TTE, Kommenterad dagordning 20140613
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2013/14:2DC694
Kommenterad dagordning | ||
rådet | ||
2014-05-28 | ||
Näringsdepartementet |
TTE (energi) den 13 juni 2014
Kommenterad dagordning
1. Godkännande av dagordningen
Icke lagstiftning
2. A-punkter
Lagstiftning
3. A-punkter
4. Direktiv om indirekt landanvändning (ILUC)
politisk överenskommelse
Dokument: 9659/14 ENER 181 ENV 439 CLIMA 47 ENT 120 TRANS 259 AGRI 347 POLGEN 62 CODEC 1242
Tidigare dokument: KOM(2012)595, Faktapromemoria 2012/13:FPM40
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Frågan behandlades i EU-nämnden inför TTE-rådet (energi) den 22 februari 2013, miljörådet den 21 mars 2013, TTE-rådet (energi) den 7 juni 2013, miljörådet den 18 juni 2013 samt TTE-rådet 12 december 2013.
Bakgrund
I direktivet om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (2009/28/EG), det s.k. förnybartdirektivet, fastställdes ett bindande mål om att andelen förnybar energi ska utgöra 20 procent av den totala energianvändningen i EU 2020 samt att andelen förnybar energi i transportsektorn ska uppgå till minst 10 procent i samtliga medlemsländer. Samtidigt infördes genom direktivet om kvaliteten på bensin och dieselbränslen (1998/70/EG), det s.k. bränslekvalitetsdirektivet, ett bindande mål om att växthusgasintensiteten för drivmedel som används för vägtransporter och mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg ska minska med 6 procent mellan 2010 och 2020.
Biodrivmedel förväntas i hög grad bidra till uppfyllandet av dessa mål. Båda direktiven omfattar hållbarhetskriterier inklusive miniminivåer för minskning av växthusgasutsläppen. I de nuvarande hållbarhetskriterierna ingår inte utsläpp från indirekt ändrad markanvändning (ILUC).
I förnybartdirektivet art. 19 (6) anges att kommissionen senast den 31 december 2010 ska lägga fram en rapport till Europaparlamentet och rådet med en översyn av konsekvenserna av indirekta ändringar av markanvändningar för växthusgasutsläppen och möjliga vägar för att minimera dessa konsekvenser. Kommissionen presenterade den 17 oktober 2012 ett förslag till direktiv med detta syfte.
Förslaget förhandlades i både rådet och Europaparlamentet under 2013. Orienteringsdebatter i rådet hölls vid TTE-rådet (energi) den 22 februari och miljörådet den 21 mars. Ordförandeskapet lämnade lägesrapporter vid TTE-rådet den 7 juni och miljörådet den 18 juni samt försökte utan framgång vid TTE-rådet den 12 december att nå en politisk överenskommelse om rådets första läsning.
Efter fortsatta diskussioner på rådsarbetsgruppsnivå gör det grekiska ordförandeskapet nu ett förnyat försök att vid TTE-rådet den 13 juni nå en politisk överenskommelse om rådets första läsning. Denna kommer sedan att ligga till grund för fortsatta förhandlingar om en andraläsningsöverenskommelse med Europaparlamentet.
Se rådsPM för en utförligare beskrivning av förhandlingarna.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom ordförandeskapets förslag till politisk överenskommelse om rådets första läsning.
Icke lagstiftning
5. Uppföljning av Europeiska rådet 20-21 mars
- Diskussion
- Fullbordande av EU:s inre marknad för energi 2014
Information från kommissionen
Dokument: Dokument ännu ej tillgängligt
Tidigare behandlad i samråd med EU-nämnden: Ej tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden
Bakgrund
Europeiska rådet slog i februari 2011 fast att den inre marknaden för energi skulle vara färdigställd 2014. Med detta avses marknadskoppling inom EU och genomförande av det tredje inremarknadspaketet med implementering av tillhörande ny lagstiftning genom nätföreskrifter, s.k. nätkoder. Nätkoderna för el förväntas bli ett tiotal till antalet och beslutas enligt ett kommittologiförfarande. I dagsläget har ingen av dessa antagits eller trätt i kraft.
Europeiska rådet pekade 2011 även på investeringsbehovet i EU:s energiinfrastruktur samt slog fast att s.k. ”energiöar” (länder/regioner som är isolerade från el- och gasnätverk) ska elimineras senast 2015. ER gav också ett principiellt godkännande till att viss gemensamfinansiering skulle kunna användas för energiinfrastrukturprojekt vilket banade väg för att EU i beslutet om flerårig budgetram (MFF) för perioden 2014-2020 avsatte 5,85 miljarder EUR inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF). Fonden är kopplad till infrastrukturförordningen (EU nr 347/2013) som trädde i kraft våren 2013 och syftar till att underlätta etablering av projekt av gemensamt intresse (PCI, projects of common interest) gällande energiinfrastruktur. Kommissionen fastställde en första lista med PCI i oktober 2013 i form av en delegerad akt.
Kommissionen väntas vid rådsmötet ge en muntlig presentation om status för genomförandet av den inre marknaden. Kommissionen avser också presentera en statusrapport kring detta efter rådsmötet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att den inre marknaden är avgörande för att nå EU: s klimat- och energimål på ett effektivt sätt. Ett fullständigt genomförande av det tredje inre marknadspaketet är viktigt också för att ge de rätta incitamenten för investeringar.
Regeringen anser att det är viktigt att det harmoniserade och unionsomfattande regelverk genom nätkoder som nu ska implementeras, inte får utgöra hinder för en marknadsdriven utveckling för länder som Sverige som kommit långt i liberaliseringen.
Huvudregeln bör vara att marknaden ska ansvara för planering och finansiering av energiinfrastruktur.
Regeringen anser att nationella särregleringar som reglerade priser (och kapacitetsmekanismer) riskerar att underminera den inre marknadens funktion.
b) Kommissionens meddelande om en energioberoendeplan för Europa
- Presentation från kommissionen
Dokument: Dokument ännu ej tillgängligt
Tidigare behandlad i samråd med EU-nämnden: Ej tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden
Bakgrund
Mot bakgrund av händelserna i Ukraina och har frågan om transit av rysk gas via Ukraina åter aktualiserats. Oenigheter om hur avtalet mellan länderna ska tolkas och Ukrainas utestående skuld till Ryssland har orsakat oro för ett avbrott i gasleveranserna, vilket inträffade senast 2008/2009. Situationen har satt fokus på EUs beroende av import av olja och gas och därför uppmanade Europeiska rådet den 20-21 mars kommissionen att, inför Europeiska rådet i juni, ta fram en djupstudie om EU:s försörjningstrygghet och en genomgripande plan för att minska EU:s energiberoende.
Slutsatserna från Europeiska rådet slår fast att planen ska spegla behovet av att diversifiera energitillförseln, förbättra EU:s förhandlingsposition, utveckla energieffektivisering, förnybar energi och andra energislag samt koordinera utvecklingen av infrastruktur.
Planen kommer enligt uppgift att presenteras den 28 maj.
I det diskussionsunderlag som ordförandeskapet har cirkulerat inför mötet redogör man för hur man uppfattat diskussionerna hittills i energirådet om försörjningstrygghet och lägger fram frågor för diskussion tänkta att ligga till grund för ordförandeskapets sammanfattning av debatten
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen har förståelse för den utsatta situation som många medlemsstater som sitter fast i ensidiga beroenden av rysk gas befinner sig i.
Regeringen anser att en väl integrerad och väl fungerande inre energimarknad är nödvändigt för försörjningstrygghet. Energieffektivisering och en högre andel av kolsnåla och inhemska energikällor kommer att minska EU:s långsiktiga energiberoende.
Regeringen understryker att EU:s politik för ökad försörjningstrygghet måste ligga i linje med långsiktiga klimat- och energimål och vara förenligt med den inre energimarknaden. Utvecklingen i Ukraina understryker behovet av ett beslut om ett ambitiöst ramverk för klimat- och energipolitiken till 2030 för att minska såväl EU:s energiberoende som öka försörjningstryggheten.
c) Klimat- och energiramverk 2030
Tidigare dok: KOM (2014) 15 Meddelande från kommissionen– En klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020–2030
5644/14 CLIMA 60 ENER 27 IND 24 COMPET 43 MI 69 ECOFIN &% TRANS 31 AGRI 35
+ rev 1 (en)
+ rev 2 (pl)
Faktapromemoria 2013/14: FPM 56
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden inför TTE-rådet i mars 2014.
Bakgrund
Den 22 januari presenterade kommissionen ett paket där det bland annat ingår ett meddelande om en klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020 – 2030 (KOM (2014)15). Förslaget har bl.a. varit föremål för diskussioner på TTE-rådet (energi) 4 mars och därefter även på Europeiska rådet 21 mars 2014. Europeiska rådet kom överens om att ta ett slutligt beslut om 2030-ramverk så snart som möjligt men senast vid Europeiska rådet i oktober.
Enligt den tidsplan som tagits fram för fortsatt behandling av EU-kommissionens förslag fram till Europeiska rådet kommer frågan att behandlas vid TTE-rådet (energi) 13 juni.
I det diskussionsunderlag som ordförandeskapet har cirkulerat inför mötet redogör man för hur man uppfattat diskussionerna hittills i energirådet om kommissionens förslag till europeisk styrning för ramverket till 2030 (governance). Kommissionens förslag omfattar att medlemsstaterna ska rapportera av nationella målsättningar för tex. förnybar energi och energieffektivisering. Underlaget inför ministermötet redogör för några centrala principer för denna styrning.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar EU-kommissionens förslag på samlat ramverk för klimat- och energipolitiken för 2030, men anser att ambitionsnivån behöver höjas.
Regeringen anser att det är av högsta prioritet att Europeiska rådet, i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådet i mars, så snart som möjligt och senast i oktober tar ett beslut om 2030-ramverket.
Regeringen välkomnar framsteg när det gäller utformning av styrsystemet för 2030-ramverket men i detta läge bör det räcka att slå fast centrala principer. Styrsystemet bör framförallt följa upp de bindande 2030-målen på EU-nivå för att kunna säkerställa att de nås. Några bärande principer bör vara en kostnadseffektiv måluppfyllelse, förutsägbarhet för investerare, transparens, flexibilitet och stimulans till samarbete mellan medlemsstaterna.
Regeringen ser vissa fördelar med kommissionens förslag på indikatorer om den inre marknadens funktionssätt. Indikatorerna måste dock fokusera på den relevanta marknaden och inte bara på nationell nivå.
6. Energipriser, utsatta kunder och konkurrenskraft
Antagande av rådsslutsatser
Dokument: 8076/3/14 ENER 140 COMPET 189 CONSOM 87 FISC 56
+ REV 5 (en)
Tidigare dokument:
KOM (2014)21 – Energipriser och energikostnader i Europa
Fakta-PM 2013/14:FPM55
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 28 februari 2014
Bakgrund
Europeiska rådet uppmanade i maj år 2013 kommissionen att ta fram en analys av energipriser och energikostnader i medlemsstaterna, dess sammansättning och drivkrafter, med särskilt fokus på effekterna för hushåll, småföretag och energiintensiv industri samt EU: s konkurrenskraft gentemot sina globala ekonomiska motsvarigheter.
Den 22 januari år 2014 presenterade kommissionen ett meddelande innehållande ett förslag till klimat- och energiramverk till 2030, KOM (2014)15. I anslutning presenterades även föreliggande meddelande, KOM (2014)21, som innehåller fakta och analyser av energipriser, utvecklingen av energikostnader för hushåll och industri, en internationell jämförelse samt ett antal rekommendationer för att minska hushållens och näringslivets energikostnader. Vid energirådsmötet den 4 mars är debatterades meddelandet av medlemsstaternas energiminstrar. I ett tidigare skede har vägledningsrapporter som tagits fram av en expertgrupp under kommissionen rörande utsatta kunder.
Ordförandeskapet har utifrån dessa kunskapsunderlag i dialog med medlemsstaterna tagit fram rådsslutsatser på temat energipriser, konkurrenskraft och utsatta kunder. Föreliggande utkast till rådsslutsatser konstaterar att de ökade energipriserna främst har orsakats av ökade nätkostnader och högre skatter och avgifter. Slutsatserna innehåller skrivningar om att fullbordandet av den inre marknaden är avgörande för konkurrenskraftiga energipriser inom EU samt att energieffektivisering har förutsättningar att bidra till att minska EU:s importberoende. Rådsslutsatserna uttrycker vidare att stödsystem för förnybar energiproduktion måste utformas på ett kostnadseffektivt sätt. När det gäller utsatta kunder förespråkas i rådsslutsatserna en balanserad kombination av social-, energi- och konsumentpolitik.
Regeringen har under arbetet med rådsslutsatserna bland annat verkat för skrivningar om fullbordandet av den inre marknaden, kostnadseffektiva stödsystem för förnybar energiproduktion samt att energieffektivisering har förutsättningar att bidra till att minska EU:s importberoende.
Förslag till svensk ståndpunkt
SE kan godkänna antagandet av rådsslutsatser.
7. Internationella relationer inom energiområdet
a) Lägesuppdatering av utvecklingen på området externa relationer inom energiområdet
- Information från kommissionen och ordförandeskapet
Dokument: Dokument föreligger ännu ej
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Frågan om externa relationer på energiområdet har kontinuerligt behandlats i samråd med EU-nämnden, senast inför TTE energi i december 2013.
Bakgrund
TTE-rådet (energi) har traditionellt en stående punkt på dagordningen där läget i olika löpande internationella energidialoger rapporteras. Syftet med de dialoger som förs är att utveckla goda relationer med EU:s energipartners för att på så sätt söka trygga EU:s framtida energiförsörjning och främja det internationella klimatarbetet. I dessa dialoger företräds EU vanligen av ordförandeskap och kommissionen, som här förväntas rapportera om nyliga och kommande internationella möten.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ta del av informationen.
b) Värdet av multilaterala ramverk
- Diskussion
Dokument: 9763/14 ENER 185
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Ärendet har ej tidigare behandlats.
Bakgrund
Den externa dimensionen av EU:s energipolitik har under de senaste fått ett allt större utrymme i diskussionen om den gemensamma energipolitiken inom EU. Såväl det polska ordförandeskapet 2012 som det litauiska ordförandeskapet 2013 har haft det som en prioriterad fråga där rådsslutsatser och rådsrapporter tagits fram.
Det grekiska ordförandeskapet har aviserat en diskussion på TTE-rådet om hur EU:s deltagande i multilaterala fora kan stärka och bidra till EU:s energipolitiska mål.
Ordförandeskapet har tagit fram ett utkast till diskussionsunderlag för TTE-rådet i juni. Diskussionen föreslås utgå från befintliga multilaterala fora som Energigemenskapen för Sydöstra Europa, Energistadgefördraget, det internationella energiorganet (IEA) och energisamarbete i medelhavsområdet. Underlaget innehåller en redogörelse för det nuvarande samarbetet i dessa fora och ställer ett antal frågor som grund till diskussionen. Frågorna är anpassade till respektive organisation och kopplade till särskilda strategiska frågor för dessa. Slutresultatet av diskussionen kommer att sammanfattas i en rapport från ordförandeskapet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att multilaterala samarbeten inom energiområdet kan bidra till att främja EU:s klimat- och energipolitiska mål.
Regeringen anser att t.ex. IEA genom kunskapsuppbyggnad, tekniksamarbeten och erfarenhetsutbyten spelar en viktig roll i omställningen till ett tryggt, konkurrenskraftigt och miljömässigt hållbart energissystem.
Regeringen stödjer vidare samarbete som kan bidra till att den inre marknaden utvidgas genom samarbete inom tillnärmning av regelverk och marknadsintegration med länder i EU:s närområde.
8. Övrigt
a) Kärnsäkerhet
Information från kommissionen
Dokument: Dokument ännu ej tillgängligt
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige kan notera informationen från kommissionen.
b) Arbetsprogram från det inkommande italienska ordförandeskapet
Information från Italiens delegation
Dokument: Dokument ännu ej tillgängligt
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige kan notera informationen från den italienska delegationen.