Utrikes frågor, kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2019/20:4D4A5E
Kommenterad dagordning
Minister
rådet
20
20
-
0
8-13
Utrikesdepartementet
Europakorrespondentenheten
Utrikesministrarnas informella videokonferens den 14 augusti 2020
Kommenterad dagordning
Godkännande av dagordningen
Aktuella frågor
Informationspunkt
I sin inledning väntas EU:s Höga Representant Josep Borrell ta upp information om aktuella frågor på utrikesområdet.
Belarus
Diskussionspunkt
Ansvarigt statsråd: Utrikesminister Ann Linde
Diskussionens innehåll: Situationen i Belarus
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar att utrikesrådet diskuterar den allvarliga utvecklingen i Belarus. Regeringen fördömer det oproportionerliga och oacceptabla våldet och inskränkningar mot yttrande- och mötesfrihet i samband med presidentvalet i Belarus den 9 augusti 2020. Det genomförda valet var varken fritt eller rättvist. Regeringen stödjer det belarusiska folkets krav på demokratisk förändring och möjligheten att välja sin politiska ledning genom fria och rättvisa val.
I sitt uttalandeden 11 augusti markerade EU tydligt mot våldet och repressionen mot demonstranter, journalister och oppositionen liksom mot de demokratiska bristerna i samband med presidentvalet. EU bör fortsätta att ställa tydliga krav på den belarusiska regeringen, inklusive kravet på att alla personer som frihetsberövats i samband med presidentvalet omedelbart bör friges. EU har också krävt att det belarusiska ledarskapet ska inleda en genuin dialog med oppositionen i syfte att förhindra ytterligare våldsamheter.
EU har enats om att genomföra en översyn av relationen till Belarus. I EU:s uttalande den 11 augusti anges att detta kan innebära att åtgärder vidtas mot personer som är ansvariga för våldet, för de opåkallade arresteringarna och för valfusk.
Regeringen anser att EU bör införa riktade sanktioner. Regeringen anser att de bör omfatta reserestriktioner och frysning av tillgångar mot personer som är direkt ansvariga för våldet mot demonstranter och för de demokratiska bristerna i samband med presidentvalet. EU:s utrikestjänst bör få i uppdrag att skyndsamt ta fram förslag på vilka personer som bör omfattas av sanktionerna.
EU:s åtgärder mot Belarus får inte leda till att befolkningen isoleras eller bestraffas för regimens våldsamma agerande. EU måste agera för att påverka utvecklingen i demokratisk riktning och bevara kanaler för direkt politisk dialog med Belarus. För att sanktioner ska bli effektiva måste det finnas tydliga krav på vilka reformer EU förväntar sig av Belarus. Det är viktigt att bevara samarbeten som har uppnåtts mellan EU och Belarus som gagnar det belarusiska folket och bidrar till stärkt demokrati och respekt för mänskliga rättigheter och tätare mellanfolkliga förbindelser. Det gäller exempelvis dialogen mellan EU och Belarus om mänskliga rättigheter och avtal om viseringslättnad och återtagande. EU bör även vidta åtgärder för att stärka det belarusiska civilsamhället och stödja oberoende journalister.
Turkiet/Utvecklingen i östra Medelhavet
Diskussionspunkt
Ansvarigt statsråd: Utrikesminister Ann Linde
Diskussionens innehåll: Utrikesministrarna förväntas diskutera utvecklingen i östra Medelhavet. Turkiet står på dagordning på Greklands initiativ med anledning av Turkiets agerande i östra Medelhavet. Diskussionen förväntas bli en fortsättning på den diskussion som ägde rum i juli 2020. De ståndpunkter som förankrades inför sammanträdet i juli är fortsatt relevanta.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Relationen EU-Turkiet står inför svåra prövningar. Relationen har blivit alltmer komplex, med en spännvidd från samarbete till sanktioner. Regeringen anser att det är oerhört allvarligt att Turkiet rör sig bort från EU, den europeiska säkerhetsordningen och internationella åtaganden. Tidigare förankrad ståndpunkt vad gäller Turkiets relation till EU gäller fortsatt.
Regeringen anser att EU bör agera tydligt och aktivt i förhållande både till den negativa utvecklingen i Turkiet och Turkiets utrikespolitiska eskalering i sitt närområde. Rådet underströk i juli behovet av konkreta steg för att skapa möjlighet till dialog om utvecklingen i östra Medelhavet. Rådet gav också EU:s Höge representant i uppdrag att lämna optioner för vidare agerande från EU:s sida, utöver tidigare beslutade sanktioner. Regeringen anser att EU bör agera i enlighet med vad som överenskommits vad gäller Turkiets agerande i östra Medelhavet, som har konsekvenser för den regionala stabiliteten. Regeringen stödjer de tydliga slutsatser som EU antagit vad gäller Turkiets agerande i området, bl.a. beslut om restriktiva åtgärder mot Turkiets olagliga provborrningar i området. Regeringen vidhåller också vikten av att EU:s medlemsstater fortsätter att agera i enlighet med den position som EU enades om efter Turkiets militära operation i norra Syrien rörande medlemsstaternas vapenexport till Turkiet.
Höge representanten kan förväntas återrapportera från de samtal som förts med Turkiet sedan det förra mötet i utrikesrådet.
Liksom vid mötet i juli kommer regeringen att uppmärksamma den negativa utvecklingen avseende mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Regeringen ser med fortsatt stort allvar på bristerna härvidlag, inklusive situationen för oppositionspolitiker, inte minst från pro-kurdiska HDP, journalister, religiösa minoriteter och människorättsförsvarare, inklusive fackliga företrädare. Regeringen framför kritik mot denna utveckling kontinuerligt till turkiska företrädare. EU bör fortsätta att vara en tydlig röst för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Turkiet.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Turkiet behandlades senast i EU-nämnden inför utrikesministrarnas möte den 13 juli.
Fortsatt behandling av ärendet: Turkiet väntas även diskuteras vid utrikesministrarnas informella möte (Gymnich) den 27–28 augusti.