TTE, RådsPM inre marknadsmeddelandet, dp 5
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2B47A4
Rådspromemoria | ||
2013-02-06 | ||
Näringsdepartementet |
Energi |
Rådets möte TTE (energi) den 22 februari 2013
Dagordningspunkt 5
Icke lagstiftande verksamhet
Debatt
Rubrik:
Meddelande från Kommissionen: för en välfungerande inre marknad för energi
- Politisk debatt
Dokument:
KOM(2012) 663 slutgiltig
Tidigare dokument:
Fakta-PM Näringsdepartementet 2012/13:FPM37 Meddelande för en väl fungerande marknad för energi.
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden:
-
Bakgrund
Vid Europeiska rådet den 4 februari 2011 och vid energirådet den 28 februari 2011 antogs rådslutsatser om energipolitisk handlingsplan för åren 2011–2020. I handlingsplanen fästs stor vikt vid fungerande energimarknader för att stödja de tre benen i energipolitiken; hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Under 2011 lade kommissionen fram tre färdplaner för klimat, transport respektive energiområdet för att diskutera hur målet om minskade växthusgasutsläpp med 80–95% till 2050 ska kunna nås. Kommissionens meddelande Energifärdplan 2050 (KOM (2011) 885, FPM2011/12:95) presenterades 15 december 2011. Det aktuella meddelandet om den inre marknaden kan ses som en uppföljning av Energifärdplan 2050.
Den 15 november 2012 presenterade kommissionen meddelandet avseende den inre marknaden för energi. Meddelandet är en handlingsplan för hur EU:s klimat- och energiutmaningar ska hanteras och hur den inre marknaden ska nå sin fulla potential. Kommissionen vill med meddelandet tydliggöra behovet av integrering av marknader, öka konsumentinflytandet och förbättra konkurrensen samt att tredje inre marknadspaketet måste implementeras fullt ut i alla medlemsstater.
Vid energirådet den 22 februari kommer en första diskussion om meddelandet att hållas. Det irländska ordförandeskapet har uttalat ambitionen att TTE-rådet den 7 juni ska anta rådslutsatser för meddelandet.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Ej aktuellt. Rådslutsatser antas med enhällighet.
Svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar kommissionens meddelande om den inre marknaden för energi. Det ligger mycket väl i linje med de åtgärder som vidtas i Sverige och Norden för att förbättra marknadens funktion och i slutändan öka konsumentnyttan. Regeringen instämmer med kommissionen om att genomförandet av den inre marknaden är centralt för att effektivt och marknadsorienterat nå EU:s mål för förnybar energi.
Framförallt välkomnar regeringen att kommissionen fokuserar på konsumenter och deras möjlighet att vara aktiva för att på så vis bidra till och dra nytta av en fungerande marknad samt en lägre energikostnad. Regeringen anser att korrekta prissignaler är viktiga samt att smarta mätare och smarta nät kan bidra till en ökad förbrukarflexibilitet. Regeringen anser att reglerade priser snedvrider konkurrensen, minskar incitament för konsumenternas delaktighet på marknaden, minskar stimulans för åtgärder vad gäller energieffektivisering samt ger fel prissignaler för att säkerställa verkningsfulla investeringar. Vad gäller sårbara kunder anser regeringen att det är angeläget att medlemsstaterna har system för att skydda sårbara konsumenter som inte medför onödiga begränsningar i marknadens funktionssätt. Regeringen företräder ett perspektiv där konsumenten spelar en aktiv roll på energimarknaden på basis av prissignaler och information.
Regeringen stödjer också EU-kommissionens uppfattning om så kallade kapacitetsmekanismer som riskerar att störa marknadens funktion, bidra till upprätthållande av fossil elproduktion och leda till ökade kostnader för konsumenterna.
Regeringen anser i likhet med kommissionen att prissignaler är viktiga för att styra var och hur el ska produceras och användas. Regeringen anser att det är viktigt att inte förhindra samhällsekonomiskt effektiv överföring mellan länder samt att sanktioner måste bli följden då så inte sker. Samhällsekonomiskt korrekta prissignaler, oreglerade priser samt ökad internationell elhandel förbättrar länders försörjningstrygghet och leder till att resurser används mer effektivt. Prisets förmåga att styra resurser till dess effektiva användning får dock inte överskattas eftersom regleringar av elproduktion skiljer sig åt mellan medlemsländer, dvs. marknadsförhållandena i medlemsländerna är inte homogena.
Regeringen anser att det inte behöver finnas en konflikt mellan en högre andel förnybar energi och en väl fungerande inre marknad. Tvärtom, mer förnybar energi behövs i energisystemet för att minska beroendet av fossila bränslen och för att uppnå klimat och miljömål.
Regeringen välkomnar den jämförelserapport som görs inom ramen för meddelandet. Regeringen kan konstatera att mycket görs för att komma till rätta med de problem som förs fram. Bland annat planerar Affärsverket svenska kraftnät att under den kommande treårsperioden investera över 5 miljarder kronor per år i stamnätet för att minimera prisskillnader inom landet och förstärka leveranssäkerheten. Vad gäller samägandet av kärnkraftverken har Energimarknadsinspektionen på regeringens uppdrag utsett oberoende observatörer i kärnkraftsbolagens styrelser som övervakar att de särskilt framtagna branschetiska reglerna följs för att minimera risken för negativa effekter av samägandet.
Regeringen gör också stora satsningar på biogas vilket är betydelsefullt för stärkt leveranssäkerhet samt förbättrad konkurrens på gasmarknaden.
Regeringen hade gärna sett att kommissionen i större utsträckning nämnt gränsöverskridande regionala slutkundsmarknader som betydelsefulla i diskussionen om konsumenterna.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentets har ännu inte behandlat meddelandet.
Förslaget
Kommissionen konstaterar att mycket har gjorts, men att mycket kvarstår att göra för att åstadkomma en energimarknad med låga utsläpp av växthusgaser och samtidigt uppnå en trygg energiförsörjning till låga kostnader. Kommissionen ser bland annat tendenser till att vissa länder vidtar åtgärder som kan hota arbetet med den inre marknaden. Andra problem som nämns är att det fortfarande är hög företagskoncentration i produktionsledet i vissa länder, att det fortfarande är höga inträdesbarriärer för att ta sig in på marknaden och att marknaderna karaktäriseras av icke transparens, vilket är negativt både för företag och konsumenter.
Kommissionen konstaterar även att det finns positiva åtgärder som vidtagits. Flera företag är aktiva i flera länder, företagskoncentrationen har minskat i leverantörsledet och många länder har förbättrat möjligheterna för kunderna att vara aktiva genom exempelvis prisjämförelsesajter vilket underlättat leverantörsbyten och förbättrar konkurrensen.
Meddelandet ligger mycket väl i linje med det synsätt och de satsningar som görs i Sverige och Norden. Bland annat lägger kommissionen fokus på:
Utökad konsumentmakt och behovet av aktiva konsumenter för en fungerande elmarknad.
Satsningar på smarta nät och smarta mätare.
Satsningar på icke-landsspecifika grossitsmarknader.
Minimering av nationella policys som riskerar att snedvrida handel över gränserna.
Att låta prissignalen styra elens riktning och att gränserna hålls öppna.
EU-kommissionen uttrycker också skepsis i frågan om separata betalningar för tillgängliggörandet av kapacitet, så kallade kapacitetsmekanismer. Sådana betalningar gör att gammal elproduktion, ofta fossilbaserad produktion, subventioneras för att kunna balansera mer volatil förnybar elproduktion. Kommissionen vill istället fokusera på satsningar på ökad integrering mellan länder avseende transmission, ökad efterfrågeflexibilitet bland såväl industri som bland kunder, samt smarta elnät och smarta mätare, innan separata betalningar införs.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Kommissionens meddelande har inga direkta effekter på svenska regler då det saknar konkreta åtgärds-/lagstiftningsförslag. De direktiv som ingår i det tredje inremarknadspaketet är fullständigt implementerade i svensk rätt. Sverige har anmält till kommissionen att så är fallet.
Ekonomiska konsekvenser
Kommissionens meddelande har ingen omedelbar budgetkonsekvens för Sverige då det inte innehåller konkreta åtgärds-/lagstiftningsförslag.