TTE telekom radsPM uppkopplad kontinent dp 8
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2014/15:3B9BD3
Rådspromemoria | ||
2015-06-01 | ||
Näringsdepartementet |
Rådets möte TTE Telecom den 12 juni 2015
Dagordningspunkt 8
Rubrik:
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder avseende den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation och upprätta en uppkopplad kontinent, och om ändring av direktiven 2002/20/EG, 2002/21/EG, 2002/22/EG samt förordningarna (EG) nr 1211/2009 och (EU) nr 531/2012
Interinstitutional file: 2013/0309 (COD)
Dokument: 13555/13 TELECOM 232 COMPET 646 MI 753 CONSOM 161 CODEC 2000 + ADD 2 + REV 1 (sv)
Tidigare dokument: Fakta-PM Näringsdepartementet 2013/14:FPM8.
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: den 29 november 2013, den 28 maj 2014 och den 21 november 2014.
Tidigare behandlad i trafikutskottet: den 27 november 2013 och den 18 november 2014.
Bakgrund
Ett omfattande förslag lades den 11 september 2013. I september 2014 presenterade ordförandeskapet ett ”nedbantat” förslag.
Europaparlamentet har den 3 april 2014 antagit sin förstaläsnings-överenskommelse.
Ordförandeskapet har fokuserat förhandlingarna kring att nå en snabb överenskommelse kring framför allt om förslagen om roaming och nätneutralitet. Ett intensivt förhandlingsarbete pågår för närvarande.
Två (antagligen en tredje den 2 juni) triloger har hållits under våren 2015 och förhandlingarna kännetecknas av stora motsättningar. Ordföranden har som mål att nå en så kallad tidig andraläsnings-överenskommelse.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF).
Beslut om att anta förordningen fattas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet i artikel 294 EUF. Detta innebär att rådet och Europaparlamentet gemensamt antar förordningen. Beslut fattas med kvalificerad majoritet i rådet.
Svensk ståndpunkt
Roaming
En ökad harmonisering och förverkligandet av en inre marknad anpassad till en digital ekonomi är viktigt för att bidra till ekonomiskt välstånd och sysselsättning i Europa.
Roamingavgifterna inom EU är för höga och det är viktigt att de sänks kraftigt för konsumenterna. För att vi ska kunna prata om en gemensam marknad och fri rörlighet borde roamingpriserna ligga på samma nivå som eller nära priserna i hemmanätet. I grunden bygger behovet av reglering över huvud taget på att det saknats ett konkurrenstryck som förmått sänka slutkundsavgifterna i önskvärd takt och omfattning. Inriktningen bör vara en långsiktigt hållbar reglering med så få snedvridande effekter som möjligt på marknaden till fördel för konsumenterna.
Det är angeläget att frågan om roamingavgifterna så snabbt som möjligt når en hållbar lösning. Sverige driver på för detta och är beredd att aktivt verka för en bred kompromiss. Det är viktigt att nya bestämmelser inte innebär att det blir generellt dyrare för svenska konsumenter att använda sin mobiltelefon, varken i Sverige eller utomlands. Därför är det också centralt att pressa ner grossistavgifterna i motsvarande omfattning. För att uppnå en långsiktigt hållbar lösning bör den grossistprisöversyn som kan lägga grunden för en sådan sänkning bör göras så fort som möjligt, det vill säga innan ett förbud mot roamingavgifter träder i kraft. För att inte konsumenter ska få vänta alltför länge på en slutgiltig lösning stöder regeringen också en övergångslösning.
Nätneutralitet
Regeringen ställer sig med kraft bakom idealet om ett öppet internet som ger användarna möjlighet att ta del av information och tjänster, idag som imorgon. Det är därför viktigt att reglerings-myndigheterna har de olika slags verktyg som krävs för att kunna upprätthålla det öppna internet. På den svenska marknaden bedöms blockering eller strypning av innehåll eller tjänster på internet inte vara ett stort problem idag. Såvitt framgår är dock sådana fenomen mer vanliga på andra europeiska marknader. Vissa länder (bl.a. Nederländerna och Slovenien) har infört nationell lagstiftning, vilket i förlängningen skulle kunna leda till fragmentering av regelverket inom EU. Mot den angivna bakgrunden stöder SE att förordningen innehåller en tydlig bestämmelse om nätneutralitet.
Utgångspunkten ska vara att trafik på internet ska behandlas lika. Det är en viktig princip för regeringen. Trafikhanteringsåtgärder ska alltid vara transparenta, icke-diskriminerande, proportionerliga och får inte snedvrida konkurrensen. Regeringen stödjer också tydliga bestämmelser för att förhindra att det skapas så kallade ”gräddfiler” på internet. Det är här viktigt att göra en tydlig åtskillnad mellan vad som gäller för internetanslutningar respektive andra tjänster som använder samma underliggande infrastruktur som internet.
Inriktningen bör vara att enas om regler som inte hindrar den snabba utveckling och innovation som sker med internet som plattform. Inriktningen bör därför vara att i huvudsak basera regelverket på principer snarare än tekniska detaljer. Målet bör vara att förhindra eventuella negativa effekter snarare än de tekniska åtgärderna som sådana. Oavsett detaljeringsgrad är det dock viktigt att för varje enskild bestämmelse bedöma dess ändamålsenlighet och möjlighet att tillämpa praktiskt så väl som juridiskt.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet anser i frågan om roaming att slutkundsavgifter bör avskaffas snarast möjligt. Europaparlamentet har under förhandlingens gång knutit ett sådant avskaffande till behovet av en översyn av grossistavgifterna. Europaparlamentet förespråkar ett användningstak (s.k. Fair Usage) som sätter en övre gräns för användningen av telefoni, sms och mobilsurf när man är utomlands.
Sammanfattningsvis när det gäller nätneutralitet förespråkar Europaparlamentet detaljerade regler och definitioner i syfte att, som man menar, ”täppa till alla tänkbara kryphål” i lagstiftningen.
Förslaget
Roamingförslaget innebär i korthet en helt ny regim med mycket detaljerade regler. För det första föreslås ett förbud för operatörer att ta ut extra slutkundsavgifter för roaming upp till åtminstone ett användningstak eller ”pott” (Fair Usage) för användaren. För det andra föreslås vilka beräkningar och hänsyn denna pott ska beräknas på, bland annat kostnadstäckning. För det tredje skjuts beslut om detaljerna om potten fram i form av att kommissionen ska anta genomförandeakter. För det fjärde föreslås detaljerade övergångsregler som ska gälla i drygt ett år. Med dessa ska följa en bestämd ”övergångspott” i form av [50] min utgående samtal, [50] min inkommande samtal, [50] sms och [150] MegaByte mobilsurf. För det femte föreslås när en översyn av grossistmarknaden ska göras och omständigheterna kring den.
I dag gäller den s.k. Roaming III-förordningen (531/2012) som innehåller framför allt definierade pristak för såväl slutkunds- som grossistavgifter. Enligt denna ska en översyn av grossistpristaken göras redan 2016.
Förslaget om nätneutralitet innebär i princip att inom ramen för en internetanslutningstjänst ska det finnas en skyldighet för operatörer att tillhandahålla obehindrad anslutning till innehåll och alla tillämpningar och tjänster som slutanvändarna har tillträde till. Andra tjänster än internet (t.ex. en linjär tv-tjänst, ip-tv eller en e-hälsotjänst) som kräver en definierad, ofta högre kvalitetsnivå, ska kunna tillhandahållas obehindrat via samma underliggande nät så länge de inte inverkar menligt på internetanslutningstjänsten. Syftet med bestämmelserna är att motverka att det skapas ”gräddfiler” eller vad som brukar kallas ”fast-lane internet”.
Vidare regleras för vilka syften operatörer kan vidta rimliga trafikstyrningsåtgärder, samt genomförande, tillsyn och transparens.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Förordningen blir direkt tillämplig som svensk lag.
Ekonomiska konsekvenser
Inga förutsebara statsbudgetära konsekvenser. Ökade möjligheter till kommunikation över hela EU genom sänkta kostnader för roaming och garantier för ett öppet internet bör kunna ge positiva samhälls-ekonomiska effekter. I nuläget är det dock inte möjligt att slå fast vilka närmare sådana konsekvenser förslaget för med sig.
Övrigt
Roam Like At Home (RLAH) är ett uttryck som förekommer i debatten och i medierna. Det bör förstås som att brukaren ska kunna använda sin mobilterminal som om denne vore inom det egna landets gränser, dvs. utan extra avgifter.