TTE, RådsPM byråförordningen, dp. 3
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2013/14:2CA5FC
Rådspromemoria | ||
2014-02-25 | ||
Näringsdepartementet |
Transport |
Rådets möte TTE (transport) den 14 mars 2014
Dagordningspunkt 3
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens järnvägsbyrå och om upphävande av förordning (EG) nr 881/2004 – beslut om allmän inriktning, alternativt lägesrapport |
Dokument
Rådsmötesdokument har ej inkommit, varför denna PM är baserad på dokument 6412/14 TRANS 54 CODEC 385 som legat till grund för de just avslutade förhandlingarna i rådsarbetsgruppen.
Tidigare dokument: 6012/13 TRANS 38 CODEC 225 (KOM (2013) 27 slutlig), Fakta-PM 2012/13:FPM66
Ärendet har varit föremål för samråd med EU-nämnden den 29 november 2013
Bakgrund
Kommissionens ursprungliga förslag, som offentliggjordes i januari 2013, har förändrats under förhandlingarna i arbetsgruppen. Texten i byråförordningen har påverkats av de kompromisser som nåtts inom rådet vad gäller fordonsgodkännandeprocessen (driftskompatibilitetsdirektivets artikel 20) och processen för utfärdande av säkerhetsintyg (säkerhetsdirektivets artiklar 10 och 11). Dessa ändringar har inneburit att byrån ska samarbeta med de nationella säkerhetsmyndigheterna (NSA) vid utfärdande av säkerhetsintyg till järnvägsföretag och godkännanden av fordon. Dessutom har den i artikel 51 beskrivna överklagandenämnden även getts uppgiften att vara skiljedomare vid tvister mellan NSA och byrån när det gäller byråns uppgifter enligt artiklarna 12, 16 och 17 i förordningen. Genom att byrån i sin nya roll kan bli föremål för nationella undersökningsorgans och domstolars utredningar när det gäller fordon den godkänt och säkerhetsintyg den utfärdat har en del nya bestämmelser införts, t.ex. om byråns skyldigheter att samarbeta med nationella rättsinstanser (ny artikel 66a).
SE har i stora drag stött KOM:s förslag med de modifieringar som ORDF gjort med anledning av kompromisserna när det gäller driftskompatibilitets- och säkerhetsdirektiven. Rådsarbetsgruppen har haft många detaljsynpunkter vilket inneburit en hel del klargöranden och några viktiga ändringar. De viktigaste sakfrågorna som debatterats i gruppen är bl.a. byråns ansvar och samarbetet med rättsinstanser i MS, styrelsens uppgifter, direktionens sammansättning och roll, överklagandenämndens roll, behörighet och urvalet av dess ledamöter samt språkfrågor i byråns kontakter med sökande och myndigheter i MS. SE har bl.a. drivit frågor om undersökningsorganens oberoende av byrån, större flexibilitet för styrelsen när det gäller att utse direktionen, öppenhet när det gäller utnämning av verkställande direktör och involvering av NSA i byråns revisioner (s.k. korsrevisioner). SE har också stött de MS som krävt större tydlighet när det gäller byråns ansvar för sina beslut och dess skyldigheter att samarbeta med nationella undersökningsorgan och rättsinstanser.
Efter förhandlingarna i COREPER den 7 mars väntas SE inte ha några kvarstående förbehåll.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Den rättsliga grunden är artikel 91. Beslut fattas av rådet och Europaparlamentet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet i artikel 294 i EUF. Beslutsfattande med kvalificerad majoritet tillämpas generellt i rådet där det ordinarie lagstiftningsförfarandet används.
Svensk ståndpunkt
Regeringen avser att bifalla förslaget.
Europaparlamentets inställning
Ännu inte känd. Beslut i plenum väntas den 26 februari. Den slutliga rättsakten är föremål för förhandlingar mellan Rådet och Europaparlamentet.
Förslaget
Förslaget i dess nuvarande (före möte i COREPER den 7 mars) utformning skiljer sig på en del punkter i förhållande till kommissionens ursprungliga förslag. De viktigaste rör:
att rätten för NSA att utse representanter i byråns arbetsgrupper har klargjorts och preciserats;
att byrån inte får utföra oanmälda inspektioner hos NSA;
att byrån kan inkludera kvalificerade revisorer från NSA i sina revisionslag;
att byråns sekretariat för de nationella undersökningsorganen (NIB) ska hållas åtskilt från byråns funktioner för hantering av fordonsgodkännanden och säkerhetsintyg;
att byrån inte längre får en specifik uppgift att samordna standarisering av reservdelar;
att kommissionen får två ledamöter istället för fyra i styrelsen;
att styrelsen får utse en observatör att följa KOM:s urval av kandidater till direktörsposten;
att möjligheter öppnas för rotation av medlemmar i direktionen under styrelsens mandattid;
att överklagandenämnden även får uppgiften att vara skiljedomare i tvister mellan NSA och byrån;
att byråns skyldighet att samarbeta med nationella rättsinstanser och undersökningsorgan preciseras;
att de avgifter byrån tar ut för sina tjänster måste ta hänsyn till järnvägssektorns konkurrensförmåga.
KOM:s förslag har vidare justerats och/eller preciserats på en rad mindre punkter utan att det huvudsakliga innehållet ändrats.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Förordningen blir direkt tillämpningsbar i Sverige, men innehållet kommer att påverka Transportstyrelsens uppgifter enligt förordningen (2008:1300) med instruktion för Transportstyrelsen. Även Statens haverikommissions uppgifter påverkas troligen och därför kan förslaget medföra behov av ändringar i förordningen (2007:860) med instruktion för Statens haverikommission.
De bestämmelser som berörs behandlar framför allt samverkan mellan dessa nationella myndigheter och byrån.
Därtill behöver även bestämmelser om överklagande av vissa myndighetsbeslut ändras för att anpassa dem till den nya ”domstolsordning” som föreslås inrättas på grund av att även byråns beslut måste kunna överklagas.
Överföringen av behörighet från nationell till EU-nivå avseende beslut inom processen för utfärdande respektive återkallelse av säkerhetsintyg och fordonsgodkännanden innebär att allmänhetens intresse av insyn i processen i första hand kommer att få tillgodoses genom tillämpning av den s.k. öppenhetsförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar), vilken enligt artikel 70 ska tillämpas på de handlingar som finns hos byrån.
Ekonomiska konsekvenser
De ekonomiska konsekvenserna av förslaget är svåra ett bedöma exakt. Den finansieringsöversikt som utgör en bilaga till KOM:s förslag har inte granskats i rådsarbetsgruppen. Förhandlingsresultatet har också lett till potentiella kostnadsökningar, t.ex. för översättningar av dokument och ökade utgifter för arbetsgrupper. Dessa eventuella konsekvenser har inte analyserats utan det har antagits att de kommer att rymmas inom den angivna budgetramen.
Avgifter för byråns myndighetsbeslut kommer att fastställas i genomförandeakter av KOM och vara delvis beroende av de samarbetsavtal som byrån ska sluta med NSA enligt förordningens artikel 69. I KOM:s förslag fanns indikationer på vilka avgiftsnivåer som kan förväntas, men det finns skäl att anta att dessa inte helt kommer att täcka byråns och NSA:s kostnader för arbetet. Inte heller den relativt blygsamma personalökning (43 årsarbetskrafter) som förutses för byrån kommer att räcka till för att täcka in alla nya arbetsuppgifter som följer av förslaget. Det kan noteras att en stor del av personalökningen antas ske genom nationella experter från MS, vilka alltså finansieras av dessa till största delen.
Många MS från centrala och östra Europa har uttryckt oro för att kostnaderna kommer att öka för deras företag när byrån tar över delar av de nationella myndigheternas uppgifter. I Sverige kan det inte förväntas att byråns avgifter kommer att ligga högre än de avgifter som f.n. tas ut av Transportstyrelsen.
Trots osäkerheten om de ekonomiska konsekvenserna är det troligt att förslaget kommer att medföra positiva effekter på medellång till lång sikt. Processer för utfärdande av säkerhetsintyg och fordonsgodkännande kommer att harmoniseras och effektiviseras samtidigt som byrån kan förväntas driva på i riktning mot en minskning av antalet nationella regler och en större öppenhet på järnvägsmarknaden. Särskilt byråns rätt att kontrollera NSA genom revisioner och inspektioner kan leda till en sådan positiv effekt. Detta kan förväntas gynna svenska företag som strävar efter att bedriva verksamhet i andra EU-länder.
I slutändan kommer förslagets effekter till stor del bero på om byrån och NSA på ett konstruktivt sätt kan samarbeta med varandra inom ramen för de befogenhets- och ansvarsmässigt omstrukturerade tillståndsprocesserna.