TTE, RådsPM Energieffektivitet, dp 3
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:232E4A
PM Till riksdagen | ||
2003-11-11 | ||
Näringsdepartementet |
Energienheten |
3. Energieffektivisering
Dokumentbeteckning
15929/08 ENER 398 ENV 850 CODEC 1592 + REV 1
15906/08 ENER 390 ENV 847 CONSOM 188 CODEC 1585 + REV 1
11707/1/09 ENER 251 ENV 489 TRANS 274 CONSOM 144 CODEC 946 REV 1
Sammanfattning
Tre förslag på energieffektiviseringsområdet har förhandlats under det svenska EU-ordförandeskapet och är nu uppe för behandling vid ministerrådet (energi) den 7 december. De tre förslagen avser en omarbetning av direktivet om byggnaders energiprestanda, en omarbetning av direktivet om energimärkning av energirelaterade produkter och en EG-förordning om märkning av däck med avseende på drivmedelseffektivitet och andra väsentliga parametrar.
Alla tre förslagen har först förhandlats i rådsarbetsgruppen för energi för att därefter förhandlas i en rad s.k. informella triloger mellan rådet (företrätt av det svenska EU-ordförandeskapet), kommissionen och Europaparlamentet under innevarande höst. Förhandlingarna har slutförts i sak mellan rådet och parlamentet för alla tre förslagen. För direktiven om byggnaders energiprestanda och om energimärkning av energirelaterade produkter återstår vissa formella rättsliga aspekter att klarlägga innan de formellt kan antas. Det handlar om formerna för arbete i den s.k. kommittologin under kommissionen, vilket påverkas av Lissabonfördraget. Regeringen bedömer emellertid att de justeringar som kan komma i fråga till följd av detta inte kommer att förändra direktivens innehåll i sak.
Förslaget till omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda innebär att direktivet förtydligas och skärps i vissa avseenden. Det blir en tydligare betoning av att minimikrav på energiprestanda för byggnader ska vara kostnadseffektiva med beaktande av såväl relevanta kostnader som möjliga besparingar till följd av energieffektivisering över byggnadens ekonomiska livslängd. Vidare utvidgas kraven på analys av alternativ energiförsörjning till nya byggnader och att beakta energieffektiviseringsmöjligheter vid ändring av befintliga byggnader. Ett nytt mål införs i direktivet: alla nya byggnader ska vara s.k. nearly zero energy buildings från 2020. Överlag förväntas inte ändringarna ställa krav på omfattande ändringar i svensk lagstiftning men vissa anpassningar kommer att behöva ske. Det förutses att ansvariga myndigheter bör kunna arbeta vidare inom ramen för befintliga ekonomiska resurser.
Överenskommelsen om energimärkningsdirektivet innehåller några viktiga förslag till förändringar. Direktivet breddas från att enbart omfatta hushållsapparater till att även omfatta industriprodukter och kommersiella produkter, samt energirelaterade produkter. Vidare ersätts begreppet ”genomförandedirektiv” av begreppet ”genomförandeåtgärd”, vilket möjliggör att genomförandeåtgärder kan beslutas i form av förordningar, såsom under ekodesigndirektivet. Dessutom fastställs i direktivet att märkningen utformas som en skala där nuvarande A-G-märkningen kan byggas på med max A+++ när marknadsutbudet förändras med mer energieffektiva produkter. Vid offentlig upphandling ges MS möjlighet att ställa krav att upphandla produkter med högsta energiklass. Vid annonsering som innehåller energirelaterad information eller pris ska energiklassen anges. En översyn av direktivet ska också göras av kommissionen senast 2014.
Överenskommelsen om däckmärkningsförordningen innebär att drivmedelseffektivitet, väggreppsförmåga vid vått väglag samt buller ska anges vid försäljning av däck för personbilar och nyttofordon (s.k. C1-C3-däck). Märkningssystemet för drivmedelseffektivitet och väggreppsförmåga bygger på motsvarande A-G-skala som gäller enligt det befintliga märkningsdirektivet för hushållsapparater. För buller anges istället bullernivån i decibel och en figur med ljudvågor. Förordningen möjliggör en anpassad märkning av väggrepp för däck särskilt anpassade för snö och is så fort en testmetod för detta finns framtagen. I överenskommelsen anges även att medlemsstater inte får ge stöd till däck som inte uppfyller minst klass C för våtgrepp och drivmedelseffektivitet.
I Förslaget
1. Innehåll
Direktivet om byggnaders energiprestanda
Kommissionen presenterade i november 2008 ett förslag till omarbetning av direktivet om byggnaders energiprestanda. Förslaget från kommissionen innebar en del förtydliganden i regelverket samt innehållsmässigt ett antal förändringar i syfte att starkare främja energieffektivisering och utökad användning av förnybar energi. Således föreslogs att kommissionen ska ta fram en jämförelsemetod, ett analysverktyg för att fastställa kostnadsoptimala krav på energiprestanda, som det skulle vara obligatoriskt för medlemsländerna att jämföra sina nationellt framtagna krav med. Vidare föreslogs att två s.k. tröskelvärden skall tas bort. Det handlar om krav på att analysera om en ny byggnad kan få sin energiförsörjning tillgodosedd på alternativa sätt – exempelvis genom förnybara energikällor – och krav på energiprestanda vid större renoveringar av befintliga byggnader. I det befintliga direktivet begränsas dessa krav till att gälla enbart byggnader som omfattar minst 1000 m2. Förslaget innebar att denna gräns skulle tas bort och att kraven på analys av alternativ energiförsörjning respektive minimiprestanda för energianvändningen således skulle omfatta byggnader oavsett yta. Vidare föreslogs krav på att medlemsländerna aktivt skulle främja en större andel byggnader med bra klimat- och energiprestanda framför allt vid nybyggnation.
EU-parlamentet behandlade kommissionens förslag under våren 2009 och lämnade ett stort antal mer eller mindre genomgripande ändringsförslag. Bl.a. ville EU-parlamentet således ha en högre grad av harmonisering mellan medlemsländernas sätt att fastställa minimikrav på energiprestanda. EU-parlamentet föreslog att energiprestandakrav skulle tas fram med en och samma harmoniserade metod, i alla medlemsländer, till skillnad från den stegvisa, jämförande lösning som kommissionen förordat. Vidare ville EU-parlamentet ha en ny artikel om finansiering av energieffektiviserande åtgärder i direktivet. EU-parlamentet föreslog vidare att minimikrav på energiprestanda skulle ställas även vid mindre ändringar av befintliga byggnader (inte enbart vid större renovering) samt en striktare definition av energi- och klimatmässigt fördelaktiga byggnader (nollenergihus) och ett kvantitativt och tidsbestämt mål för dessa byggnader.
Kommissionens förslag och EU-parlamentets ändringsförslag började behandlas i rådsarbetsgruppen för energi under det tjeckiska EU-ordförandeskapet och en lägesrapport avseende samtliga lagstiftningsförslag på energieffektiviseringsområdet, inklusive byggnaders energiprestanda presenterades vid energirådet under våren 2009, vilket föredrogs i EU-nämnden den 5 juni.
Den huvudsakliga behandlingen av direktivet skedde i rådsarbetsgruppen och i triloger med EU-parlamentet under svenskt EU-ordförandeskap.
Resultatet av förhandlingen i rådsarbetsgrupp och vid triloger innebar bland annat följande. I direktivet anges nu att medlemsstaterna ska säkerställa att alla nya byggnader ska vara lågenergibyggnader år 2020. Däremot används en vidare definition av lågenergibyggnader än den som föreslogs av EU-parlamentet, med möjlighet till anpassning efter nationella förutsättningar och där kostnadseffektivitet ska vara en viktig parameter. Husen kallas ”nearly zero energy building” och det begreppet innebär att de ska ha en hög energieffektivitet och i betydande utsträckning använda förnybar energi.
- Offentliga sektorns roll som förebild framhålls på flera sätt i direktivet. Ett tydligt exempel är att alla nya byggnader som ägs eller används av offentlig sektor ska vara lågenergibyggnader redan 2018, dvs. två år innan kravet gäller alla nya byggnader.
- Vidare anges om finansiering att medlemsstaterna måste rapportera till EU-kommissionen vilka styrmedel av finansiell karaktär som man använder för att främja energieffektivisering. Kommissionen ska utvärdera effektiviteten hos dessa styrmedel och kan ge hjälp till medlemsstater att sätta upp finansieringsprogram. Vidare anges att kommissionen 2011 ska utvärdera effektiviteten i befintliga styrmedel på europeisk nivå och även analysera lämpligheten i den nivå som gäller för användningen av strukturfondsmedel till energieffektivisering.
- Vidare anges att minimikrav på energiprestanda ska ställas även i samband med mindre renoveringar av befintliga byggnader. Båda tröskelvärdena (för analys av alternativa energiförsörjningssystem och minimikrav på energiprestanda) har strukits i enlighet med kommissionens ursprungliga förslag.
- Däremot medger skrivningarna om beräkningsmetod för fastställande av nationella minimikrav på byggnaders energiprestanda väsentligt mer handlingsfrihet för medlemsstaterna än vad som förordades av EU-parlamentet och även något mer än i kommissionens ursprungliga förslag.
Direktiv om märkning av energirelaterade produkter
Kommissionens förslag till omarbetat energimärkningsdirektiv innehåller några viktiga förslag till förändringar. Ramdirektivet föreslås breddas från att enbart omfatta hushållsapparater till att även omfatta industriprodukter och kommersiella produkter, samt energirelaterade produkter. Vidare föreslås att begreppet ”genomförandedirektiv” ersätts av begreppet ”genomförandeåtgärder”. Denna ändring möjliggör att genomförandeåtgärder kan beslutas i form av förordningar, såsom under ekodesigndirektivet. Slutligen föreslås det krav på offentlig sektor att ställa minimikrav på energieffektivitet vid offentlig upphandling av märkta produkter.
Europaparlamentet röstade om sina ändringsförslag till omarbetningen av energimärkningsdirektivet den 5 maj. Den största förändringen var att parlamentet i ramdirektivet ville föreskriva hur märkningen ska se ut. Parlamentet föreslog ett tillägg i ramdirektivet där det uttryckligen framgår att en stängd A-G-skala ska vara basen. Det innebär att nuvarande A-G-skala skulle finnas kvar och att produkterna klassas om när marknadsutbudet förändrats mot ett ökat utbud av mer energieffektiva produkter. Detta skulle medföra att en produkt hamnar i en lägre klass än idag efter en revidering. Vissa medlemsstater och industriföretag har varit negativa till ett sådant förslag eftersom det inte premierar att tillverkarna har förbättrat sina produkter avsevärt sedan 90-talet då flertalet av nuvarande produktmärkningar infördes. Parlamentet införde även ett förslag om att energimärkningen ska finnas med vid produktannonsering. Parlamentet föreslog även mer bindande krav på att ange energiklass vid annonsering.
En överenskommelse nåddes med parlamentet vid en informell trilog den 17 november. Den slutgiltiga kompromissen innehåller några viktiga förslag till förändringar av märkningsdirektivet. Ramdirektivet breddas från att enbart omfatta hushållsapparater till att även omfatta industri- och kommersiella produkter, samt energirelaterade produkter. Vidare ersätts begreppet ”genomförandedirektiv” av begreppet ”genomförandeåtgärd”, vilket möjliggör att genomförandeåtgärder kan beslutas i form av förordningar, såsom under ekodesigndirektivet. Dessutom fastställs i direktivet att märkningen utformas med en skala där nuvarande A-G-märkningen byggs på med max A+++. Kommissionen ska även genomföra en översyn av direktivet senast 2014, bl.a. vad gäller märkningens utformning och vid behov komma med förslag till förändringar. Vid offentlig upphandling ges MS möjlighet att ställa krav att upphandla produkter med högsta energiklass. Vid annonsering som innehåller energirelaterad information eller pris ska energiklassen anges.
Förordning om märkning av däck
Förslaget till direktiv för märkning av däck innebär krav på att drivmedelseffektivitet, väggreppsförmåga vid vått vägunderlag samt buller ska anges på en etikett vid försäljning av däck för personbilar och nyttofordon (s.k. C1-C3-däck). Märkningssystemet föreslås motsvara det som i dag gäller för hushållsapparater, men då transportmedel är undantagna i det parallella förslaget till vidgat energimärkningsdirektiv, har kommissionen valt att lägga fram ett separat förslag som gäller däck. Däcken svarar i dag för omkring 20-30 procent av fordonens totala drivmedelsförbrukning, vilket innebär att en minskad energiintensitet i hög grad kan bidra till minskade utsläpp från transportsektorn.
Europaparlamentet röstade om sina ändringsförslag under sin första läsning den 22 april. Några större ändringar är att parlamentet föreslog att rättsakten bör vara en EG-förordning istället för ett direktiv, att ett särskilt lågbullermärke införs och att det ska finnas en särskild märkning av dubbdäck. Den 2 juli presenterade kommissionen ett reviderat förslag, där förslaget bl.a. ändrades från direktiv till förordning.
En överenskommelse nåddes med parlamentet den 1 oktober. Överenskommelsen innebär att drivmedelseffektivitet, väggreppsförmåga vid vått väglag samt buller ska anges vid försäljning av däck för personbilar och nyttofordon (s.k. C1-C3-däck). Märkningssystemet för drivmedelseffektivitet och väggreppsförmåga bygger på A-G-skalan som gäller enligt märkningsdirektivet. För buller anges istället bullernivån i decibel och en figur med ljudvågor. Förordningen möjliggör en justering av väggrepp för däck särskilt anpassade för snö och is så fort en harmoniserad testmetod för detta finns framtagen. I överenskommelsen anges även att medlemsstater inte får ge stöd till däck som inte uppfyller minst klass C för våtgrepp och drivmedelseffektivitet.
2. Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Direktivet om byggnaders energiprestanda är genomfört i lag, förordning och Boverkets föreskrifter om energideklarationer. Överlag förväntas inte några omfattande förändringar behöva göras
En viss anpassning av regelverket kan emellertid förutses.
Energimärkningsdirektivet (92/75/EEG) har i Sverige genomförts genom lagen (1992:1232) om märkning av hushållsapparater och förordningen (1994:1774) om märkning av hushållsapparater. Statens energimyndighet är ansvarig tillsynsmyndighet och utfärdar närmare föreskrifter utifrån de produktdirektiv som har antagits inom ramdirektivet. Det reviderade direktivet innebär att nämnda lag och förordning behöver ses över utifrån att även energirelaterade produkter föreslås omfattas och att produktregleringarna i framtiden troligen kommer att vara i form av EG-förordningar.
När det gäller däck saknas i dag svenska regler om obligatorisk energimärkning.
3. Budgetära konsekvenser
De myndigheter som ansvarar för genomförandet av det befintliga direktivet om byggnaders energiprestanda förväntas behålla detta ansvar och ändringen av direktivet förväntas inte ställa krav på några ökade resurser utan kan täckas inom ramen för befintliga anslagna medel.
Det är på förhand svårt att uppskatta kostnaderna för det vidgade energimärkningsdirektivet då det beror på hur många produktgrupper som omfattas av genomförandeåtgärder framöver. Utgångspunkten är dock att eventuella kostnadsökningar ska tas inom befintliga ramar.
II Ståndpunkter
1. Svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar att en överenskommelse har kunnat nås om dessa tre initiativ för energieffektivisering. Det var en av det svenska EU-ordförandeskapets prioriteringar att få energieffektiviseringsförslagen färdigförhandlade under hösten.
2. Remissinstansernas ståndpunkter
Direktiv om byggnaders energiprestanda
Kommissionens ursprungliga förslag till omarbetning av direktivet om byggnaders energiprestanda remitterades under våren 2009 och synpunkter inkom då bland annat om förslagens detaljnivå och risk för ökad administrativ börda. En ledstjärna för förhandlingarna om direktivet har också varit att minimera administrativ börda givet oförändrade ambitioner för energieffektivisering.
Förslag till direktiv om märkning av däck
Det ursprungliga förslaget remitterades i vintras. Huvuddelen av remissinstanserna uttryckte en positiv inställning till det ursprungliga direktivförslaget. Flera remissinstanser betonade att förslaget kompletterar den under sommaren antagna förordningen om typgodkännande, vilket förbjuder de sämsta däcken på marknaden.
Förslag till omarbetat direktiv för energimärkning
Ursprungsförslaget mottogs överlag positivt av svenska remissinstanser då det remitterades i vintras. Särskilt lyftes kopplingen till ekodesigndirektivet fram där minimikrav på bl.a. energieffektivitet för motsvarande produktgrupper kan ställas. Flera remissinstanser efterfrågade samtidigt en tydligare definition på energirelaterade produkter och information om vilka produkter det är som kommer att kunna omfattas av direktivet. Några remissinstanser efterfrågade en tydligare harmonisering med det s.k. varupaketet, i synnerhet vad gäller definitioner.
III Övrigt
1. Fortsatt behandling av ärendet
Förslaget till omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda och även förslaget till reviderat märkningsdirektiv granskas för närvarande ur språklig och juridisk synpunkt. Efter slutförd granskning i dessa avseenden kommer direktiven att formellt kunna godkännas av Coreper för att därefter slutligt antas vid rådsmöte.
Förordningen om märkning av däck har språkgranskats och en gemensam ståndpunkt antogs den 20 november.
2. Rättslig grund och beslutsförfarande
För förslaget till omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda gäller Artikel 95, medbeslutandeförfarande.
För förordningen om märkning av däck samt omarbetningen av energimärkningsdirektivet: gäller artikel 95 där beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter medbeslutandeförfarande med Europaparlamentet.
3. Fackuttryck/termer