TTE, Kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:29358B
N2011/3878/IS | ||
Kommenterad dagordning | ||
rådet | ||
2011-06-08 | ||
Näringsdepartementet |
Internationella sekretariatet |
Rådets möte (transportministrarna) den 16 juni 2011
Kommenterad dagordning
1. Godkännande av dagordningen
Lagstiftningsöverläggningar
(offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
2. (ev.) Godkännande av A-punktslistan
LANDTRANSPORTER
3. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättandet av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde (Omarbetning)
– Allmän riktlinje
13789/10 TRANS 238 CODEC 862
+ COR 1
dok. Ännu ej inkommet
Förslaget behandlades förra gången inför TTE-rådet den 2 december 2010 och i EU-nämnden den 19 november 2010.
Bakgrund
Förslaget presenterades den 17 september 2010. Under det belgiska ordförandeskapet påbörjades behandlingen av förslagets bestämmelser om banavgifter och former för finansiering av järnvägsinfrastruktur och förvaltare av sådan. På TTE-rådet den 2 december 2010 debatterades tre frågor (bulleravgifter, banavgiftsrabatter för ERTMS-utrustade tåg och skyldighet för MS att publicera infrastrukturutvecklingsstrategier) som rörde dessa områden. Under det ungerska ordförandeskapet har i högt uppdrivet tempo samtliga delar av förslaget behandlats i rådets arbetsgrupp. Det har resulterat i att KOM:s ursprungliga förslag ändrats i flera avseenden.
Den huvudsakliga innebörden av det föreliggande förslaget är att bestämmelserna i direktiven 91/440/EEG, 95/18/EG och 2001/14 flyttas till det föreslagna nya direktivet.
I syfte att förtydliga och utveckla regelverket samt anpassa det till fördraget om unionens funktionssätt föreslås också en del materiella ändringar i förhållande till gällande EU-rätt. Dessa avser främst bestämmelserna om fastställande och uttag av banavgifter, tillträde till och villkor för tillhandahållande av tjänster (rangering, fordonsunderhåll, stationstjänster etc.) till järnvägsföretag i terminaler och depåer, tillsynsmyndighetens befogenheter och självständiga ställning, finansiering av infrastrukturens vidmakthållande och utveckling samt bestämmelser om KOM:s befogenhet att besluta om delegerade akter respektive genomförandeakter. På grund av att förslaget avser en omarbetning har endast de delar av KOM:s ursprungliga förslag som innebär materiella förändringar i förhållande till gällande bestämmelser kunnat bli föremål för sakbehandling.
För svenskt vidkommande bedöms förslaget inte få särskilt stora direkta konsekvenser om det antas (se rådspromemoria). Det kommer sannolikt att få större konsekvenser i andra MS, främst avseende dess krav på tillsynsmyndigheter och tillhandahållare av tjänster till järnvägsföretag i depåer och terminaler. Det innebär i sin tur att svenska järnvägsföretag får en ökad garanti för icke-diskriminerande behandling vid kapacitetstilldelning och uttag av banavgifter när de verkar på andra järnvägsmarknader än den svenska.
Förslag till svensk ståndpunkt
Under förutsättning att inget oförutsett inträffar under den fortsatta behandlingen i COREPER och på TTE-rådet avser regeringen att godkänna den föreslagna allmänna riktlinjen. Regeringen avser dock att verka för att artikel 55.3 stryks eller ändras.
SJÖFART
4. (ev.) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr […/….] om ändring av förordning (EG) nr 1406/2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå
– Allmän riktlinje
15717/10 MAR 111 CODEC 1210
Dok: ännu ej inkommet
Förslaget har tidigare behandlats i EU-nämnden den 25 mars 2011 inför TTE-rådets möte den 31 mars 2011.
Bakgrund
EU:s sjösäkerhetsbyrå EMSA (European Maritime Safety Agency) tillkom till följd av olyckan med oljetankern Erika som ledde till omfattande oljeutsläpp. Verksamheten regleras genom förordning (EG) nr 1406/2002. EMSA har till uppgift att medverka till en hög, enhetlig och effektiv nivå på sjösäkerheten sjöfartsskyddet och att bekämpa föroreningar från fartyg inom EU.
De ändringar som hittills gjorts av förordningen har inte varit tillräckliga för att möta de utmaningar och nya uppgifter EMSA ställts inför. Detta är bakgrunden till förslaget.
En riktlinjedebatt hölls i samband med TTE rådets möte den 31 mars 2011. Ett stort antal medlemsstater uttryckte där att eventuella utökningar av EMSA:s uppgifter borde ske inom befintliga budgetramar och att omprioriteringar således kunde bli nödvändiga. Ett annat argument som ofta lyftes fram var att EMSA inte borde ägna sig åt verksamhet som överlappar den som redan pågår i medlemsstaterna. Flera EU MS uttryckte även att EMSA i första hand bör ägna sig åt sjösäkerhet som är dess kärnuppgift.
Den för Sverige viktigast punkten att åstadkomma ett bättre styrinstrument för EMSA har vunnit gehör.
Förslag till svensk ståndpunkt
För Sverige har det under hela förhandlingen varit centralt att EMSA:s uppgifter inte ska utökas ytterligare och att förordningen därigenom inte obegränsat får öppna upp för att lägga framtida uppgifter på EMSA som inte har täckning i unionslagstiftningen.
Sverige kan godta den nu föreslagna lydelsen av förordningen.
Icke lagstiftande verksamhet
5. Godkännande av A-punktslistan
INTERMODALA FRÅGOR
6. Vitbok – Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem
– Riktlinjedebatt
8333/11 TRANS 102 MAR 48 AVIATION 74 ENV 247 ENER 72 IND 39
Dok: Ännu ej inkommet.
Frågan har tidigare behandlats i EU-nämnden den 25 mars 2011 inför TTE-rådet den 31 mars 2011.
Bakgrund
KOM lade fram sin vitbok om ”Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem” den 28 mars. Vitboken ingår som en del av flaggskeppsinitiativet om resurseffektivitet inom ramen för EU 2020-processen. Den presenterades på TTE-rådet den 31 mars.
Den första vitboken om en gemensam europeisk transportpolitik publicerades 1992. KOM:s andra vitbok från 2001 om den gemensamma transportpolitiken sträckte sig fram till år 2010. Den nya vitboken har förberetts av KOM bland annat genom det i juni 2009 framlagda meddelandet ”Hållbara framtida transporter”. Meddelandet och EU:s framtida transportpolitik efter 2010 var prioriterade frågor för SE ORDF under hösten 2009. SE anordnade vid två tillfällen diskussioner i rådet för transportministrarna och tog också fram ordförandeskapsslutsatser om meddelandet.
Vitboken drar upp riktlinjerna för ett framtida enhetligt europeiskt transportområde. Den ger inledningsvis en övergripande syn på utvecklingen inom transportsektorn, kommande utmaningar och de handlingsinitiativ som måste övervägas. I ett andra avsnitt presenteras KOM:s vision om framtida transporter med ett perspektiv ända fram till år 2050. Nyckelåtgärder som måste vidtas för att nå dit skisseras i en strategi i det tredje avsnittet och ett 40-tal olika åtgärder sammanfattas i en bilaga. Vitboken åtföljs också av ett arbetsdokument från KOM.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar vitboken och instämmer i huvudsak i de målsättningar och åtgärder som redovisas i den. Inför riktlinjedebatten i rådet har ORDF tagit fram frågor på tre områden för att strukturera debatten. Se vidare rådspromemoria.
LANDTRANSPORTER
7. Rådets slutsatser om "Vägen till integrerade och konkurrenskraftiga transporter på EU:s inre vattenvägar"
– Antagande
Dok: ännu ej inkommet.
Förslaget har ej tidigare behandlats i EU-nämnden.
Bakgrund
Bakgrunden till rådsslutsatserna är tidigare slutsatser från en högnivåkonferens i Ungern, kommissionens Vitbok, Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem, samt kommissionens halvtidsrapport om genomförandet av handlingsplanen NAIADES för att främja inre vattenvägar.
Rådsslutsatserna innehåller en rad förslag på hur de inre vattenvägarna kan främjas och stryker under vikten av finansiella resurser för främjandet.
Eftersom Sverige för närvarande saknar ett kanalsystem jämförbart med de kontinentala systemen har frågan begränsat intresse för svensk del.
Förslag till svensk ståndpunkt
Främjande av de inre vattenvägarna på kontinenten har betydelse också för svenska transportörer. Sverige kan därför stötta rådsslutsatserna.
8. Rådets beslut om undertecknande och ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och den mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik om Europeiska unionens anslutning till fördraget om internationell järnvägstrafik (Cotif) av den 9 maj 1980 i dess ändrade lydelse enligt Vilniusprotokollet av den 3 juni 1999
– Antagande
12802/09 TRANS 313
10762/2/10 REV 2 TRANS 152
+ COR 1
dok. Ännu ej inkommet
dok. KOM (2009) 441 slutlig
Förslaget har inte tidigare behandlats i TTE-rådet eller EU-nämnden.
Bakgrund
Innebörden av förslaget är att EU ska tillträda fördraget av den 9 maj 1980 om internationell järnvägstrafik (COTIF) i dess lydelse enligt Vilniusprotokollet av den 3 juni 1999. De flesta EU-medlemsstater har ratificerat detta Vilniusprotokollet som trädde i kraft 2006. Sverige har ännu endast undertecknat men inte ratificerat Vilniusprotokollet och är därför fortfarande bundet av ursprungsfördraget, vars bestämmelser finns införda i svensk rätt. Genom tillträdet blir fördragets bestämmelser en del av EU-rätten. Delar av förslaget är dock redan en del av EU-rätten genom att bestämmelserna i två av dess 7 bilagor inkorporerats i denna genom olika rättsakter.
Tillträdet ska genomföras genom slutande av det avtal mellan EU och den mellanstatliga organisation (OTIF) som förvaltar fördraget, som förslaget till rådsbeslut syftar till att godkänna. I avtalet finns en s.k. frikopplingsklausul införd, som syftar till att vid regelkonflikter säkerställa att EU-rätt fortsatt kan tillämpas för järnvägstrafik som bedrivs inom EES-området utan att korsa dess yttre gräns. EU:s medlemsstater förväntas också själva ratificera Vilniusprotokollet och göra härför nödvändiga anpassningar av nationell rätt.
Syftet bakom tillträdet är att säkra ett fortsatt internationellt samarbete kring harmonisering av rättsliga och tekniska förutsättningar för internationella godstransporter på järnväg inom ett större geografiskt område än COTIF. EU:s medlemsstater utgör en majoritet inom OTIF. EU:s tillträde är nödvändigt för deras fortsatta deltagande i harmoniseringsarbetet, eftersom detta avser områden som omfattas av EU:s kompetens.
Tillträdet kommer att nödvändiggöra snar svensk ratifikation av Vilniusprotokollet. Detta förutsätter att det pågående arbetet med att anpassa svensk rätt till protokollets bestämmelser snabbas upp. Denna anpassning kommer att få effekter för infrastrukturförvaltare, järnvägsföretag och transportkunder i Sverige, dock inte särskilt stora och i huvudsak positiva(se rådspromemoria).
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige kan acceptera att rådet beslutar godkänna förslaget till tillträdesavtal och bemyndiga ORDF att ombesörja dess undertecknande, under förutsättning att avtalet innehåller en frikopplingsklausul till skydd för befintlig EU-rätt.
LUFTFART
Yttre förbindelser:
9. (ev.) Utkast till rådets beslut om bemyndigande för kommissionen att inleda förhandlingar om ett övergripande luftfartsavtal med Republiken Moldavien
– Antagande
9668/11 AVIATION 115 RELEX 427 COEST 144 NIS 54 RESTREINT UE
dok.: Ännu ej inkommet.
Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.
Bakgrund
I sitt meddelande från 2005 underströk kommissionen betydelsen av att skapa ett gemensamt luftfartsområde, baserat på gemensamma regler, med de östra och södra grannländerna. Rådet har ställts sig bakom detta mål. EU har sedan dess ingått luftfartsavtal med länderna på västra Balkan, Marocko, Georgien och Jordanien. Förhandlingar pågår med Ukraina, Libanon, Tunisien och Israel. Kommissionen söker nu mandat att inleda förhandlingar med Moldavien. Ett avtal med Moldavien ska enligt förslaget bl.a. innehålla stränga krav när det gäller flygsäkerhet, luftfartsskydd och miljö. Avtalet ska vara förenligt med fördraget och relevant EU-lagstiftning och det ska sträva efter att associera Moldavien till Single European Sky-projektet. Förhandlingarna ska ske i nära samarbetet med en Särskild kommitté, bestående av representanter för medlemsstaterna
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen står bakom mandatförslaget och målsättningen är att rådet antar förslaget till beslut
Se även bifogad rådspromemoria.
10.
(ev.) Förslag till rådets beslut om undertecknande av luftfartsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater å ena sidan och Förbundsrepubliken Brasilien å andra sidan
– Antagande
9982/11 AVIATION 128 RELEX 477 AMLAT 45
10177/11 AVIATION 135 RELEX 506 AMLAT 48
10175/11 AVIATION 134 RELEX 505 AMLAT 47
dok.: Ännu ej inkommet
Avtalsfrågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden. Frågan om förhandlingsmandat för kommissionen har behandlats i EU-nämnden den 8 oktober 2010.
Bakgrund
I oktober 2010 fick kommissionen mandat av rådet att inleda förhandlingar om ett luftfartsavtal med Brasilien. Efter tämligen komplicerade förhandlingar kunde ett avtal paraferas i mars 2011. Avtalet är i stort sett i linje med mandatet. Det innebär en gradvis öppning av marknaden mellan parterna och innehåller bestämmelser om bl.a. flygsäkerhet, luftfartsskydd och miljöskydd. När avtalet träder i kraft kommer det att ersätta medlemsstaternas bilaterala luftfartsavtal med Brasilien.
Avtalet är ett s.k. blandat avtal och ska godkännas av både rådet och medlemsstaterna. Avsikten är att avtalet ska undertecknas i anslutning till ministerrådet den 16 juni 2011.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen står bakom förslaget till rådsbeslut och målsättningen är att rådet antar förslaget till beslut
Se även bifogad rådspromemoria.
11. Övriga frågor
– Gemensamt europeiskt luftrum
a) Genomförande av det funktionella luftrumsblocket: åtgärder av medlemsstaterna för att respektera tidsfristen i december 2012
– Information från kommissionen
Funktionella luftrumsblock (FAB) som samlar luftrummet för två eller fler medlemsstater ska vara inrättande till senast i december 2012. Sverige har redan etablerat en sådan FAB med Danmark, kallad Dansk/Svenska luftrumsblocket, och som har annonserats i EUT. Kommissionen avser att lämna information hur genomförandet går inom de totalt nio FAB:ar som avses etableras. Då utvecklingen inte går lika snabbt på alla håll som det gjort i Danmark och Sverige syftar sannolikt kommissionens inspel till att driva på arbetet.
b) Flygtrafiksituationen sommaren 2011
– Information från kommissionen
En omfattande flygtrafik förväntas inför sommaren 2011 och kapacitetsproblem kan uppkomma. Kommissionen avser att lämna information om förväntad trafikutveckling.
– Krisen med vulkanisk aska i EU: uppföljning och större räckvidd för krishantering
– Information från kommissionen
Nyligen har det europeiska luftrummet ännu en gång varit påverkat av aska som följd av ett vulkanutbrott på Island. Men effekterna från vulkanen Grimsvötn i år var betydligt mindre än från vulkanen Eyjafjällajökull i april, förra året. Det finns idag gemensamma regler för avstängning av luftrummet och kommissionen avser att informera om hur de använts vid den senaste askkrisen.
– Framsteg i arbetet med säkerhet för flygfrakt
– Information från kommissionen
Bakgrund
En särskilt sammankallad högnivågrupp har tagit fram en rapport med förslag till åtgärder för att stärka skyddet för fraktflyget mot terroristattacker. Rapporten presenterades för rådet den 2 december 2010. Åtgärderna handlar bl.a. om informationsutbyte mellan myndigheter, utveckla EU-kriterier för att bedöma tredjeländers flygplatsers säkerhetsrisker och förbättra inspektionen av gällande säkerhetsåtgärder för flygfrakt. Kommissionen ska vid rådsmötet informera om hur arbetet fortskrider.
– Högnivåavtal med Eurocontrol
– Information från kommissionen
Ambitioner finns om att upprätta ett avtal mellan EU och Eurocontrol i syfte att överenskomma regelgivning inom luftfartsområdet. Idag upprättas regler av såväl EU som Eurocontrol och det är angeläget att undvika att regler blir i konflikt med varandra eller blir dubblerande.
– Kommande andra mötet för Asem-transportministrar (Chengdu, huvudstad i Sichuanprovinsen (sydvästra Kina) den 24–26 oktober 2011)
– Information från den litauiska delegationen
Det första ASEM-transportministermötet ägde rum i Vilnius i oktober 2009 under det svenska ordförandeskapet i EU. Sverige var co-sponsor till mötet och representerades på detta av infrastrukturminister Åsa Torstensson. Det andra mötet i ordningen anordnas i höst av Kina i Chengdu, 24-26 oktober. Den litauiska delegationen kommer att lämna information om mötet.
– Dansk strategi för åtgärder mot piratdåd 2011–14
– Information från den danska delegationen
10735/11 TRANS 165
Den 25 maj presenterade den danska regeringen ett strategi om åtgärder mot sjöröveri som kommer att gälla fram till 2014. Det övergripande målet med strategin är att bidra till att göra vattnen utanför Afrikas horn och Indiska oceanen säkra och farbara för dansk och internationell sjöfart. Strategin sträcker sig från bilaterala till multilaterala politiska, militära, legala och kapacitetshöjande åtgärder. I strategin påpekas att även om sjöröveri är ett påtagligt problem för Danmark men att det måste lösas genom internationellt samarbete.
*
* *
– Presentation av det kommande ordförandeskapets arbetsprogram
– Information från den polska delegationen