UUK, Kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:23CE82
Kommenterad dagordning | ||
rådet (utbildning, ungdom, kultur) | ||
2010-04-30 | ||
Integrations- och jämställdhetsdepartementet Utbildningsdepartementet Kulturdepartementet |
Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur) den 10-11 maj 2010
MÖTE MÅNDAGEN DEN 10 MAJ 2010 (kl. 9.30)
DP 1. Godkännande av dagordningen
Lagstiftningsakter
(offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
DP 2. (ev.) Godkännande av A-punktslistan
KULTUR
DP 3. Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av Europeiska unionens insats för det europeiska kulturarvsmärket
– Lägesrapport
7094/10 CULT 20
+ COR 1
8031/10 CULT 24
Tidigare behandling i EU-nämnden
Slutsatser om en europeisk kulturarvsmärkning föredrogs för EUN den 14 november 2008 och antogs av Rådet den 20 november 2008.
Bakgrund och innehåll
Den 20 november 2008 antogs slutsatser som uppmanade Kommissionen att ta fram ett förslag till beslut om att etablera en europeisk kulturarvsmärkning. Ett förslag till beslut presenterades den 11 mars och är nu föremål för förhandling i arbetsgruppen för kultur. Dagordningspunkten syftar till att presentera en lägesbeskrivning för Rådet.
Ingen diskussion förutses.
- Lägesrapporten bifogas
Icke lagstiftande verksamhet
DP 4. (ev.) Godkännande av A-punktslistan
KULTUR
DP 5. Rekommendation till ett rådsbeslut om evenemanget Europeisk kulturhuvudstad 2014
– Antagande av rådets beslut
8519/10 CULT 29
8520/10 CULT 30
Tidigare behandling i EU-nämnden
Kulturhuvudstadsfrågan har regelbundet tagits upp för i EU-nämnden. Det senaste tillfället var den 12 maj 2009 då beslut fattades om Marseilles i Frankrike och Košice i Slovakien 2013.
Bakgrund och innehåll
Kulturhuvudstäderna för år 2014 ska ligga i Sverige och Lettland. Sverige har nominerat Umeå och Lettland Riga. Enligt EU:s föreskrifter ska Rådet fatta formellt beslut om kulturhuvudstäderna.
Rådet föreslås besluta att 2014 års kulturhuvudstäder ska vara Umeå och Riga.
Svensk ståndpunkt
Beslutet är endast formalia. Sverige stöder förslaget och planerar att säga några ord om Umeå på rådsmötet.
- Beslutet bifogas
DP 6. Kulturens bidrag till regional och lokal utveckling
– Antagande av rådets slutsatser
8800/10 CULT 34 SOC 277 REGIO 34 FSTR 25
Tidigare behandling i EU-nämnden
Dessa slutsatser har inte tidigare behandlats i EU-nämnden. De ska dock ses mot bakgrund av rådsslutsatserna om den kulturella och kreativa sektorns bidrag till Lissabonprocessen från 2007, likväl som rådslutsatserna om kulturen som en drivkraft för kreativitet och innovation från 2009.
Bakgrund och innehåll
Spanien har presenterat slutsatser om kulturens bidrag till regional och lokal utveckling. Dessa ska ses som ett led i en längre process där rådsslutsatser bl.a. antogs under det tyska ordförandeskapet 2007 om kulturella och kreativa sektorns bidrag till Lissabonprocessen samt under det tjeckiska ordförandeskapet 2009 om kulturen som en drivkraft för kreativitet och innovation. Vidare ska rådsslutsatserna ses som ett tydliggörande av de kreativa näringarnas relevans inför Europa 2020-strategin. Rådsslutsatserna handlar bl.a. om det bidrag som kulturen och de kulturella och kreativa industrierna ger lokal och regional utveckling genom att göra europeiska regioner mer attraktiva och utveckla hållbar turism, skapa nya sysselsättningstillfällen samt innovativa varor och tjänster och hjälpa till att utveckla nya kunskaper och ny kompetens. Kreativitet i utbildningar, gränsöverskridande, transnationellt och interregionalt kultursamarbete och kulturens bidrag till hållbar turism är andra viktiga områden som lyfts.
Svensk ståndpunkt
Sverige stödjer ambitionen att en tydlig markering görs av kulturens och de kreativa näringarnas betydelse. Det ligger också i linje med Regeringens flerårig satsning på kulturella och kreativa näringar som regeringen beslutade om hösten 2009. Sverige är också generellt positiva till rådsslutsatser inriktade på kulturen som en viktig och betydande regional och lokal utvecklingsfaktor.
- Rådsslutsatserna bifogas.
DP 7. Ett konkurrenskraftigt inkluderande och hållbart Europa: bidrag av kultur och kreativitet
– Information från ordförandeskapet om resultat från informella ministermötet (Barcelona den 30–31 mars 2010)
– (ev.) Kommissionens presentation av grönboken om frigörande av potentialen i kulturella och kreativa företag
– Diskussion
(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [förslag från ordförandeskapet])
8603/10 CULT 31 SOC 266
Tidigare behandling i EU-nämnden
Diskussionen är en uppföljning av det informella kulturministermötet i Barcelona den 30-31 mars. EU-nämnden har fått en rapport från mötet. Diskussionen är dessutom knuten till DP 6.
Bakgrund och innehåll
Diskussionen är en uppföljning av det informella kulturministermötet i Barcelona den 20-31 mars. Den syftar till att ministrarna ytterligare ska fördjupa sig i temat om kulturens bidrag till ekonomisk och social sammanhållning samt kulturens roll för lokal och regional utveckling. Ordförandeskapet har presenterat två frågor för ministrarna att utgå ifrån.
Fråga 1: vad är kulturens och kreativitetens mervärde i förhållande till Europas framtid och hur kan kulturens bidrag till ekonomisk och social utveckling vara mer effektiv nationellt och inom ramen för implementeringen av EU2020-stratetin, särskilt inom ramen för innovation, digitalisering, utveckling av nya färdigheter samt social integration.
Fråga 2: Hur kan vi bättre ta tillvara sammanhållningspolitikens instrument i syfte att optimera stöd för kulturen, särskilt kulturella och kreativa näringar, och främja kreativitet tvärs över EU:s regioner
Svensk ståndpunkt
Sverige kommer inte att yttra sig på denna punkt men som beskrivet i DP 6 stödjer Sverige stödjer ambitionen att en tydlig markering görs av kulturens och de kreativa näringarnas betydelse. Det ligger också i linje med regeringens flerårig satsning på kulturella och kreativa näringar som regeringen beslutade om hösten 2009.
- Diskussionsunderlaget bifogas.
AUDIOVISUELLA FRÅGOR
DP 8. Europeana: nästa steg
– Antagande av rådets slutsatser
8843/10 AUDIO 16 CULT 35 RECH 137 PI 44
Tidigare behandling i EU-nämnden
Det digitala biblioteket Europeana har vid ett flertal tillfällen diskuterats i EU-nämnden. Rådet antog slutsatser den 20 november 2008 om Europeana och under det svenska ordförandeskapet hölls en lunchdiskussion som bl.a. handlade om styrning och finansiering av Europeana.
Bakgrund och innehåll
Inom ramen för i2010-strategin föreslog kommissionen 2005 inrättandet av ett europeiskt digitalt bibliotek. EU:s kulturministrar antog vid rådsmötet den 30 oktober 2006 slutsatser om digitalisering av och elektronisk tillgång till kulturellt material samt digitalt bevarande. Nya rådsslutsatser, rubricerade Det europeiska digitala biblioteket – Europeana, antogs på rådsmötet den 20 november 2008. Kommissionen antog den 28 augusti ett konsultativt meddelande, kallat Europeana – next steps. Meddelandet behandlar den framtida inriktningen och främst följande frågor: hur Europeana kan få del av både fritt och upphovsrättsskyddat material av hög kvalitet och relevans för användarna, samt en hållbar finansierings- och styrningsmodell. Svar på konsultationen lämnades in i november 2009. Sverige anordnade på rådsmötet i november en lunchdebatt om styrning och finansiering av Europeana. I debatten framkom ett brett stöd för en fortsatt gemensam satsning på Europeana.
Rådet föreslås nu anta nya slutsatser som bl.a. understryker att urvalet och kvaliteten på det material som institutionerna levererar måste bli bättre. Vidare beskrivs behovet av marknadsföringsinsatser för att göra tjänsten bättre känd. Slutsatserna uppmanar kommissionen att presentera ett förslag om hur Europeana ska styras och finansieras framöver.
Svensk ståndpunkt
Sverige anser att slutsatser om att förbättra urvalet och höja kvaliteten på det publicerade materialet kan stödjas. Sverige anser nu, som tidigare, att arbetet med det digitala biblioteket inte får innebära att medlemsstaterna måste upprätta detaljerade styrdokument i förhållande till nationella myndigheter och institutioner. De flesta av Sveriges synpunkter har tillgodosetts, texten kan därigenom sägas tydligare tillföra något utöver det som redan tidigare beslutats. Det har bl.a. tydliggjorts vad kommissionen rekommenderas göra avseende en framtida finansierings- och styrningsmodell. Sverige kan därför stödja slutsatserna.
- Rådsslutsatserna bifogas.
MÖTE MÅNDAGEN DEN 10 MAJ 2010 (kl. 16.00)
Icke lagstiftande verksamhet
IDROTT
DP 9. Lissabonfördraget och idrott
Diskussion
(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [förslag från ordförandeskapet])
8392/10 SPORT 5
Tidigare behandling i EU-nämnden
Idrotten har inte tidigare behandlats av EU-nämnden.
Bakgrund och innehåll
I och med Lissabonfördragets ikraftträdande är nu idrottsområdet en formell del av EU-samarbetet. Detta är första gången idrotten ska diskuteras av Rådet. Diskussionen syftar till att medlemsstaterna ska ge sin syn på den gemensamma idrottspolitiken. Avsikten med diskussionen är att ge ett underlag till kommissionen då den förbereder sitt meddelande om idrott.
Ordförandeskapet har presenterat två frågor som Rådet ska diskutera.
Fråga 1: På vilka specifika idrottspolitiska områden kan åtgärder på EU-nivå ha störst mervärde?
Fråga 2: Bland de områden där EU-åtgärder kan tänkas, vilka är de två eller tre mest angelägna prioriteringarna?
Svensk ståndpunkt
Sverige värnar principen att idrottspolitiken först och främst är en nationell angelägenhet, och menar att stor försiktighet bör iakttas kring förslag som utökar EU-arbetet på idrottsområdet.
- Diskussionsunderlaget bifogas.
MÖTE TISDAGEN DEN 11 MAJ 2010 (kl. 9.30)
Icke lagstiftande verksamhet
UTBILDNING
DP 10. Utbildningens sociala dimension
– Antagande av rådets slutsatser
8797/10 EDUC 73 SOC 274
Tidigare behandling i EU-nämnden
Rådsslutsatserna om utbildningens sociala dimension har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.
Bakgrund och innehåll
Slutsatserna utgör det spanska ordförandeskapets huvudnummer på utbildningsområdet. Prioriteringen sammanfaller med att 2010 är det europeiska året mot fattigdom och social utestängning. I slutsatserna inkluderas alla utbildningsnivåer, liksom andra policyområden som har betydelse för social integration (studiestöd, vägledning, integrationspolitik m.m.).
I slutsatserna konstateras att, trots att situationen skiljer sig åt i de olika medlemsstaterna, kan det europeiska samarbetet på utbildningsområdet bidra till att främja social sammanhållning och aktivt medborgarskap. Utbildningssystemen har potentialen att främja social rörlighet och bryta cirkeln av fattigdom, social utsatthet och socialt utanförskap. Det är i detta sammanhang viktigt att utbildningssystemen tar hänsyn till medborgarnas olika förutsättningar; såsom socioekonomisk bakgrund, befintlig kunskap och kompetens. Utbildningssystemen behöver utvecklas så att de på ett flexibelt sätt kan anpassas till varje individs förutsättningar.
Att stärka de yngre elevernas basfärdigheter i att läsa, skriva och räkna har tydligt lyfts fram i slutsatserna. Särskilt gäller detta elever med invandrarbakgrund. I slutsatserna nämns även romernas ofta utsatta situation.
Utbildningssystemens sociala dimension kan förstärkas framför allt genom att öka flexibiliteten och öppenheten mellan olika utbildningsvägar och undanröja hinder för deltagande och rörlighet inom och mellan olika utbildningsformer. Det ska inte finnas några återvändsgränder i utbildningssystemet.
Svensk ståndpunkt
Sverige har sett övervägande positivt på slutsatstexten under behandlingen i Utbildningskommittén. Sverige kan därför stödja det spanska ordförandeskapets förslag till rådsslutsatser.
- Rådsslutsatserna bifogas.
DP 11. Kompetens till stöd för livslångt lärande och initiativet om ny kompetens för nya arbetstillfällen (New skills for New Jobs)
– Antagande av rådets slutsatser
8798/10 EDUC 74 SOC 275
Tidigare behandling i EU-nämnden
Den delen av rådsslutsatserna om kompetens till stöd för livslångt lärande och initiativet om ny kompetens för nya arbetstillfällen (New Skills for New Jobs) som rör sysselsättningspolitiken har behandlats av EU-nämnden den 5 mars 2010 i samråd med Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin.
Bakgrund och innehåll
Rådsslutsatserna handlar dels om att förstärka budskapet från rådets och parlamentets rekommendation om nyckelkompetenser från 2006, dels om att överbrygga den klyfta som finns mellan sysselsättnings- och utbildningsområdena när det gäller hur kompetenser beskrivs och klassificeras. New Skills for New Jobs-initiativet drivs på av generaldirektoratet för sysselsättningsfrågor och har hög prioritet inom kommissionen till följd av att Barroso har satt detta högt på agendan. Initiativet har välkomnats av Europeiska rådet som ett av sju ”flaggskeppsinitiativ” inom Europa 2020-strategin.
Sverige har haft vissa tveksamheter under beredningen av slutsatserna, framför allt eftersom texten tryckt hårt på att arbetsmarknadens behov ska styra utformningen av utbildning. Under beredningens gång har flera medlemsländer uttryckt en viss oro för att sysselsättningspolitiken får för stort inflytande på utbildningspolitiken. Kommissionen har förklarat att det är viktigt för utbildningssidan att engagera sig i New Skills for New Jobs-agendan för att åstadkomma en balans mellan utbildnings- och sysselsättningsområdena.
Svensk ståndpunkt
Att skapa ett gemensamt språk mellan utbildnings- och arbetsmarknadssektorn är en viktig prioritering för att EU ska kunna agera samstämmigt och effektivt i dessa frågor. Vidare uppmanar slutsatserna till stöd för lärares och skolledares fortbildning på alla nivåer inom utbildningssystemet, något som ligger i linje med regeringens politik. Sverige kan stödja det spanska ordförandeskapets förslag till rådsslutsatser.
- Rådsslutsatser bifogas.
DP 12. Internationaliseringen av den högre utbildningen
– Antagande av rådets slutsatser
8799/10 EDUC 75 SOC 276
Tidigare behandling i EU-nämnden
Rådsslutsatserna om internationalisering av den högre utbildningen har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.
Bakgrund och innehåll
Slutsatserna tar ett brett grepp om internationaliseringsfrågor och högre utbildning. De inbegriper allt från mobilitet och samarbete med tredje land till universitetens internationella attraktionskraft.
Den högre utbildningen får en alltmer internationell dimension genom att allt fler universitet och högskolor tar emot studenter från länder utanför unionens gränser, har student-, personal- och kunskapsutbyten samt ägnar sig åt övrigt internationellt akademiskt samarbete och forskningssamarbete.
I slutsatserna konstaterar man att internationellt samarbete inom den högre utbildningen är ett viktigt och givande område som förtjänar stöd både på nationell nivå och på EU-nivå. Vidare spelar den högre utbildningen en central roll i enskilda personers och samhällens utveckling, bl.a. genom att bidra till att stärka den sociala, kulturella och ekonomiska utvecklingen och främja aktivt medborgarskap.
Som ett led i satsningen att skapa en väl fungerande kunskapstriangel uppmanas medlemsstaterna i slutsatserna att ytterligare främja samarbetet och interaktionen mellan universitet och högskolor, forskarvärlden och näringslivet.
Slutsatserna lägger särskild vikt vid att främja och stödja rörligheten för internationella studenter, lärare och forskare samt satsningar på att göra europeiska universitet och högskolor mer attraktiva internationellt.
Svensk ståndpunkt
Sverige har i stort stött texten under behandlingen i Utbildningskommittén. Sverige kan stödja det spanska ordförandeskapets förslag till rådsslutsatser.
- Rådsslutsatserna bifogas.
DP 13. Bidrag till förberedelserna inför Europeiska rådet den 17 juni 2010
a) Exakta siffror för EU:s överordnade mål för utbildning
– Överenskommelse
b) Dialog mellan kommissionen och medlemsstaterna om nationella mål för utbildning
– Information från kommissionen
– Diskussion
(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [förslag från ordförandeskapet])
8596/10 EDUC 68
Tidigare behandling i EU-nämnden
De överordnade målen för utbildning, som är en del av de fem överordnade EU-målen i ”Europa 2020” (vilka antogs av Europeiska rådet i mars 2010), har sin grund i det strategiska ramverket för europeiskt utbildningssamarbete (”Utbildning 2020”). De europeiska utbildningsministrarna ställde sig bakom detta ramverk vid rådsmötet i maj 2009. Rådsslutsatserna om ”Utbildnings 2020” behandlades i EU-nämnden den 8 maj 2009.
Vidare har utkast till slutsatser från möte i Europeiska rådet, då de överordnade EU-målen i ”Europa 2020” antogs, behandlats i EU-nämnden den 24 mars 2010.
Bakgrund och innehåll
Underlaget till ministrarnas diskussion har behandlats i Utbildningskommittén där det välkomnades brett med endast någon mindre justering. Det spanska ordförandeskapet driver linjen att utbildningsministrarna måste uttala sig på majrådet om de övergripande målen så att det budskapet kan skickas vidare till Europeiska rådets möte i juni.
Ordförandeskapet hoppas på en överenskommelse bland utbildningsministrarna om siffrorna för utbildningsmålet. Som grund för överenskommelsen kommer ordförandeskapet att presentera en text på mötet som man hoppas att samtliga kan acceptera. Om så är fallet vidarebefordras överenskommelsen till Allmänna rådet och dess förberedelser för Europeiska rådet. Om överenskommelse ej kan nås kommer ordförandeskapet istället att sammanfatta diskussionen i en ordförandeskapsnot och vidarebefordra den till Allmänna rådet och sedan Europeiska rådet som inspel till stats- och regeringschefernas beslut om Europa 2020-strategin.
Sverige har hela tiden stött ordförandeskapets linje att Europeiska rådet i juni ska bekräfta de siffermål om högre utbildning och tidiga skolavhopp som utbildningsministrarna ställde sig bakom i och med att det strategiska ramverket för samarbetet på utbildningsområdet (Utbildning 2020) antogs i maj förra året.
Utöver diskussion och möjlig överenskommelse om de övergripande målen ska Kommissionen informera om den dialog som de löpande för med medlemsländerna om sättandet av nationella mål.
Ordförandeskapet har meddelat att de kommer genomföra en bordrunda på rådsmötet där medlemsstaterna ombeds kommentera både EU-målen och kommissionens information om dialogerna om de nationella målen.
Svensk ståndpunkt
Sverige kan stödja ordförandeskapets förslag till hur ministrarnas diskussion ska gå till, dvs. med sikte på en överenskommelse.
Sverige kan också ställa sig bakom det underlag som ordförandeskapet lagt fram till vägledning för ministrarnas diskussion.
- Diskussionsunderlaget bifogas.
MÖTE TISDAGEN DEN 11 MAJ 2010 (kl. 15.00)
Icke lagstiftande verksamhet
UNGDOM
DP 14. Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om aktiv integration av ungdomar: att bekämpa arbetslöshet och fattigdom
– Antagande
9018/10 JEUN 16 SOC 293
Tidigare behandling i EU-nämnden
Resolutionen tar sin utgångspunkt i det nya ramverket för det ungdomspolitiska samarbetet i EU (2010-2018), vilket behandlades i EU-nämnden den 20 november 2009.
Bakgrund och innehåll
Under det svenska ordförandeskapet antogs ett nytt ramverk för EU-samarbetet på ungdomsområdet för perioden 2010-2018. I ramverket lyfts blanda annat ungas sociala delaktighet och ungas integrering på arbetsmarkanden upp som viktiga mål. 2010 är också EU:s år mot fattigdom och social utestängning.
Det spanska ordförandeskapet har ungas sociala delaktighet som övergripande prioritering på ungdomsområdet, med särskilt fokus på att bekämpa den höga ungdomsarbetslösheten och att motverka fattigdom bland unga, samt på ungdomsperspektivet i Europa 2020.
Mot denna bakgrund har Spanien presenterat föreliggande resolution om aktiv inkludering av unga: bekämpande av arbetslöshet och fattigdom. I resolutionen föreslås fyra övergripande mål:
1. Att underlätta ungas inträde på arbetsmarkanden och att erbjuda möjligheter till större trygghet på arbetsmarknaden och att unga inte ska diskrimineras.
2. Att unga ska få bättre tillgång till utbildning av hög kvalitet och att underlätta övergången till arbetsmarkanden från studier, arbetslöshet eller inaktivitet.
3. Att underlätta för unga att kombinera privat- och familjeliv med arbetsliv.
4. Att förebygga fattigdom och social utestängning bland ungdomar och att motverka att denna typ av problem förs över från en generation till nästa.
I resolutionen understyrks också vikten av att erkänna ungdomars viktiga roll i att säkra smart, hållbar och inkluderande tillväxt i Europa och vikten av ett ungdomsperspektiv i den nya Europa 2020-strategin.
Svensk ståndpunkt
Att förebygga och motverka utanförskap är en av regeringens viktigaste prioriteringar, liksom att minska arbetslösheten, inte minst bland ungdomar. Sverige kan därför stödja det spanska ordförandeskapets förslag och välkomna den tydliga kopplingen mellan arbete och social delaktighet.
- Rådsresolutionen bifogas.
DP 15. Ett konkurrenskraftigt inkluderande och hållbart Europa: utveckling av ungdomsdimensionen
– Diskussion
(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [förslag från ordförandeskapet])
Tidigare behandling i EU-nämnden
Ungdomsperspektivet i EU:s strategier för tillväxt och arbete, Lissabonstrategin och dess uppföljare Europa 2020, har hittills behandlats under namnet den Europeiska ungdomspakten inför Europeiska rådets vårtoppmöten. Senast togs frågan upp i EU-nämnden den 13 februari 2009 och den berördes också i det nya ramverket för det ungdomspolitiska samarbetet i EU, som behandlades i EU-nämnden den 20 november 2009.
Bakgrund och innehåll
Det spanska ordförandeskapet har föreslagit att ungdomsministrarna vid rådsmötet den 11 maj ska diskutera ungdomsperspektivet i Europa 2020. Ungdomar berörs på flera ställen i kommissionens meddelande om Europa 2020, inte minst i flaggskeppsinitiativet ”Youth on the Move”. Ungdomar nämns också som en särskilt viktig grupp under sysselsättningsmålet i Europeiska rådets slutsatser om Europa 2020 från 25-26 mars 2010. Inför ungdomsministrarnas diskussion har ordförandeskapet tagit fram ett bakgrundsdokument där ungdomsministrarna inbjuds att diskutera:
1) Hur kan ungdomspolitiken bidra till flaggskeppsinitiativen i Europa 2020?
2) Vilken roll bör lokala och regionala myndigheter spela i ungdomspolitiken för att på bästa sätt implementera Europa 2020?
Svensk ståndpunkt
Regeringen ser positivt på att ungdomars situation behandlas i kommissionens förslag inför Europa 2020 och att ungdomar nämns som en särskilt viktig grupp i det mål för sysselsättning, som antogs av Europeiska rådet i mars. Regeringen välkomnar därför en diskussion om hur ungdomsperspektivet på bästa sätt kan integreras i Europa 2020 och om hur ungdomspolitiken kan bidra till att uppfylla målen i denna strategi.
16. Övriga frågor
Kultur
a) Kulturens roll i återuppbyggnaden av Haiti
– Information från den franska delegationen
8604/10 CULT 32
Audiovisuella frågor
b) Digital film: Konferens om det oberoende förevisandet och utmaningen av digitaliseringen (Barcelona den 5–6 mars 2010)
– Information från ordförandeskapet
Utbildning
c) Andra ministerkonferensen för EuropaMedelhavsområdet om utbildning, forskning och innovation (Brdo (Slovenia) den 25–26 april 2010)
– Information från den slovenska delegationen
d) Bolognas årliga ministerkonferens för Ungern/Österrike 2010 och det andra politikforumet i Bolgona (den 11–12 mars 2010)"
– Information från den österrikiska och ungerska delegationen
8606/10 EDUC 70
Ungdom
e) Resultat från EU:s ungdomskonferens om arbetstillfällen för ungdomar och social integration (Jerez de la Frontera den 13–15 april 2010)
– Information från ordförandeskapet
f) Arbetsprogram för det tillträdande ordförandeskapet
– Information från den belgiska delegationen