TTE_RadsPM_styrningssystemet_dp_3a
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2017/18:490064
Rådspromemoria
2017-12-11
Miljö- och energidepartementet
Rådets möte den 18 december 2017
Information om dagordningspunkt
Nummer:
3 a) Rubrik:
Förordningen för ett styrningssystem för Energiunionen Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Antagande av allmän inriktning
Dokumentbeteckning:
Dokument inför TT(E) ännu ej tillgängligt
Tidigare dokument:
KOM (2016) 759
Faktapromemoria:
2016/17:FPM42
Datum för tidigare samråd med EU-nämnden:
Den 24 februari inför TT(E) den 27 februari 2017. Information om förhandlingsläge för ren energi-paketet som helhet gavs i EU-nämnden den 21 juni inför TT(E) den 26 juni 2017.
Förslagets innehåll
Den 30 november 2016 presenterade kommissionen ett förslag till en förordning för ett styrningssystem för Energiunionen. Förslaget syftar till att EU ska uppfylla målsättningarna i Energiunionen, särskilt 2030-målen för klimat- och energi, men även till att bidra till en effektiv rapportering och uppföljning av medlemsstaternas åtgärder för att nå Parisavtalets målsättningar.
En central del i förordningen är kravet att medlemsstaterna senast 1 januari 2019 ska ta fram nationella klimat- och energiplaner för perioden 2021-2030.
Enligt kommissionens förslag ska planerna bland annat innehålla målsättningar för de olika dimensionerna i Energiunionen (medlemsstaterna ska även ange sitt nationella bidrag till EU-målen om förnybart och energieffektivisering) med en linjär bana. KOM föreslog även att upprätta en finansieringsplattform och att de medlemsstater som faller under sitt 2020- mål ska bidra ekonomiskt, samt att de medlemsstater som uppvisat bristande leverans av sitt nationella bidrag kan välja att göra ett finansiellt bidrag istället för att öka den inhemska produktionen av förnybart. Faktapromemoria: 2016/17:FPM42.
Under förhandlingen i rådet har den linjära målbanan för förnybart ersatts med två milstolpar år 2023 och 2025 då medlemsstaterna enligt ordförandeskapets förslag ska ha uppnått 24 % samt 40 % av sitt nationella bidrag (en linjär bana skulle innebära 30 % samt 50 %). Frågan förväntas diskuteras på TTE-rådet för energi.
Det kollektiva ansvaret för EU-målen i kommissionens förslag har förskjutits mot ett mer nationellt ansvar, tex genom att MS som inte når upp till sina milstolpar ska vidta åtgärder. Det nationella bidraget ska utvärderas mot ett antal objektiva kriterier. Även frågan om objektiva kriterier förväntas diskuteras på TT(E)-rådet.
2 (4)
Detaljeringsgraden i förslaget, och därmed den administrativa bördan, har minskat i linje med Sveriges position. Bland annat har extensiva rapporteringskrav för bioenergi strukits.
Finansieringsplattformen har gjorts frivillig, som ett alternativ till ytterligare åtgärder för MS som faller under sitt 2020-mål eller gör otillräckliga framsteg med sina nationella milstolpar.
Under förhandlingen har integreringen av energi och klimat blivit tydligare, bland annat genom att de nationella planerna har fått en tydligare koppling till Parisavtalet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att Sverige bör ställa sig bakom ordförandeskapets förslag till allmän inriktning. Under förhandlingen har kommissionens förslag förbättrats i flera viktiga avseenden.
Regeringen avser att vid rådsmötet fortsatt verka för milstolpar som möjliggör för kommissionen att övervaka medlemsstaternas framsteg med sina nationella bidrag samt verka för en förordning som säkerställer att EU når 2030-målen och att alla medlemsstater bidrar.
Tidigare behandling i riksdagen
Överläggning i Näringsutskottet om ren energi-paketet den 24 januari 2017, information i Näringsutskottet den 23 februari respektive samråd i EU- nämnden den 24 februari inför politisk diskussion vid TTE (energi) den 27 feb, information i Näringsutskottet respektive EU-nämnden den 20 respektive den 21 juni inför lägesrapport vid TTE (energi) den 26 juni, information om förhandlingsläget i Näringsutskottet den 26 okt 2017.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Förordningen har sin rättsliga grund i artikel 192.1 och 194.2 i fördraget om europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Förordningen antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet med medbestämmande för Europaparlamentet. För beslut i ministerrådet krävs kvalificerad majoritet.
3 (4)
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet har ännu inte tagit ställning, däremot har berörda utskott behandlat förslagen. Parlamentet väntas verka för en högre ambition kring förnybart och energieffektivisering samt ökad detaljrapportering. Vidare väntas de prioritera ökad nationell samt regional konsultation och samarbete. Även energifattigdom är en viktig fråga för Europaparlamentet.
Remissinstansernas ståndpunkter
I enlighet med det ordinarie förförandet kring ny EU-lagstiftning har ett dialogmöte med intressenter hållits med möjlighet till synpunkter. Ett remissmöte kommer även att hållas när Sveriges utkast på nationell plan är klar.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
2016/17:FPM42
Budgetära konsekvenser/konsekvensanalys
2016/17:FPM42
Övrigt
4 (4)