TTE, RådsPM Enisa, dp 12

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2011/12:2A0D32

Rådspromemoria

2011-11-29

Näringsdepartementet

IT-politik

Jörgen Samuelsson

Kansliråd

582 18

Rådets möte (TTE) den 13 december 2011

Dagordningspunkt 12

Rubrik: Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (Enisa)

– – Lägesrapport

Dokument: – 14358/10 TELECOM 99 MI 346 DATAPROTECT 70 JAI 794 CAB 16 INST 361 CODEC 943

– – – 17546/11 TELECOM 187 MI 607 DATAPROTECT 140 JAI 867 CAB 53 INST 582 CODEC 2191

Tidigare dokument: Faktapromemoria (N-dep) 2010/11:FPM13

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 2011-05-20 och 2010-11-26.

Bakgrund

Enisa har två huvudsakliga roller. Byrån ger stöd, råd och expertis till EU-institutionerna och medlemsstaterna om alla relevanta aspekter av nät-och informationssäkerhet. Det underlättar också utbyte av bästa praxis och samarbete mellan både offentliga och privata organisationer.

I den digitala agendan för EU understryks stärkt politik för nät- och informationssäkerhet, inbegripet detta lagstiftningsförslag om modernisering av Enisa.

En förstabehandlingsöverenskommelse om en 18-månadersförlängning är redan beslutad vid telerådet den 27 maj 2011. Vid samma råd presenterade ordförandeskapet en andra lägesrapport rörande ett förnyat och moderniserat mandat. Förhandlingar har fortsatt under hösten.

EP har skjutit upp sin omröstning till våren varför ett slutligt beslut kan tas tidigast vid ett teleråd under kommande danska ordförandeskap.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Den rättsliga grunden är artikel 114 (inre marknaden) i fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt (EUF). Beslutsförfarande är det ordinarie lagstiftningsförfarandet i artikel 294.

Svensk ståndpunkt

Regeringen anser det viktigt att stärka nät- och informationssäkerheten. Enisa har en viktig roll i detta arbete. Därför stöds kommissionens förslage om nytt mandat på 5 år. Med detta som utgångspunkt verkar regeringen för ett så kort mandat som möjligt. Enisa kan inte rimligen, vare sig på kort eller lång sikt, lösa alla problem på nätsäkerhetsområdet i EU. Ett tidsbegränsat mandat för Enisa sätter nödvändigt tryck på MS att själva vidta nödvändiga åtgärder för att öka nätsäkerheten. Eftersom nätsäkerhet byggs underifrån måste incitament skapas för ytterligare åtgärder på nationell nivå.

Regeringen anser att Enisa bör fokusera på vardagssäkerhet men inom detta område ha ett flexibelt mandat med goda och tydliga interna styrningsmekanismer. Det bör också finnas en stark och tydlig strategisk styrning från medlemsstaterna.

Regeringen anser att Enisa bör ha kompetens att hjälpa medlemsstater som behöver utveckla en högre nivå av nät- och informationssäkerhet.

Enligt regeringen bör Enisa inte ha några operativa uppgifter och avgränsningen mellan Enisa och behöriga nationella myndigheter bör vara tydlig.

Regeringen vill inte att Enisa duplicerar arbete som utförs av andra, till exempel av EU-organisationer (ex. Europol), av andra EU samarbeten eller av nationell nivå (särskilt när nationella säkerhets- och/eller suveränitetsfrågor står på spel), exempelvis rörande vårt försvar eller brottsbekämpning).

Regeringen menar vidare att även inom ett flexiblare mandat ska Enisas uppgifter utföras inom nuvarande resurser.

Europaparlamentets inställning

EP har inte gjort någon första läsning, varken i utskott eller plenum. Rapportörens rapport samt ett antal ledamöters ändringsförslag är dock publicerade.

Förslaget

Kommissionens förslag om ändrat förordnande omfattar följande viktiga förändringar jämfört med den ursprungliga förordningen:

Ökad flexibilitet, anpassningsbarhet och fokusering. Uppgifterna uppdateras och ges en mer allmän formulering för att öka utrymmet för byråns verksamhet. Uppgifterna formuleras tillräckligt exakt för att beskriva hur målen ska uppnås. Det här ger ett starkare fokus åt byråns uppdrag, ökar dess förmåga att uppnå sina mål och stärker dess uppdrag för att stödja genomförandet av EU:s politik.

Bättre anpassning av byrån till EU:s politik och lagstiftningsprocess. EU:s institutioner och organ kan vända sig till byrån för bistånd och rådgivning. Detta är i linje med politikens och lagstiftningens utveckling. Rådet har börjat vända sig direkt till byrån i resolutioner, och Europaparlamentet och rådet har delegerat uppgifter som rör nät- och informationssäkerhet till byrån i regelverket för elektronisk kommunikation.

Kontaktyta mot bekämpandet av cyberbrottslighet. I sitt arbete för att uppnå målen beaktar byrån kampen mot cyberbrottslighet. Rättsvårdande myndigheter och myndigheter som ansvarar för skydd av personlig integritet blir fullvärdiga intressenter i byrån, i synnerhet i den ständiga intressentgruppen.

Stärkta styrelseformer. Föreslaget stärker tillsynsfunktionen för styrelsen, där medlemsstaterna och kommissionen är företrädda. Styrelsen kan t.ex. utfärda allmänna riktlinjer för personalfrågor, vilket tidigare helt tillhörde verkställande direktörens ansvarsområde. Den får också inrätta arbetsgrupper som kan bistå den i dess uppgifter, inbegripet övervakandet av hur dess beslut genomförs.

Förenklade förfaranden. Förfaranden som har visat sig vara onödigt betungande förenklas. Exempel: a) Ett förenklat förfarande för styrelsens interna regler, b) yttrandet om Enisas arbetsprogram utfärdas av kommissionens avdelningar och inte genom ett kommissionsbeslut. Styrelsen ges också tillräckliga resurser för att kunna fatta och genomföra verkställande beslut (t.ex. om en personalmedlem inkommer med klagomål mot verkställande direktören eller mot själva styrelsen).

Gradvis ökning av resurser. För att klara de stärkta europeiska kraven och de utvidgade utmaningarna kommer byråns finansiella resurser och personalresurser gradvis att ökas mellan 2012 och 2016, utan att det påverkar kommissionens förslag till nästa fleråriga budgetram. På grundval av kommissionens förslag till förordning om flerårig budgetram för perioden efter 2013 och med beaktande av slutsatserna från konsekvensanalysen, kommer kommissionen att lägga fram en ändrad finansieringsöversikt.

Möjlighet att förlänga verkställande direktörens mandatperiod. Styrelsen får förlänga verkställande direktörens mandatperiod med tre år.

Det kompromissförslag som ordförandeskapet lägger fram är inte identiskt med rådets förslag. Den mest kontroversiella skillnaden är att ordförandeskapet föreslår en mandatperiod på 14 år. Förslag om att uttryckligen reglera en möjlighet att inrätta filialer har diskuterats men för närvarande lyfts ur förslaget.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

Förslaget har ingen direkt effekt på gällande svenska regler.

Ekonomiska konsekvenser

Förslaget har konsekvenser på EU-budgeten och därmed även på nationell budget. Av konsekvensanalysen framgår att Europeiska kommissionen tänker sig en successiv dubblering till 2016 indikerats. Utgifterna föreslås öka från ca 9,5 meuro 2012 till 19,3 meuro 2016. I själva förslaget är detta inte riktigt tydliggjort eftersom kommissionen inte tagit med uppgifter för åren 2014–2016 med hänvisning till att dessa är beroende av allokering av medel i nästa finansiella perspektiv. Kommissionen har dock förklarat att det blir samma budgetkonsekvenser för 2012 och 2013 (oförändrad budget inklusive inflationskorrigeringar såsom det varit sedan starten 2004) oavsett om det bara är det endast förlängda eller det förändrade mandatet som tar vid efter det nuvarande. Dessa års budget är bestämda av nuvarande finansiella perspektiv. Därefter (under förändrat mandat) bestäms budgeten i nästa finansiella perspektiv. En närmare genomgång av budgetsiffrorna på sikt finns i konsekvensanalysen.

Övrigt