TTE, RådsPM 2030-ramverket, dp 5

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2013/14:2C9760

Rådspromemoria

2014-02-25

Näringsdepartementet

Energi

Rådets möte TTE (energi) den 4 mars 2014

Dagordningspunkt 5

Rubrik: Meddelande från kommissionen – En klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020-2030.

Dokument:

KOM (2014) 15 slutlig Meddelande från kommissionen – En klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020-2030

6069/14 ENER 41 CLIMA 10 ENV 99 IND 45 COMPET 74 MI 114 ECOFIN 102 TRANS 43 AGRI 72

Ej tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden.

Bakgrund

Europeiska rådet beslutade i december 2008 om ett klimat- och

energipolitiskt ramverk till år 2020, det s.k. klimat- och energipaketet. Europeiska rådet beslutade vidare i oktober 2009, och bekräftade i februari 2011, ett mål för EU att minska utsläppen av växthusgaser med 80-95 procent till 2050. Europeiska rådet konstaterade också att för att kunna uppnå målet krävs en genomgripande förändring av energisystemen. Beslutet av Europeiska rådet ligger i linje med målet om att hålla den globala temperaturökningen under två grader.

Under 2011 presenterade kommissionen tre färdplaner för hur klimat-, energi- och transportpolitiken bör bidra till att nå 2050-målet. I mars 2011 presenterades ”Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050” (se 2010/11:FPM116) och en vitbok om transportsektorn med 2050-perspektiv ”Färdplan för ett gemensamt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem” (se 2010/11:FPM103). I december samma år presenterades ”Energifärdplan för 2050” (se 2011/12:FPM95). Ett antal följdmeddelanden till ”Energifärdplan för 2050” har presenterats, bland annat ”Förnybar energi: en viktig faktor på den europeiska energimarknaden” (se 2011/12:FPM14).

Den 27 mars 2013 presenterade kommissionen en grönbok om ett klimat och energiramverk till 2030 med utgångspunkt i det gällande klimat- och energipaketet samt i beaktande av viktiga förändringar som inträffat sedan paketet beslutades, färdplanerna och det långsiktiga målet till 2050 (se 2012/13:FPM110). Grönboken låg till grund för en offentlig konsultation.

Den 22 januari presenterade kommissionen ett paket där bland annat ett meddelande om ett ramverk för klimat- och energipolitiken för perioden från 2020 till 2030 ingår.

Vid rådsmötet har ORDF förberett tre frågor som underlag för diskussionen. Dessa berör medlemsländernas synpunkter på helheten och ambitionsivån i ramverket inklusive dess olika delar, det föreslagna ny styrningssystemet med nationella energiplaner samt de föreslagna indikatorerna för en konkurrenskraftig, trygg och hållbar energi.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 194 i FEUF. Slutsatser beslutas med enhällighet.

Svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar EU-kommissionens förslag på samlat ramverk för klimat- och energipolitiken för 2030, men anser att ambitionsnivån behöver höjas.

Regeringen ställer sig bakom EU-kommissionens förslag på 40% utsläppsminskning inom EU förutsatt att detta bördefördelas mellan medlemsländerna på ett kostnadseffektivt sätt. Hur bördefördelningen sker får stor påverkan på varje MS andel av utsläppsminskningen. Regeringen kan därutöver tänka sig ytterligare 10% utsläppsminskning i form av internationella krediter förutsatt att andra utvecklade länder tar sin del av bördan i de internationella förhandlingarna. Utsläppsmålet är överordnat förnybartmålet eftersom det viktigaste är att utsläppen minskar. Regeringen stödjer ett mål på minst 27% förnybart inom EU som inte bördefördelas mellan medlemsländer. I och med att detta målet inte bördefördelas blir de nationella målsättningarna mycket viktiga. Förnybartmålet ska uppnås på ett kostnadseffektivt sätt. Regeringens syn på 27%-målet kan komma att ses över i ljuset av kostnads- och teknikutveckling. Syftet med förnybartmålet är att fasa ut fossila bränslen. Regeringen stödjer EU-kommissionens förslag att återkomma till energieffektivisering efter översynen av energieffektiviseringsdirektivet senare i år.

Den fortsatta utvecklingen av förnybar energi bör ske med största möjliga kostnadseffektivitet i utformning av styrmedel. Ramverket bör även stimulera till samarbete mellan medlemsstater.

Regeringen kan se vissa fördelar med förslagen på indikatorer och välkomnar att de inte uttrycks som bindande mål.

Regeringens ambition är att Europeiska rådet i mars tar ställning till inriktningen för EU:s långsiktiga klimat- och energipolitik så att industri och samhället i stort får långsiktiga förutsättningar samt ger EU tydlighet inför klimattoppmötet i september.

Europaparlamentets inställning

Europaparlamentet röstade 5 februari igenom en resolution 2013/2135(INI) som bl.a. innebär stöd till ett bindande klimatmål inom EU på minst 40%, ett bindande förnybartmål på minst 30% och ett bindande energieffektiviseringsmål på 40%. Europaparlamentet betonar även vikten av en tidig överenskommelse om ramverket med hänsyn till internationella klimaförhandlingar och så att medlemsländer och industrin kan göra nödvändiga inveteringar för klimatet, förnybar energi och energieffektivisering.

Förslaget

Det aktuella meddelandet innehåller förslag till en målstruktur för klimat- och energipolitiken till 2030. Kommissionens förslag omfattar ett klimatmål om 40% EU-interna utsläppsminskningar och ett bindande mål på EU-nivå för förnybar energi om minst 27 % till 2030. Inga nya mål för energieffektivisering föreslås, utan kommissionen aviserar att man avser att återkomma efter översynen av energieffektiviseringsdirektivet senare i år. Kommissionen föreslår också indikatorer för konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Indikatorer föreslås till exempel för energiprisdifferentialer, diversifiering av energitillförseln och sammankoppling mellan länder. Ramverket föreslås följas upp av nationella planer för konkurrenskraftig, säker och hållbar energi.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

Kommissionens meddelande har inga direkta effekter på svenska regler då det saknar konkreta åtgärds-/lagstiftningsförslag.

Ekonomiska konsekvenser

Kommissionens meddelande har ingen omedelbar budgetär konsekvens för Sverige då de på energiområdet ej innehåller konkreta åtgärds-/lagstiftningsförslag.