TTE, Kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:23DA2E
Promemoria | ||
2010-05-24 | ||
Näringsdepartementet |
EU-nämnden
Kommenterad dagordning rådsmötet TTE (Telekom och Energi) den 31 maj 2010
1. Godkännande av dagordningen
TELEKOMMUNIKATION (kl. 9.30)
Överläggningar om lagstiftningsakter
(Offentlig överläggning enligt artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
2. (ev.) Antagande av A-punktslistan
Icke lagstiftande verksamhet
3. (ev.) Antagande av A-punktslistan
4. En digital agenda för Europa
– Föredragning av kommissionen
– Antagande av rådets slutsatser
– Diskussion om "Europeiska koden för rättigheter för användare av elektroniska kommunikationstjänster"
Dok: KOM (2010) 245 samt 10037/10
Frågan behandlades i EU-nämnden: delvis den 11 december 2009 genom dagordningspunkt 11.
Bakgrund
Den 19 maj antog kommissionen ett meddelande om En digital agenda för Europa (KOM (2010) 245). I EU 2020 strategin som antogs av Europeiska rådet i mars i år anges den digitala agenda som ett av sju flaggskeppsinitiativ. Flaggskeppsinitiativen syftar till att stödja förverkligandet av målen i EU 2020 strategin. Den digitala agendan ska enligt EU 2020 strategin ha en horisontell ansats och kommer att innehålla åtgärder inom flera politikområden. Bland annat ska åtgärder som främjar en digital inre marknad för innehåll och tjänster, investeringar i bredband och kompetenshöjande åtgärder ingå. Den digitala agendan bygger bl.a. på tidigare arbete inom initiativet i2010 – Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning (KOM (2005) 229 slutlig).
Det spanska ordförandeskapet har också föreslagit en diskussion om en ”European Code of rights of users of electronic communications services” (dokument 10037/10).
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige är positivt till att EU arbetar fram en ambitiös och framåtsyftande digital agenda. Sverige stödjer förslaget till rådsslutsatser.
Det är bra när konsumenters rättigheter är tydliga och lättillgängliga för alla. Det bör dock säkerställas att ett dokument av denna typ endast beskriver redan gällande rättigheter på ett enkelt och lättfattligt sätt.
Se vidare rådspromemoria
ENERGI (kl. 15.30)
Överläggningar om lagstiftningsakter
(Offentlig överläggning enligt artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
5. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder för att trygga naturgasförsörjningen och om upphävande av direktiv2004/67/EG
– Ordförandeskapets lägesrapport
Förslaget behandlades i EU-nämnden den 4 december 2009.
Bakgrund
Kommissionens andra strategiska energiöversyn aviserade en revidering av nu gällande gasförsörjningsdirektiv under 2010. Förslaget till förordning presenterades den 16 juli 2009. Europeiska rådet uppmanade i oktober 2009 lagstiftaren att nå en snabb överenskommelse. Vid rådsmötet den 7 december 2009 hölls en riktlinjedebatt och det svenska ordförandeskapet redovisade en lägesrapport. ITRE-utskottet enades om sina ändringsförslag den 17 mars. Det spanska ordförandeskapet hoppas avsluta förhandlingarna efter en första läsning under första halvåret 2010, men eftersom förhandlingarna med Europaparlamentet inte är avslutade, kan rådet ännu inte formellt anta en ståndpunkt. Därför kan ordförandeskapet vid TTE-rådet endast presentera en lägesrapport. Ordförandeskapets kompromissförslag har behandlats i två informella triloger och ytterligare två triloger är planerade under juni 2010.
Kommissionens förslag till förordning syftar till att bättre definiera roll och ansvarsfördelning mellan gasindustrin, medlemsstaterna och EU:s institutioner och blir direkt tillämplig i alla medlemsstater. Förslaget fokuserar på förebyggande åtgärder och krisberedskap, t.ex. normer som tryggar leverans till skyddade kunder samt normer för hur försörjningen ska tryggas om det sker ett avbrott i den för landet viktigaste infrastrukturen.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringens anser att ansvaret för försörjningstryggheten i första hand ska vila på gasföretagen och att detta är väl tillgodosett i kommissionens förslag. Regeringen anser också att kretsen av skyddade kunder ska begränsas till hushåll och viktiga samhällsfunktioner, samt att åtgärderna för att hantera leveransavbrott ska kunna inkludera reglering av leveranserna till icke-skyddade kunder.
Regeringen anser att ordförandeskapets lägesrapport på ett korrekt sätt speglar aktuellt läge i förhandlingarna.
Se även ministerrådspromemoria
Icke lagstiftande verksamhet
6. Bidrag till förberedelse av Europeiska rådets möte den 17 juni 2010:
Kommissionens dialog med medlemsstaterna om de nationella målen för energieffektivitet
– Information från kommissionen
– Diskussion
9767/10 ENER 150 ENV 286
Frågan har inte behandlats tidigare i EU-nämnden.
Bakgrund
Vid Europeiska rådets vårtoppmöte 2010 antogs slutsatser om en EU-strategi för tillväxt och sysselsättning. Härmed beslutades om fem övergripande mål för EU 2020, varav ett gäller klimat och energi. Detta målområde omfattar i sin tur de tre sinsemellan relaterade mål om att minska utsläppen av växthusgaser med 20 %, att öka andelen förnybara energikällor till 20 % och att gå mot 20 % ökning av energieffektiviteten, som antogs vid Europeiska rådets vårtoppmöte 2007.
I slutsatserna från 2010 års vårtoppmöte bestämdes även att medlemsstaterna i dialog med kommissionen ska ta fram nationella mål kopplat till varje övergripande mål som man enats om inom ramen för EU2020-strategin. En avstämning ska göras vid Europeiska rådets toppmöte i juni 2010.
Frågan om nationella mål för minskade växthusgasutsläpp respektive ökad andel förnybar energi har redan hanterats genom det s.k. klimat- och energipaketet som antogs 2008. EU-målen för klimat och förnybar energi har därmed bördefördelats och är juridiskt bindande för medlemsstaterna. Detta gäller inte det indikativa EU-målet för energieffektivisering, varför kommissionens dialog med medlemsstaterna sedan EU2020-strategin antogs har fokuserat på EU-övergripande och nationella mål för energieffektivisering.
Kommissionen har i denna dialog haft utgångspunkten att det behövs en gemensam metod att mäta och följa upp energieffektivisering i olika medlemsstater för att utvärdera hur långt ifrån det indikativa EU-målet på 20% man befinner sig. Kommissionen har samtidigt angivit att, givet målets icke-bindande karaktär, är medlemsstaterna fria att själva välja utformning och nivå för sitt nationella energieffektiviseringsmål.
I dialogen med medlemsstaterna har, förutom frågan om hur mål för energieffektivisering bör utformas, synpunkter framkommit på framförallt (i) processen för diskussion om mål, (ii) relationen mellan nationella mål och EU-mål, och (iii) relationen mellan olika mål inom klimat- och energiområdet, samt (iv) frågor om energiprognosmodeller. Diskussionen sammanfattas i ordförandeskapets not.
Vid TTE-rådet kommer kommissionen att redogöra för dialogen med medlemsstaterna och det ges möjlighet till åsiktsutbyte.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar det spanska ordförandeskapets sammanfattning av arbetet med nationella energieffektiviseringsmål, samt anser att det är viktigt att dessa diskussioner speglas i slutsatser från Europeiska rådets toppmöte i juni.
Regeringen anser att nationellt mål för energieffektivisering fyller en viktig funktion. Det är ett viktigt instrument för att stärka ägarskap och göra EU:s mål och strategi relevant på nationell nivå. Det sätter också press på medlemsstaterna att leverera.
Kommissionen har i dialogen med medlemsstaterna bekräftat att de nationella målen som ställs upp som ett resultat av EU2020-processen är vägledande och icke-bindande, och att medlemsstaterna är fria att själva utforma sina mål. Regeringen delar kommissionens uppfattning.
Riksdagen antog förra året för första gången ett nationellt sektorsövergripande mål för energieffektivisering till 2020. Detta mål ligger fast och har kommunicerats till kommissionen.
7. Mot en ny energistrategi för Europa 2011–2020
– Diskussion
– (ev.) Antagande av rådets slutsatser
9744/10 ENER 148
Förslaget har inte behandlats tidigare i EU-nämnden.
Bakgrund
Vid Europeiska rådets vårtoppmöte 2007 antogs förutom de s.k. 20-20-20-målen också en energipolitisk handlingsplan för åren 2007-2009. Denna plan inringade de åtgärder som behövde vidtas de närmaste åren för att uppnå 20-20-20-målen och målen för energipolitiken (förutom miljömässighållbarhet även konkurrenskraft och försörjningstrygghet). Utgångspunkten för dessa åtgärder var KOM:s första s.k. Strategiska energiöversyn, som lanserades i januari 2007. Redan vid vårtoppmötet 2007 utpekades vårtoppmötet 2010 som nästa anhalt då en ny energipolitisk handlingsplan skulle antas.
Det spanska ordförandeskapet hade därför planerat för att behandla denna väntade handlingsplan. Den nya kommissionen kom på plats för sent för att det skulle vara möjligt att hinna anta en sådan före vårtoppmötet i år, varför man nu har skjutit på handlingsplanen till vårtoppmötet 2011. Kommissionen fokuserade istället vårens arbete på EU2020-strategin.
I syfte att ge vägledning för arbetet t.o.m. antagandet av den nya handlingsplanen nästa år har ordförandeskapet beslutat sig för att anta procedurella slutsatser vid energiministermötet den 31 maj. Dessa slutsatser tar avstamp i redan de redan överenskomna målsättningarna från 2007 och i EU2020-strategin och bekräftar dessa åtaganden och rådets strävan att uppfylla dessa. Uppmaningen inför nästkommande handlingsplan är att den dels måste fokusera på genomförande av redan beslutad lagstiftning, men också ta ett perspektiv bortom 2020 i överensstämmelse med kommissionens väntade färdplan för kolsnål energiproduktion till 2050. Andra vägledande principer som framhålls är att EU-politiken på området ska bidra med mervärde, vara proportionell och på ett tidigt stadium ta hänsyn till rättsliga och finansiella aspekter. Den externa dimensionen liksom betydelsen av regionalt samarbetet framhålls även. Givet strategins långa tidshorisont framhålls betydelsen av översynsmekanismer. Kommissionens avsikt att basera sin kommande strategi på en bred offentlig konsultationsprocess välkomnas. Avslutningsvis uppmanas kommissionen att lägga fram sin strategi i god tid före energiministermötet i december.
Vid sidan om antagandet av dessa slutsatser kommer det ges möjlighet till ett första åsiktsutbyte om vad den kommande strategin bör innehålla.
Förslag till svensk ståndpunkt
I diskussionerna kring utkastet till slutsatser har regeringen, i likhet med majoriteten medlemsstater, förordat att slutsatserna ska inriktas på process och vägledande principer och inte föregripa den breda konsultationsprocess som nyss inletts genom att i detta tidiga skede slå fast strategins innehåll. Regeringen har dock betonat nödvändigheten av att, vid sidan om fokus 2020-målen, måste strategin redan nu ta sikte på perioden bortom 2020. Då slutsatserna har en sådan inriktning kan regeringen ställa sig bakom slutsatserna.
Regeringen avser att framföra ett liknande budskap i åsiktsutbytet. Den kommande strategin bör på ett balanserat sätt spegla de redan antagna energipolitiska pelarna(försörjningstrygghet, konkurrenskraft och miljömässig hållbarhet) och de redan överenskomna 2020-målen. Strategin måste medverka till att dessa mål för förnybar energi och energieffektivisering kan nås, men måste samtidigt skissera målsättningar för hur energipolitiken kan bidra till klimatmålet till 2050.
8. Internationella förbindelser på energiområdet
a) Energirådet EU–USA
b) EUOpec
c) 12:e internationella energiforumet
d) Euromed Union för Medelhavet
e) Övriga
– Information från ordförandeskapet och kommissionen
9115/10 ENER 136 RELEX 361
Bakgrund
Energirådet har traditionellt en stående punkt på dagordningen där läget i olika löpande internationella energidialoger rapporteras. Syftet med de dialoger som förs är att utveckla goda relationer med EU:s energipartners för att på så sätt söka trygga EU:s framtida energiförsörjning och främja det internationella klimatarbetet. I dessa dialoger företräds EU vanligen av ordförandeskap och kommissionen, som här förväntas rapportera om nyliga och kommande internationella möten.
a) Energirådet EU-USA.
Samarbetet i Energirådet EU-USA påbörjades under det svenska ordförandeskapet och har lett till fördjupade relationer inom tre områden; energisäkerhet, forskning och teknik samt energipolitik För de respektive områdena har även arbetsgrupper bildats.
b) EU – OPEC
Det 6:e ministermötet inom EU-OPEC dialogen ägde rum i Wien juni 2009 där framför allt den ekonomiska krisen och oljemarknadens utveckling diskuterades. Fram till nästa ministermöte har man framför allt prioriterat tre sektorer nämligen: biobränsle, finansiella krisens påverkan på olje-exploatering och produktion samt en studie om EU-OPEC Energy Technology Center. Nästa ministermöte äger rum i Bryssel i juni 2010, vilket kommissionen förväntas informera om.
c) 12th Internationell Energi Forum
Fler än 60 stater var representerade vid IEF:s ministermötet i Mexiko i mars 2010, vars främsta syfte var att anta en deklaration som innebar en startsignal för utvecklandet av en mer formell stadga för IEF samt vidareutveckla samarbetsområden som syftar till att minska volatiliteten på energimarknaderna. En ministerdeklaration som speglade dessa avsikter antogs enhälligt.
d) Euromed - Unionen för Medelhavet
Unionen för Medelhavet samlar länderna i området till att arbeta med gemensam energipolitik. Genom programmet Mediterranean Solar Plan (MSP) stimuleras utvecklandet av förnybar energi. Ett energiministermöte inom Unionen för Medelhavet är planerat till 2-3 juni i Kairo där en ministerdeklaration med energistrategi om MSP skall antas.
e) Övrigt
Ryssland/Ukraina
Ingen kris inträffade under vintern 2009/2010 i gassamarbetet Ryssland/Ukraina även fastän betalningarna tidvis var osäkra. Länderna har nu avtalat om lägre gaspris i utbyte mot tillgång till hamn i Svarta havet och genom detta anses ingen gaskris vara förestående.
Energigemenskapen
Det 7e ministermötet ägde rum i Zagreb 2009 där ett antal framsteg noterades. Nästa ministermöte avses hållas i september 2010 i Skopje under det Makedoniska ordförandeskapet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Ingen diskussion väntas avseende informationen om de internationella relationerna. Regeringen välkomnar att energiministrarna hålls informerade om de löpande externa energidialogerna samt syftet med dessa, dvs. att utveckla goda relationer med EU:s energipartners för att på så sätt trygga energiförsörjning samt ge EU stärkta möjligheter att verka för hållbar energi och klimatfrågor på det internationella planet.
Övriga frågor
Telekommunikation
9. a) Samhällsomfattande tjänster – Resultat av det offentliga samrådet
– Information från kommissionen
dok. saknas.
Bakgrund
Kommissionen har inlett en öppen konsultation för att undersöka om omfattningen av den samhällsomfattande tjänsten behöver förändras. Kommissionen förväntas rapportera om utfallet av remissförfarandet.
Bestämmelserna om samhällsomfattande tjänster garanterar att invånare på landsbygden och i avlägsna områden och personer med låga inkomster har tillgång till grundläggande teletjänster till rimliga priser. De nuvarande bestämmelserna utformades för 10 år sedan och garanterar att invånarna kan ansluta sig till det allmänna telefonnätet och utnyttja allmänna telefontjänster för att ringa, skicka fax eller ansluta sig till Internet. De garanterar också tillgången till nummerupplysningstjänster och abonnentförteckningar, telefonautomater och särskild hjälp för funktionshindrade.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige noterar informationen. Som helhet anser Sverige att själva modellen för samhällsomfattande tjänster fungerar väl utifrån syftet att garantera grundläggande kommunikationstjänster för alla. Det är dock angeläget att ett eventuellt reviderat regelverk tydligt överlåter bedömningen, av vad som ingår i begreppet ”funktionellt tillträde till Internet” inom ramen för den samhällsomfattande tjänsten, till den enskilda medlemsstaten.
b) Lägesrapport om den Europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation 2009 (15:e rapporten)
– Föredragning av kommissionen
dok. saknas.
Bakgrund
Rapporten har ännu inte offentliggjorts men kan förväntas innan TTE-rådet. Rapporten görs årligen och består av ett meddelande från KOM (drygt 10 s.) som sammanfattar tillståndet inom marknaderna för elektronisk kommunikation i EU, och bilagor som i detalj beskriver utvecklingen på de enskilda marknaderna i EU, t.ex. fast och mobil bredbandsanvändning och priser för mobilsamtal, dessutom beskrivs utvecklingen i varje enskild medlemsstat bl.a. när det gäller den konkurrensfrämjande regleringen och bredbandsanvändning.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige noterar informationen.
c) Europeisk rapport om digital konkurrenskraft
– Föredragning av kommissionen
dok. KOM (2009) 390
Bakgrund
Meddelandet innehåller en beskrivning och uppföljning av initiativet i2010 - Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning (KOM (2005) 229 slutlig). Uppföljningen gäller åren 2005 – 2009.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige noterar informationen.
d) Ministermöte mellan EU, Latinamerika och länderna i Västindien: "Digitalt innehåll för ett digitalt samhälle" (Segovia, La Granja de San Ildefonso, den 14–16 mars 2010)
– Information från ordförandeskapet
dok. 10036/10
Bakgrund
Det spanska ordförandeskapet ordnade ett möte i syfte att diskutera informationssamhällets utmaningarna. Mötet var det femte EU – Latinamerika mötet om informationssamhället och syftade till att förbereda toppmötet mellan EU och Latinamerika som hölls i den 17-18 mars. En deklaration antogs vid mötet om de framtida utmaningarna för digitalt innehåll ur ett EU - Latinamerika perspektiv.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige noterar informationen.
Energi
e) (ev.) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 663/2009 om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet
– Föredragning av kommissionen
Bakgrund
Förslaget har ännu inte presenterats utan väntas beslutas av kommissionen samma dag som rådsmötet äger rum.
Förslag till svensk ståndpunkt
Då förslaget ännu inte offentliggjorts har svenska regeringen ännu ingen ståndpunkt i frågan.
f) Rapport från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om genomförandet av Europeiska energiprogrammet för återhämtning
– Föredragning av kommissionen
9141/10 ENER 127 ECOFIN 228
Frågan behandlades förra gången inför TTE-rådet den 7 december 2009 i EU-nämnden.
Bakgrund
I juli 2009 antogs slutligt ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning som följd av den finansiella krisen genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet. I programmet satsas totalt 3 980 miljoner euro för att stödja utbyggnad av el- och gasinfrastruktur, elnätsanslutning av vindkraftsanläggningar till havs samt anläggningar för koldioxidinfångning och -lagring. Ansökningstiden för att söka stöd inom programmet löpte ut den 15 juli 2009 och kommissionen har under hösten 2009 behandlat ansökningarna. Den 9 december 2009 antog kommissionen tilldelningsbesluten om delprogrammen för vindkraft till havs och avskiljning och lagring av koldioxid och den 4 mars 2010 om projekten för gas- och elinfrastruktur. Under maj 2010 väntas de återstående tilldelningsbesluten om stöd till de enskilda sökandena kunna fattas av kommissionen.
Kommissionen ska presentera sin rapport om genomförandet av programmet vid rådsmötet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar att kommissionen har presenterat en rapport om genomförandet av stödprogrammet för energiprojekt inom återhämtningsplanen.
g) Rapport från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om genomförandet av transeuropeiska energinät under perioden 2007–2009
– Föredragning av kommissionen
9354/10 ENER 133 RELEX 387 ECOFIN 238
Förslaget har inte behandlats i EU-nämnden tidigare.
Bakgrund
År 1996, som en del av EU:s åtgärder för att fullborda den inre marknaden, utvecklades de transeuropeiska nätverken för energi (TEN-E). Avsikten med dessa var att ge en politisk impuls till investeringar i energiinfrastruktur. Fokus låg på genomförbarhetsstadiet av gas- och elnätverksprojekt som bidrar till en fungerande inre marknad, i synnerhet gränsöverskridande initiativ. TEN-E-politiken har utvecklats och formats sedan dess.
I riktlinjerna för transeuropeiska energinät som infördes 2006 listades de projekt som berättigades för medfinansiering från gemenskapen i enlighet med ovan nämnda mål och prioriteringar. Totalt finns det cirka 550 TEN-E-projekt.
Föreliggande rapport sammanfattar de framsteg som TEN-E-programmet har uppnått under 2007-2009 när det gäller att hjälpa till att utforma Europas energiindustri och genomföra strategiska nätprojekt utifrån TEN-E-riktlinjerna som antogs i september 2006. Budgeten för finansieringsprogram för transeuropeiska energinät uppgår till 155 miljoner euro för budgetperioden 2007-2013, varav ca 70 miljoner euro för perioden 2007-2009. Under senare år har TEN-E-riktlinjerna stärkts genom att utvidga målen om marknadssammanlänkning till mål om trygghet och diversifiering av försörjning och hållbarhet. Programmets resultat verkar dock fortfarande vara mest effektiva när det gäller större sammanlänkningsprojekt som till stor del är utbudsdrivna. Effekterna av TEN-E har varit mindre betydande i samband med de senare utmaningarna när det gäller EU:s strategiska energipolitiska mål.
Kommissionen drar slutsatsen att TEN-E-programmet har bidragit positivt i de utvalda projekten och dess resultat genom att ge dem politisk synlighet och finansiering. Samtidigt konstaterar kommissionen att TEN-E har vissa svagheter när det gäller att möta framtida (EU-) energipolitiska mål och behov. Programmet bedöms ha reagerat för långsamt på de stora utmaningar som har uppstått de senaste åren, och vara dåligt utrustat för att hantera de växande utmaningar som tros uppstå från EU:s energi- och klimatmål för 2020 och 2050. Den nya politiska miljön bedöms av kommissionen således utgöra en utmaning för TEN-E i dess strävan att nå sin målsättning. Under 2010 kommer kommissionen att undersöka behovet av ett nytt instrument, som ska återspegla vikten av infrastruktur för att genomföra politiska mål.
Kommissionen kommer att presentera sin rapport om genomförandet av programmet vid rådsmötet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar att kommissionens rapport om genomförandet av stödprogrammet för av transeuropeiska energinät under perioden 2007 –2009.
h) Framsteg hittills med genomförande av planen för sammanlänkning på den baltiska energimarknaden
– Information från kommissionen (på begäran av den litauiska delegationen)
9745/10 ENER 149
Frågan behandlades förra gången inför TTE-rådet den 4 december 2009 i EU-nämnden.
Bakgrund
Under punkten övrigt kommer kommissionen på begäran av Litauen att informera om de framsteg som hittills har nåtts inom ramen för Baltic Energy Market Interconnection Plan (BEMIP). BEMIP överenskoms vid ett toppmöte mellan de åtta stats- och regeringscheferna i regionen samt kommissionens ordförande Barroso den 17 juni 2009.
Kommissionen har fått i uppdrag att övervaka planens genomförande och kommer nu presentera sin andra framstegsrapport. Vid rådsmötet väntas kommissionen muntligen föredra de viktigaste punkterna.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige bör notera informationen.
o
o o
i) Arbetsprogram för det tillträdande ordförandeskapet
– Information från den belgiska delegationen
Bakgrund
Det inkommande belgiska ordförandeskapet kommer att informera om sitt arbetsprogram för nästa sex månaders period.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige bör notera informationen