TTE, RådsPM Uppföljning av trafikförseelser (dp 3)

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:244B21

DOCX
PAGE 4

Rådspromemoria

2010-11-18

Näringsdepartementet

Rådets möte den 2 december 2010

Dagordningspunkt 3

Rubrik: Gränsöverskridande uppföljning av trafikförseelser.

Dokument: TRANS TER W.doc. 2010/79

Tidigare dokument: KOM (2008) 151

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Har behandlats av nämnden två ggr: 2008-10-03 och 2008-12-05.

Bakgrund

Förslaget syftar till att göra det lättare att över landsgränserna följa upp vissa brott mot trafiklagstiftningen vilka särskilt hotar trafiksäkerheten. Det ursprungliga direktivförslaget som lades fram 2008 innehöll regler med krav på MS att tillhandahålla information från fordonsregistret, att efterfråga sådan information, att följa upp trafikförseelser genom att sända en bifogad blankett till ägaren av det inblandade fordonet m.m. Förslaget har legat på is i rådet sedan FR under hösten 2008 inte lyckades få igenom något beslut. EP har avslutat sin första behandling av förslaget.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Efter behandling i Coreper samt ett utlåtande från rådets rättstjänst föreslår ORDF numera artikel 87.2 EUF (polissamarbete) som rättslig grund för direktivet i stället för som tidigare artikel 91.1.c EUF (transportpolitiken) KOM har ännu inte tagit ställning till förändring av rättslig grund. Rådets rättstjänst avser att återkomma i frågan om artikel 82 är tillämplig.

Svensk ståndpunkt

Ett utbyte av fordons- och fordonsägaruppgifter mellan MS bör samordnas med lösningar för informationsutbyte som redan finns eller är under utveckling. SE anser att de möjligheter till informationsutbyte som ges genom Prümrådsbeslutet (fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet (2008/615/RIF), antogs av rådet den 23 juni 2008) och det stödsystem som byggs upp för det ger goda möjligheter att få information vid utredningar, även vad avser trafikförseelser. Enligt ORDF behövs detta direktiv för att omfatta avkriminaliserade trafikbrott ska kunna följas upp. SE har förståelse för detta.

För gränsöverskridande verkställighet av bötesstraff finns också rambeslutet om ömsesidigt erkännande och verkställighet av bötesstraff.

När det gäller tillämpningsområdet anser SE att de förseelser som kan följas upp enligt direktivet ska vara förseelser som kan upptäckas med kamera eller radar vilket medför att körning under alkohol- och drogpåverkan inte ska vara med på listan av förseelser även om de är allvarliga trafikbrott. Dessa brott beivras genom att fordonet stoppas och föraren kontrolleras.

SE motsätter det föreslagna informationsbrevet då det inte kan ses som något informationsbrev utan mer ett föreläggande till mottagaren att betala böterna inom en viss tid. SE är tveksam till om den rättsliga grunden (art. 87.2 EUF, polissamarbete) kan omfatta ett föreläggande om betalning av böter.

Om ett informationsbrev skall exemplifieras bör det i första hand formuleras om helt så att det framgår att det är ett rent informationsbrev med endast de information om platsen, datumet och tiden för förseelsen och syftet med att söka ägaren eller den annars identifierade personen. Det bör finnas information om vilken myndighet som skickat ut informationsbrevet och vart man kan vända sig om man har några frågor med anledning av brevet.

Europaparlamentets inställning

Trafiksäkerhet är en viktig fråga på transportpolitikens agenda. Med ett EU mål om en halvering av antalet trafikdödade behöver trafikbrott som riskerar att leda till fler dödsfall bekämpas effektivare. I exempelvis Frankrike uppskattas att ca 30% av antalet automatiskt registrerade hastighetsöverträdelser begås av utländska fordon. Myndigheterna kan idag inte nå dessa förare då de inte har tillgång till det utländska fordonsregistren.

Det är en viktig politisk signal att ha ett rättsligt instrument som förbättrar laglydigheten över gränserna. Att körning under alkohol- och drogpåverkan är med på listan av förseelser motiveras av att de är allvarliga trafikbrott.

Förslaget

Förslaget innebär i nuvarande lydelse att MS skall kunna ha möjlighet till utbyte av fordons- och fordonsägaruppgifter mellan MS för uppföljning av trafikförseelser. Den MS där förseelsen begåtts kan bestämma om det finns behov av att efterfråga information. Det innehåller även en möjlighet för de MS som vill att använda sig av en mall för att skriva ett informationsbrev till ägaren/innehavaren av det fordon som varit inblandat i en förseelse. Mervärdet med förslaget anges vara att det har en avskräckande effekt att informationsutbyte möjliggörs så att möjligheterna att spåra den som begått en förseelse ökar. Detta medför att trafiksäkerheten förbättras.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

Enligt 5 § lagen (2001:558) om vägtrafikregister ska vägtrafikregistret i fråga om personuppgifter ha till ändamål att tillhandahålla uppgifter för bl.a. information om fordonsägare för trafiksäkerhets- eller miljöändamål och för att i den allmänna omsättningen av fordon förebygga brott samt information om den som har behörighet att framföra fordon för att utreda trafikbrott i samband med automatisk trafiksäkerhetskontroll. Bestämmelser om utlämning av uppgifter ur vägtrafikregistret finns också i förordningen (2001:650) om vägtrafikregister. Vissa bestämmelser i vägtrafikregisterlagen kan behöva ändras för att tillåta elektroniskt utlämnande av bl.a. fordonsregisteruppgifter till utländsk myndighet. Regeringen beslutade den 29 april 2008 att tillsätta en utredning om en översyn av lagstiftningen om vägtrafikregister (dir. 2008:53), där även frågan om Prümrådsbeslutet kommer att behandlas. Utredningen har överlämnat sitt betänkande Transportstyrelsens databaser på vägtrafikområdet – integritet och effektivitet den 1 november 2010.

Utredningen ska remitteras

Med hänsyn till att det är fråga om polissamarbete kommer det sannolikt att krävas ändringar i författningar som rör polisiärt samarbete och i de berörda myndigheternas registerförfattningar.

Ekonomiska konsekvenser

Någon närmare analys av merkostnaderna för detta förslag saknas. Syftet är att SE ska använda befintliga register och därmed hålla kostnader på en så låg nivå som möjligt.

Övrigt