TTE, RådsPM, Energifärdplan 2050, dp. 6
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2011/12:2A96B9
| ||
Rådspromemoria | ||
2012-05-31 | ||
Näringsdepartementet |
Energi |
Rådets möte TTE (energi) den 15 juni 2012
Dagordningspunkt 6
Rubrik: Commission Communication on Energy Roadmap 2050 - Council Conclusions
Dokument:
KOM (2011) 885 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén - Energifärdplan för 2050
18597/11 ENER 408 ENV 973 POLGEN 232
Tidigare dokument: Fakta-PM Näringsdepartementet 2011/12:FPM95 Energy Roadmap 2050
Ej tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden.
Bakgrund
Europeiska rådet beslutade i oktober 2009 och bekräftade i februari 2011 ett mål för EU att minska utsläppen av växthusgaser med 80-95 procent till 2050 för att 2-gradersmålet ska kunna uppfyllas. Europeiska rådet konstaterade också att för att kunna uppnå målet krävs en genomgripande förändring av energisystemen.
Under 2011 lade kommissionen fram tre färdplaner för klimat, transport och energiområdena. I mars 2011 presenterades ”Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050” (Low Carbon Roadmap) samt en vitbok om transporter med 2050-perspektiv (Roadmap to a Single European Transport Area). Kommissionens meddelande ”Energy Roadmap 2050”, som presenterades 15 december 2011, är den tredje färdplanen.
Europeiska rådet uppmanade i sina slutsatser från 9 december 2011 till överenskommelse om en långsiktig strategi för minskade växthusgasutsläpp och brådskande hantering av Energy Roadmap 2050.
Det danska ordförandeskapet förbereder förslag till rådsslutsatser med anledning av kommissionens meddelande, vilka avses beslutas på TTE-rådet 15 juni.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 194 i FEUF. Slutsatser beslutas med enhällighet.
Svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar utkastet till slutsatser som visar på en balanserad avvägning mellan olika länders förutsättningar och synpunkter. Regeringen kan stödja utkastet till slutsatser.
Regeringen har under utformningen av slutsatserna verkat för bl.a.
att omställningen lyfts fram som ekonomiskt och tekniskt möjlig.
att den positiva sidan av en omställning lyfts fram, t.ex. möjlighet till tillväxt med anledning av den stora globala efterfrågan på energieffektiva produkter och tekniker för förnybar energi.
att vikten av marknadsbaserade styrmedel och ett pris på koldioxid lyfts fram.
att forskning och utveckling nämns som viktigt utöver de ekonomiska styrmedlen, inklusive vikten av finansiering av SET-planen.
att behovet av att ett arbete med förslag till ett nytt ramverk för energipolitiken efter år 2020 påbörjas skyndsamt påpekas.
Europaparlamentets inställning
Ingen behandling har skett i Europaparlamentet.
Förslaget
Kommissionens meddelande tar sin utgångspunkt i målet om 80-95 procent minskade utsläpp av växthusgaser jämfört med 1990. Färdplanen konstaterar att EU:s styrmedel och åtgärder för att nå målen inom klimat- och energiområdet till 2020 är ambitiösa, men att befintliga åtgärder måste stärkas och ytterligare åtgärder måste till för att målet till 2050 ska kunna uppnås. Med dagens åtgärder når vi enligt kommissionen endast 40 procent minskning till 2050.
I meddelandet presenterar kommissionen hur EU kan nå utsläppsmålet till 2050 samtidigt som försörjningstrygghet och konkurrenskraft säkras.
Kommissionen utgår från fem olika illustrativa scenarier för globala energitrender. Utifrån dessa scenarier har kommissionen dragit tio slutsatser som kan bidra till att forma strategier för ett hållbart energisystem. Slutsatserna säger bl.a. att en politik för minskade växthusgasutsläpp är möjlig och kan på lång sikt bli mindre kostsamt än dagens politik, att el kommer spela en större roll i Europa, att energikostnaderna för hushållen kommer att öka, att energieffektivisering är nödvändigt, att användningen av förnybar energi kommer öka i betydande grad och att kärnkraften ger ett viktigt bidrag till minskade koldioxidutsläpp.
Utifrån slutsatserna lyfter sedan färdplanen fram ett antal utmaningar och möjligheter. Här konstateras bland annat att ett prioriterat fokus på energieffektivisering bör behållas, att en större andel energi bör komma från förnybar energi för ett mer hållbart energisystem, att kärnkraften kommer finnas kvar i EU:s energiproduktionsmix, att gas kommer spela en viktig roll i omställningen av energisystemet, att kol och olja fortsatt kommer finnas i systemet även år 2050 och att teknik är en viktig del av lösningen på klimatutmaningen och att teknikutveckling kan ge betydande kostnadsminskningar och ekonomiska fördelar.
Kommissionen anger slutligen ett antal villkor för att omställningen ska lyckas, som att Energy 2020-strategin måste implementeras, att samhället måste bli mer energieffektivt och att speciell uppmärksamhet måste ges åt utvecklingen av förnybar energi.
Förslaget till slutsatser inleds med ett välkomnande av Energy Roadmap och ett konstaterande att denna kan utgöra vägledning i arbetet med ett långsiktigt stabilt ramverk. I ett avsnitt om horisontella principer uppmärksammar man bl.a. det angelägna behovet av en omställning av energisektorn, uppmanar till arbete för att ta fram ett policyramverk till 2030, konstaterar färdplanens resultat att en omställning är tekniskt och ekonomiskt möjlig och uppmärksammar allmänhetens roll. Efter detta följer ett avsnitt kring ”nyckelfaktorer” där bl.a. vikten av både ekonomiska styrmedel och forskning och utveckling tydliggörs. I ett avsnitt om inre marknaden lyfter man vikten av en integrerad energimarknad och utbyggnaden av energiinfrastruktur. Den externa dimensionen tas upp och man påminner om tidigare slutsatser om att stärka den externa dimensionen och fördelarna med en koordinerad ansats för att möta globala utmaningar och klimatförändringar. Förslaget avslutas med ett avsnitt om uppföljning där man även inbjuder kommissionen att ta fram ett förslag till ett ramverk.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Kommissionens meddelande har inga direkta effekter på svenska regler då det saknar konkreta åtgärds-/lagstiftningsförslag.
Ekonomiska konsekvenser
Kommissionens meddelande och föreliggande rådsslutsatser har ingen omedelbar budgetär konsekvens för Sverige då de ej innehåller konkreta åtgärds-/lagstiftningsförslag.