TTE, Kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:2934CB
Promemoria | ||
2011-05-30 | ||
Näringsdepartementet |
EU-nämnden
Kommenterad dagordning rådsmötet TTE (energi) den 10 juni 2011
1. Godkännande av dagordningen
Lagstiftningsöverläggningar
(offentlig överläggning enligt artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
2. (ev.) Godkännande av A-punktslistan
3. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om integritet och öppenhet på energimarknaderna
– Ordförandeskapets lägesrapport
17825/10 ENER 362 ECOFIN 837 CODEC 1513
10203/11 ENER 108 ECOFIN 266 CODEC 829
Förslaget behandlades i EU-nämnden den 25 februari inför TTE-rådet den 28 februari.
Bakgrund
Kommissionen presenterade den 8 december 2010 ett förslag till förordning om marknadsintegritet och transparens på energimarknaderna (REMIT). Bakgrunden till förordningsförslaget är att utvecklingen mot en gemensam energimarknad i Europa sker bl.a. via regionala marknader och med gränsöverskridande handel. Råkraftsmarknaderna för el och gas attraherar idag inte bara producenter och handelsföretag utan också traders, finansiella institut etc. Prisbildningen på dessa marknader utgör också referenspris vad gäller prissättningen till konsumenter och industri.
Kommissionen har gjort bedömningen att det föreligger ett behov av en effektiv, konsistent och koordinerad översyn av handeln på el- och gasmarknaderna på europeisk nivå. Syftet är att tillförsäkra transparens och marknadsintegritet samt förhindra marknadsmissbruk. I förberedelsearbetet framkom att ett sektorsspecifikt - skräddarsytt - regelverk anpassat till förhållandena på el- och gasmarknaderna bäst skulle tillgodose behovet på området. Kommissionen har härefter arbetat för att ta fram ett förslag där bl. a. kopplingen mellan fysisk och finansiell handel beaktas. Behandlingen av förslaget har pågått under våren i rådsarbetsgruppen för energi och befinner sig i sitt slutskede. Huvudpunkter vid förhandlingarna har varit definitionerna av bl.a. insiderinformation och otillbörlig marknadspåverkan, ACER och nationella myndigheters roll, samordningen med den finansiella lagstiftningen och frågan om delegerade akter. För Sverige har frågan om förordningens förhållande till tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen varit av central betydelse.
Vid TTE-rådet kommer en lägesrapportering att göras av hur förhandlingarna fortskrider.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan godta lägesrapporten, som beskriver förhandlingsläget på ett bra sätt.
Regeringen anser att transparens och lika villkor för marknadens aktörer är mycket väsentligt och välkomnar ett skräddarsytt regelverk som tar hänsyn till kopplingen mellan handel med el och gas på fysiska marknader och finansiella instrument. Det har emellertid varit viktigt för Regeringen att en rimlig avvägning görs mellan övervakning och tillsyn på EU-nivå respektive på nationell och regional nivå. I Norden finns en lång erfarenhet av en gemensam nordisk grossistmarknad för el. Regeringen har tillsammans med Finland och Danmark haft nytta av denna erfarenhet och framfört flera gemensamma ståndpunkter i rådsarbetsgruppen.
Det har vidare varit mycket viktigt för Sverige att se till att bestämmelserna i förordningen inte kommer i konflikt med den tryck- och yttrandefrihetsrättsliga regleringen i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Sverige har fått in flera skrivningar som innebär att någon sådan konflikt inte uppstår.
Se vidare rådspromemoria
Icke lagstiftande verksamhet
4. (ev.) Godkännande av A-punktslistan
5. Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Handlingsplanen för energieffektivitet 2011
– Antagande av rådets slutsatser
7363/11 ENER 46 ENV 166 TRANS 62 ECOFIN 106 RECH 51
+ REV 1 (en)
10709/11 ENER 123 ENV 390 TRANS 162 ECOFIN 290 RECH 136
Frågan har inte behandlats i EU-nämnden tidigare.
Bakgrund
Vid Europeiska rådets vårtoppmöte 2007 antogs bl.a. ett mål om att gå mot 20 procent ökad energieffektivitet. Åtgärder för att nå detta mål presenterades redan hösten 2006 i en handlingsplan för energieffektivisering. Enligt denna handlingsplan skulle en översyn göras hösten 2009. Denna översyn försenades och kommissionen presenterade först den 8 mars 2011 en kompletterande energieffektiviseringsplan (KOM(2011) 109).
Den kompletterande handlingsplanen för energieffektivisering utvecklar i hög grad åtgärdsförslagen kring energieffektivisering i kommissionens meddelande ”Energi 2020: en strategi för konkurrenskraftig, hållbar och trygg energiförsörjning”. Energieffektiviseringsplanen omfattar drygt 20 åtgärdsförslag inom sammanlagt sex huvudområden: Den offentliga sektorn som föregångare, lågenergibyggnader, energieffektivisering för konkurrenskraftig industri, ändamålsenligt finansieringsstöd, besparingar för konsumenterna, samt ramverk för rapportering av nationella åtgärder. Kommissionens meddelande väntas följas upp med lagstiftningsförslag under sommaren 2011.
De slutsatser som ska antas vid TTE-rådet utgår från ER-slutsatser och TTE-slutsatser kring energistrategin till 2020. Slutsatserna betonar bl.a.: (i) vikten av energieffektivisering i hela energisystemet, (ii) vikten av att genomföra redan beslutade åtgärder inom ramen för 2006 års handlingsplan för energieffektivisering, (iii) hänsynen till nationella handlingsplaner och respekten för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna samt kostnadseffektivitet som grund för nya åtgärdsförslag, (iv) den vägledande naturen hos nationella mål för energieffektivisering och behovet av en gemensam metod för uppföljning av energieffektivisering. Beträffande enskilda åtgärdsförslag tydliggör rådsslutsatserna bl.a. medlemsstaternas önskemål om hög flexibilitet beträffande renoveringskrav för offentligt ägda byggnader och åtgärder för att skapa ekonomiskt värde på energieffektiviseringsåtgärder.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till slutsatser.
Regeringen har i förhandlingarna bl.a. drivit att förslaget till slutsatser ska betona vikten av att fullt ut genomföra beslutad lagstiftning (inte minst ekodesign, energimärkning och byggnaders energiprestanda) för att EU:s mål för energieffektivisering ska nås. Regeringen har vidare drivit att energieffektivisering ska ske i hela energisystemet och att incitament skapas för ökad användning av kraftvärme, spillvärme och fjärrvärme/ kyla.
Regeringen har även drivit att en gemensam metod för att mäta och följa upp energieffektivisering utvecklas. Regeringen har varit angelägen om att medlemsstaterna ges hög flexibilitet beträffande renovering av offentligt ägda byggnader och åtgärder för att skapa ekonomiskt värde på energieffektiviseringsåtgärder. Regeringen har även varit angelägen om att efterföljande detaljerade förslag från kommissionens sida måste åtföljas av heltäckande konsekvensbedömningar som tydliggör såväl samhällsekonomiska konsekvenser samt konsekvenser för EU:s klimat-, förnybart- och energieffektivieringsmål.
Se vidare rådspromemoria
6. Energifärdplan för 2050
– Uppföljning av det informella energirådet (Budapest den 2 maj och Gödollö den 3 maj 2011)
Frågan har inte behandlats i TTE-rådet eller EU-nämnden tidigare.
Bakgrund
Europeiska rådet beslutade i februari 2011 att stödja att utsläppen av växthusgaser ska minska med 80-95 % till 2050 för att 2-gradersmålet ska kunna uppfyllas. Kommissionen avser att under 2011 lägga fram tre färdplaner på klimat, transport och energiområdena, som syftar till att konkretisera hur målet ska kunna uppnås.
I mars lanserades ”Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050” och en vitbok om transporter med 2050-perspektiv. Färdplanen om det långsiktiga energipolitiska perspektivet, som går under namnet ”Energy Roadmap 2050”, aviseras för det tredje kvartalet 2011.
Det ungerska ordförandeskapet i EU stod den 2-3 maj värd för ett informellt energiministermöte i Gödöllö utanför Budapest, där Energy Roadmap 2050 diskuterades. Diskussionen kommer att föda in i kommissionens arbete med att ta fram färdplanen. Flera medlemsstater lyfte frågan om ökade energipriser som en följd av en omställning av energisystemen och effekter av detta för konsumenter och industri. Många medlemsstater ansåg att energieffektivisering, förnybar energi och forskning och utveckling är centrala för att klara målet.
På TTE-rådet 10 juni kommer en sammanfattning av diskussionerna på mötet i Gödöllö presenteras.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar ordförandeskapets återrapportering från det informella energiministermötet, som på ett bra sätt speglar diskussionen på mötet.
Regeringen välkomnar diskussionen om hur klimatmålet till 2050 ska uppfyllas och betonar särskilt de möjligheter som övergången till en koldioxidsnål ekonomi också erbjuder för hållbarhet, tillväxt och försörjningstrygghet. I övergången framhåller Regeringen särskilt vikten av kostnadseffektiva styrmedel och att pris på koldioxid genom beskattning och att utsläppshandelssystemet ETS är exempel på sådana. Vidare anser Regeringen att större fokus bör läggas på förnybar energi, energieffektivisering och forskning och utveckling.
7. Instrument för energiinfrastruktur finansieringskrav och finansieringshinder
– Ordförandeskapets lägesrapport
– Muntlig information från kommissionen
10233/11 ENER 112 ENV 366
Frågan har inte behandlats i TTE-rådet eller EU-nämnden tidigare.
Bakgrund
Frågan om investeringar i energiinfrastruktur har funnits på dagordningen på i stort sett alla formella och informella energirådsmöten de senaste två åren sedan förhandlingen om programmet för europeisk ekonomisk återhämtning från den finansiella krisen, den sk. återhämtningsplanen. Utifrån kommissionens meddelande om energiinfrastrukturprioriteringar till 2020, och därefter som presenterades i november 2010, har diskussionen strukturerats till frågor om finansiering, planering och tillståndshantering. Frågorna diskuterades både vid det Euroepiska rådets möte den 4 februari 2011 och vid energirådsmötet den 28 februari 2011 där det antogs slutsatser. Slutsatserna ger vägledning vad gäller bl.a. prioriterade infrastrukturinvesteringar, diversifieringen av transit och utbud, integreringen av förnybara energikällor, tillståndsprocesser, energiöar samt underströk att marknaden bör ha en nyckelroll i finansieringen men att vissa projekt kan behöva offentlig finansiering.
Europeiska rådet inbjöd kommissionen att till i juni rapportera till rådet om beräkningar avseende finansieringsbehoven, hur finansieringsbehoven ska mötas och hur man bör hantera möjliga hinder för infrastrukturinvesteringar. Någon skriftlig rapportering har ännu inte tagits fram inför rådsmötet varför kommissionen väntas ge en muntlig återrapportering.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar att kommissionens informerar vid rådsmötet. Detta är viktigt inför presentationen av det europeiska energiinfrastrukturinstrument som kommissionen har aviserat ska presenteras i oktober i år.
8. En övergripande risk- och säkerhetsbedömning ("stresstester") av kärnkraftverk
– Ordförandeskapets rapport och muntlig information från kommissionen om läget
Bakgrund
Ordförandeskapet och kommissionen avser rapportera om de s.k. stresstesterna d.v.s. genomgripande och transparenta risk- och säkerhetsbedömningar som på uppdrag av Europeiska rådet ska genomföras vid de europeiska kärnkraftverken med anledning av kärnkraftsolyckan i Japan i mars.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar att energiministrarna hålls informerade om frågan.
9. Internationella förbindelser på energiområdet:
a) EU-OPEC
b) EU-USA
c) Nordafrika
d) Den södra gaskorridoren
e) Övrigt
– Information från kommissionen och ordförandeskapet
10723/1/11 ENER 126 RELEX 568 REV 1
Bakgrund
TTE-rådet (energi) har traditionellt en stående punkt på dagordningen där läget i olika löpande internationella energidialoger rapporteras. Syftet med de dialoger som förs är att utveckla goda relationer med EU:s energipartners för att på så sätt söka trygga EU:s framtida energiförsörjning och främja det internationella klimatarbetet. I dessa dialoger företräds EU vanligen av ordförandeskapet och kommissionen, som här förväntas rapportera om aktuella internationella möten.
a) EU-OPEC
Dialogen mellan EU och OPEC initierades 2004, efter ett initiativ från EU. Möten hålls årligen och det nästkommande mötet den 27 juni är det åttonde i ordningen. EU representeras vanligen av energiministrarna från ordförandeskapet och inkommande ordförandeskapet samt KOM.
b)EU-US
Ett EU-USA gemensamt energiråd lanserades under det svenska ordförandeskapet hösten 2009. Energirådet syftar till att stärka det transatlantiska samarbetet inom energiområdet för globala marknader, forskning & utveckling samt policyfrågor. För respektive område har en arbetsgrupp upprättats som grund för samarbetet.
I arbetsgruppen för globala energimarknader har man under det första året haft en löpande dialog i frågor med koppling till framför allt energiförsörjningstrygghet, där läget i Libyen, Japan, Ukraina och Irak diskuterats. Även under arbetsgruppen om forskning och utveckling har man haft ett löpande utbyte och fyra teknikområden har lyfts fram som särskilt intressanta. Därtill är ömsesidig tillgång till varandras forskningsprogram varit en prioriterad fråga. Ett möte i arbetsgruppen för energipolicy ägde rum den 18 mars och på dagordningen stod bl.a. CCS, energieffektiva byggnader, kärnsäkerhet och smarta nät/elfordon. Inom ramen för policygruppen anordnades även en workshop om elbilar med Sverige som medarrangör.
c) Nordafrika
Vid ett extrainsatt energiministermöte den 21 mars 2011 diskuterades bland annat händelserna i Nordafrika och dess inverkan på energimarknaderna. Sedan dess har kommissionen noga övervakat utvecklingen och gör bedömningen att minskningen i den lilla gasexporten från Libyen till EU inte hotar försörjningstryggheten för gas. Händelserna har dock haft inverkan på oljepriset.
d)Södra korridoren
I Europeiska rådets slutsatser från den 4 februari 2011 uppmanades kommissionen att fortsätta verka för att den södra korridoren förverkligas. Den södra korridoren är tänkt att föra naturgas från den kaspiska regionen och mellanöstern via en sydlig rutt till Europa. Kommissionen väntas informera om den senaste utvecklingen i projektet.
e) Övrigt
Ministrarna kommer att informeras om övriga aktuella relationer med tredje land som ägt rum den senaste tiden, t ex toppmöten eller inom multilaterala fora.
Förslag till svensk ståndpunkt
Detta är en informationspunkt och ingen diskussion väntas. Regeringen välkomnar att energiministrarna hålls informerade om de löpande externa energidialogerna samt syftet med dessa, dvs. att utveckla goda relationer med EU:s energipartners för att på så sätt trygga energiförsörjning samt ge EU stärkta möjligheter att verka för hållbar energi och klimatfrågor på det internationella planet.
Övriga frågor
10. Övrigt
a) Hållbarhetskriterier för biomassa
– Information från den svenska delegationen, med stöd från den österrikiska, finländska, slovenska, lettiska, litauiska och den estniska delegationen
Bakgrund
Frågan om hållbarhetskriterier för fasta biobränslen var aktuell vid förhandlingarna om direktivet om främjande av förnybar energi (2008/28/EG) då EU beslutade om hållbarhetskriterier för flytande biobränslen som måste vara uppfyllda för att biobränslet ska få räknas som hållbara. Frågan om hållbarhetskriterier för fasta biobränslen sköts på framtiden men förväntas bli aktuell igen mot slutet av året då kommissionen avser att återkomma till frågan. Regeringen har tagit initiativ till ett inspel i frågan som även Finland, Estland, Lettland, Litauen, Österrike och Slovenien ställt sig bakom.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att hållbarhet vid produktionen av fasta biobränslen är mycket viktigt. Regeringen befarar dock att skillnaderna i skogsbruket i Europa är så stora att det inte tillåter en harmoniserad detaljreglering på EU-nivå och ser en risk för att sådana regler allvarligt skulle påverka möjligheten att nå klimat- och energipolitiska mål. Regeringen anser vidare att produktionen av bioenergi från skogsbruket inte ska belastas med mer omfattande regler än andra produkter från skogsbruk. Istället anser Regeringen att ett hållbart skogsbruk bäst åstadkoms genom en effektiv nationell skogs- och miljölagstiftning.
b) Konferens på hög nivå om infrastruktur (Budapest den 16–17 maj 2011)
– Information från ordförandeskapet
Bakgrund
Det ungerska ordförandeskapet anordnade den 16-17 maj en högnivåkonferens om europeisk energiinfrastruktur med sikte på frågorna inför ett nytt europeiskt energiinfrastrukturinstrument som kommissionen har aviserat ska presenteras i oktober 2011. Som en övrig punkt har det ungerska ordförandeskapet aviserat att man avser informera om högnivåkonferensen vid rådsmötet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige bör ta del av informationen.
c) De regionala initiativen
– Information från kommissionen
Bakgrund
Det ungerska ordförandeskapet har aviserat att man avser att informera om de sk. regionala initiativ som formerades år 2006 på uppdrag av kommissionen. Sju regioner för el och tre regioner för gas skapades. Utifrån utökat samarbete inom dessa regionala marknader ska så småningom det långsiktiga målet om en integrerad europeisk marknad för el och gas uppnås. I december 2010 presenterade kommissionen ett meddelande om de regionala initiativens framtid.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige bör ta del av informationen.
d) Arbetsprogram för det tillträdande ordförandeskapet
– Information från den polska delegationen
Bakgrund
Det inkommande polska ordförandeskapet avser att informera om sitt arbetsprogram på energiområdet för hösten.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige bör ta del av informationen.