TTE, RådsPM Radiospektrumpolitikprogram RSPP (dp 14)
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:244B1F
Rådspromemoria | ||
2010-11-18 | ||
Näringsdepartementet |
IT-politik |
Rådets möte TTE-telekom den 3 december 2010
Dagordningspunkt 14
Rubrik: Décision établissant le premier programme en matière de politique de spectre radioélectrique
- Rapport sur l'état d'avancement des travaux
- Echange de vues
Dokument: KOM (2010)471 slutlig - Förslag till Europaparlamentet och rådes beslut om inrättande av det första programmet för radiospektrum politik
Tidigare dokument: Fakta-PM N-dep 2010/11:FPM11
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -
Bakgrund
Vid förhandlingarna om det s.k. Telekompaketet kom parterna överens om att bl.a. ändra art 8a(3) i ramdirektivet 2002/21/EG (reviderat genom direktiv 2009/140/EG). I denna bestämmelse anges följande:
Kommissionen, som i största möjliga utsträckning ska beakta yttrandet från gruppen för radiospektrumpolitik (RSPG) som inrättades genom kommissionens beslut 2002/622/EG av den 26 juli 2002 om upprättande av en grupp för radiospektrumpolitik, får för Europaparlamentet och rådet lägga fram lagförslag om inrättande av fleråriga program för radiospektrumpolitiken. I dessa program ska de politiska riktlinjerna och målen med den strategiska planeringen och harmoniseringen av radiospektrumanvändningen fastställas i enlighet med betämmelserna i detta direktiv och särdirektiven.
I mars 2010 bjöd kommissionen och Europaparlamentet gemensamt in till ett högnivåmöte för att diskutera vad ett program för radiospektrumpolitiken borde innehålla. Vid detta möte deltog, förutom företrädare för medlemsstaterna och Europaparlamentet, även företag och intresseorganisationer.
Den 9 juni 2010 antog RSPG (gruppen för radiospektrumpolitik, rådgivande organ till kommissionen) sitt slutliga yttrande om vad ett flerårigt program för radiospektrumpolitiken borde innehålla. Den 20 september 2010 presenterade kommissionen det nu aktuella förslaget, som har sin legala grund i art 114 i föredraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF).
Kommissionen understryker att radiospektrumpolitiken spelar en nyckelroll för den digitala agendan för Europa liksom för EU 2020-strategin. Kommissionen presenterade detta förslag tillsammans med sitt meddelande om bredband ”Europeiska bredbandssektorn – investeringar i digitalt baserad tillväxt”, som dessutom ska ses gemensamt med rekommendationen om NGA .
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 114 Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt.
Beslut fattas enligt artikel 294 Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt.
Svensk ståndpunkt
Sverige är positivt till ett radiospektrumprogram men har vissa invändningar mot förslaget. Sverige anser framför allt att programmet bör innehålla riktlinjer på en mer övergripande nivå.
Europaparlamentets inställning
Ej känd.
Förslaget
Förslaget, som innehåller såväl mer strategiska övergripande målsättningar som mer konkreta uppgifter för medlemsstaterna och i vissa fall även kommissionen att genomföra, syftar enligt portalparagrafen till att säkerställa den inre marknaden för elektroniska kommunikationstjänster genom strategisk planering och harmonisering av radioanvändningen.
Kommissionen understryker att radiospektrumpolitiken spelar en nyckelroll för den digitala agendan för Europa liksom för EU 2020-strategin. Det första programmet föreslås gälla fram till 2015.
Medlemsstaterna föreslås bl.a. vidta åtgärder för att tillse att tillräckligt med frekvensutrymme allokeras för trådlöst bredband med sammanhängande block om minst 10 MHz. För att åstadkomma detta föreslås bl.a. att medlemsstaterna ska bli skyldiga att genomföra tilldelning av det s.k. 800 MHz-bandet för trådlösa bredbandstjänster senast den 1 januari 2013. Vid tilldelning av bandet ska medlemsstaterna särskilt beakta möjligheten att med täckningskrav uppnå täckning i glest befolkade områden. Om det bedöms nödvändigt ska ytterligare harmoniserat frekvensutrymme göras tillgängligt för satellittjänster för bredbandsanslutning med täckning över hela EU.
Utan att det påverkar principerna om teknik- och tjänsteneutralitet föreslås medlemsstaterna vidta nödvändiga steg för att säkerställa att tillräckliga mängder radiofrekvenser, görs tillgängliga i unionen, så att trådlös kommunikation effektivt kan bidra till att uppnå målet att alla medborgare ska ha tillgång till bredband med en hastighet på minst 30 Mbps senast 2020.
Kommissionen föreslås också, i samarbete med medlemsstaterna, att få i uppdrag att utreda användningen i frekvensband under 1 GHz och utvärdera om det finns möjlighet att frigöra utrymme och göra det tillgängligt för nya användningsområden. Avsikten är således att kunna identifiera frekvensband som kan tilldelas eller omfördelas. Utrymmet disponeras i dag av bland annat offentliga användare såsom militären och för radio- och tv-utsändningar.
Medlemsstaterna föreslås säkerställa att tillräckligt frekvensutrymme avsätts på nationell basis för särskilda ändamål. Dessa ändamål anges som satellitnavigeringssystemet GALILEO, GMES, intelligenta transportsystem, samt säkerhets- och beredskapstjänster. Kommissionen och medlemsstaterna föreslås utforma planer för att genom frekvensanvändning bidra till lägre koldioxidutsläpp. För att undvika eventuell fragmentering av marknaden föreslås att gemensamma riktlinjer ska tas fram om tillståndsvillkor och tillståndsförfaranden för frekvensband som tilldelats för elektronisk kommunikation, i synnerhet gällande infrastrukturdelning och täckningsvillkor.
Förslaget innebär vidare att medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att konkurrensen inte snedvrids på marknaden genom att någon konkurrent förfogar över allt för stor del av frekvensutrymmet. Sådana åtgärder kan bl.a. vara att sätta s.k. spektrumtak vid tilldelning, att utesluta intressenter från att delta i tilldelningsförfaranden om de redan har tillstånd; att förbjuda överlåtelse som skulle kunna skada konkurrensen; samt att ändra gällande villkor i syfte att åtgärda att en tillståndshavare förfogar över så stora delar av frekvensutrymmet att det skulle skada konkurrensen.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
De övergripande principerna om bl.a. teknik- och tjänsteneutralitet, att tillstånd ska kunna överlåtas och att konkurrensförutsättningarna ska beaktas även vid förvaltning av radiospektrum finns redan i svensk lagstiftning eller kommer att inkluderas där efter implementeringen av Telekompaketet (Ds 2010:19, Bättre regler för elektroniska kommunikationer).
De konkreta åtgärder som förslaget innehåller om att vissa specifika frekvensband ska tilldelas har i huvudsak genomförts i Sverige. Tilldelningen av det s.k. 800 MHz-bandet kommer enligt plan att ske under första kvartalet 2011 och Post- och telestyrelsen (PTS), som ansvarar för frekvensförvaltningen, har remitterat ett förslag om de regler som föreslås gälla för förfarandet. Av detta förslag framgår att det kommer att finnas täckningskrav i ett av tillstånden i syfte att täcka glest befolkade områden som inte har tillgång till annan bredbandstäckning. För svenskt vidkommande innebär således inte förslaget att några ändringar behöver genomföras av svensk lagstiftning.
Ekonomiska konsekvenser
Förslaget bedöms inte innebära några budgetära konsekvenser. Det kan noteras att kommissionens bedömning är att förslaget inte har någon påverkan på EU-budgeten.
Övrigt
Inga konkreta förhandlingar har ännu påbörjats och rådets telekomarbetsgrupp har diskuterat förslaget vid ett par möten men inte på detaljnivå. Gruppen har heller inte tagit fram något förslag till alternativa skrivningar.
EP inleder sitt arbete med förslaget vid möte i ITRE-utskottet den 9 december 2010. Utsedd rapportör är Gunnar Hökmark.
Det förutses att förslaget kommer att behandlas under 2011 och förhoppningar är att förslaget ska kunna färdigförhandlas under våren (Ungerns ordförandeskap).