TTE, RådsPM Gynsammare energipolitik för konsumenten (dp10)
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:244B1D
Rådspromemoria | ||
2010-11-18 | ||
Näringsdepartementet |
TTE-Rådets möte den 3 december 2010
Dagordningspunkt 10- [Antagande av rådsslutsatser]
Rubrik: En för konsumenter gynnsam energipolitik
Dokument: 16300/10 ENER 329 CONSOM 104
Tidigare dokument:
Tidigare ej behandlad vid samråd med EU-nämnden.
Bakgrund
Det belgiska ordförandeskapet prioriterar frågan om konsumenternas ställning på energimarknaderna och har under hösten lyft denna i olika sammanhang.
År 2007 presenterade kommissionen ett meddelande om en stadga för energikonsumenters rättigheter. Tanken var att en icke-bindande stadga skulle tas fram och sedan undertecknads av intresserade parter. Stadgan blev dock inte verklighet efter kritik mot kommissionens förslag. Konsumentfrågan har även diskuteras i förhandlingarna om det tredje energimarknadspaketet där en rad förslag som syftar till att förstärka kundernas ställning antagits.
Vid det informella ministerrådsmötet i Bryssel den 6-7 september 2010 diskuterades konsumentfrågan på initiativ av det belgiska ordförandeskapet.
Inför rådsmötet i november har kommissionen lagt fram två arbetsdokument En energipolitik för konsumenter (SEC (2010)1407) samt Elmarknadens funktion för kunder inom EU (SEC (2010) 1409).
Den första rapporten ger en översikt över energipolitiska konsumentrelaterade åtgärder och pekar på områden där ytterligare insatser skulle kunna göras. Det handlar huvudsakligen om att tillse att konsumentåtgärder inom redan antagen EU lagstiftning (tredje energimarknadspaketet) genomförs och utgående från detta arbeta vidare med förbättringsåtgärder t ex avseende information, prisjämförelser och förenklad klagomålshantering.
Den andra rapporten presenterar resultatet av en jämförande studie som kommissionen låtit genomföra om hur elmarknaderna fungerar för konsumenterna inom EU. De områden som studien bl a undersökt är medvetenhet och kunskapsnivå om elmarknaden och tillgången till prisjämförelser, byte av elleverantör, klagomålshantering och tvistelösning etc. Några områden där Sverige särskilt omnämns och faller väl ut är tillgången till prisjämförelser och utnyttjandet av denna möjlighet. Detsamma gäller konsumenternas aktivitet att jämföra olika erbjudanden från olika elhandelsföretag. Bytesfrekvensen är jämförelsevis hög och kunderna upplever få problem med sitt elhandelsföretag. Däremot uppmärksammas missvisande försäljningsmetoder av elhandelsföretag som försöker värva nya kunder.
Mot bakgrund av de diskussioner som förevarit under hösten och kommissionens arbetsdokument som beskrivs ovan har belgiska ordförandeskapet presenterat utkast till rådsslutsatser om konsumenternas ställning på energimarknaderna. Slutsatserna har behandlats i rådsarbetsgruppen för energi.
Diskussionen under arbetets gång har huvudsakligen handlat om att slutsatserna ska hållas inom ramen för vad som framgår av tredje energimarknadspaketet och gränsdragningen mellan vad som kan behandlas inom ramen för energipolitiken respektive socialpolitikens område beroende på skillnader och olika förutsättningar mellan medlemsstaterna.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Antagande av rådsslutsatser. Slutsatser kräver enhällighet.
Svensk ståndpunkt
Regeringen stödjer den allmänna inriktningen i rådsslutsatserna och kan konstatera att flertalet av de åtgärder rådsslutsatserna tar sikte på, i den mån dessa inte redan finns på plats, är under införande genom implementeringen av tredje energimarknadspaketet.
Regeringen instämmer också i att energieffektivisering är ett hållbart och effektivt sätt för konsumenterna att påverka sina energikostnader. Regeringen anser vidare att information är nödvändigt, dels för att konsumenterna ska kunna utnyttja sina nya rättigheter på energimarknaderna, dels för att aktiva och välinformerade konsumenter är en förutsättning för att konkurrensen på marknaderna ska fungera.
Regeringen har framhållit att slutsatserna till sitt innehåll ska stämma överens med vad som anges i tredje energimarknadspaketet.
Regeringen har vidare uppmärksammat frågan om vad som kan åstadkommas inom ramen för energipolitiken och vilka instrument som står till förfogande inom denna respektive socialpolitiken.
Synen på detta kan skilja medlemsstaterna emellan vilket bl a kommit till uttryck i diskussionen om sårbara kunder.
Regeringen har i stort fått gehör för sina synpunkter samt stödjer den allmänna inriktningen och kan därför ställa sig bakom slutsatserna.
Europaparlamentets inställning
Ej känd. Slutsatserna antas med enhällighet i rådet och har inte behandlats i Europaparlamentet.
Förslaget
Slutsatserna fokuserar på konsumenternas ställning på energimarknaderna. Innehållet är allmänt hållet och refererar huvudsakligen till åtgärder som redan finns på plats eller beslutats inom ramen för tredje energimarknadspaketet. Det handlar bl a om transparent information (priser avtalsvillkor etc), byte av elhandelsföretag, kundernas rätt att bli informerade om sina rättigheter, klagomålshantering, en gemensam kontaktpunkt för information, mekanismer för tvistlösning utanför domstol etc.
I slutsatserna understryks också vikten av att genomföra dessa åtgärder.
Vidare framhåller slutsatserna betydelsen av energieffektivisering och införandet av nya teknologier som t ex smarta mätare - allt för att få mer medvetna och aktiva kunder. Vikten av transparent och användarvänlig information är återkommande punkter i slutsatserna. I slutsatserna uppmärksammas också sårbara kunder.
Kommissionen uppmanas i slutsatserna att fortsätta att analysera frågor som handlar om att stärka konsumenternas ställning på energimarknaderna samt att arbeta vidare med Citizen´s Energy Forum som en viktig plattform för dessa frågor.
Kommissionen inbjuds också att upprätta ett nätverk för utbyte av information om praxis mm bestående av energiombudsmän och/eller andra konsumentorgan som syftar till att behandla tvister utom domstol
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Förslaget väntas inte ha några effekter på svenska regler då det ej innehåller några konkreta förslag.
Ekonomiska konsekvenser
Förslaget förväntas inte ha några budgetära konsekvenser.
Övrigt