TTE, RådsPM Energistrategi och infrastruktur, dp 5
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:2549BA
Rådspromemoria | ||
2011-02-17 | ||
Näringsdepartementet |
Rådets möte (TTE Energi) den 28 februari 2011
Dagordningspunkt 5
Rubrik: Uppföljning av Europeiska rådet 4 februari 2011 och bidrag till förberedelserna för Europeiska rådet 25 mars 2011.
Dokument:
6207/11 ENER19 ENV 84 POLGEN 21
KOM (2010)639
KOM(2010)677
Tidigare dokument:
Faktapromemoria 2010/11:FPM43 Energistrategi 2011-2020
Faktapromemoria 2010/11:FPM49 Prioriteringar för EU:s energiinfrastruktur för 2020 och framåt
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden:
26 november 2010 inför riktlinjedebatt i TTE-rådet 3 december 2010
28 januari inför Allmänna rådet 31 januari 2011
2 februari inför antagande av rådsslutsatser vid Europeiska rådet 4 februari 2011
Bakgrund
Vid Europeiska rådets vårtoppmöte 2007 antogs förutom de s.k. 20-20-20-målen också en energipolitisk handlingsplan för åren 2007-2009. Denna plan inringade de åtgärder som behövde vidtas de närmaste åren för att uppnå 20-20-20-målen och målen för energipolitiken (förutom miljömässig hållbarhet även konkurrenskraft och försörjningstrygghet). Som grund för en ny energipolitisk handlingsplan 2011-2020 presenterade EU-kommissionen 10 november 2010 ett meddelande med förslag till ny övergripande energipolitisk strategi och 17 november 2010 ett meddelande om infrastrukturprioriteringar för 2020 och därefter.
I meddelandet ”Energi 2020” föreslås åtgärder inom fem prioriterade områden för de kommande tio åren. Inom energieffektivisering föreslås bl.a. att initiativen inriktas på de två sektorer med störst energibesparingspotential: transporter och byggnader och betydelsen av energieffektivitet vid offentlig upphandling av arbeten, tjänster och varor lyfts fram. Under rubriken integrerad energimarknad föreslås bl.a. 2015 som måldatum då ingen medlemsstat ska vara energimässigt isolerad och att infrastrukturinvesteringar bör påskyndas. Under rubriken trygg och säker energiförsörjning till överkomligt pris genom aktiva konsumenter föreslås bl.a åtgärder av i fråga om möjligheter till prisjämförelse, leverantörsbyte samt tydlig och öppen fakturering. Under rubriken Europa som föregångare för energiteknik och föreslås bl.a. fyra nya stora projekt som fokuserar på demonstration av teknologier som är väsentliga för Europas konkurrenskraft, däribland ny teknik för intelligenta nät och lagring av el, forskning om andra generationens biobränslen och partnerskapet ”smarta städer”. Under rubriken 27 länder med en samlad energipolitik föreslås att EU bättre ska samordna sin energipolitik gentemot tredjeländer.
Meddelandet om infrastrukturprioriteringar går mer in i detalj på förslagen om infrastruktur i energistrategin. En uppskattning görs att investeringar på 200 miljarder Euro behövs under kommande decennium i gas- och elinfrastruktur på transmissionsnivå för att klara EU:s energi- och klimatmål. Marknaden bedöms kunna leverera 100 miljarder Euro av dessa men för återstoden bedömer EU-kommissionen att EU-gemensamma åtgärder behövs. Bland annat föreslås ett antal infrastrukturprioriteringar fram till 2020 (priority corridors) för el, gas, olja och smart grids. En ny planeringsmetod för europeisk energiinfrastruktur föreslås och tillståndsprocesser föreslås kunna påskyndas genom ett antal konkreta åtgärder. Vad gäller finansiering avser kommissionen att lägga fram ett lagförslag eller riktlinjer för kostnadsfördelning vid gränsöverskridande projekt samt ett nytt instrument för energiinfrastrukturinvesteringar innehållandes innovativa finansieringslösningar.
Vid TTE-rådet 3 december 2010 höll energiministrarna en riktlinjedebatt om dessa båda meddelanden, med syfte att spela in till Europeiska rådets särskilda toppmöte med fokus på energi och innovation den 4 februari. I infrastrukturfrågan fanns en tydlig skiljelinje mellan mer marknadsorienterade medlemsstater, som betonade marknadsaktörernas ansvar för planering och finansiering av infrastrukturinvesteringar och framförallt nya medlemsländer, som såg behov av nya EU-medel för att finansiera gas- och elledningar för att klara av försörjningstrygghet.
Vid Europeiska rådet 4 februari 2011 antogs övergripande slutsatser. Bland slutsatserna märks målet att inget medlemsland bör vara isolerat från de europeiska gas och elnätverken efter 2015 samt att vissa energiinfrastrukturprojekt som behövs för försörjningstrygghet och av solidaritetsskäl kan kräva viss begränsad offentlig finansiering. Därutöver antogs slutsatser om betydelsen av energieffektivisering, energiforskning och bättre koordinering av EU:s externa energirelationer.
ER-slutsatserna ger energiministrarna ”vägledning” för sitt fortsatta arbete och innehållet har i efterhand inarbetats i förslaget på rådsslutsatser vid TTE-rådet 28 februari.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Meddelandena innehåller inga lagförslag.
Svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till slutsatser.
Regeringen anser att slutsatserna är en acceptabel kompromiss som speglar innehållet i EU-kommissionens båda meddelanden och som tagit hänsyn till MS olika ståndpunkter. Förändringar bör undvikas som rubbar balansen och öppnar för synpunkter på fler områden.
Regeringen har annars allmänt drivit att förslaget på slutsatser ska spegla energipolitikens samtliga grundpelare; konkurrenskraft, försörjningstrygghet och hållbarhet. Regeringen har välkomnat att energieffektivisering och energiteknikinnovation utgör två av huvudprioriteringarna. Regeringen har i den strategiska diskussionen ställt sig frågande till skrivningar som kan leda mot ökad planering och finansiering av energiinfrastruktur på EU-nivå. Regeringen har betonat huvudprincipen att marknaden ansvarar för beslut om och finansiering av infrastruktur och att EU-medel kan göra större nytta i utveckling och spridning av innovativ och hållbar teknologi än i avgiftsfinansierad infrastruktur. Regeringen har också i sammanhanget betonat vikten av det tredje inremarknadspaketet för el och gas, som nu håller på att genomföras i medlemsländerna. Regeringen har även framfört att ambitionen att förenkla tillståndsprocesserna är god, men att EU-kommissionens åtgärdsförslag måste respektera subsidiaritetsprincipen och ta hänsyn till nationell autonomi vid tillståndsprocesser för ny energiinfrastruktur.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet (EP) antog en resolution 25 november om energistrategin (2010/2108(INI)). Behandlingen av infrastrukturmeddelandet är inte avslutad.
Resolutionen om energistrategin tar upp de flesta av EU-kommissionens förslag på prioriteringar. Frågor som betonas är bl.a. energieffektivisering och förnybar energi. EP uppmanar EU-kommissionen att utvärdera framstegen för att nå 2020-målet om 20% energibesparing och vid behov föreslå nationella energieffektiviseringsmål. EP vill även på längre sikt se ett EU-gemensamt system för stöd till förnybar energi.
Andra frågor som lyfts fram är en väl fungerande inre marknad, försörjningstrygghet, forskning/ utveckling/innovation och smarta och integrerade nät. Innovativa finansieringsinstrument ses som positivt komplement eller ersättning till traditionella stöd. Bland infrastrukturprojekt lyfts bl.a. Södra korridoren fram och solenergi i Nordafrika. Konsumentfrågan betonas och införande av smarta elmätare bedöms som en viktig åtgärd. Vidare anser EP att EU:s nya budget bör lägga en signifikativt större andel medel för energipolitik inklusive modern och smart infrastruktur, energieffektivisering, förnybar energi och FoU om ny energiteknik.
Förslaget
Förslaget till slutsatser speglar innehållet i EU-kommissionens meddelanden om energistrategi och energiinfrastruktur. Innehållet är strukturerat under huvudrubrikerna ”prioriteringar på kort och medellång sikt” och ”långsiktigt perspektiv 2020-2050, översyn och rapportering”.
Prioriteringarna på kort och medellång sikt har sex underrubriker. Under avsnittet om den inre energimarknaden pekas på genomförandet av det tredje inremarknadspaketet, konsumentperspektivet och regionalt samarbete inklusive s.k. marknadskoppling.
Under rubriken energieffektivisering beskrivs förväntad inriktning för den nya energieffektiviseringsplan som EU-kommissionen inom kort ska presentera.
Under avsnittet om infrastruktur slås bl.a. marknadens ansvar för utveckling och finansiering av infrastruktur fast liksom vikten av att genomföra tredje inremarknadspaketet och att ytterligare åtgärder ska vara kompletterande till verktygen i detta paket. Samma prioriterade korridorer som i EU-kommissionens meddelande lyfts fram. EU-kommissionen inbjuds att presentera ett initiativ hösten 2011 om bl.a. snabbare tillståndsprocesser och kostnadsfördelning i gränsöverskridande projekt. Slutsatser från Europeiska rådet upprepas om 2015 som måldatum när inget medlemsland ska vara isolerat från EU:s gas- och elmarknader och om att visst begränsat offentligt stöd kan komma i fråga för projekt som är motiverade av försörjningstrygghet eller solidaritet. I tillägg pekas särskilt EU:s strukturfonder ut. EU-kommissionen ombeds även återkomma i juni 2011 med mer utförlig analys av finansieringsfrågan med förslag till lösningar.
Under avsnittet om forskning och utveckling i kolsnål teknik ges stöd till de fyra nya storskaliga demonstrationsprojekt som EU-kommissionen föreslagit. Därtill anges projekt om ”clean vehicles” och havs- och marinbaserad energi.
Under rubriken inhemska energikällor och produktion betonas bl.a. energi från förnybara energikällor, fossila bränslen och för de länder som väljer det kärnkraft.
Under rubriken externa energirelationer anges att EU:s trovärdighet, agerande och dialog med externa parter kan stärkas genom ett antal konkreta åtgärder.
Avslutningsvis anges att energistrategin måste underbyggas av ett långsiktigt perspektiv (2020-2050) och framsteg mot 2050 bör ske stegvis med mål längs vägen mot ett fossilbränslefritt energisystem.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Många av de idéer och förslag som lanseras i de bägge meddelandena och rådsslutsatserna kommenterar kan komma att rendera mer konkreta lagförslag. I nuläget är detaljeringsgraden på förslagen inte sådan att det går att bedöma den samlade effekten av förslagen på svensk lagstiftning.
Sverige befinner sig i en genomförandefas av det tredje inremarknadspaketets lagstiftning. I viss mån tycks de planeringsmodeller som skisseras avseende infrastruktur etablera ett parallellt system till den modell som föreskrivs i det tredje inre marknadspaketet.
Om EU-kommissionens överväganden för att snabba på tillståndsprocesserna leder till skarpa förslag med tidsgräns för beslut om tillstånd kan detta stå i konflikt med nationella principer om processuell autonomi där varje medlemsstat har rätt att själv organisera sitt domstolsväsende. Det skulle även kunna påverka avvägningen mot andra intressen som miljöhänsyn och enskilda medborgares rättsäkerhet. Kommissionen har dock deklarerat sin avsikt att utreda gränsdragningar och konsekvenser innan man lägger fram konkreta förslag nästa år.
Ekonomiska konsekvenser
Förslagen i meddelandet och i slutsatserna har i detta skede mer karaktären av viljeinriktningar, och avses konkretiseras avseende kostnader och finansiering först efter att beslut om nästa finansiella perspektiv fattats. Först därefter väntas mer konkreta lagförslag.
Övrigt