TTE, Råds PM GNSS, dp 7
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2013/14:2C4257
Rådspromemoria | ||
2013-09-25 | ||
Näringsdepartementet |
Transport |
TTE-rådets möte den 10 oktober 2013
Dagordningspunkt 7.
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 912/2010 om inrättande av Europeiska byrån för GNSS (första behandlingen)
Interinstitutionellt ärende: 2013/0022 (COD)
Allmän riktlinje
6347/13 TRANS 60 MAR 17 AVIATION 20 CAB 6 ESPACE 11 FIN 82 CSC 12 CODEC 315
Dokument:
Tidigare dokument: KOM (2013) 40 slutlig, Fakta-PM Näringsdepartementet 2012/13FPM 75
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Har inte tidigare behandlats vid samråd.
Bakgrund
Enligt Europaparlamentets och rådets förordning om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen m.m. (den s.k. GNSS-förordningen, nyligen ändrad men ännu inte publicerad) ska kommissionen handlägga alla säkerhetsrelaterade aspekter för Galileo- och Egnosprogrammen. Säkerhetsackreditering innebär kontroll av att systemen uppfyller säkerhetskraven och att relevanta säkerhetsbestämmelser och förordningar som är tillämpliga på rådet och kommissionen uppfylls. I likhet med övrig ackrediteringsverksamhet ska säkerhetsackrediteringen av satellitnavigeringssystemen skötas självständigt, särskilt i förhållande till alla de aktörer som deltar i arbetet med att utforma, konstruera och driva dessa system. Europeiska byrån för GNSS har ansvaret för ackrediteringen genom tillämpning av bestämmelserna i såväl GNSS-förordningen som Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 912/2010 om inrättande av Europeiska byrån för GNSS. I den senare förordningen anges villkoren för den ackrediteringsuppgift som byrån fått.
För att garantera att säkerhetsackrediteringen sköts på ett självständigt sätt har ett självständigt organ, styrelsen för säkerhetsackreditering(SAB), samma ställning som byråns styrelse och är ensam behörig att fatta ackrediteringsbeslut. Besluten fattas dock på byråns vägnar i likhet med beslut som fattas av byråns styrelse, eftersom endast byrån har status som juridisk person.
Att byrån ska sköta driften av de båda systemen efter 2013 förutsätter att ackrediteringsverksamheterna ännu tydligare åtskild än vad som föreskrivs i förordning 912/2010. Med hänsyn till risken för intressekonflikter anser kommissionen att det verkar svårt att förena behovet av självständiga beslut om säkerhetsackreditering med att de besluten fattas inom ett organ som också ansvarar för driften trots att styrelsen för säkerhetsackreditering har viss självständighet. Kommissionen tänker sig därför att säkerhetsackrediteringen av systemen skulle kunna vara en av byråns uppgifter ”fram till den 30 juni 2016”, då driften ska ha nått full omfattning. Kommissionen lämnar således öppet hur det blir med ackrediteringen efter detta datum, vilket får bli en fråga som ska behandlas i ett senare förslag.
Det är dock enligt kommissionen viktigt att lösa frågan om säkerhetsackrediteringen av de europeiska satellitnavigeringssystemen i samband med den kommande budgetramen för perioden 2014–2020 och därför måste förordning 912/2010 snarast ändras. Det är dessutom ett bra tillfälle att införa ändringar som gör att den blir förenlig med de principer som anges i den gemensamma förklaringen till Europaparlamentet, rådet och kommissionen om decentraliserade organ, som kommissionen godkände den 12 juni 2012.
Ovan nämnda GNSS-förordning som gör det möjligt att tilldela byrån för GNSS nya uppgifter (bl.a. uppgifter som avser driften), får stor inverkan på byråns personalbehov och därmed också på dess framtida budget. Det är därför viktigt att ändra finansieringsöversikten för förordning (EU) nr 912/2010.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 172 (transeuropeiska nät) i EUF-fördraget. Ordinarie lagstiftningsförfarandet. Beslut i rådet tas med kvalificerad majoritet.
Svensk ståndpunkt
Regeringen har inget att erinra mot att den förordning som styr byråns verksamhet uppdateras med anledning av den interinstitutionella överenskommelsen och att uppgifter flyttas över till byrån genom den kommande GNSS-förordningen. Regeringen har under arbetet med förslaget bevakat att de personalförstärkningar som föreslås är förenliga med den budget som slutligen tilldelas GNSS-programmen och finansieras inom befintliga ramar och genom reduceringar i kommissionens tjänsteförteckning.
Regeringen har även betonat betydelsen av att säkerhetsackrediteringen kan utföras på ett förtroende ingivande sätt som är anpassat efter de allmänna regler som gäller för sådana processer hos kommissionen och rådet men som även tar hänsyn till satellitnavigeringsprogrammens förutsättningar.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet behandlar ärendet i utskottet för industrifrågor, ITRE. Rapportör är Amalia Sartori från Italien som är ledamot för EPP (kristdemokraterna). Omröstning i utskottet är planerad till den 14 oktober 2013 och i plenum till den 14 januari 2014. Rapportören publicerade ett utkast till betänkande den 28 augusti 2013. Hon presenterar 43 ändringsförslag som huvudsakligen är redaktionella och av administrativ karaktär. Bl.a. strävar hon efter större öppenhet och rapporteringsskyldighet från byrån gentemot Europaparlamentet.
Förslaget
Kommissionen föreslår ändringar i byråns interna organisation som ska säkerställa att det inte längre kan råda några tvivel om att ackrediteringen är oberoende i förhållande till byråns övriga verksamheter. Ytterligare uppdelning av verksamheterna vid byrån och större självständighet för de två olika enheterna under samma rättsliga och institutionella tak, gör det enligt kommissionen möjligt att garantera en tillräcklig grad av självständighet vid ackrediteringsarbetet. Kommissionen anser att denna lösning är den minst kostsamma och enklast att genomföra. Denna lösning rekommenderades dessutom av rådet i dess förklaring av den 7 juni 2012. I fråga om behovet av att garantera oberoendet för de verksamheter som hänger samman med säkerhetsackrediteringen och förstärka uppdelningen mellan detta arbete och övriga verksamheter i byrån, innebär förslaget i huvudsak att styrelsen för säkerhetsackreditering och dess ordförande ges större befogenheter och att dessa delvis anpassas till byråns styrelses och den verkställande direktörens befogenheter. Styrelsen för säkerhetsackreditering ska förbereda och godkänna den del av byråns arbetsprogram som beskriver de operativa verksamheter som hänger samman med säkerhetsackrediteringen och den del av den årliga rapporten om byråns verksamhet och planer som rör säkerhetsackrediteringen av systemen. Styrelsen för säkerhetsackreditering ska också fungera som disciplinär myndighet över sin ordförande.
Ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering ges, vad gäller säkerhetsackrediteringen, en roll som är jämförbar med den verkställande direktörens för byråns övriga verksamheter. Förutom det ansvar att företräda byrån som ordföranden redan har enligt förordning (EU) nr 912/2010 i dess nuvarande lydelse, ska han eller hon i fortsättningen även leda säkerhetsackrediteringsarbetet under ledning av styrelsen för säkerhetsackreditering och garantera genomförandet av den del av byråns arbetsprogram som gäller ackreditering. Ordföranden kan också uppmanas av Europaparlamentet eller rådet att lägga fram en rapport om fullgörandet av sina uppgifter och lämna en redogörelse inför dessa institutioner.
Anpassningen till principerna i den interinstitutionella strategin om decentraliserade organ rör bl.a. reglerna för styrelsebeslut, mandattidens längd för ledamöterna av byråns styrelse och styrelsen för säkerhetsackreditering samt för deras ordförande, flerårigt arbetsprogram, byråns styrelses befogenheter när det gäller personalförvaltning, utvärdering och översyn av arbetsordningen, förebyggandet av intressekonflikter samt behandlingen av känslig information som inte är sekretessbelagd.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Inte relevant eftersom förslaget endast rör verksamheten inom byrån.
Ekonomiska konsekvenser
Enligt kommissionen får rättsliga aspekterna av förslaget inte några budgetkonsekvenser. Däremot får de nya personalbehoven finansiella konsekvenser i finansieringsöversikten för den nu gällande förordningen om byrån (912/2010) med anledning av de nya uppgifter som byrån kan komma att tilldelas, t.ex. driften av de europeiska GNSS-systemen. I budgettermer har de nödvändiga beloppen redan tagits med i kommissionens förslag för nästa budgetram för 2014–2020. De kommer att finansieras genom omfördelning inom budgetrubrikerna för GNSS-programmen på samma sätt som tilläggsbehoven för år 2013. De utgifter som avser byråns nya personalbehov kommer delvis att kompenseras genom att kommissionens tjänsteförteckning kommer att reduceras med 30 tjänster under samma period 2014–2020. Kommissionen påpekar även att de siffror som nämns i finansieringsöversikten är beroende av att budgetmyndigheten antar budgetramen för 2014–2020 och att den framtida GNSS-förordningen antas.
Övrigt
Såväl rådet som Europaparlamentet strävar efter en uppgörelse i den första behandlingen av förslaget då det är viktigt att de nya reglerna finns på plats så snart som möjligt efter utgången av 2013.