds nu ungdomsministrarna att reflektera kring de utmaningarna som unga står inför idag och vilka prioriteringar i samband med en kommande EU-arbetsplan som kan identifieras för att möta dessa utmaningar. Ungdomsministrarna inbjuds även att diskutera hur en arbetsplan skulle kunna bidra till en förbättring av sektorsövergripande samarbete och i det sammanhanget stärka rollen för ungdomspolitiken.

Diskussionsunderlag bifogas.

KULTUR

Lagstiftningsöverläggningar

(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

9. – Förslag till Europaparlamentets och Rådets direktiv om återlämnande av kulturföremål som olagligen förts bort från en medlemsstats territorium (omarbetning) (första behandlingen)

– Interinstitutionellt ärende: 2013/0162 (COD)

– - Allmänriktlinje

Dok. 10471/13 CULT 70 MI 501 ENFOPOL 172 ENFOCUSTOM 103 UD 121 CODEC 1323

Dok. 16027/13 CULT 119 MI 1004 ENFOPOL 353 ENFOCUSTOM 159 UD 291 CODEC 2524

Tidigare behandling i EU-nämnden

Förslaget har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Rådets direktiv 93/7/EEG om återlämnande av kulturföremål som olagligen förts bort från en medlemsstats territorium antogs 1993 i samband med att de inre gränserna avskaffades för att skydda sådana kulturföremål som i medlemsstaterna klassas som nationella skatter. Direktivet gäller endast kulturföremål som klassas som nationella skatter och som olagligen förts bort till en annan medlemsstat efter den 1 januari 1993.

Utvärdering av direktivet har visat att det endast har haft begränsad betydelse för återlämnande av kulturföremål som klassas som nationella skatter och som, efter att olagligen ha förts bort från en medlemsstats territorium, befinner sig på en annan medlemsstats territorium. De främsta orsakerna till det är de villkor som föremål som klassas som nationella skatter måste uppfylla för att återlämnas, den korta tidsfristen för att väcka talan om återlämnande samt kostnaderna för ersättning.

Utvärderingen har också visat på behovet av bättre administrativt samarbete och samråd mellan de centrala myndigheterna för att bättre kunna genomföra direktivet. Kommissionen har mot denna bakgrund och som ett led i förenklingen av unionens lagstiftning på området lämnat sitt förslag till omarbetning av direktivet.

Syftet med omarbetningen är att ge medlemsstaterna bättre möjlighet att få tillbaka kulturföremål som klassas som nationella skatter genom en ändring av de krav som föremål måste uppfylla för att klassificeras som nationella skatter. I direktivet från 1993 finns en kategoriförteckning där det definieras vad som är en nationell skatt. Denna tas bort i det nya förslaget då det ska vara upp till medlemsstaterna själva att definiera vad som är deras nationella skatter.För att öka effektiviteten föreslås även att de centrala myndigheterna ska använda informationssystemet för den inre marknaden (Internal Market Information System, IMI).

Det föreslås vidare att tidsfristen förlängs för de behöriga myndigheterna i den återkrävande medlemsstaten att kontrollera om ett kulturföremål som påträffats i en annan medlemsstat utgör en nationell skatt. Tidsfristen för när en talan om återlämnande senast ska väckas föreslås också förlängas.

Förslaget innehåller slutligen gemensamma kriterier för tolkningen av om innehavaren har visat ”vederbörlig omsorg och uppmärksamhet” vid anskaffandet av kulturföremålet.

Svensk ståndpunkt

Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom förslaget.

Underlag bifogas.

AUDIOVISUELLA FRÅGOR

Ickelagstiftandeverksamhet

10. – Mediefrihet och mediepluralism i den digitala miljön

– - Antagande av rådets slutsatser

Dok. 15774/13 AUDIO 110 FREMP 173 TELECOM 285

Tidigare behandling i EU-nämnden

Rådsslutsatserna har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

I januari 2013 presenterade en av Kommissionen etablerad högnivågrupp för mediefrihet och mångfald en rapport med 30 rekommendationer som riktar sig bl.a. till EU och dess medlemsstater. Bakgrunden till högnivågruppens arbete är bl.a. att Europaparlamentet upprepade gånger har efterlyst ett direktiv om mediefrihet och mediemångfald. Det har konstaterats att det i vissa medlemsstater, framför allt i Ungern, finns stora brister i skyddet för yttrande- och informationsfriheten. Samtidigt pågår i andra medlemsstater en debatt om behovet av striktare reglering av medier, mycket mot bakgrund av de avlyssningsskandaler i Storbritannien som avslöjades för ett par år sedan.

Vid det informella kulturministermötet i Litauen den 2 oktober 2013 diskuterades frågan om mediefrihet och pluralism. Vid denna diskussion framkom att en majoritet av medlemsstaterna anser att det är en uppgift för medlemsstaterna att garantera mediefrihet och pluralism och att samarbete med Europarådet bör uppmuntras.

Rådsslutsatserna om mediefrihet och pluralism markerar tydligt den hållning som ministrarna gav uttryck för vid diskussionen i Vilnius. Subsidiaritetsprincipen lyfts fram, liksom behovet av samarbete med Europarådet. Vikten av att journalister skyddas mot otillbörlig påverkan och källskyddet betonas. Rådsslutsatserna innehåller också formuleringar om mediekoncentration som tar sikte på behovet av ökad transparens kring ägandeförhållanden inom mediesektorn.

Rådsslutsatserna uppmanar medlemsstaterna att:

Försäkra oberoendet hos de myndigheter som reglerar audiovisuellt innehåll

Vidta åtgärder för att uppnå öppenhet kring medieägande

Utifrån nationella förhållanden vidta lämpliga åtgärder för att förhindra tänkbara negativa effekter av stark mediekoncentration

Vidta åtgärder för att skydda journalister från otillbörligt inflytande och garantera journalisters rättigheter att skydda sina källor

I slutsatserna anges att EU-kommissionen, utan att lagstifta, ska arbeta för att stärka samarbetet mellan medlemsstaternas myndigheter för att främja bästa praxis i fråga om öppenhet kring medieägande. Kommissionen har reserverat sig mot att lagstiftningsåtgärder inte ska kunna vidtas.

Svensk ståndpunkt

Mediefrihet och mediemångfald är grundläggande förutsättningar för demokratin. I förhandlingarna har Sverige tydliggjort sin hållning att det i första hand är medlemsstaternas ansvar att inrätta regelverk som garanterar mediefrihet och besluta om åtgärder som främjar mediemångfald. Det har tydligt markerats att Sverige motsätter sig en övergripande EU-reglering på yttrandefrihetens område. Sverige har därutöver bl.a. verkat för att både skydd för journalister och skydd för källor betonas i rådsslutsatserna och fått igenom flera skrivningsförslag.

Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom antagandet av slutsatserna.

Rådets slutsatser bifogas.

11. – Anslutna medborgare: Konvergens inom mediemiljön medför ändrat beteende hos åskådarna

– - Riktlinjedebatt

(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [förslag från ordförandeskapet])

Dok. 15535/13 AUDIO 104 TELECOM 277

–

Tidigare behandling i EU-nämnden

Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

I grönboken Förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld behandlade kommissionen frågan om den pågående omvandlingen av det audiovisuella medielandskapet som kännetecknas av konvergens, dvs. att traditionella sändningstjänster och internet successivt växer samman.

Till rådsmötet har det litauiska ordförandeskapet förberett en debatt om dessa frågor med tyngdpunkt på betydelsen av förändringarna inom media och den audiovisuella sektorn för EU:s lagstiftning på området. Debatten kommer att kretsa kring frågan om det fortfarande är motiverat med ett strängare regelverk för linjära sändningar (broadcasting) jämfört med vad som gäller för icke-linjära sändningar (on-demand).

Diskussionsunderlag bifogas.

IDROTT

Icke lagstiftande verksamhet

12. – Förslag till rådets rekommendation om att framhäva hälsofrämjande fysisk aktivitet i alla sektorer

- Antagande av rådsrekommendationer

Dok. 13277/13 SPORT 73 SAN 316 EDUC 324 ENV 800 TRANS 458

Dok. 15300/13 SPORT 90 SAN 410 EDUC 405 ENV 966 TRANS 547

Tidigare behandling i EU-nämnden

Rådsrekommendationerna har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Inom det idrottspolitiska området har hälsofrämjande fysisk aktivitet varit på unionens dagordning sedan kommissionens vitbok om idrott från 2007. Ett resultat av vitboken blev de EU-riktlinjer för fysisk aktivitet som arbetades fram av kommissionen och som presenterades på ett informellt idrottsministermöte under det franska ordförandeskapet 2008.

I november 2012 antog rådet slutsatser om framhävande av hälsofrämjande fysisk aktivitet där rådet uppmanade kommissionen att lägga fram ett förslag till rådets rekommendation om att främja ett sektorsövergripande tillvägagångssätt med utgångspunkt i EU:s riktlinjer för fysisk aktivitet.

Kommissionen presenterade sitt förslag till rådsrekommendationer i slutet av augusti 2013. Förslaget fokuserar på hälsofrämjande fysisk aktivitet, som är ett relativt nytt område som genomgår en snabb vetenskaplig utveckling där man förenar fysisk aktivitet, nära kopplad till idrott och motion å ena sida, och folkhälsa å den andra. Syftet med den föreslagna rekommendationen är att förstärka medlemsstaternas insatser när det gäller att framhäva hälsofrämjande fysisk aktivitet och stödja dem genom att ge dem en ram för att övervaka deras policy.

Rekommendationen syftar till att förstärka samarbete och samordning av politiken mellan medlemsstaterna och bana väg för ytterligare utbyten av goda lösningar inom de relevanta strukturerna för idrott och folkhälsa på unionsnivå.

Svensk ståndpunkt

Sverige har generellt varit positiv till rådsrekommendationerna, men har tillsammans med flera andra medlemsstater uttryckt vissa tveksamheter gällande de indikatorer som föreslagits för att genomföra uppföljningar på området. Rådsrekommendationerna är inte bindande och Sverige har framhållit att vårt fortsatta arbete på området kommer att ske inom rådande strukturer och med befintlig data.

Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom antagandet av rådets rekommendation.

Rådets rekommendation bifogas.

13. – Idrottens bidrag till EU:s ekonomi, särskilt vad gäller ungdoms-arbetslöshet och social delaktighet

– - Antagande av rådsslutsatser

Dok. 15757/13 SPORT 100 JEUN 107 EDUC 422 SOC 896

–

Tidigare behandling i EU-nämnden

Rådsslutsatserna har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Idrottens sociala och ekonomiska aspekter är en prioriterad fråga för det litauiska ordförandeskapet. Slutsatserna lyfter bl.a. fram den roll idrotten kan ha för att göra ungdomar mer anställningsbara samt den ekonomiska betydelse idrotten har för unionens ekonomi. Medlemsstaterna och kommissionen uppmanas i slutsatserna till erfarenhetsutbyte och till att vidta åtgärder för att bättre utnyttja idrottens sociala och ekonomiska potential.

Svensk ståndpunkt

Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom antagandet av slutsatserna. Den övergripande svenska hållningen om att idrottspolitiken först och främst är en nationell angelägenhet kvarstår.

Rådets slutsatser bifogas.

14. – Goda styrelseformer inom idrotten

– - Riktlinjedebatt

(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [förslag från ordförandeskapet])

Dok. 15302/13 SPORT 92

Tidigare behandling i EU-nämnden

Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

I enlighet med unionens handlingsplan för idrott har en expertgrupp arbetat med frågan om goda styrelseformer inom idrotten och tagit fram principer för detta. Ministrarna förväntas i debatten ge sin syn på idrottens arbete med goda styrelseformer och på vad regeringarna kan göra i frågan.

Diskussionsunderlag bifogas.

Övriga frågor

15. Utbildning

Cyperns status i OECD-studier

Information från den cypriotiska delegationen

Dok. 15903/13 EDUC 426 RELEX 999 OCDE 7

Bakgrund och innehåll

Kommissionen har ingått en överenskommelse med OECD om samarbete gällande undersökningar och analyser inom utbildningsområdet. Cypern söker stöd från EU:s medlemsstater ifråga om medlemsstaternas likvärdighet i detta samarbete och att information om Cypern ska hanteras på samma sätt som information från övriga medlemsstater.

Information bifogas.

15. Ungdom

Resultatet av EU:s ungdomskonferens

Information från ordförandeskapet

Dok. 14177/13 JEUN 85

Bakgrund och innehåll

Ordförandeskapet kommer att presentera en rapport som sammanställts utifrån resultaten av EU:s ungdomskonferens i Vilnius den 10-12 september 2013.

Rapport bifogas.

15. Kultur/Audiovisuella frågor

Mot en kulturell strategi i den digitala tidsåldern –

Information från den franska delegationen

– Dok. 15806/13 CULT 117 AUDIO 111 PI 158

15. Idrott

Information om världskonferensen om antidopning

– (Johannesburg den 12–15 november 2013)

Information från ordförandeskapet

Högtidlighållande av 100-årsdagen till minne av de fotbollsmatcher som spelades i skyttegravarna under vapenstilleståndet julen 2014

Information från den franska delegationen

– Dok. 15813/13 SPORT 102 CULT 118 JEUN 109

Arbetsprogram för det tillträdande ordförandeskapet

Information från den grekiska delegationen