UUK, Kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:2442D6
Kommenterad dagordning | ||
rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) | ||
2010-11-05 | ||
Integrations- och jämställdhetsdepartementet Kulturdepartementet Utbildningsdepartementet |
Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och sport)
den 18-19 november 2010
MÖTE TORSDAGEN DEN 18 NOVEMBER 2010 (kl. 9.30 )
DP 1. Godkännande av dagordningen
Lagstiftningsakter
(Offentlig överläggningi enlighet med artikel16.8 i fördraget om fördraget om Europeiska unionen.)
DP 2. Godkännande av A-punktslista
KULTUR
DP 3. Lägesrapport om behandlingen av förslag till beslut om en europeisk kulturarvsmärkning
- Framstegsrapport
14817/10 CULT 84 CODEC 1010
Tidigare behandling i EU-nämnden
Slutsatser om en europeisk kulturarvsmärkning föredrogs för EUN den 14 november 2008 och antogs av Rådet den 20 november 2008. En lägesrapport i ärendet föredrogs för EUN den 7 maj.
Bakgrund och innehåll
Den 20 november 2008 antogs slutsatser som uppmanade Kommissionen att ta fram ett förslag till beslut om att etablera en europeisk kulturarvsmärkning. Ett förslag till beslut presenterades den 11 mars 2010 och är nu föremål för förhandling i arbetsgruppen för kultur. Dagordningspunkten syftar till att ge en lägesrapportering för Rådet.
Ingen diskussion förutses.
- Framstegsrapporten bifogas.
Icke lagstiftande verksamhet
DP 4. Godkännande av A-punktslista
DP 5. Rådsbeslut angående Europeisk kulturhuvudstad 2015
- Antagande av rådets beslut
Dok. 15168/10 CULT 94
Tidigare behandling i EU-nämnden
Kulturhuvudstadsfrågan har regelbundet tagits upp i EU-nämnden. Det senaste tillfället var inför rådsmötet den 10 maj i år då beslut fattades om Umeå och Riga.
Bakgrund och innehåll
Kulturhuvudstäderna för år 2015 ska ligga i Belgien och Tjeckien. Vid rådsmötet ska formellt beslut tas beträffande Belgien. Kulturhuvudstadsjuryn har rekommenderat Mons.
Rådets föreslås besluta att Mons, Belgien utses till kulturhuvudstad för år 2015.
Svensk ståndpunkt
Beslutet är en formalitet. Sverige stöder förslaget.
- Beslut bifogas.
DP 6. Kulturarbetsplan 2011-2014
- Antagande av rådets slutsatser
Dok. 15472/10 CULT 99 RELEX 895 ACP 261
Tidigare behandling i EU-nämnden
Slutsatserna avseende 2011-2014 har inte behandlats tidigare. (Däremot har tidgare arbetsplaner behandlats.)
Bakgrund och innehåll
Arbetsplanen för kultur avser att ge fokus åt kulturministrarnas gemensamma arbete. Rådsslutsatserna är ordförandeskapets förslag till rådsarbetsplan för kultur de kommande fyra åren. Den avlöser därmed den nuvarande planen som löpt 2008-2010. Arbetsplanen tar liksom i den föregående sin utgångspunkt i den europeiska agenda för kultur i en globaliserad värld som publicerades 10 maj 2007, men även i Europa 2020 strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Arbetsformen med den s.k. öppna samordningsmetoden som användes för första gången i arbetsplanen 2008-2010 kommer enligt förslaget att bibehållas och utvecklas. Slutsatserna innehåller inte några lagstiftningsförslag, däremot pekas sex specifika fokusområden ut:
- Kulturell mångfald, interkulturell dialog och tillgängliga och
inkluderande kultur
- Kulturella och kreativa näringar
- Kompetens och rörlighet
- Kulturarvet, inbegripet rörlighet för samlingar
- Kultur i externa relationer
- Kulturstatistik
Svensk ståndpunkt
Sverige stöder förslaget. Ingen diskussion förutses.
- Rådsslutsatserna bifogas.
DP 7. Kulturens roll för bekämpande av fattigdom och socialt utanförskap
- Antagande av rådets slutsatser
Dok. 15448/10 CULT 97 SOC 699
Tidigare behandling i EU-nämnden
Slutsatserna har inte behandlats tidigare.
Bakgrund och innehåll
Det belgiska ordförandeskapet har med avsikt att understryka kulturens roll i bekämpningen av fattigdom och socialt utanförskap föreslagit rådsslutsatser på temat. Slutsatserna tillkommer mot bakgrund av att 2010 är utlyst till Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning, samt med hänvisning till Europa 2020 strategins liknade ambition.
Svensk ståndpunkt
Sverige har medverkat aktivt för att förhandla fram ett dokument som ska präglas av tydlighet och stringens med respekt för subsidiaritetsprincipen och en budgetrestriktiv hållning. Sverige stöder därmed förslaget. Ingen diskussion förutses.
- Rådsslutsatserna bifogas.
AUDIOVISUELLA FRÅGOR
Icke lagstiftande verksamhet
DP 8. Rådsslutsatser om europeiskt filmarv, inkluderande utmaningarna i den digitala eran
- Antagande av rådets slutsatser
Dok. 14711/10 AUDIO 31
Tidigare behandling i EU-nämnden
Europaparlamentets och rådet beslutade den 16 november 2005 om en rekommendation om filmarvet och konkurrenskraften i därtill kopplade branscher. Ärendet föredrogs i EUN den 11 november 2005.
Ministerrådet beslutade även den 13 november 2006 om rådslutsatser angående digitalisering av och elektronisk tillgång till kulturellt material samt digitalt bevarande. Ärendet fördrogs i EUN den 10 november 2006.
Därtill har digitaliseringen av kulturarvet och det digitala biblioteket Europeana föredragits vid flera tillfällen i EUN, senast den 7 maj 2010.
Bakgrund och innehåll
2006 års rådsslutsatser innehåller ett antal rekommendationer till medlemsstaterna och till kommissionen som syftar till att stärka och fokusera samarbetet kring digitalisering, bevarande och tillgängliggörande av filmarkiven. Kommissionen har också nyligen rapporterat om genomförandet av filmarvsrekommendationen och de nu aktuella slutsatserna är föranledda dels av nämnda rapport, dels av tidigare rådsslutsatser i ämnet.
Slutsatserna betonar behovet av fortsatt beaktande av de nationella filmarven vid utformningen av filmpolitiken, exempelvis när det gäller insamling och deponering, bevarande och framställande av digitala exemplar samt filmarkivens möjligheter till tillgängliggörande i vissa avseenden. Medlemsstaterna uppmanas också att intensifiera digitaliseringen av filmarvet i syfte att därigenom stödja den europeiska digitala agendan inom EU2020. Kommissionen uppmanas att fortsatt följa och utveckla samarbetet inom filmarvet, bl.a. när det gäller standarder, forskning på långsiktigt bevarande av film samt hur arkiven kan tillgängliggöra fler verk. Genomgående i slutsatserna framhålls vikten av iakttagande av immateriella rättigheter och rätten till skäliga ersättningar vid tillgängliggöranden.
Svensk ståndpunkt
Regeringen anser generellt att det är viktigt att de audiovisuella arkiven bevaras för framtiden, och att arkiven blir mer tillgängliga. Rättighetsfrågorna är i sammanhanget av stor betydelse och är inom det audiovisuella området också mycket komplexa. Sverige har fått gehör för sina synpunkter i allt väsentligt i rådsslutsatserna och kan därför stödja dem.
- Rådsslutsatserna bifogas.
DP 9. Rådsslutsatser om möjligheter och utmaningar för europeisk film i den digitala eran
- Antagande av rådets slutsatser
Dok. 15449/10 AUDIO 37 COMPET 311 CULT 98
Tidigare behandling i EU-nämnden
Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.
Bakgrund och innehåll
Kommissionen lade fram ett meddelande om möjligheter och utmaningar för den europeisk film i den digitala tidsåldern. Meddelandet handlar i huvudsak om digitalisering av biografer när det gäller t.ex. standarder, insamling och bevarande samt olika möjligheter till finansiering av ett teknikskifte. Rådet förväntas därför besluta om rådsslutsatser på samma tema.
Slutsatserna inbjuder medlemsstaterna att överväga behovet av stöd till digitalisering av biografer, särskilt när det gäller biografer som inte har råd att digitalisera, biografer som ligger i glesbygd eller biografer som särskilt satsar på visning av europeiska verk. Därtill uppmanas medlemsstaterna att överväga de möjligheter till finansering som redan står till buds, t.ex. genom strukturfonderna. Slutsatserna framhåller också vikten av att alla stöd står i överensstämmelse med unionens konkurrenslagstiftning. Kommissionen uppmanas fortsätta arbetet enligt den framlagda arbetsplanen, och verka för bl.a. fortsatt utveckling av standarder och finansieringsmöjligheter.
Svensk ståndpunkt
Filmdistributionen kommer att inom några få år till största delen att vara digital. Det gäller också svenska biografer. På grund av höga omställningskostnader finns risk för att vissa biografer slås ut, främst sådana på mindre orter. Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit att 15 miljoner kronor per år under perioden 2012-2015 bör avsättas för digitalisering av biografer i Sverige.
De nu aktuella rådsslutsatserna om möjligheter och utmaningar för den europeiska filmen i den digitala tidsåldern belyser motsvarande europeiska situation som den i Sverige. Regeringen kan därför stödja slutsatserna.
- Rådsslutsatserna bifogas.
KULTUR/AUDIOVISUELLA FRÅGOR
DP 10. Digitala agendan policydebatt
– Diskussion
(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [förslag från ordförandeskapet])
Dok. 15475/10 AUDIO 38 CULT 100 COMPET 312
TELECOM 114
Tidigare behandling i EU-nämnden
Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.
Bakgrund och innehåll
Under rådsmötet den 18- 19 november kommer kulturministrarna att diskutera ett av de s.k. flaggskeppen i Europa 2020 strategin, nämligen den Digitala agendan. Diskussionen avser inriktningar och utmaningar utifrån ett kulturellt och audivisuellt perspektiv. Ordf. har formulerat följande frågor som stöd för diskussionen.
- Vilka kulturella och audiovisuella dimensioner har ni identifierat som ni skulle prioritera i den digitala agendan. Vad kan göras för att se till att dessa prioriterade dimensioner verkligen beaktas av rådet i genomförandet och styrningen av den digitala agendan?
- Vilka åtgärder kan vidtas för att förbättra den horisontella samordningen mellan berörda institutioner på EU-nivå och på nationell nivå?
Svensk ståndpunkt
Regeringen avser att fokusera sitt inlägg på tre teman.
- Långsiktighet och vision, genom att tydliggöra ett barn och ungdomsperspektiv.
- Vikten av balanserade och ändamålsenliga licensieringsmodeller, som den Nordiska avtalslicensmodellen.
- Tydliggöra vikten av ett horisontellt förhållningssätt för att åstadkomma resultat.
- Diskussionsunderlag bifogas.
MÖTE TORSDAGEN DEN 18 NOVEMBER 2010 (kl. 15.00)
IDROTT
Icke lagstiftande verksamhet
DP 11.
Rådets resolution om EU:s strukturerade dialog om idrott
–
Antagande av rådets resolution
Dok. 15214/10 SPORT 15
Tidigare behandling i EU-nämnden
Denna resolution har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.
Bakgrund och innehåll
I och med Lissabonfördragets ikraftträdande går EU:s idrottspolitik in i en ny fas och behovet av att stärka dialogen med idrottens organisationer har påkallats av flera medlemsstater, bl.a. vid rådets möte den 10 maj 2010. I resolutionen behandlas formerna för hur högnivåmöten ska genomföras. Dessa möten ska ses som ett komplement till den dialog som redan existerar, t.ex. genom kommissionens årliga EU-idrottsforum.
Svensk ståndpunkt
Sverige anser att en fungerande dialog med idrottens organisationer är nödvändig för att säkerställa att idrottsrörelsens synpunkter tas till vara. En sådan dialog måste för att vara framgångsrik ske på flera plan och även på nationell nivå. En öppen och återkommande dialog kan bidra till att skapa ömsesidig förståelse för de beslut som fattas av såväl idrottens organisationer som medlemsstaterna och EU. Resolutionen bedöms ge varje ordförandeskap en behövlig flexibilitet för att självt utforma högnivåmötenas dagordning och sammansättning.
- Rådsresolution bifogas
DP 12. Rådsslutsatser om idrottens roll som upphov till och pådrivande faktor för aktiv social integration
– Antagande av rådets slutsatser
Dok. 15213/10 SPORT 14 SOC 686
Tidigare behandling i EU-nämnden
Dessa slutsatser har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.
Bakgrund och innehåll
Lissabonfördraget och dess artikel 165 har skapat en rättslig grund för EU inom det idrottspolitiska området. Idrottsenheten på kommissionen har aviserat ett kommande meddelande om idrott i december 2010. Idrottsenheten har tidigare aviserat förslag på såväl ordinarie idrottsprogram för budgetperioden 2014-2020 som så kallade miniprogram för perioden 2012-2013. Dessa planer har till viss del stoppats upp internt inom kommissionen efter det att mervärdet av insatser på EU-nivå har ifrågasatts. Det står nu klart att det inte blir ett miniprogram 2012 och troligen heller inte 2013. Oklarhet råder även över om kommissionen kommer att lämnas ett förslag till ordinarie idrottsprogram från 2014.
Flera medlemsstater har uttryckt missnöje med denna utveckling, bl.a. vid det informella idrottsminstermötet i Antwerpen 21 -22 oktober 2010. Det är bl.a. mot denna bakgrund som slutsatserna ska ses. Slutsatserna betonar subsidiaritetsprincipen och uppmanar rådet, medlemsstaterna och kommissionen att på olika sätt arbeta med sociala frågor.
Svensk ståndpunkt
Slutsatserna förutsätter inte ett EU-idrottsprogram vilket är i linje med regeringens uppfattning att idrottspolitiken först och främst är en nationell angelägenhet.
Sverige anser att slutsatserna kan tjäna som inspiration och vägledning för hur idrotten kan bidra med insatser på det sociala området utan att inkräkta på idrottsrörelsens självständiga ställning.
- Rådsslutsatserna bifogas.
DP 13. Social integration genom idrotten
Diskussion
Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [förslag från ordförandeskapet])
Dok. 15227/10 SPORT 16 SOC 689
Tidigare behandling i EU-nämnden
Denna fråga har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.
Bakgrund och innehåll
På rådsmötet den 10 maj 2010 lyfte flera medlemsstater upp idrottens sociala roll som ett område för EU att verka inom. Rådets (vid detta möte antagna) slutsatser om idrottens roll som upphov till och pådrivande faktor för aktiv social integration uppmuntrar medlemsstater och kommissionen att ” främja idrottsutövande bland människor som kommer från eftersatta miljöer och samtidigt sörja för att dessa med idrottens hjälp integreras i samhället genom att man introducerar dem i nya sociala nätverk och ger dem nya färdigheter”.
I syfte till erfarenhetsutbyte inbjuder ordförandeskapet till en diskussion om dessa frågor och ställer två frågor:
1) Finns det några särskilda insatser i era länder som syftar till att främja idrottsutövande bland människor som kommer från eftersatta miljöer?
2) Vilka prioriteringar skulle ni vilja föreslå för insatser på EU-nivå med utgångspunkt i gjorda erfarenheter på nationell nivå?
Svensk ståndpunkt
Regeringen avser att fokusera sina inlägg enligt följande:
Fråga 1. Den svenska idrottsrörelsen är fri och självständig i förhållande till det allmänna och idrotten ges goda ekonomiska och andra villkor för att kunna bedriva sin verksamhet. Inom svensk idrott är socialt ansvarstagande en självklar del av idrottsverksamheten och idrottens värdegrund. Svensk idrott får genom den särskilda satsningen idrottslyftet särskilda medel för att stärka folkhälsoarbetet med ett fokus på att nå fler barn och ungdomar, särskilt flickor samt barn med invandrarbakgrund. Idrottsrörelsen har en stor frihet i att närmare bestämma hur dessa särskilda medel ska användas.
Fråga 2. Sverige anser att idrottspolitiken först och främst är en nationell angelägenhet, och försiktighet måste iakttas kring förslag som utökar EU-arbetet på idrottsområdet. Detta förhållningssätt kombinerat med att vi har en budgetrestriktiv inställning är vägledande för hur Sverige ser på insatser på EU-nivå.
Vår erfarenhet är att en demokratisk idrottsrörelse som ges stor frihet att själva utforma sin verksamhet också tar socialt ansvar i sin verksamhet. En prioritering för EU-arbetet skulle därför kunna vara att närmare studera drivkrafterna för socialt ansvarstagande inom idrotten.
- Diskussionsunderlag bifogas
DP 14. Rådsslutsatser om EU:s roll i det internationella arbetet mot doping
- Antagande av rådsslutsatser
Dok. 15459/10 SPORT 19 DOPAGE 3 SAN 215 JAI 883
Tidigare behandling i EU-nämnden
Dessa slutsatser har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.
Bakgrund och innehåll
Det internationella arbetet mot dopning inom idrotten leds av Världsantidopningsbyrån (WADA) vars styrelse till lika delar utses av den olympiska rörelsen och världens regeringar. Europas regeringar har fem styrelseplatser varav Europarådet utser två och EU tre. Europarådet utser även Europas regeringars enda plats i exekutivkommittén. Före varje WADA-möte koordinerar Europa sig genom en särskild kommitté inom Europarådet varvid instruktioner ges till ledamöterna av styrelsen och exekutivkommittén. Behovet av en särskild EU-koordinering i WADA-frågor har aktualiserats genom idrottsartikeln i Lissabonfördraget. I vissa frågor, t.ex. i nu aktuella datasäkerhetsfrågor, är det också EU som har lagstiftningskompetens.
Svensk ståndpunkt
Sverige stödjer en EU-koordinering i de frågor där nationell kompetens saknas men endast där. Vi betonar vikten av att den existerande koordineringsfunktionen i Europarådet kan fortsätta för att säkerställa att hela Europas intressen tas tillvara.
- Rådsslutsatserna bifogas.
MÖTE FREDAGEN DEN 19 NOVEMBER 2010 (kl. 10.00)
UTBILDNING
Icke lagstiftande verksamhet
DP 15. Prioriteringarna för ett närmare europeiskt samarbete i fråga om yrkesutbildning för perioden 20112020
- Antagande av rådets slutsatser
Dok. 15010/10 EDUC 176 SOC 662
Tidigare behandling i EU-nämnden
Dessa slutsatser har inte tidigare behandlats i EU-nämnden. De är dock en fortsättning på den långsiktiga strategin om ett ökat europeiskt samarbete inom yrkesutbildningsområdet som startade med att utbildningsministrarna i EU antog en resolution i november 2002. Denna resolution var uppe i EU-nämnden den 8 november 2002.
Bakgrund och innehåll
Slutsatserna är det belgiska ordförandeskapets huvudnummer på utbildningsområdet och utgör också grunden för den kommuniké om yrkesutbildning som utbildningsministrarna förväntas anta vid det informella ministermötet i Brugge 7 december. Dessa slutsatser blir en fortsättning på den s.k. Köpenhamnsprocessen och slår fast prioriteringar för de kommande tio åren. Fokus ligger på att fördjupa samarbetet och stärka yrkesutbildningens attraktivitet och status.
I detta syfte fastslås i slutsatserna
1. en övergripande vision för yrkesutbildningen 2020,
2. strategiska mål för perioden 2011-2020, understödda av ett antal transversella mål,
3. principer för styrning och ägarskap av Köpenhamnsprocessen,
4. mål på kort sikt för de första fyra åren (2011-2014).
En av de frågor som kommit att diskuteras är styrningen och uppföljningen av Köpenhamnsprocessen, där ett antal medlemsstater (inklusive Sverige) understrukit vikten av att inte skapa en process kring yrkesutbildningsfrågorna som är alltför autonom, utan snarare se till att Köpenhamnsprocessen är och fortsatt blir en väl integrerad del i det strategiska ramverket för samarbetet på utbildningsområdet (Utbildning 2020) så att dubbelrapportering och splittring i samarbetet undviks.
Svensk ståndpunkt
Sverige har arbetat aktivt med Köpenhamnsprocessen och ser även positivt på en fortsättning av denna process. Regeringen kan därför stödja det belgiska ordförandeskapets förslag till rådsslutsatser.
- Rådsslutsatserna bifogas.
DP 16. Initiativet "Unga på väg" en samordnad modell för att möta de utmaningar som ungdomar står inför
– Antagande av rådets slutsatser
Dok. 15276/10 EDUC 180 JEUN 48 SOC 692
COMPET 305 RECH 337
Tidigare behandling i EU-nämnden
Rådets slutsatser om initiativet ”Unga på väg” har inte tidigare behandlats i EU-nämnden. ”Unga på väg” är ett s.k. flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020-strategin och strategin i sin helhet har behandlats av EU-nämnden den 24 mars 2010 inför Europeiska rådet den 25-26 mars 2010. Kommissionens meddelande om flaggskeppsinitiativet ”Unga på väg” var även uppe i EU-nämnden den 20 oktober 2010, när detta meddelande skulle presenteras i Rådet för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor.
Bakgrund och innehåll
Det Belgiska ordförandeskapet har valt att skriva fram rådsslutsatser på ett initiativ som presenterades av Kommissionen den 15 september i år. I samband med Europa 2020-strategin presenterade kommissionen sju s.k. flaggskepp som ska understödja arbetet med Europa 2020. Ett av dessa flaggskepp benämns ”Youth on the move” – ”Unga på väg” (Notera att Rådssekretariatet har i bifogade slutsatser översatt till ”Ungdom på väg”).
Flaggskeppet är ett ramverk som dels innehåller nya insatser dels stärker redan existerande aktiviteter. Alla de existerande program som stödjer unga, utbildning och mobilitet ska granskas för att se hur de kan stödja alla olika aktiviteter och initiativ som planeras inom ramen för ”Unga på väg”. Ett av målen med Unga på väg är att alla unga i Europa ska ges möjlighet till rörlighet antingen i utbildningssyfte eller för att praktisera eller arbeta i ett annat land. Totalt presenteras 28 olika förslag i meddelandet som kommer att behandlas i olika former under det närmsta året.
Dessa rådsslutsatser tar inte ställning till några av de konkreta förslag som lämnas i Kommissionens meddelande utan är allmänt hållna där man i stort välkomnar initiativet och betonar vikten av att redan existerande initiativ och program (t.ex. Lifelong Learning, Erasmus Mundus and Youth in Action) används på ett samstämmigt sätt för att på bästa sätt bidra till målet med initiativet Unga på väg. Medlemsstaterna uppmanas framför allt att arbeta tvärsektoriellt i detta arbete.
Svensk ståndpunkt
Regeringen ser positiv på att denna grund till kommande förslag, i syfte att stärka ungdomars ställning, har tagits fram i samarbete med utbildnings-, ungdoms- och arbetsmarknadsministrarna. Sverige kan stödja det belgiska ordförandeskapets förslag till rådsslutsatser.
- Rådsslutsatserna bifogas.
DP 17. Höjning av nivån på de grundläggande färdigheterna inom ramen för det europeiska samarbetet om en skola för 2000-talet
– Antagande av rådets slutsatser
Dok. 14948/10 EDUC 175 SOC 658
Tidigare behandling i EU-nämnden
Dessa slutsatser har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.
Bakgrund och innehåll
Det belgiska ordförandeskapet har även valt att fokusera på arbetet med att förbättra elevers grundläggande färdigheter. Med grundläggande färdigheter menar det belgiska ordförandeskapet kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskap. En tolkning som går igen i det nya europeiska riktmärke som återfinns i det strategiska ramverket Utbildning 2020.
Bakgrunden till att ordförandeskapet valt att fokusera på grundläggande färdigheter är bland annat den neråtgående trend som man sett i stort sett hela Europa vad gäller läsfärdighet och kunskaper i matematik. Detta trots att detta prioriterats i det tidigare strategiska ramverket Utbildning 2010.
Rådsslutsatserna konstaterar att inhämtandet av grundläggande färdigheter – som är basen för att utveckla de nyckelkompetenser för livslångt lärande som EU:s ministrar enades om 2006 – spelar en central roll för att förbättra människors anställningsbarhet och personlig utveckling. En satsning på grundläggande färdigheter är med andra ord även en satsning på att bekämpa socialt utanförskap.
Svensk ståndpunkt
Regeringen ställer sig positiv till arbetet med att stödja medlemsländernas ansträngningar att möta dessa gemensamma utmaningar. Sverige kan stödja det belgiska ordförandeskapets förslag till rådsslutsatser.
- Rådsslutsatserna bifogas.
DP 18. Utbildning för hållbar utveckling
– Antagande av rådets slutsatser
Dok. 14947/10 EDUC 174 SOC 657 ENV 692 + REV 1 (en)
Tidigare behandling i EU-nämnden
Dessa slutsatser har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.
Bakgrund och innehåll
Utbildning för hållbar utveckling (UHUT) är ett tema som det belgiska ordförandeskapet valt att prioritera. Sverige har välkomnat detta initiativ, inte minst eftersom hållbar utveckling var en av det svenska ordförandeskapets prioriteringar under 2001.
Det är viktigt att allt lärande, utbildning och forskning samt kompetensutveckling präglas av perspektivet hållbar utveckling vilket är nödvändigt för en hållbar samhällsutveckling såväl nationellt som internationellt. Under beredningen av dessa slutsatser har flera medlemsstater – inte minst Sverige – tryckt på att det är viktigt att ta till sig av, och samarbeta med, redan befintliga processer och organisationer som arbetar med UHUT. EU bör särskilt utveckla ett nära samarbete med Unesco, UNECE och UN Decade for Sustainable development med sikte på att gemensamt stärka varandras ansträngningar inom UHUT.
Rådsslutsatserna fokuserar på att uppmuntra medlemsstaterna till att fortsätta att utveckla och implementera UHT i utbildningssystemen på alla nivåer. Det hållbara tänkandet bör genomsyra alla delar av utbildningen och utbildningsinstitutionerna; från läroplaner och pedagogik till hushållning av institutionernas resurser.
Svensk ståndpunkt
Regeringen har i tidigare sammanhang stött arbetet för en hållbar utveckling. Sverige kan stödja det belgiska ordförandeskapets förslag till rådsslutsatser.
- Rådsslutsatserna bifogas.
DP 19. Att bryta ojämlikhetens onda cirkel Utbildningens roll i kampen mot fattigdom, ojämlikhet och socialt utanförskap
– Diskussion
[Offentlig debatt enligt artikel 8.2 i rådets arbetsordning (på förslag av ordförandeskapet)]
Dok. 15142/10 EDUC 178 SOC 679
Tidigare behandling i EU-nämnden
Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.
Bakgrund och innehåll
Ordförandeskapet har valt en ministerdebatt som i stora delar tangerar den informella lunchdiskussion om "social inclusion" som hölls vid rådsmötet i februari under spanskt ordförandeskap. Med tanke på spanjorernas fokus på just den sociala dimensionen av utbildning har valet av diskussionsämne upplevts som en upprepning och inte väckt någon större entusiasm, även om inget motsatt sig det.
Bakgrundspappret tar ett brett grepp på utbildningens betydelse för att bryta social utanförskap och fånga upp de individer som av sociala eller andra skäl har ogynnsamma förutsättningar för lärande. Insatser bör helst sättas in så tidigt som möjligt i utbildningssystemen, exempelvis genom system som tidigt identifierar elever som riskerar att halka efter i skolgången.
Efter ett antal medlemsstater kommentarer (inklusive Sverige) om att fr.a. den andra frågan som ministrarna skulle svara på var allt för teknisk, har ordförandeskapet formulerat om pappret något. Den första frågan handlar om att ge exempel på effektiva och policyövergripande insatser för att främja social inkludering, medan den andra handlar om att ge exempel på bra sätt att mäta och följa upp insatser som gjorts för att motverka social
Svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar det underlag som ordförandeskapet lagt fram som vägledning för ministrarnas diskussion.
- Diskussionsunderlag bifogas.
MÖTE FREDAGEN DEN 19 NOVEMBER 2010 (kl. 15.00)
UNGDOM
Icke lagstiftande verksamhet
DP 20. Ungdomsarbete
Antagande av resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet
Dok. 14847/10 JEUN 41 SOC 643 + COR 1
Tidigare behandling i EU-nämnden
Resolutionen tar sin utgångspunkt i det nya ramverket för det ungdomspolitiska samarbetet i EU (2010-2018), vilket behandlades i EU-nämnden den 20 november 2009.
Bakgrund och innehåll
Att stödja och utveckla ungdomsarbete har i det förnyade ramverket för EU-samarbetet på det ungdomspolitiska området (2010-2018) identifierats som sektorsövergripande frågor. Frågan är en av det belgiska ordförandeskapets huvudprioriteringar på ungdomsområdet.
Med ungdomsarbete avses aktiviteter utanför skolan för, av och med ungdomar, i första hand på lokal nivå. Verksamheten kan ledas av såväl professionella som av ideella aktörer.
Genom texten enas EU MS om att på olika sätt stödja och utveckla ungdomsarbetet och att undersöka hur ungdomsarbetet kan bidra till att uppnå de övergripande målen för det ungdomspolitiska samarbetet i EU. Här fastläggs bland annat att en studie om ungdomsarbetets effekter ska genomföras. Fokus läggs också på frågor som exempelvis utbildning för ungdomsarbetare och ungdomsledare, erkännande av deras kunskaper och kompetens genom lämpliga europeiska instrument, stöd för deras rörlighet samt främjande av innovativa verksamheter och arbetsmetoder i ungdomsarbetet.
Svensk ståndpunkt
Sverige har kunnat ge ett övergripande stöd till textens inriktning och har fått stort gehör för de synpunkter som har förts fram. Viktigast rent principiellt har varit att mångfalden av sätt att organisera och stödja det lokala arbetet för ungdomar bör bevaras, liksom att kommunernas och ideella organisationers självständighet ska respekteras.
- Rådsresolutionen bifogas.
DP 21. Ungdomars tillgång till kultur
Antagande av rådets slutsatser
Dok. 14849/1/10 JEUN 42 CULT 87 SOC 644 + REV 1
Tidigare behandling i EU-nämnden
Att främja ungas tillgång till kultur pekas ut som ett prioriterat område i det nya ramverket för det ungdomspolitiska samarbetet i EU (2010-2018), vilket behandlades i EU-nämnden den 20 november 2009.
Bakgrund och innehåll
EU-kommissionen beställde 2008 en studie om ungas tillgång till kultur, vilken presenterades i juli 2010. Bland annat som ett svar på studien har det belgiska ordförandeskapet tagit fram de aktuella rådsslutsatserna. I slutsatserna fokuseras på vikten av ett långsiktigt arbete för att främja ungas tillgång till kultur, både som konsumenter och producenter. I detta arbete understryks vikten av att ytterligare fördjupa kunskapen om ungas tillgång till kultur, att främja samarbete mellan relevanta aktörer på kultur-, ungdoms- och utbildningsområdet, samt att utbyta erfarenheter kring hur ungas tillgång till kultur kan förbättras. Vidare uppmuntras MS och KOM att undanröja hinder för ungas tillgång till kultur och att se arbete med ungas tillgång till kultur som ett medel att främja ungas sociala delaktighet.
Svensk ståndpunkt
Ungas tillgång till kultur är en prioriterad fråga för Sverige. Sverige har fått gehör för sina synpunkter att det är viktigt med en långsiktig politik för att främja tillgången till kultur, med ett tydligt ungdomsperspektiv. Sverige kan därmed stödja texten.
- Rådsslutsatserna bifogas.
DP 22. De europeiska och internationella politiska dagordningarna för barn, ungdomar och barns rättigheter
Information från ordförandeskapet
Antagande av rådets slutsatser
Dok. 14855/10 JEUN 43 SOC 648 JAI 837
Dok. 14846/10 JEUN 40 SOC 642 JAI 834 + COR 1
Tidigare behandling i EU-nämnden
Frågan har inte behandlats i EU-nämnden tidigare.
Bakgrund och innehåll
Belgien har tagit initiativ till att lyfta frågan om barn och barns rättigheter, och samarbete mellan barn- respektive ungdomspolitiken, i ungdomsministrarnas samarbete. Detta under rubriken ”Den europeiska och internationella dagordningen vad gäller barn, ungdomar och barnets rättigheter”. En kunskapssammanställning om samarbetet på dessa områden i EU, Europa och FN har tagits fram, samt ett utkast till korta rådsslutsatser. Frågan har också parallellt lyfts i det informella samarbetet mellan barnministrar i EU.
Bakgrunden till initiativet är nya skrivningar om främjande av barns rättigheter i Lissabonfördraget och att det i det nya ramverket för samarbetet på det ungdomspolitiska området sägs att ett barnperspektiv ska anläggas där så är lämpligt. Rådsslutsatserna är också ett sätt att uppmärksamma att EU-kommissionen inom kort kommer att presentera en ny EU-strategi om barnets rättigheter.
I rådsslutsatserna uppmuntras MS att aktivt delta i samarbetet kring frågor om barnets rättigheter. Vidare välkomnas kommissionens planer att presentera en ny EU-strategi om barns rättigheter.
Svensk ståndpunkt
Sverige har välkomnat den kunskapssammanställning det belgiska ordförandeskapet har gjort om arbetet kring barn, barnets rättigheter och ungdomar i EU, Europarådet och FN. Sverige har också ställt sig positivt till att ordförandeskapet lyfter frågor om barn och barnets rättigheter högre upp på dagordningen.
- Rådsslutsatserna och informationen från ordförandeskapet bifogas.
DP 23. Stadsungdomar och Europa
Riktlinjedebatt
[Offentlig debatt enligt artikel 8.2 i rådets arbetsordning (på förslag av ordförandeskapet)]
Dok. 15230/10 JEUN 47 SOC 690
Tidigare behandling i EU-nämnden
Frågan har inte behandlats i EU-nämnden tidigare.
Bakgrund och innehåll
Det belgiska ordförandeskapet arrangerar den 27 november en konferens i Bryssel om ungdomar i urbana områden i Europa. Frågan om ungdomar i urbana områden har inte varit uppe i EU-samarbetet på ungdomsområdet tidigare.
Ordförandeskapet har föreslagit att ungdomsministrarnas diskussionspunkt vid rådsmötet den 19 november ska fokusera på temat. Tanken är att diskutera hur samarbetet kring ungdomsfrågor i EU kan bidra till arbetet med unga i urbana områden, samt att utbyta goda exempel.
Svensk ståndpunkt
Sverige anser att frågan om hur levnadsvillkoren för ungdomar som lever i utsatta områden kan förbättras är viktig. Diskussionen ses som en möjlighet att ta del av goda exempel på arbete på området från andra länder.
DP 24. Övriga frågor
Kultur
24. a) Utkast till utvidgat delavtal om Europarådets kulturvägar
– Information från den luxemburgska delegationen
Dok. 15463/10 CULT 101
Ungdom
b) Resultat från konferensen under EU:s belgiska ordförandeskap om ungdomar och sysselsättningar bland ungdomar (Leuven den 2–4 oktober 2010)
– Information från ordförandeskapet
o
o o
c) Arbetsprogram för det tillträdande ordförandeskapet
– Information från den ungerska delegationen