Underlag inför samråd 200515 (Ungdom, Kultur)
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2019/20:4D3B90
2020-05-13
Ku 2020/01023
| Kulturdepartementet | EU-nämnden |
Information och samråd med EU-nämnden inför informell videokonferens för kultur-, medie- och ungdomsministrarna den 19 maj
1.Informella videokonferenser
a)Informell videokonferens för EU:s kultur- och medieministrar
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt
Ansvarigt statsråd: Amanda Lind
Förslagets innehåll: Diskussionsunderlaget handlar om effekterna av coronaviruset som påverkar hela samhället, och där kultur- och mediesektorn tillhör de hårt drabbade områdena. Det kroatiska ordförandeskapet har bedömt att det finns anledning att träffas på ministernivå för att dela med sig av goda exempel och erfarenheter inför nästa steg i krishanteringen. Frågeställningarna rör dels slutsatser och lärdomar av Covid-19-krisen, dels diskussion om den process som nu föreligger med gradvis lyfta restriktioner i olika medlemsstater.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar det underlag som ordförandeskapet lagt fram som vägledning inför ministrarnas diskussion. Regeringen avser informera om de åtgärder som vidtagits nationellt sedan det förra kulturministermötet 8 april.
Regeringen avser även framföra vikten av en stark och oberoende mediesektor samt betydelsen av att de åtgärder som nu vidtas inom ramen för coronakrisen inte begränsar grundläggande rättigheter och individuella friheter på ett oproportionerligt sätt, samt att de avvecklas så snart hälsoläget tillåter.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Frågan har inte tidigare behandlats i riksdagen.
b)Informell videokonferens för EU:s ungdomsministrar Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt
Ansvarigt statsråd: Amanda Lind
Förslagets innehåll: Diskussionsunderlaget handlar om hur effekterna av coronavirusets spridning påverkar hela samhället och i synnerhet ungdomar. Syftet med ett informellt videomöte på ministernivå är ett informationsutbyte mellan medlemsstaterna, genom att dela med sig av goda exempel och erfarenheter av hur unga bäst kan stödjas samt förslag på hållbara och konstruktiva åtgärder, både på nationell och EU-nivå. Frågeställningarna rör både ungdomars tillgång till offentliga och privata tjänster och ungas deltagande.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar det underlag som ordförandeskapet lagt fram som vägledning inför ministrarnas diskussion och ser fram emot att få ta del av andra länders arbete på området.
Regeringen avser framföra att Coronapandemin förväntas få stora konsekvenser för ungdomars etablering i arbets- och samhällslivet och riskerar leda till ökad ojämlikhet. Coronapandemin påverkar ungas möjligheter till studier, arbete, organisering och fritidsaktiviteter negativt. Den påverkar även ungas psykiska hälsa negativt.
Regeringen avser även framföra att det är viktigt med insatser för att lindra konsekvenserna av Corona. Regeringen har presenterat en rad åtgärder som bl.a. syftar till att förbättra ungdomars situation varav några kommer att nämnas vid mötet.
2 (9)
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Frågan har inte tidigare behandlats i riksdagen.
KULTUR/AUDIOVISUELLA FRÅGOR
2.Slutsatser om riskhantering av kulturarv
=Antagande
ST 7680/20
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt
Ansvarigt statsråd: Amanda Lind
Förslagets innehåll:
Det kroatiska ordförandeskapet har i förslag till rådsslutsatser uppmärksammat de risker som kulturarvet kan utsättas för. Det gäller såväl skador eller förstörelse orsakade av naturkatastrofer eller miljöpåverkan, som av mänsklig påverkan.
Avsikten är att identifiera innovativa verktyg och tillvägagångssätt som finns tillgängliga på EU-nivå för riskidentifiering, förebyggande, beredskap och mildring, och aktivt använda dem för att bidra till processen för hållbart bevarande, övervakning och enklare riskbedömning av kulturarv. Målsättningen är att nationellt och på andra nivåer utbyta information om existerande nätverk i kulturarvsfrågor och främja samarbeten för att identifiera, skydda, bevara och, vid behov, återställa Europas kulturarv. Vidare är syftet att stärka beslutsfattande och kulturarvshantering på alla nivåer, baserat på principerna om delaktighet och delat ansvar.
Regeringen har i förhandlingarna ställt sig bakom avsikten att rådsslutsatser utarbetas för det aktuella området. Förstörelse och skadegörelse av kulturarv är en relevant problematik som aktualiseras alltmer genom både klimat- och miljöpåverkan och mänskliga aktiviteter.
Förslag till svensk ståndpunkt:
3 (9)
Regeringens bedömning är att de föreslagna rådsslutsatserna om riskhantering av kulturarv håller sig inom EU:s kompetens på kulturområdet så som den är uttryckt i artikel 167 i fördraget om EU:s funktionssätt.
Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom antagandet av rådets slutsatser om riskhantering av kulturarv.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med kulturutskottet ägde rum den 23 april 2020. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.
3.Slutsatser om ändring av rådets arbetsplan för kultur (2019-2022)
=Antagande
ST 7681/20
Förslagets innehåll:
Det kroatiska ordförandeskapet har i förslag till rådsslutsatser om rådets arbetsplan för kultur 2019–2022 föreslagit ett tillägg av en OMC-grupp om kulturens roll för hållbar utveckling.
Förslaget läggs mot bakgrund av vad som uttalats i resolutionen om den hållbara utvecklingens kulturella dimension som beslutades av UUKI-rådet 21 november 2019. OMC-gruppens inriktning är att tydliggöra och stärka kulturens bidrag till hållbarhet bl.a. i förhållande till Agenda 2030. Avsikten är också att arbetet ska kunna leda till en handlingsplan under kommissionens ansvar.
Den öppna samordningsmetoden Open Method of Coordination, (OMC) är en metod för samarbete inom EU där experter från medlemsstaterna träffas för att utbyta erfarenheter, kunskap och information samt ta fram goda exempel och gemensamma riktlinjer, rekommendationer eller handböcker. OMC återfinns inom politikområden som huvudsakligen är nationell befogenhet och kan sägas möjliggöra visst samarbete genom utbyte av goda exempel och rekommendationer mellan medlemsstaterna.
Regeringen har i förhandlingarna ställt sig bakom avsikten att fortsätta arbetet med att tydliggöra kulturens roll i målformuleringarna i Agenda 2030
4 (9)
genom att rådsslutsatser utarbetas för att utveckla arbetet inom ramen för en OMC-grupp för det aktuella området.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringens bedömning är att de föreslagna rådsslutsatserna om ändring av rådets arbetsplan för kultur 2019–2022 genom att inrätta en OMC-grupp avseende den kulturella dimensionen av hållbar utveckling håller sig inom EU:s kompetens på kulturområdet, såsom den är uttryckt i artikel 167 i fördraget om EU:s funktionssätt.
Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom antagandet av slutsatser om en ändring av Rådets arbetsplan för kultur.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med kulturutskottet ägde rum den 12 maj 2020. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.
4.Slutsatser om mediekompetens i en värld i ständig förändring
=Antagande
ST 7684/20
Förslagets innehåll:
Rådet föreslås anta slutsatser om vikten av ökad fokus på mediekompetens (eller medie- och informationskunnighet – MIK) med utgångspunkt i det föränderliga medie- och informationslandskap som präglar vår tid.
Medlemsstaterna uppmanas, med respekt för subsidiaritetsprincipen, att öka fokus på ett systematiskt och långsiktigt arbete med MIK där begreppet definieras brett och som en livslång kompetensutveckling. Kommissionen uppmanas bl.a. att stärka arbetet för att utbyta idéer och praxis vad gäller MIK, men också att hitta långsiktiga lösningar för att hantera problem som desinformation och olagligt eller olämpligt innehåll.
5 (9)
Regeringen gör bedömningen att slutsatserna ligger väl i linje med det svenska arbetet med MIK. De senaste åren har en rad initiativ tagits för att bredda begreppet, nå ut till nya grupper i samhället, ge incitament för nya aktörer och skapa en hållbar myndighetsstruktur med fokus på bred samverkan.
Regeringen har i förhandlingarna bl.a. verkat för att slutsatserna ska beskriva det mediala ekosystemet på ett balanserat sätt och att behovet av en vidsträckt yttrandefrihet lyfts fram. Vidare att slutsatserna inte föregår den fördjupade diskussion och utvärdering som nu pågår om självreglering och reglering av innehållsplattformar.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringens bedömning är att de föreslagna slutsatserna om MIK håller sig inom EU:s kompetens på området så som den är uttryckt i artikel 167 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår därför att Sverige ställer sig bakom antagandet av rådets slutsatser om mediekompetens i en värld i ständig förändring.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med kulturutskottet ägde rum den 23 april 2020. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.
UNGDOMSFRÅGOR
5.Slutsatser om ökade möjligheter för unga på landsbygd och i glesbygd
=Antagande
ST 7807/20
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt
Ansvarigt statsråd: Amanda Lind
Förslagets innehåll:
6 (9)
Under sitt ordförandeskap fokuserar Kroatien på ungas möjligheter på landsbygd och i glesbygd. Som underlag till utkastet till rådsslutsatser har det kroatiska ordförandeskapet tagit fram ett bakgrundsdokument om unga på landsbygd och i glesbygd. I dokumentet sammanfattas en del av de trender och tendenser som påverkar ungdomar på landsbygden i dagens Europa. Ordförandeskapet pekar bland annat på utvecklingstendenser och utmaningar kopplade till globalisering, demografiska förändringar och klimatförändringar. Utkastet till rådsslutsatser om ungas möjligheter på landsbygd och i glesbygd uppmanar bland annat medlemsstaterna att säkerställa att unga utanför städer har tillgång till bland annat arbete, utbildning, service, information, inflytande och fritidsaktiviteter. Innehållet i utkastet till rådsslutsatserna baseras delvis på resultatet av EU:s senaste ungdomskonferens, som hölls i Zagreb i mars. Utkastet till rådsslutsatserna har under förhandlingens gång kompletterats med perspektiv som berör kriser och det rådande läget med COVID-19 och coronapandemin.
Sverige har under förhandlingarna betonat vikten av att värna ett funktionshinder- och jämställdhetsperspektiv. Sverige har betonat att unga på landsbygd och i glesbygd ska erbjudas likvärdig tillgång till offentliga och privata tjänster, utbildning och arbete av hög kvalitet, fritidsaktiviteter, digital och fysisk infrastruktur, transporter och kollektivtrafik.
Sverige har under förhandlingarna även betonat vikten av att unga på landsbygd och i glesbygd ges lika möjligheter som andra unga att känna delaktighet, utöva inflytande och åtnjuta sina rättigheter. Regeringen har även framfört att utveckling i landsbygd och glesbygd ska ske på ett hållbart sätt, med ett tydligt jämställdhets- och funktionshinderperspektiv. Regeringen har även lyft vikten av att belysa klimatförändringarna, och erbjuda utbildning och information om klimatförändringar i syfte att öka medvetenheten och engagemanget hos unga om dessa.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringens bedömning är att det föreslagna utkastet till rådsslutsatser om ökade möjligheter för unga på landsbygd och i glesbygd håller sig inom EU:s kompetens på utbildnings- och ungdomsområdet såsom den är uttryckt i artikel 165 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom ett antagande av rådsslutsatserna.
7 (9)
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med kulturutskottet ägde rum den 23 april 2020. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.
6.Resolution om resultat av den sjunde cykeln av EU:s ungdomsdialog
=Antagande
xxxx/20 (slutlig version ej tillgänglig ännu)
Förslagets innehåll:
Det kroatiska ordförandeskapet har föreslagit att i en rådsresolution sammanfatta den sjunde cykeln av EU:s ungdomsdialog. Syftet är att belysa de resultat som kommit av det ungdomspolitiska samarbetet under triopresidentskapet med Rumänien, Finland och Kroatien.
Utkastet till resolutionen sammanfattar de huvudsakliga slutsatserna från dialoger, konferenser, studier och rådsslutsatser från de rumänska, finska och kroatiska ordförandeskapen. Under det rumänska ordförandeskapet antogs rådsslutsatser om unga och framtidens arbete. Under det finska ordförandeskapet antogs två rådsslutsatser om ungdomsarbete: en om utbildning av ungdomsarbetare och en om digitalt ungdomsarbete. Under det kroatiska ordförandeskapet väntas en rådsslutsats antas om ungas möjligheter på landsbygd och glesbygd.
Regeringens övergripande ståndpunkt är att det är viktigt att respektera att ungdomspolitiken styrs och organiseras på olika sätt och på olika nivåer i medlemsstaterna. Mångfalden ska bevaras och samarbete på EU-nivå ska inte innebära någon harmonisering av regler och lagstiftning på området.
Regeringen har under förhandlingens gång betonat vikten av funktionshinders- och jämställdhetsperspektiv i resolutionen. Regeringen har även betonat vikten av att främja alla ungas inflytande och delaktighet, samt kunskap om klimatförändringar.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringens bedömning är att den föreslagna rådsresolutionen om den sjunde cykeln av EU:s ungdomsdialog håller sig inom EU:s kompetens på ungdomsområdet så som den är uttryckt i artikel 165 i fördraget om EU:s
8 (9)
funktionssätt. Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom förslaget till rådsresolution om slutsatser av den sjunde cykeln av EU:s ungdomsdialog.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med kulturutskottet ägde rum den 23 april 2020. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.
9 (9)