TTE, Kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:23503E
Promemoria
2009-11-30
Näringsdepartementet
EU-nämnden
Kommenterad dagordning rådsmötet TTE (energi) den 7 december 2009
Dp.1 Godkännande av dagordning
Dp. 2 Godkännande av ev. A-punkter
Dp 3 Energieffektivitet
a) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om byggnaders energiprestanda (omarbetning)
15929/08 ENER 398 ENV 850 CODEC 1592
b) Förslag till Europarlamentets och rådets direktiv om märkning och standardiserad konsumentinformation som anger energirelaterade produkters förbrukning av energi och andra energirelaterade produkter (omarbetning)
15906/08 ENER 390 ENV 847 CONSOM 188 CODEC 1585
c) Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om märkning av däck vad gäller drivmedelseffektivitet och andra väsentliga parametrar
11707/1/09 ENER 251 ENV 489 TRANS 274 CONSOM 144 CODEC 946 REV 1
– Lägesrapport från ordförandeskapet
Frågan behandlades i EU-nämnden den 5 juni 2009.
Bakgrund - 3a) Direktivet om byggnaders energiprestanda
EU-kommissionen presenterade i november 2008 ett förslag till omarbetning av direktivet om byggnaders energiprestanda. Förslaget innebar en del förtydliganden i regelverket samt innehållsmässigt ett antal förändringar i syfte att starkare främja energieffektivisering och utökad användning av förnybar energi.
EU-parlamentet behandlade EU-kommissionens förslag under våren 2009 och lämnade ett stort antal mer eller mindre genomgripande ändringsförslag.
Kommissionens förslag och EU-parlamentets ändringsförslag började behandlas i rådsarbetsgruppen för energi under det tjeckiska EU-ordförandeskapet men den huvudsakliga behandlingen av direktivet har skett under det svenska EU-ordförandeskapet.
Den 17 november nåddes en överenskommelse med Europaparlamentet. Resultatet av förhandlingen innebar bland annat följande:
- I direktivet anges nu att medlemsstaterna ska säkerställa att alla nya byggnader ska vara lågenergibyggnader år 2020. Däremot används en vidare definition av lågenergibyggnader än den som föreslogs av EU-parlamentet, med möjlighet till anpassning efter nationella förutsättningar och och där kostnadseffektivitet ska vara en viktig parameter. Husen kallas ”nearly zero energy building” och det begreppet innebär att de ska ha en hög energieffektivitet och i betydande utsträckning använda förnybar energi.
- Offentliga sektorns roll som förebild framhålls på flera sätt i direktivet.
- Beträffande finansiering måste medlemsstaterna rapportera till EU-kommissionen vilka styrmedel av finansiell karaktär som man använder för att främja energieffektivisering. Vidare anges att kommissionen 2011 ska utvärdera effektiviteten i befintliga styrmedel på europeisk nivå och även analysera lämpligheten i den nivå som gäller för användningen av strukturfondsmedel till energieffektivisering.
- Minimikrav på energiprestanda ska ställas även i samband med mindre renoveringar av befintliga byggnader.
Bakgrund – 3b) Direktivet om märkning av hushållsapparater
Den 13 november 2008 presenterade kommissionen ett förslag till ett omarbetat direktiv om märkning av hushållsapparater.
En överenskommelse nåddes mellan rådet och parlamentet den 17 november 2009. Vid TTE-rådet (energi) den 7 december ska ordförandeskapet lämna en lägesrapport om överenskommelsen, som kommer att antas formellt så snart diverse juridisk-lingvistiska granskningar samt anpassning till Lissabonfördraget är gjorda.
Överenskommelsen innehåller några viktiga förslag till förändringar av märkningsdirektivet. Ramdirektivet breddas från att enbart omfatta hushållsapparater till att även omfatta industri- och kommersiella produkter, samt energirelaterade produkter. Vidare ersätts begreppet ”genomförandedirektiv” av begreppet ”genomförandeåtgärd”, vilket möjliggör att genomförandeåtgärder med produktmärkning kan beslutas i form av förordningar, såsom under ekodesigndirektivet. Dessutom fastställs i direktivet att märkningen utformas med en skala där nuvarande A-G-märkningen kan byggas på med max A+++. Vid offentlig upphandling ges medlemsstaterna möjlighet att ställa krav på att upphandla produkter med högsta energiklass. Vid annonsering som innehåller energirelaterad information eller pris ska energiklassen anges. En översyn av direktivet ska även genomföras senast 2014.
Bakgrund – 3c) Förordning om märkning av däck
Den 13 november 2008 presenterade kommissionen ett förslag till direktiv om märkning av däck vad gäller drivmedelseffektivitet och andra väsentliga parametrar. Den 2 juli presenterade kommissionen ett reviderat förslag, där förslaget ändrades från direktiv till förordning. En överenskommelse nåddes mellan rådet och parlamentet den 1 oktober och den 20 november 2009 antog rådet sin gemensamma ståndpunkt. Ordförandeskapet ska lämna en lägesrapport om förslaget vid TTE-rådet (energi) den 7 december.
Förslaget om märkning av däck ingår som ett led i en integrerad strategi för att minska drivmedelsförbrukningen och utsläppen från vägtrafiken och ska bidra till att uppnå energisparpotentialen på 20 procent till 2020. Överenskommelsen innebär att drivmedelseffektivitet, väggreppsförmåga vid vått väglag samt buller ska anges vid försäljning av däck för personbilar och nyttofordon (s.k. C1-C3-däck). Märkningssystemet för drivmedelseffektivitet och väggreppsförmåga bygger på A-G-skalan som gäller enligt märkningsdirektivet. För buller anges istället bullernivån i decibel och en figur med ljudvågor. Märkningen ska tillämpas på däck som tillverkas fr.o.m. den 1 juli 2012. Förordningen möjliggör en justering av väggrepp för däck särskilt anpassade för snö och is så fort en testmetod för detta finns framtagen.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar de överenskommelser som har nåtts mellan rådet och parlamentet om de tre lagstiftningsförslagen. Regeringen stödjer en hög ambitionsnivå för energieffektivisering och välkomnar förslagen till förtydliganden av lagstiftningspaketet.
Dp 4 Trygg energiförsörjning
a) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om säkra gasleveranser
11892/09 ENER 253 CODEC 963
16000/09 ENER 390 CODEC 1313
- Föredragning av kommissionen
- Lägesrapport
- Riktlinjedebatt
Frågan behandlades i EU nämnden den 13 februari 2009.
Bakgrund
Kommissionens andra strategiska energiöversyn aviserade en revidering av nu gällande gasförsörjningsdirektiv till 2010. Som en följd av den kris som uppstod i den europeiska gasförsörjningen i januari 2009 har kommissionen tidigarelagt revideringen. Kommissionen föreslår nu en förordning om åtgärder för att garantera en trygg gasförsörjning. Förordningen syftar till att bättre definiera roll och ansvarsfördelning mellan gasindustrin, medlemsstaterna och EU:s institutioner och blir direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Förslaget fokuserar på förebyggande åtgärder och krisberedskap. I förebyggande åtgärder ingår att den behöriga myndigheten ska göra en riskbedömning, ta fram en förebyggande åtgärdsplan och en krisplan. Gemensamma normer för försörjningstrygghet och för infrastruktur föreslås. I den senare ingår dubbelriktade flöden och den så kallade N-1 indikatorn. Krisberedskapen bygger på de i förväg framtagna nationella krisberedskapsplanerna, där ett deklarerat krisläge ska verifieras av kommissionen. Kommissionen kan deklarera ett europeiskt krisläge och härvid koordinera krisberedskapsåtgärderna samt samordna visavi tredje land. I denna situation föreslås ett förbud mot att införa åtgärder som medför restriktioner i gasflödet på den inre marknaden. Kommission stöds liksom tidigare av den expertgrupp, Gas Coordination Group, som inrättats under direktivet 2004/67/EG och av det observatörsteam som inrättades under krisen i januari 2009.
Kommissionen kommer på rådsmötet hålla en presentation och det svenska ordförandeskapet redovisar vår lägesrapport utifrån den första genomläsning som gjorts av förslaget. Därefter hålls en riktlinjedebatt om några centrala frågeställningar i diskussionerna. Dessa frågor fokuserar på roll- och ansvarsfördelning mellan naturgasföretag, medlemsstaterna och kommissionen, på om försörjnings- och infrastrukturnormer ska vara bindande och lättare kan genomföras i regionalt samarbete och slutligen på om begreppet skyddade kunder ska bygga på en gemensam definition.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringens grundinställning i sakfrågan är att berörda gasföretag i första hand ska svara för försörjningstryggheten och att åtgärder för att förbättra den inte bör störa den inre marknadens funktion. Denna aspekt bedöms vara väl tillgodosedd i kommissionens förslag. Utifrån erfarenheterna från gaskrisen i januari 2009 framstår inriktningen på förebyggande åtgärder och väl definierade krisberedskapsplaner, liksom förbättringar av transparens och fokus på marknadens funktion som naturliga åtgärder.
Se vidare rådspromemoria
b) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 663/2009 av den 13 juli 2009 om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet
- Muntlig information av kommissionen om läget samt diskussion
Frågan har behandlats i EU–nämnden den 13 mars 2009.
Bakgrund
I juli 2009 antogs ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning som följd av den finansiella krisen genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet. I programmet satsas totalt 3 980 miljoner euro för att stödja utbyggnad av el- och gasinfrastruktur, elnätsanslutning av vindkraftsanläggningar till havs samt anläggningar för koldioxidinfångning och -lagring. Ansökningstiden för att söka stöd inom programmet löpte ut i juli och kommissionen behandlar för närvarande ansökningarna. Kommissionens granskningsperiod och förhandlingar med sökandena planeras avslutas den 1 december. I januari planerar kommissionen fatta beslut om stöd och en återrapportering av utfallet ska sedan ske till Europaparlamentet och rådet i mars 2010.
Kommissionen ska lämna en muntlig lägesinformation och en diskussion utifrån denna kommer sedan att ske vid rådsmötet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar att kommissionen lämnar lägesinformation om behandlingen av stödansökningarna för energiprojekt inom återhämtningsplanen.
c) Förslag till rådets förordning om anmälan till kommissionen av projekt för investeringar i energiinfrastruktur inom Europeiska gemenskapen och om upphävande av förordning (EG) nr 736/96
[Offentlig överläggning i enlighet med artikel 8.1 första stycket i rådets arbetsordning (förslag från ordförandeskapet)]
12235/09 ENER 257
15692/09 ENER 382
- Föredragning av kommissionen
- Lägesrapport
Förslaget har inte behandlats tidigare i EU-nämnden.
Bakgrund
Den 16 juli 2009 lade kommissionen fram ett förslag till rådets förordning om anmälan till kommissionen av projekt för investeringar i energiinfrastruktur inom Europeiska gemenskapen. Förslaget föreslås ersätta den nu gällande rådsförordning 736/96 om anmälan till kommissionen av investeringsprojekt i el-, gas- och oljesektorn. Den nya förordningen syftar till att uppdatera bestämmelserna om rapportering till dagens behov samt medge möjligheter att bevaka investeringsutveckling och jämförelser mot beräknad efterfrågan, förbättra EU-institutionernas beredskap och främja transparens och acceptens för investeringsprojekt. En målsättning anges vara att motverka underinvesteringar eller felriktade investeringar. Den föreslagna förordningen anger gemensamma ramar för anmälan till kommissionen av uppgifter och information om projekt för investeringar i energiinfrastruktur inom olje-, gas-, el- och biobränslesektorerna och beträffande koldioxid som produceras i dessa sektorer.
Kommissionen kommer vid TTE-rådet den 7 december att presentera sitt förslag.
Ordförandeskapet ska vid mötet lämna en lägesrapport som beskriver arbetet så långt det framskridit under det svenska ordförandeskapet. Ingen diskussion om lägesrapporten är att vänta.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringens grundläggande inställning är att dylika instrumentet som förslaget anger inte bör ligga till grund för någon centralplanering av infrastrukturinvesteringar, utan endast vara ett instrument för transparens. Regeringen kan emellertid stödja den eftersträvande målsättningen med förslaget men ser generellt sett liten nytta av instrument eller uppgiftskrav som innebär administrativ börda för berörda parter.
Se vidare rådspromemoria
Dp. 5 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén "om att investera i utvecklingen av teknik med låga koldioxidutsläpp (SET-Plan)"
[Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning (förslag från ordförandeskapet)]
14230/09 ENER 323 ENV 639 RECH 314
- Föredragning av kommissionen
- Diskussion
Bakgrund
I meddelandet ”A European Strategic Energy Technology Plan (SET-PLAN)” som lades fram 2007 pekade kommissionen på behovet av ny energiteknik för att nå EU:s energi- och klimatmål och föreslog ett antal initiativ för att snabba på utvecklingen. Man presenterade dock inget förslag till finansiering, varför man av rådet ombads återkomma med ett nytt meddelande om detta.
I det nu föreliggande s.k. finansieringsmeddelandet föreslås att offentliga och privata investeringar i utvecklingen av koldioxidsnål energiteknik ska öka kraftigt under den kommande tioårsperioden, från ca 3 miljarder euro per år idag till 8 miljarder euro per år. Uppskattningen av hur mycket medel som behövs är baserad på teknikplaner (roadmaps) för sju prioriterade teknikområden (koldioxidinfångning och -lagring, solel, vindkraft, bioenergi, fission, smarta elnät och smarta städer) och beräknade kostnader för ett par andra initiativ (bl.a. energiinriktad grundforskning). Målet med satsningarna är att bidra till att uppfylla energi- och klimatmålen, skapa nya arbetstillfällen samt stärka EU:s tillväxt och konkurrenskraft. Ett antal möjliga finansieringskällor anges, bl.a. näringslivet, medlemsländernas forskningsprogram, EU:s ramprogram för forskning, andra EU-program och Europeiska investeringsbanken. Vem som ska betala för vad framgår inte men kommissionen föreslår bl.a. att relevanta EU-program ska fokuseras på initiativen i SET-planen och att det nya instrumentet gemensam programplanering ska användas för att samordna medlemsländernas insatser. Kommissionen ber i meddelandet om medlemsländernas klartecken för att utveckla privat-offentliga partnerskap inom de prioriterade teknikområdena. Vidare föreslås det internationella samarbetet inom energi-FoU stärkas.
Efter kommissionens presentation kommer medlemsstatserna att ges tillfälle att kommentera kommissionens rekommendationer. Rådsslutsatser om meddelandet kommer att tas fram under det spanska ordförandeskapet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar meddelandet. Regeringen hade dock önskat att kommissionen hade varit mer konkret vad gäller förslagen till finansieringslösningar.
Se vidare rådspromemoria
Dp. 6 Internationella förbindelser på energiområdet
a) Läget i gasförbindelserna mellan Ukraina och Ryssland
b) Energigemenskapen
c) Östliga partnerskapet
d) EU:s och USA:s energiråd
e) Andra internationella evenemang
16001/09 ENER 391 RELEX 1084
– Information från kommissionen och ordförandeskapet
Bakgrund
Energirådet har traditionellt en stående punkt på dagordningen där läget i olika löpande internationella energidialoger rapporteras. Syftet med de dialoger som förs är att utveckla goda relationer med EU:s energipartners för att på så sätt söka trygga EU:s framtida energiförsörjning.
a) Läget i gasrelationerna mellan Ryssland och Ukraina
Kommissionen har under året verkat för finansiering och reformering av den ukrainska gassektorn genom en investeringskonferens i mars 2009 och en principöverenskommelse i juli 2009 värd ca. 1,7 miljarder USD med de internationella finansieringsinstituten. Överenskommelserna villkorades bl.a. av att Ukraina moderniserade gasnätet och reformerade sin gassektor, särskilt i fråga om prissättningen till hushållskunder. Sådana villkor har även ingått i de förhandlingar som kommissionen har fört med anledning av att Ukraina söker medlemskap i Energigemenskapen i Sydöstra Europa.
Ett ytterligare tillfälle att behandla försörjningstrygghet för energi gavs vid EU-Rysslandstoppmötet i Stockholm den 18 november. Där välkomnades det samförståndsavtal om en Enhanced Early Warning Mechanism som dagarna före undertecknats av de två koordinatörena; energikommissionären respektive den ryske energiministern. Mekanismen omfattar en tydlig definition av vad som avses med ett betydande försörjningsavbrott och reglerar hur den kan aktiveras oavsett om krisläget beror på underhåll, olyckor eller kommersiella tvister.
Kommissionen bevakar fortlöpande hur relationen mellan Ryssland och Ukraina utvecklas genom expertgruppen Gas Coordination Group
b) Energigemenskapen i sydöstra Europa
Energigemenskapen i Sydöstra Europa är en sammanslutning länder på västra Balkan, samt EU, som syftar till att utvidga EU:s inre marknad för energi genom att länderna förbinder sig att implementera EU:s acquis på energiområdet.
Vid det ministermöte i energigemenskapen som äger rum den 18 december i Zagreb ska beslut fattas om bl.a. Ukrainas och Moldaviens eventuella inträde. Enligt ett förslag från EU-kommissionen ska ett politisk överenskommelse nås vid ministermötet samtidigt som inträdet är kopplat till ett villkor att länderna måste anta lagstiftning på gasområdet som är i enlighet med EU:s acquis. Beslut ska också fattas vid ministermötet om att inkludera tre direktiv för energieffektivisering i fördraget och som därmed ska implementeras i medlemsländerna.
c) Östliga partnerskapet
Det östliga partnerskapet inrättades i maj 2009 vid ett toppmöte mellan EU och partnerländerna i Prag. Två möten har sedan dess hållits i den tredje plattformen för energiförsörjningstrygghet. Den 29 juli hölls det första konstituerande mötet. Vid det andra mötet den 5 november kunde plattformens fyra kärnmål samt arbetsprogrammet för 2010-2011 antas.
Kärnmålen för plattformen omfattar bl.a. ökad energieffektivisering och användning av förnybar energi. Enligt arbetsprogrammet ska länderna bl.a. utbyta information om försörjningstrygghet samt diskutera regionens regelverk i enlighet med Energistadgefördraget samt Energigemenskapen i sydöstra Europa.
d) EU-US Energiråd
Ett energiråd mellan USA och EU etablerades vid EU-USA toppmötet i Washington den 3 november. Energirådet ska fördjupa dialogen om strategiska energifrågor av gemensamt intresse och kommer att sammanträda årligen på ministernivå. Under energirådet inrättades tre arbetsgrupper om försörjningstrygghet och energimarknader, teknologi och forskning samt energipolitik. I energirådet representeras både utrikes- och energiministerierna i USA och EU-ordförandelandet, liksom motsvarande representanter i EU-kommissionen.
e) Övriga
Bland de övriga frågorna kan särskilt nämnas Energistadgefördraget. Inom ramen för energistadgeprocessen pågår förberedelser inför den stadgekonferens som äger rum i Rom den 9 december. Konferensen har att ta ställning till slutsatserna av den översynen av energistadgeprocessen som presenterats av den av konferensens utnämnde specielle representanten för översynsprocessen. Ryssland drog den 20 augusti tillbaka sin signatur av fördraget och har därmed bara observatörsstatus inom energistadgeprocessen.
Förslag till svensk ståndpunkt
Ingen diskussion väntas avseende informationen om de internationella relationerna. Regeringen välkomnar att energiministrarna hålls informerade om de löpande externa energidialogerna samt syftet med dessa, dvs. att utveckla goda relationer med EU:s energipartners för att på så sätt söka trygga EU:s framtida energiförsörjning samt ge EU stärkta möjligheter att verka för hållbar energi och klimatfrågor på det internationella planet.
Dp. 7 Övriga frågor
a) Framsteg hittills i genomförandet av planen för sammanlänkning på den baltiska energimarknaden
- Information från kommissionen (begäran från den litauiska delegationen)
Bakgrund
Vid rådsmötet kommer EU-kommissionen på begäran från delegationer att informera om den senaste utvecklingen i Baltic Energy Market Interconnection Plan (BEMIP) som syftar till att stärka integreringen av energimarknaderna och förstärka sammanlänkningarna i regionen. BEMIP kunde överenskommas under våren och bekräftades vid ett toppmöte mellan de åtta stats och regeringscheferna i regionen samt EU-kommissionens ordförande Barroso den 17 juni.
Kommissionen har fått i uppdrag att övervaka planens implementering och kommer under det första året att presentera två framstegsrapporter.
Vid rådsmötet väntas EU-kommissionen muntligen föredra de viktigaste punkterna.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige bör notera informationen.
b) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram
- Information från den spanska delegationen
Bakgrund
Det inkommande spanska ordförandeskapet kommer att informera om sitt arbetsprogram för nästa sex månaders period.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige bör notera informationen
2009-11-30
Näringsdepartementet
EU-nämnden
Kommenterad dagordning rådsmötet TTE (energi) den 7 december 2009
Dp.1 Godkännande av dagordning
Dp. 2 Godkännande av ev. A-punkter
Dp 3 Energieffektivitet
a) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om byggnaders energiprestanda (omarbetning)
15929/08 ENER 398 ENV 850 CODEC 1592
b) Förslag till Europarlamentets och rådets direktiv om märkning och standardiserad konsumentinformation som anger energirelaterade produkters förbrukning av energi och andra energirelaterade produkter (omarbetning)
15906/08 ENER 390 ENV 847 CONSOM 188 CODEC 1585
c) Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om märkning av däck vad gäller drivmedelseffektivitet och andra väsentliga parametrar
11707/1/09 ENER 251 ENV 489 TRANS 274 CONSOM 144 CODEC 946 REV 1
– Lägesrapport från ordförandeskapet
Frågan behandlades i EU-nämnden den 5 juni 2009.
Bakgrund - 3a) Direktivet om byggnaders energiprestanda
EU-kommissionen presenterade i november 2008 ett förslag till omarbetning av direktivet om byggnaders energiprestanda. Förslaget innebar en del förtydliganden i regelverket samt innehållsmässigt ett antal förändringar i syfte att starkare främja energieffektivisering och utökad användning av förnybar energi.
EU-parlamentet behandlade EU-kommissionens förslag under våren 2009 och lämnade ett stort antal mer eller mindre genomgripande ändringsförslag.
Kommissionens förslag och EU-parlamentets ändringsförslag började behandlas i rådsarbetsgruppen för energi under det tjeckiska EU-ordförandeskapet men den huvudsakliga behandlingen av direktivet har skett under det svenska EU-ordförandeskapet.
Den 17 november nåddes en överenskommelse med Europaparlamentet. Resultatet av förhandlingen innebar bland annat följande:
- I direktivet anges nu att medlemsstaterna ska säkerställa att alla nya byggnader ska vara lågenergibyggnader år 2020. Däremot används en vidare definition av lågenergibyggnader än den som föreslogs av EU-parlamentet, med möjlighet till anpassning efter nationella förutsättningar och och där kostnadseffektivitet ska vara en viktig parameter. Husen kallas ”nearly zero energy building” och det begreppet innebär att de ska ha en hög energieffektivitet och i betydande utsträckning använda förnybar energi.
- Offentliga sektorns roll som förebild framhålls på flera sätt i direktivet.
- Beträffande finansiering måste medlemsstaterna rapportera till EU-kommissionen vilka styrmedel av finansiell karaktär som man använder för att främja energieffektivisering. Vidare anges att kommissionen 2011 ska utvärdera effektiviteten i befintliga styrmedel på europeisk nivå och även analysera lämpligheten i den nivå som gäller för användningen av strukturfondsmedel till energieffektivisering.
- Minimikrav på energiprestanda ska ställas även i samband med mindre renoveringar av befintliga byggnader.
Bakgrund – 3b) Direktivet om märkning av hushållsapparater
Den 13 november 2008 presenterade kommissionen ett förslag till ett omarbetat direktiv om märkning av hushållsapparater.
En överenskommelse nåddes mellan rådet och parlamentet den 17 november 2009. Vid TTE-rådet (energi) den 7 december ska ordförandeskapet lämna en lägesrapport om överenskommelsen, som kommer att antas formellt så snart diverse juridisk-lingvistiska granskningar samt anpassning till Lissabonfördraget är gjorda.
Överenskommelsen innehåller några viktiga förslag till förändringar av märkningsdirektivet. Ramdirektivet breddas från att enbart omfatta hushållsapparater till att även omfatta industri- och kommersiella produkter, samt energirelaterade produkter. Vidare ersätts begreppet ”genomförandedirektiv” av begreppet ”genomförandeåtgärd”, vilket möjliggör att genomförandeåtgärder med produktmärkning kan beslutas i form av förordningar, såsom under ekodesigndirektivet. Dessutom fastställs i direktivet att märkningen utformas med en skala där nuvarande A-G-märkningen kan byggas på med max A+++. Vid offentlig upphandling ges medlemsstaterna möjlighet att ställa krav på att upphandla produkter med högsta energiklass. Vid annonsering som innehåller energirelaterad information eller pris ska energiklassen anges. En översyn av direktivet ska även genomföras senast 2014.
Bakgrund – 3c) Förordning om märkning av däck
Den 13 november 2008 presenterade kommissionen ett förslag till direktiv om märkning av däck vad gäller drivmedelseffektivitet och andra väsentliga parametrar. Den 2 juli presenterade kommissionen ett reviderat förslag, där förslaget ändrades från direktiv till förordning. En överenskommelse nåddes mellan rådet och parlamentet den 1 oktober och den 20 november 2009 antog rådet sin gemensamma ståndpunkt. Ordförandeskapet ska lämna en lägesrapport om förslaget vid TTE-rådet (energi) den 7 december.
Förslaget om märkning av däck ingår som ett led i en integrerad strategi för att minska drivmedelsförbrukningen och utsläppen från vägtrafiken och ska bidra till att uppnå energisparpotentialen på 20 procent till 2020. Överenskommelsen innebär att drivmedelseffektivitet, väggreppsförmåga vid vått väglag samt buller ska anges vid försäljning av däck för personbilar och nyttofordon (s.k. C1-C3-däck). Märkningssystemet för drivmedelseffektivitet och väggreppsförmåga bygger på A-G-skalan som gäller enligt märkningsdirektivet. För buller anges istället bullernivån i decibel och en figur med ljudvågor. Märkningen ska tillämpas på däck som tillverkas fr.o.m. den 1 juli 2012. Förordningen möjliggör en justering av väggrepp för däck särskilt anpassade för snö och is så fort en testmetod för detta finns framtagen.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar de överenskommelser som har nåtts mellan rådet och parlamentet om de tre lagstiftningsförslagen. Regeringen stödjer en hög ambitionsnivå för energieffektivisering och välkomnar förslagen till förtydliganden av lagstiftningspaketet.
Dp 4 Trygg energiförsörjning
a) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om säkra gasleveranser
11892/09 ENER 253 CODEC 963
16000/09 ENER 390 CODEC 1313
- Föredragning av kommissionen
- Lägesrapport
- Riktlinjedebatt
Frågan behandlades i EU nämnden den 13 februari 2009.
Bakgrund
Kommissionens andra strategiska energiöversyn aviserade en revidering av nu gällande gasförsörjningsdirektiv till 2010. Som en följd av den kris som uppstod i den europeiska gasförsörjningen i januari 2009 har kommissionen tidigarelagt revideringen. Kommissionen föreslår nu en förordning om åtgärder för att garantera en trygg gasförsörjning. Förordningen syftar till att bättre definiera roll och ansvarsfördelning mellan gasindustrin, medlemsstaterna och EU:s institutioner och blir direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Förslaget fokuserar på förebyggande åtgärder och krisberedskap. I förebyggande åtgärder ingår att den behöriga myndigheten ska göra en riskbedömning, ta fram en förebyggande åtgärdsplan och en krisplan. Gemensamma normer för försörjningstrygghet och för infrastruktur föreslås. I den senare ingår dubbelriktade flöden och den så kallade N-1 indikatorn. Krisberedskapen bygger på de i förväg framtagna nationella krisberedskapsplanerna, där ett deklarerat krisläge ska verifieras av kommissionen. Kommissionen kan deklarera ett europeiskt krisläge och härvid koordinera krisberedskapsåtgärderna samt samordna visavi tredje land. I denna situation föreslås ett förbud mot att införa åtgärder som medför restriktioner i gasflödet på den inre marknaden. Kommission stöds liksom tidigare av den expertgrupp, Gas Coordination Group, som inrättats under direktivet 2004/67/EG och av det observatörsteam som inrättades under krisen i januari 2009.
Kommissionen kommer på rådsmötet hålla en presentation och det svenska ordförandeskapet redovisar vår lägesrapport utifrån den första genomläsning som gjorts av förslaget. Därefter hålls en riktlinjedebatt om några centrala frågeställningar i diskussionerna. Dessa frågor fokuserar på roll- och ansvarsfördelning mellan naturgasföretag, medlemsstaterna och kommissionen, på om försörjnings- och infrastrukturnormer ska vara bindande och lättare kan genomföras i regionalt samarbete och slutligen på om begreppet skyddade kunder ska bygga på en gemensam definition.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringens grundinställning i sakfrågan är att berörda gasföretag i första hand ska svara för försörjningstryggheten och att åtgärder för att förbättra den inte bör störa den inre marknadens funktion. Denna aspekt bedöms vara väl tillgodosedd i kommissionens förslag. Utifrån erfarenheterna från gaskrisen i januari 2009 framstår inriktningen på förebyggande åtgärder och väl definierade krisberedskapsplaner, liksom förbättringar av transparens och fokus på marknadens funktion som naturliga åtgärder.
Se vidare rådspromemoria
b) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 663/2009 av den 13 juli 2009 om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet
- Muntlig information av kommissionen om läget samt diskussion
Frågan har behandlats i EU–nämnden den 13 mars 2009.
Bakgrund
I juli 2009 antogs ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning som följd av den finansiella krisen genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet. I programmet satsas totalt 3 980 miljoner euro för att stödja utbyggnad av el- och gasinfrastruktur, elnätsanslutning av vindkraftsanläggningar till havs samt anläggningar för koldioxidinfångning och -lagring. Ansökningstiden för att söka stöd inom programmet löpte ut i juli och kommissionen behandlar för närvarande ansökningarna. Kommissionens granskningsperiod och förhandlingar med sökandena planeras avslutas den 1 december. I januari planerar kommissionen fatta beslut om stöd och en återrapportering av utfallet ska sedan ske till Europaparlamentet och rådet i mars 2010.
Kommissionen ska lämna en muntlig lägesinformation och en diskussion utifrån denna kommer sedan att ske vid rådsmötet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar att kommissionen lämnar lägesinformation om behandlingen av stödansökningarna för energiprojekt inom återhämtningsplanen.
c) Förslag till rådets förordning om anmälan till kommissionen av projekt för investeringar i energiinfrastruktur inom Europeiska gemenskapen och om upphävande av förordning (EG) nr 736/96
[Offentlig överläggning i enlighet med artikel 8.1 första stycket i rådets arbetsordning (förslag från ordförandeskapet)]
12235/09 ENER 257
15692/09 ENER 382
- Föredragning av kommissionen
- Lägesrapport
Förslaget har inte behandlats tidigare i EU-nämnden.
Bakgrund
Den 16 juli 2009 lade kommissionen fram ett förslag till rådets förordning om anmälan till kommissionen av projekt för investeringar i energiinfrastruktur inom Europeiska gemenskapen. Förslaget föreslås ersätta den nu gällande rådsförordning 736/96 om anmälan till kommissionen av investeringsprojekt i el-, gas- och oljesektorn. Den nya förordningen syftar till att uppdatera bestämmelserna om rapportering till dagens behov samt medge möjligheter att bevaka investeringsutveckling och jämförelser mot beräknad efterfrågan, förbättra EU-institutionernas beredskap och främja transparens och acceptens för investeringsprojekt. En målsättning anges vara att motverka underinvesteringar eller felriktade investeringar. Den föreslagna förordningen anger gemensamma ramar för anmälan till kommissionen av uppgifter och information om projekt för investeringar i energiinfrastruktur inom olje-, gas-, el- och biobränslesektorerna och beträffande koldioxid som produceras i dessa sektorer.
Kommissionen kommer vid TTE-rådet den 7 december att presentera sitt förslag.
Ordförandeskapet ska vid mötet lämna en lägesrapport som beskriver arbetet så långt det framskridit under det svenska ordförandeskapet. Ingen diskussion om lägesrapporten är att vänta.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringens grundläggande inställning är att dylika instrumentet som förslaget anger inte bör ligga till grund för någon centralplanering av infrastrukturinvesteringar, utan endast vara ett instrument för transparens. Regeringen kan emellertid stödja den eftersträvande målsättningen med förslaget men ser generellt sett liten nytta av instrument eller uppgiftskrav som innebär administrativ börda för berörda parter.
Se vidare rådspromemoria
Dp. 5 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén "om att investera i utvecklingen av teknik med låga koldioxidutsläpp (SET-Plan)"
[Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning (förslag från ordförandeskapet)]
14230/09 ENER 323 ENV 639 RECH 314
- Föredragning av kommissionen
- Diskussion
Bakgrund
I meddelandet ”A European Strategic Energy Technology Plan (SET-PLAN)” som lades fram 2007 pekade kommissionen på behovet av ny energiteknik för att nå EU:s energi- och klimatmål och föreslog ett antal initiativ för att snabba på utvecklingen. Man presenterade dock inget förslag till finansiering, varför man av rådet ombads återkomma med ett nytt meddelande om detta.
I det nu föreliggande s.k. finansieringsmeddelandet föreslås att offentliga och privata investeringar i utvecklingen av koldioxidsnål energiteknik ska öka kraftigt under den kommande tioårsperioden, från ca 3 miljarder euro per år idag till 8 miljarder euro per år. Uppskattningen av hur mycket medel som behövs är baserad på teknikplaner (roadmaps) för sju prioriterade teknikområden (koldioxidinfångning och -lagring, solel, vindkraft, bioenergi, fission, smarta elnät och smarta städer) och beräknade kostnader för ett par andra initiativ (bl.a. energiinriktad grundforskning). Målet med satsningarna är att bidra till att uppfylla energi- och klimatmålen, skapa nya arbetstillfällen samt stärka EU:s tillväxt och konkurrenskraft. Ett antal möjliga finansieringskällor anges, bl.a. näringslivet, medlemsländernas forskningsprogram, EU:s ramprogram för forskning, andra EU-program och Europeiska investeringsbanken. Vem som ska betala för vad framgår inte men kommissionen föreslår bl.a. att relevanta EU-program ska fokuseras på initiativen i SET-planen och att det nya instrumentet gemensam programplanering ska användas för att samordna medlemsländernas insatser. Kommissionen ber i meddelandet om medlemsländernas klartecken för att utveckla privat-offentliga partnerskap inom de prioriterade teknikområdena. Vidare föreslås det internationella samarbetet inom energi-FoU stärkas.
Efter kommissionens presentation kommer medlemsstatserna att ges tillfälle att kommentera kommissionens rekommendationer. Rådsslutsatser om meddelandet kommer att tas fram under det spanska ordförandeskapet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar meddelandet. Regeringen hade dock önskat att kommissionen hade varit mer konkret vad gäller förslagen till finansieringslösningar.
Se vidare rådspromemoria
Dp. 6 Internationella förbindelser på energiområdet
a) Läget i gasförbindelserna mellan Ukraina och Ryssland
b) Energigemenskapen
c) Östliga partnerskapet
d) EU:s och USA:s energiråd
e) Andra internationella evenemang
16001/09 ENER 391 RELEX 1084
– Information från kommissionen och ordförandeskapet
Bakgrund
Energirådet har traditionellt en stående punkt på dagordningen där läget i olika löpande internationella energidialoger rapporteras. Syftet med de dialoger som förs är att utveckla goda relationer med EU:s energipartners för att på så sätt söka trygga EU:s framtida energiförsörjning.
a) Läget i gasrelationerna mellan Ryssland och Ukraina
Kommissionen har under året verkat för finansiering och reformering av den ukrainska gassektorn genom en investeringskonferens i mars 2009 och en principöverenskommelse i juli 2009 värd ca. 1,7 miljarder USD med de internationella finansieringsinstituten. Överenskommelserna villkorades bl.a. av att Ukraina moderniserade gasnätet och reformerade sin gassektor, särskilt i fråga om prissättningen till hushållskunder. Sådana villkor har även ingått i de förhandlingar som kommissionen har fört med anledning av att Ukraina söker medlemskap i Energigemenskapen i Sydöstra Europa.
Ett ytterligare tillfälle att behandla försörjningstrygghet för energi gavs vid EU-Rysslandstoppmötet i Stockholm den 18 november. Där välkomnades det samförståndsavtal om en Enhanced Early Warning Mechanism som dagarna före undertecknats av de två koordinatörena; energikommissionären respektive den ryske energiministern. Mekanismen omfattar en tydlig definition av vad som avses med ett betydande försörjningsavbrott och reglerar hur den kan aktiveras oavsett om krisläget beror på underhåll, olyckor eller kommersiella tvister.
Kommissionen bevakar fortlöpande hur relationen mellan Ryssland och Ukraina utvecklas genom expertgruppen Gas Coordination Group
b) Energigemenskapen i sydöstra Europa
Energigemenskapen i Sydöstra Europa är en sammanslutning länder på västra Balkan, samt EU, som syftar till att utvidga EU:s inre marknad för energi genom att länderna förbinder sig att implementera EU:s acquis på energiområdet.
Vid det ministermöte i energigemenskapen som äger rum den 18 december i Zagreb ska beslut fattas om bl.a. Ukrainas och Moldaviens eventuella inträde. Enligt ett förslag från EU-kommissionen ska ett politisk överenskommelse nås vid ministermötet samtidigt som inträdet är kopplat till ett villkor att länderna måste anta lagstiftning på gasområdet som är i enlighet med EU:s acquis. Beslut ska också fattas vid ministermötet om att inkludera tre direktiv för energieffektivisering i fördraget och som därmed ska implementeras i medlemsländerna.
c) Östliga partnerskapet
Det östliga partnerskapet inrättades i maj 2009 vid ett toppmöte mellan EU och partnerländerna i Prag. Två möten har sedan dess hållits i den tredje plattformen för energiförsörjningstrygghet. Den 29 juli hölls det första konstituerande mötet. Vid det andra mötet den 5 november kunde plattformens fyra kärnmål samt arbetsprogrammet för 2010-2011 antas.
Kärnmålen för plattformen omfattar bl.a. ökad energieffektivisering och användning av förnybar energi. Enligt arbetsprogrammet ska länderna bl.a. utbyta information om försörjningstrygghet samt diskutera regionens regelverk i enlighet med Energistadgefördraget samt Energigemenskapen i sydöstra Europa.
d) EU-US Energiråd
Ett energiråd mellan USA och EU etablerades vid EU-USA toppmötet i Washington den 3 november. Energirådet ska fördjupa dialogen om strategiska energifrågor av gemensamt intresse och kommer att sammanträda årligen på ministernivå. Under energirådet inrättades tre arbetsgrupper om försörjningstrygghet och energimarknader, teknologi och forskning samt energipolitik. I energirådet representeras både utrikes- och energiministerierna i USA och EU-ordförandelandet, liksom motsvarande representanter i EU-kommissionen.
e) Övriga
Bland de övriga frågorna kan särskilt nämnas Energistadgefördraget. Inom ramen för energistadgeprocessen pågår förberedelser inför den stadgekonferens som äger rum i Rom den 9 december. Konferensen har att ta ställning till slutsatserna av den översynen av energistadgeprocessen som presenterats av den av konferensens utnämnde specielle representanten för översynsprocessen. Ryssland drog den 20 augusti tillbaka sin signatur av fördraget och har därmed bara observatörsstatus inom energistadgeprocessen.
Förslag till svensk ståndpunkt
Ingen diskussion väntas avseende informationen om de internationella relationerna. Regeringen välkomnar att energiministrarna hålls informerade om de löpande externa energidialogerna samt syftet med dessa, dvs. att utveckla goda relationer med EU:s energipartners för att på så sätt söka trygga EU:s framtida energiförsörjning samt ge EU stärkta möjligheter att verka för hållbar energi och klimatfrågor på det internationella planet.
Dp. 7 Övriga frågor
a) Framsteg hittills i genomförandet av planen för sammanlänkning på den baltiska energimarknaden
- Information från kommissionen (begäran från den litauiska delegationen)
Bakgrund
Vid rådsmötet kommer EU-kommissionen på begäran från delegationer att informera om den senaste utvecklingen i Baltic Energy Market Interconnection Plan (BEMIP) som syftar till att stärka integreringen av energimarknaderna och förstärka sammanlänkningarna i regionen. BEMIP kunde överenskommas under våren och bekräftades vid ett toppmöte mellan de åtta stats och regeringscheferna i regionen samt EU-kommissionens ordförande Barroso den 17 juni.
Kommissionen har fått i uppdrag att övervaka planens implementering och kommer under det första året att presentera två framstegsrapporter.
Vid rådsmötet väntas EU-kommissionen muntligen föredra de viktigaste punkterna.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige bör notera informationen.
b) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram
- Information från den spanska delegationen
Bakgrund
Det inkommande spanska ordförandeskapet kommer att informera om sitt arbetsprogram för nästa sex månaders period.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige bör notera informationen